Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Harry Potter som karaktär framställs i boken Harry Potter och Hemligheternas Kammare i jämförelse med filmadaptionen med samma namn. Genom en semiotisk analys på två nivåer granskas karaktären för att se på vilka sätt karaktären Harry Potters personliga egenskaper och tankar har översatts och ändrats i förflyttningen från bok till film. I slutdiskussionen visas att Harry Potter har förändrats något i adaptionen, men hans personlighet framställs i slutändan mycket som densamma. Att karaktären innehar samma personlighet och påvisar samma egenskaper är viktigt för att adaptionen ska fungera och gör att själva berättelsen i adaptionen inte måste vara fullt trogen till originalet för att ge samma bild.

Expedition: Robinson är ett reality-program som sänts i både public service och kommersiella kanaler. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Expedition: Robinson har utvecklats genom åren och ställa detta i relation till reality-genrens utveckling och de kanalbyten som programmet gjort. Uppsatsen inleds med en genomgång av Expedition: Robinsons och reality-genrens historia och hur det gick till när de kommersiella kanalerna blev en del av det svenska tv-landskapet. I teorin förklaras viktiga komponenter i tv-mediet samt en fördjupning i hur reality-genren har utvecklats. I en semiotisk analys granskas utvalda sekvenser ur sex avsnitt av Expedition: Robinson för att se hur programmet förändrats genom åren, i aspekterna dramaturgi och visuell utformning. I slutdiskussionen visas att det finns samband mellan de olika kanalernas syfte och hur programmet utformats. I de kommersiella kanalernas versioner finns en stor del reklam och sponsring, vilket blir en del av programmets uppbyggnad. Det visas också att reality-genrens utveckling har bidragit till förändringarna som programmet genomgått.

I denna studie presenteras de reflektioner och analyser som legat till grund för mitt musikskapande till rörlig bild, med fokus på musik till protestfilmer från Chiles aktuella protestvåg. Protesterna, som visar på ett starkt folkligt missnöje, inleddes den 18 oktober 2019 och har, till dagens datum, inte sett ett slut.    Filmerna sprids via sociala medier, vilka har uppfyllt en fundamental roll genom att sprida materialet på ett massivt och snabbt sätt. Det audiovisuella materialet som sprids genom dessa sociala medier är nytt i sin genre eftersom det gestaltar protestvågen på ett, som jag anser, nyskapande sätt. Videon kännetecknas av att de visar genuin och äkta information i korta och skakande filmer som skildrar demonstrationerna inifrån, men utanför de officiella massmedierna, såsom press och TV. Protestfilmerna fokuserar ofta på den som kommit att kallas för ”Primera Línea”, Frontlinjen.     Det visuella materialet innehåller symboler och uttrycker känslor som kan analyseras dels utifrån ett semiotiskt perspektiv, dels en subjektiv synvinkel som går ut på att undersöka hur jag själv känner när jag ser filmerna. Utifrån denna analys har jag haft som syfte att skapa egen musik till filmerna, men en önskan att berika och förstärka filmernas budskap. Analysen har även legat till grund för valet av instrumentation och arrangemang. Detta tillvägagångssätt har jag tillämpat igenom hela processen, från planeringen av musikskapandet till färdig produkt.    De semiotiska element som jag har hittat i filmerna är, bland annat, territorium, etnicitet, folkidentitet, förnyelse samt förstörelse och våld. Dessa är med i alla de 5 filmer som jag har arbetat med. De första två element har fått mig att välja instrument som kan associeras till ursprungsbefolkningen i Chile. Resterande filmer och dess musikskapande beskrivs ingående i denna studie utifrån dels ett semiotiskt perspektiv, dels en känsloanalys utifrån mitt egna perspektiv.

