Problemformulering och syfte: Första gången de politiska partierna erbjöds att köpa reklamtid av de kommersiella tv-kanalerna var i samband med EU-valet 2009. Då tv ännu är ett av de starkaste medierna är det ett effektivt sätt för partierna att nå ut med sina budskap. Därför är det intressant att undersöka politiska valfilmers utveckling då vi nu har två Riksdagsval bakom oss där valfilmer har sänts i tv. Genom att undersöka filmerna på djupet ämnar vi ta reda på hur retoriken och bilderna i valfilmerna samverkar för, att övertyga väljaren, samt se hur partierna bygger upp sitt varumärke. Teori: I vår studie har vi utgått från den politiska kommunikationen som grund och därefter gjort djupdykningar i såväl varumärkesbyggande som det audio-visuella teorierna; retorisk och semiotisk analys. Metod och material: Vi har använt två kvalitativa metoder i vår studie - dels retorisk och dels semiotisk. Materialet utgörs av en valfilm för varje riksdagsparti och valår 2010 samt 2014. Riksdagspartierna har själva fått definiera vilken film som de anser vara deras officiella valfilm för respektive år. Slutsats: De viktigaste resultaten som framkom av undersökningen är att vänsterpartierna tenderar att använda sig mer av logos och informerande budskapsstrategier mer än Allianspartierna.  Negativt kampanjande förekommer heller inte i någon större utsträckning förutom hos Miljöpartiet och Sverigedemokraterna. Endast tre partier håller kvar vid samma varumärkesbyggande profilfrågor i de två valfilmerna, övriga skiftar profilfråga mellan valen. Högerpartierna använder sig också i en högre grad av personifikation genom att använda sig av partiledaren i bild mer än vad vänsterpartierna gör.

Studien ”Nu stannar vi på marken” ämnar analysera hur företaget SJ konstruerar sin hållbarhetskommunikation och om greenwashing-fenomenet ses i deras reklam och iså fall i vilken grad. Greenwashing anges när ett företag sprider vilseledande information för att få företaget att framstå mer hållbara än vad de egentligen är, för att locka konsumenter. Företag har ett ansvar att inte bara presentera en miljömässigt ansvarsfull bild, utan även agera i praktiken. SJ har vunnit pris för att vara ett av Sveriges grönaste varumärken, men samtidigt blivit fällda för att visa sig grönare än de verkligen är. Studien har utifrån teorierna semiotik, greenwashing, reklamteori och bildretorik via en kvalitativ semiotisk analys besvarat studiens syfte. Resultatet påvisar att SJ skräddarsyr sin hållbarhetskommunikation utifrån känslor som ska locka och framkalla relationer och gemenskaper, snarare än att de lyfter sin tjänst utifrån problem och lösningar.  Konnotationerna visade en dominerande användning av naturbilder, igenkänningsfaktorer och ett sensoriskt budskap för att i syfte få mottagarna att känna. Genom SJ:s genomgående patosargument i deras kommunikation som bygger på en närhet och emotionell känsla, framstår reklamen i första anblick som hållbar i kontext till de nämnda konnotationerna. Etos påverkar det visuella materialet med hjälp av SJ:s starka position i transportbranschen och en välkänd logga. Textslogan “framtidens sätt att resa” representerar kommunikationens koncept och ett logosargument som stämmer överens med SJ:s arbete med hållbarhet. Dessa aspekter tyder på tendenser till greenwashing och den så kallade “green product advertising”. / The study ”Let’s stay on the ground” aims to analyse how the company SJ construct their sustainability communication and if the greenwashing phenomenon is seen in their advertising, and if so, to what extent. Greenwashing is stated when a company disseminates misleading information to make the company appear more sustainable than what they really are, to attract consumers. Companies have a responsibility not only to present an environmentally responsible image, but also to act in practice. SJ has won an award for being one of Sweden’s greenest brands, but at the same time has been condemned for appearing greener than they really are. The study is conducted through a qualitative semiotic analysis and a theoretical framework based on semiotics, greenwashing, advertising theory and image rhetoric. The results show that SJ adapts their sustainability communication based on emotions to attract and develop relationships and communities, rather than lifting their service based on problems and solutions. The connotations showed a dominant use of nature images, recognition factors and a sensory message. Through SJ’s strong and consistent pathos arguments in their communication, which are based on closeness and emotions, the advertising appears at first sight to be sustainable in the context to recently mentioned connotations. Ethos influences the visual material with the help of SJ’s strong position in the transport industry and through their well-known logo. The text slogan ” the future way for travelling” represents the concept of the communication and a logos argument that is in line with SJ’s work with sustainability. These aspects indicate tendencies towards greenwashing and the so-called ”green product advertising”.

