Bakgrund: Sepsis är fortfarande en ledande dödsorsak hos barn världen över. Av alla barn som drabbas av sepsis i utvecklade länder är det 10 % som dör. Användningen av riktlinjer för sepsis är att lättare kunna identifiera patienter med sepsis så snabbt som möjligt och kunna sätta in behandling i ett så tidigt skede som möjligt. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda barn med misstänkt sepsis på en barnakutmottagning. Metod: En intervjustudie med kvalitativ ansats genomfördes. Åtta sjuksköterskor intervjuades med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide. Materialet analyserades sedan utifrån en kvalitativ analys. Resultat: Fyra kategorier med underkategorier framkom; Optimalt omhändertagande, vikten av samarbete, behov av stöd till föräldrar samt lång erfarenhet ger kompetens och handlingsberedskap. De flesta uppgav att de använde sig av riktlinjer och att simuleringsövningar gav trygghet i omhändertagandet av barn med misstänkt sepsis. Konklusion: Att vara väl förberedd och ha erfarenhet samt kompetens ansågs vara viktigt för att informanterna skulle känna trygghet i det akuta omhändertagandet av svårt sjuka barn. Genom utbildning och simuleringsövningar med fokus på sepsis kan sjuksköterskors trygghet öka när de möter barn med misstänkt sepsis. / Background: Sepsis remains a leading cause of death in children Worldwide. Of all children affected by sepsis in Sweden, 10% dies. The purpose of having a guideline for sepsis is working routines to identify patients more easily with sepsis. Purpose: Describing nurses' experiences of caring for children with suspected sepsis at a child´s emergency room. Method: An interview study with a qualitative approach was conducted. Eight nurses were interviewed with the help of a semi-structured interview guide. The material was then analyzed based on a qualitative analysis. Result: Four categories with subcategories emerged; Optimal care, Optimal care, the importance of cooperation, the need for support for parents and long experience provide competence and preparedness for action. Most nurses stated that they used guidelines and that simulation exercises provided security in caring for a child with suspected sepsis. Conclusion: Being well prepared and having experience and competence was considered an important part of ensuring that informants felt safe in the emergency care of seriously ill children. Through education and simulation exercises with a focus on sepsis, nurses' security can increase when they meet children with suspected sepsis.

Bakgrund: Sepsis är ett kritisk tillstånd som orsakas av ett systemiskt inflammatoriskt svar som kan leda till organsvikt. Mortaliteten är hög och komplikationer efter genomgången sepsis kan vara såväl fysisk som psykisk. Syfte: Syftet var att undersöka hälsorelaterad livskvalitet hos patienter efter genomgången sepsis. Metod: Allmän litteraturöversikt av tio kvantitativa artiklar med en tematisk innehållsanalys. Resultat: Ett huvudtema och tre subteman identifierades. Livskvalitet utgjorde huvudtemat, med subteman Psykisk livskvalitet, Fysisk livskvalitet och Social livskvalitet. Resultatet påvisade signifikanta nedsättningar i livskvalitet hos patienter som överlevt sepsis direkt efter utskrivning. Fysiska nedsättningar som påverkat livskvaliteten var utmärkande hos patientgruppen, samtidigt som samtliga undersökta domäner förbättrades över tid. Slutsats: Efter genomgången sepsis påverkas den hälsorelaterade livskvalitet både fysiskt, psykiskt och socialt. Genom dessa kunskaper kan sjuksköterskan personcentrera omvårdnaden och därmed främja patientens återhämtning. / Background: Sepsis is a critical condition caused by a systemic inflammatory response, which can cause organ failure. The condition has a high mortality rate and the complications can be physical and psychological. Aim: The aim was to investigate sepsis-survivors health related quality of life [HRQoL]. Method: Literature review of ten quantitative articles with a thematic analysis. Result: One main theme and three subthemes were identified. Quality of life constituted the main theme, with the subthemes Psychological quality of life, Physical quality of life and Social quality of life. The results demonstrated significant reductions in quality of life in sepsis-survivors directly after discharge from the hospital. Physical impairments which affected the quality of life were distinctive within the group of patients, while all of the researched domains improved over time. Conclusion: The physical, mental and social quality of life were affected for patients after recovering from sepsis. With this knowledge it is possible for nurses to adapt nursing measures individually and facilitate the patients recovery.