This essay is a qualitative study on the tv series Chernobyl and examines how Soviet is portrayed through the character of Boris Shcherbina and the environment in which the series takes place. For many, the series is a first acquaintance with the nuclear accident and Soviet in the 80’s. Due to the fact that Soviet was a relatively closed society, series like this can have a wider effect than usual, since there haven't been many other sources of information available. The study examines material regarding a historical event that had a global influence. The historical context of the cold war and previous stereotypical portrayals of Soviet makes for an interesting backdrop as the study examines what is being communicated about Soviet through the visuals. By conducting a semiotic analysis on selected scenes and thereafter using Robert Entman’s framing theory to analyze the empirical material this study has found that the series portrays Soviet negatively. Soviet is framed as a controlling and somewhat claustrophobic state, where persecution and inspection seem common. It is further portrayed as a state one does not question or go against, and the citizens seem to lack independence in relation to the state. The communist society is depicted as very hierarchical, with highly regarded leaders, such as Shcherbina, and with citizens living in simplicity and facing oppression. The environments in the series are often grey, dark and gloomy, which contributes to the portrayal of Soviet as a somber state.

Femvertising är en form av reklam som ifrågasätter traditionella kvinnliga könsstereotyper. Fenomenet hyllas för att skapa positiva varumärkesattityder, men kritiseras för att budskapen i femvertising förenar och samtidigt förnekar feministisk ideologi vilket neutraliserar den politiska kraften i budskapet. Det är därav av vikt att analysera reklamen. Denna studie har genom en semiotisk analys sökt undersöka vilka feministiska budskap som Estrids sponsrade annonser sänder via den sociala medieplattformen Instagram. Det teoretiska ramverket i studien utgörs av nyliberalistisk feminism samt stereotyper. Begreppen kvinnligt empowerment och femvertising bidrar även till det teoretiska ramverket. Estrid är ett svenskt företag som säljer rakhyvlar genom en prenumerationstjänst tillsammans med andra hårborttagningsprodukter och riktar sig till en kvinnlig målgrupp. Studiens resultat konstaterade att Estrid både reproducerar och utmanar stereotyper genom sina sponsrade annonser på den sociala medieplattformen Instagram. Det uttrycks i viss mån feministiska budskap, men dessa upplevs som motsägelsefulla på grund av produkten. Genom budskapen positionerar sig Estrid som ett inkluderande och medvetet företag som tar ansvar i samhälleliga frågor såsom jämställdhet och miljö.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur nationer använder nationsmarknadsföring och narrativitet för att förmedla en särskild bild genom att nyttja Eurovision Song Contest som kommunikationsplattform. Undersökningen görs via en semiotisk analys som granskar utvalda visuella delar från tre nationer som agerat värd för evenemanget mellan åren 2009–2018. Resultatet av analysen visar på att nationerna följer olika narrativa spår som lyfter särskilda saker. I diskussionsavsnittet tas två olika hypoteser upp angående värdländernas nationsmarknadsföringar. Den ena är den kulturella hypotesen, alltså att värdlandets kulturella bakgrund präglar nationsmarknadsföringen. Den andra är den strategiska hypotesen som syftar till att värdlandet strategiskt väljer att använda särskilda narrativ utifrån exempelvis sin politiska situation. Diskussionen poängterar dock att andra faktorer kan ha inverkan på nationsmarknadsföringen, såsom huruvida nationen tidigare varit värdland i evenemanget.

Cookbooks, cover design, discourse, graphic design, semiotic analysis, visual analysis

Syftet med denna uppsats är att undersöka dels vilka former av makt som den drivande karaktären Hans Landa i filmen Inglourious Basterds (2009) använder sig av i två utvalda förhörsscener, dels hur mise-en-scène i form av föremål, kostym och gester nyttjas för att presentera makt. Uppsatsen tar avstamp i en semiotisk bildanalys, med teorin om maktbas som grund. Analysen kommer fram till att karaktären Hans Landas makt framstår i de fyra olika maktbaserna legitim makt, tvingande makt, belöningsmakt och informationsmakt. Slutsatsen finner även likheter i scenerna, så som den vita färgen i föremål som mjölkglas och grädde samt dess konnotation till det oskyldiga. Föremål med vit färg är något Landa i båda scenerna förstör på olika sätt, vilket kopplas till hans position som SS-soldat.