Den reklam vi ser idag är oftast uppbyggd på stereotyper som leder till ensidiga representationer av genus och blir därför problematiskt i skapandet av reklam. I den här uppsatsen undersöks Guccis reklamfilm för deras parfym Mémoire d’une Odeur (2019) där Harry Styles är frontperson, genom en film semiotisk analys där maskulinitet utifrån representation av kropp och aktivitet är i fokus. Resultatet av den film semiotiska analysen av reklamfilmen visar hur Gucci skapar unisex representation av maskulinitet genom att leka med feminina och maskulina koder där den visualiserade manligheten tar avstamp i en mansbild från 1970-talets hippie stereotyp. Guccis representation av maskulinitet bryter därför mot den stereotypa maskuliniteten som brukar gestaltas i reklam. Avslutningsvis diskuteras framtiden för maskulina representationer. / The advertising we see today is usually based on stereotypes that lead to one-sided representations of gender and therefore becomes problematic in the creation of advertising. This essay examines Gucci's perfume commercial Mémoire d'une Odeur (2019) in which Harry Styles is the face out for. Through a film semiotic analysis, focusing on masculinity based on representation of body and activity, the result of the film semiotic analysis of the commercial shows how Gucci creates a unisex representation of masculinity by mixing feminine and masculine codes. The visualized masculinity takes off in a masculinity from the 1970s hippie stereotype. Gucci's representation of masculinity therefore violates the stereotypical masculinity that is usually embodied in advertising. In the ending of the essay, the future of masculine representations in commercials are discussed.

Hållbar utveckling har på senare år blivit allt mer omtalat och ett ämne som ses som en lösning på den rådande klimatkris som världen står inför. För att ämnet ska uppmärksammas i samhället krävs det att organisationer och beslutsfattare kommunicerar budskapet, dock saknas det tydliga definitioner för hur kommunikationen ska konstrueras. Syftet med denna studie är att, ur ett explorativt synsätt, undersöka vilka visuella och retoriska element som används av den ideella organisationen Svenska Turistföreningen för att konstruera hållbarhet samt hur elementen samspelar med varandra i konstruktionen. Samtidigt önskar studien bidra med ytterligare kunskap om relationen mellan ideella organisationer, hållbarhet, kommunikation och sociala medier.Studiens empiriska material består av fem Instagram-inlägg som analyseras genom en semiotisk bildanalys och en retorisk textanalys. Analysresultatet visade på att de objekt som var synliga i bilderna kontextualiserade bilden och förankrade budskapet. Resultatet visade också att appellformerna ethos och logos var delaktiga i den textuella kommunikationen medan pathos inte återfanns. Samspelet i konstruktionen av hållbarhet synliggjordes mellan de konnotationsbärande objekt som återfanns i bilden och appellformen ethos som återfanns i texten. / Sustainable development has in recent years increased and is a topic that is seen as a solution to the current climate crisis the world is facing. In order for the subject to be noticed in society, it is required that organizations communicate the message of the climate crisis. However, there are no clear definitions for how the communication should be constructed. The purpose of this study is to, from an exploratory point of view, examine the visual and rhetorical elements that are used by the Swedish non-profit organization Swedish Tourist Association to construct sustainability in communication and how the elements interact with each other in the construction. At the same time, the study contributes with further knowledge about the relationship between non-profit organizations, sustainability, communication and social media. The empirical material of the study consists of five Instagram posts that are analyzed through a semiotic image analysis and a rhetorical text analysis. The result showed that the objects that was visible in the images contextualized the image and anchored the message. The results also showed that the rhetoric elements ethos and logos were involved in the textual communication while pathos could not be found. The interplay in the construction of sustainability was visible between the connotation-bearing objects that was found in the images and rhetoric element ethos that was found in the text.

Denna studie är en visuell semiotisk analys av tre olika märken av tequila i tre olika länder och hur deras flaskor presenteras och representeras visuellt. Studien tittar på de mest sålda tequilaflaskorna i respektive land och genom det kanske man förstår vad det säger om det landet och deras förhållande till tequila men även Mexiko. Eftersom den mest sålda tequilan är José Cuervo i de utvalda länderna kommer denna studie att fokusera på de näst mest populära märkena. De näst mest populäraste märkena i utvalda länder är Cabrito blanco från Mexiko, Patrón från USA och Sierre tequila silver från Sverige. Det kan vara intressant för företag och andra designers att förstå de olika marknaderna och deras tequilakultur. Med den kunskapen kommer de att få en bättre insikt i hur de visuellt kan presentera sin egen tequila om det behövs. Studien visar att flaskorna med tequila representeras och presenteras olika baserat på marknadens kunskap om tequila. Mer specifikt visar det att en kultur med låg kunskap om tequila som Sverige, använder fler stereotyper av Mexiko och tequila. De höjs och överdrivs. I en kultur med högre kunskap som Mexiko å andra sidan, visar inte flaskan många tecken om Mexiko eller tequilan. Det visar också hur Sverige fortfarande har en kultur där tequila representerar fest, shots, citron och salt medan man i USA har flyttat mer bort från den kulturen och närmare den i Mexiko. Detta märks på flaskan med Patrón tequila som har en mer elegant stil men som fortfarande är uppenbar för en icke spansktalande konsument vad det är för produkt. / This study is a visual semiotic analysis of three different brands of tequila in three different countries and how their bottles are presented and represented visually. The study is looking at the most sold tequila bottles in each country and through that maybe understand what that says about that country and their relationship to tequila but also Mexico. Since the most sold tequila is José Cuervo in the chosen countries, this study will focus on the second most popular brands. The second most popular brands in selected countries are Cabrito blanco from Mexico, Patrón from the USA and Sierre tequila silver from Sweden. This might be interesting for companies and other designers to understand the different markets and their culture of tequila. With that knowledge they will get a better insight in how to visually present their own tequila if needed. The study shows that the bottles of tequila are represented and presented differently based on the market’s knowledge of tequila. More specifically, it shows that a culture with low knowledge of tequila like Sweden, uses more stereotypes of Mexico and tequila. They are heighten and exaugurated. In a culture with a higher knowledge like Mexico on the other hand, the bottle doesn’t give away a lot of signs about Mexico nor the tequila. It also shows how Sweden still has a culture where tequila represents party, shots, lemon and salt while in the USA they have moved more away from that culture and closer to the one in Mexico. This is noticeable on the bottle of Patrón tequila that has a more elegant style but still is obvious to a non Spanish speaking consumer what the product is.

In the last couple of years, the amount of commercial messages in our society has increased steadily which in turn has made us humans very critical against all kinds of advertising. Brand researcher Douglas B. Holt even claims that this directly threatens brand's trustworthiness. As a backlash and result of this situation, a couple of companies has begun to change the way they communicate to the big audience through the TV or computer screen - so-called native advertising or narrativity. A Swedish company that has been specially noticed for its commercials is Telenor with its campaign “Telenorfamiljen” where we get to follow an ordinary family through life where different kinds of technical products are used to ease life.  The purpose of this essay is to take a closer look at how Telenor strategically have chosen to build up their commercial campaign by narrative perspectives with the help of semiotic tools. The material, consisting of three chosen commercials from the campaign, was analyzed with a combined narrative and semiotic method with a primary focus on the narrative.  The result did not only show an appliance of the narrative, but also how Telenor has taken advantage of the tools that the narrative offers. This has been done to credibly give the recipients a story that they can relate to. Furthermore, the narrative elements seem to have been selected with great care since each part is individually significant and influences the story as a whole if it was being replaced. Neither Telenors logotype, products and services were given much visual attention which in turn proves how Telenor wants to be seen as a brand that focuses on the individual and its everyday life rather than its own gain.