Syftet med undersökningen är att visa på vilka sätt marknadsföring av svenska destinationer använder sig av hedonistiska teman för att övertyga läsaren. Detta undersöks genom att studera hur hedonistiska teman uttrycks genom text, bild och samspelet mellan text och bild. Studien fokuserar på fyra teman med hedonistisk grund: frihet, närvaro, autenticitet, samt spänning. Dessa teman identifieras i materialet med hjälp av semiotisk analys hämtad från Roland Barthes. Studiens material är utdrag från webbplatser från destinationsbolagen för Gotland, Höga Kusten och Skåne. Analysen visar att dessa hedonistiska teman uttrycks i bild med hjälp av komposition, bakgrundsmiljöer, ljusförhållanden, föremål, ansiktsuttryck, handlingar och personlig stil. De visuella medlen fungerar både på en denotativ och konnotativ nivå. Temana uttrycks i text genom formuleringar som nyttjar denotativ och konnotativ betydelse i olika hög grad och några återkommande sätt att hämta konnotationer är genom yrken, aktiviteter och utländska platser. Analysen av samspelet mellan text och bild visar att samspelet kan förstärka, förändra och skapa både denotativ och konnotativ betydelse tillsammans, men att potentialen i samspelet ibland inte nyttjas. Analysen visar också att materialet i högre grad kommunicerar genom bild än genom text.

Den här uppsatsen undersökte hur medielogiken uttrycks i Rädda Barnens och Sverige för UNHCR:s videomaterial under flyktingkrisen september 2015. Då majoriteten av den medialiseringsrelaterade forskningen i Sverige har intresserat sig för partiledardebatter och politisk kommunikation finns det en kunskapslucka kring hur medielogiken formar andra sfärer i samhället. Denna studie avsåg att genom semiotisk analys och mulitmodal analys undersöka videomaterial i dessa två ideella organisationer, för att identifiera mediernas berättartekniker i dem. Sammanlagt analyserades fyra videoklipp i två ideella organisationers Facebook-sidor under september 2015 utifrån teorin om semiotik och medielogik. Två tydliga teman i videoklippen framträdde ur resultatet. Dessa benämnde vi som Flyktingkrisen som empati och Flyktingkrisen som verklighet. Ur dessa framkom fyra underteman. Dessa benämnde vi som dramatisering, dokumentering, reklamformat och nyhetsformat. Studiens resultat visade även att medielogiken personifiering förekommer starkt i samtliga av våra studieobjekt. Utifrån detta resultat kunde vi dra slutsatser kring genom vilka stereotyper personifieringen framkom i.   Vår studie bidrar därmed till forskningsfältet med kunskap om stereotyper av flyktingar. I tidigare forskning av Ylva Brune (1998) urskiljs två sorters stereotyper av flyktingar: offer eller hot. Vidare menar Urban Ericsson (2001) att stereotypen den duktige flyktingen tenderar att förekomma i media endast på individnivå. I vårt material fann vi att en flykting gestaltades annorlunda än de stereotyper vi fann i vår tidigare forskning. Vi valde att kalla den här kategorin flyktingen som målmedveten då denne är fast besluten att ta sig fram trots omständigheterna. Vi fann även en icke tidigare dokumenterad framställning av flyktingar som likartad publiken när det gäller välfärdsbakgrund. / The aim of this paper was to examine how media logic’s are expressed in Save the children’s and Sweden for UNHCR’s video material during the migrant crisis. Since the majority of the mediatization research in the Swedish context has focused on the party leaders and political communication, there is a lack of awareness regarding how media logic shapes other spheres in the community. This study’s objective was to examine video material through semiotic and multimodal analysis, to identify media logics. In total four videos from two nonprofit organizations, that were published in September 2015, were analyzed based on the understanding of media logics.  Two distinctive themes appeared in the results. These were titled migrant crisis as empathy and migrant crisis as reality.  From these, four subthemes appeared. These were titled dramatization, documentation, advertising formats and news format. The result shows that personalization occurs strongly in all of our study.  Our study contributes to the research field with knowledge about stereotypes of refugees. We found a new kind of stereotype that we have chosen to call the determined refugee. The choice of name for this category is based on our interpretation of a refugee as determined to survive. In addition to the study’s contribution of how the representation of refugees among nonprofit organizations now take a new form, we also found a not previously documented representation of refugees like the crowd when it comes to the welfare background.  Our study contributes to knowledge about how mediatization is expressed in strategic communication.