Meningen med LIV1: Semiotisk karaktärsdesign för animation är en rapport skriven för ett examensprojekt utfört av Kaj Banfather och Kristofer Johansson som studerar Medie- och kommunikationsvetenskap: Visuell kommunikation och design vid Karlstads universitet. Projektets uppdragsgivare var organisationen Fryshuset, där en animation som beskriver ett av deras många sociala projekt LIV1, som går ut på att belysa det positiva med etnisk, kulturell och religiös mångfald, skulle skapas. För att gå i linje med Fryshusets värderingar och målet med LIV1 blev det därför av stor vikt att designa de karaktärer som skulle komma att finnas i animationen på ett etiskt sätt som inte förstärker stereotyper. Med teori om stereotyper och banal nationalism utforskades även idén om förekomsten av banala stereotyper. Stereotypa representationer som blivit så pass normaliserade att de ofta inte ses som direkt kontroversiella. För att identifiera de tecken och koder som kom att användas (eller undvikas) för att representera etniska och kulturella minoriteter utan att bygga på befintliga stereotyper, vare sig banala eller inte, utfördes en semiotisk analys av de två populära, svenska TV-serierna Bonusfamiljen och Torpederna. Analysen utfördes genom att undersöka tecken inom kategorierna det estetiska, beteende och kontextualitet. Resultatet visade att kontextualitet var avgörande för hur etniska minoriteter representeras i de båda serierna. När narrativet kretsar kring vad som ska föreställa svenska familjeliv och de relationer och konflikter som förekommer där, visade det sig att etniska minoriteter fick betydligt mindre betydelsefulla roller och därmed kortare skärmtid. När det istället handlade om kriminalitet ökade skärmtiden för etniska minoriteter då de fick viktigare roller, men detta kopplades starkt till att de representerades som kriminella. Beträffande det estetiska och beteende påträffades inga större avvikelser mer än att etniska minoriteter oftare observerades med våldsamma beteenden, men enbart i den serie som handlade om kriminalitet. Även detta kopplades till kontextualitet och hur etniska minoriteter oftare representerades som kriminella då det övergripande var de brottsliga karaktärerna som iakttogs utföra våldshandlingar. Slutresultatet diskuterades i koppling till de nämnda teorierna och även tidigare forskning om representationer av etniska minoriteter och karaktärsdesign. För att undvika att förstärka stereotyper designades karaktärer utifrån undersökningens resultat. De fyra, unga karaktärerna fick därför olika etniciteter och en jämnare fördelning av skärmtid. De placerades även i kreativa miljöer och representerades med intressen därefter för att motverka stereotypen av att etniska minoriteter oftare är kriminella. / The meaning of LIV1: Semiotic character design for animation is a report written for a graduation project by Kaj Banfather and Kristofer Johansson who studies Media and Communication Studies: Visual Communication and Design at Karlstad University. The project's commissioner was the organisation Fryshuset, where an animation describing one of their many social projects, LIV1, that aims to highlight the positive effects of ethnic, cultural and religious diversity, was to be created. To keep in line with Fryshuset's values ​​and the objective of LIV1, it was therefore important to design the characters that would exist in the animation in an ethical way that did not amplify stereotypes. With theories concerning stereotypes and banal nationalism the report also explored the idea of ​​the existence of banal stereotypes. Stereotypical representations that have become normalised to the extent that they are often not seen as directly controversial. To identify the signs and codes that came to be used (or avoided) to represent ethnic and cultural minorities without building on existing stereotypes, whether banal or not, a semiotic analysis of the two popular Swedish television series Bonusfamiljen and Torpederna was performed. The analysis was conducted by examining signs within the categories the aesthetics, behaviour and contextuality. The results showed that contextuality often was crucial for the representation of ethnic minorities in both series. When the narrative revolves around what is supposed to represent Swedish family life and the relationships and conflicts that occur within that, it turned out that ethnic minorities gained significantly less important roles and thus, shorter screen time. When crime was the main topic, screen time for ethnic minorities increased as they were assigned more important roles, but this was linked to being represented as criminals. Regarding the aesthetics and behaviour, no major discrepancies were found more than that ethnic minorities more often were observed with violent behaviours, but only in the series revolving crime. This was also linked to contextuality and how ethnic minorities more often were represented as criminals and how criminal characters mostly were the ones observed to carry out acts of violence. The final results were discussed through the perspectives of the mentioned theories and also previous research on representations of ethnic minorities and character design. In order to avoid enhancing stereotypes, characters were designed based on the results of the analysis. The four young characters therefore received different ethnicities and a more even distribution of screen time. They were also placed in creative environments and then represented with the interests to counteract the stereotype that ethnic minorities more often are criminals.

Mitt kandidatarbete går ut på att fastställa om det finns något samband mellan hur vi relaterar till färger i förhållande till platser och hur mycket våra tidigare erfarenheter som påverkar sambandet. Med hjälp av Donna Haraway´s arbeten om begreppet situerad kunskap och begreppet diffraktion av Karen Barad. I detta kandidatarbete används diffraktion som ett verktyg i skapandeprocess. Färg är någonting som vi ser hela tiden i vårt dagliga liv. Därför kopplar vårt minne ihop färg på både ett medvetet och omedvetet sätt, så som till platser, företagslogotyper, mat, hustyper, bilar och blommor. Eftersom mitt arbete handlar mycket om bilder, och färger, har jag använt mig av ett analysverktyg som heter Semiotisk analys, där jag får hjälp att tolka resultatet av färg och form i olika bilder. Slutsatsen kommer att handla om hur mycket tidigare erfarenheter kan påverka visuella arbetsminnet dvs. associationen mellan olika färger och olika platser, mycket, lite eller obetydligt. Resultatet kommer förmodligen att landa i någon form av påverkan. / With this Bachelor thesis, I want to enlighten if there are some connection between how we relate to colours in relations to separate places and how mush our previous experiences interfere with this relation. With the support of Donna Haraway´s works with the concept situated knowledge and with the concept diffraction of Karen Barad. In this Bachelor thesis, I use the concept diffraction as a tool in the design process. Colour is something as we see around us all the time in daily life. Therefor our memory connects colours together in a consciousness way and a unconsciousness way with a lot of different things as Places, Company Logos, food, different kind of Houses, Cars and Flowers among others. Because of my Bachelor thesis is about Pictures and colours, have I used a tool for analyses called Semiotic analyse, with this tool I got some support in the way of interpretation of colours and shapes in different Pictures. The conclusion is about how mush previous experience are going to affect the visual memory that is to say association between colours and separate places, a lot, little or almost nothing. The result is probably going to be some kind of influence.

On screen we can find different types of leadership styles and film has a great potential to influence our view on leadership. In this essay we have analyzed how the filmmakers have portrayed different leaders and styles in movies. Northouse defines leadership as a process in which an individual influences a group to achieve a common goal. He highlights that it is possible to define three different main perspectives of the concept, focus on the group process, focus on behavior and focus on personality. We wanted to analyze how and to which extent the leader communicates with the subordinates and what type of leader this makes them. By looking at organizational communication in the films we can contribute to media and communications research. Our main question is “How is the leadership portrayed in three big award-winning movies from the 2000s?”. The purpose of this study is to analyze how formal leaders and their leadership are portrayed in modern American movies. Big American movies have a large audience and therefore have big potential to affect our view on leadership. That's why it's relevant to analyze how movies portray leaders in different situations. We have used a qualitative content analysis method in our essay. This is because we have been striving to achieve a comprehensive description of the studied area. We have also used a semiotic analysis for the studied area. We have analyzed how the leaders talk, what they say and how they behave. We have come to the conclusion that leadership can look very different. Based on previous research and our analysis of the movies we have also come to the conclusion that communication is a very important part of a functioning leadership and an organization. The choice of semiotic resources such as gestures, words and symbols can affect the leadership. A leader does not always have to have a specific style, it's possible to adapt different styles to different situations and people and you can also use a mix of different traits from different styles. We have also realized that it is possible to develop and change the leadership to what suits the organization and to what the followers are motivated by. A certain leadership style may not work in one organization but work in another.

My study contains a semiotic analysis of three screen captures of still lifes from the music video PrettyBones by the artist Yeule, directed by Joy 秀 Song. The music video depicts several scenes with inspiration from the Dutch great power era and it’s still life painting. The visual elements of the music video have a focus on the course of life and one's own mortality, themes that have long been addressed through still life painting. My study is based mainly on David Petit’s (1988) studies about the symbolism and meaning of 16th-17th century Flemish still life painting. The study also contains segments of Fanny Ambjörnsson’s (2011) studies about the color pink. The purpose of the study is to investigate what the still life communicates through the context of 16th-17th century Flemish iconography and through acontemporary semiotic reading. Results of the study shows that there are similarities between the themes that are present in the still life with contemporary objects and the more traditional still lifes. It also touches on morals and societal norms about feminine identity.