Bakgrund: Sepsis är ett kritiskt tillstånd och kan drabba alla individer. Sepsis är en vanlig orsak till morbiditet och mortalitet världen över. Snabb identifiering samt behandling är centrala delar för att lindra lidande samt att öka chansen för överlevnad. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors kliniska bedömningar och omvårdnadsåtgärder för att upptäcka och behandla sepsis. Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design. Resultatet baseras på 12 vetenskapliga artiklar med kvantitativ och kvalitativ design. Artiklarna söktes via databasen Medline via Pubmed. Huvudresultat: Resultatet visade att sjuksköterskor kliniska bedömningar gällande symtom, kännetecken och riskfaktorer bidrog till en tidig upptäckt av sepsis. Bedömningsinstrument var bra hjälpmedel och provtagningar där bland annat blododling var av stor betydelse för identifiering av sepsis. Betydelsefulla omvårdnadsåtgärder var antibiotika, vätska och att patientens tillstånd övervakas för att tidigt kunna identifiera försämring. Slutsats: Denna litteraturöversikt visade att sjuksköterskors kliniska bedömningar och goda omvårdnadsåtgärder var till god grund för att upptäcka och behandla sepsis i tidigt skede. Detta för att bromsa sjukdomstillståndets utveckling samt förhindra mortalitet. Sjukdomstillståndet är diffust och vanligt förekommande inom sjukvården. Vidare forskning bör därför fokusera på att tydliggöra hur verksamheter inom vården ska kunna skapa riktlinjer gällande tidiga symtom och kännetecken och hur behandling ska hanteras. / Background: Sepsis is a critical condition and can effect affect any individual. Sepsis is a common causes of morbidity and mortality worldwide. Rapid identification and treatment are key elements in relieving suffering and increasing the chance of survival. Aim: To describe nurses clinical assessments and nursing measures to detect and treat sepsis. Method: A literature study with a descriptiv design. The results are based on 12 scientific articles with quantitative and qualitative approach. The articles were searched in the database medline via pubmed. Main Result: The results showed that the nurses clinical assessments regarding symtoms, characteristics and risk factors contributed to an early detection of sepsis. Assessment instruments were good aids and samples where, among other things, blood culture was of great importance for the identification of sepsis. Significant nursing measures where antibiotics, fluids and that the patients condition is monitored in order to be able to identify deterioration at an early stage. Conclusion: This literature review showed that nurses clinical assessments and good nursing interventions were a good basis for detecting and treating sepsis at an early stage. This is to slow down the development of the disease state and prevent mortality. The disease state is diffuse and common in healthcare. Further research should therefore focus on clarifying how healthcare activities should be able to create guidelines regarding early symtoms and characteristics and how treatment should be handled.

Bakgrund Sepsis är en livshotande dysfunktion i ett eller flera organsystem orsakad av stört systemiskt svar på infektion. Patienterna som överlevt sepsis upplever ofta övergående eller permanenta komplikationer med påverkan på deras livskvalitet. Livskvalitet är inget fast begrepp men kan beskrivas som personens nivå av välmående. Det går att mäta livskvalitet. De vanligaste mätinstrumenten är EQ-5D och SF-36. Patienter med sepsis finns i de flesta områden som allmänsjuksköterskans kompetens täcker och därför är det viktigt att öka kunskapen och förståelsen kring patientgruppen och hur patienternas livskvalitet påverkas efter sjukdomsförloppet.  Syfte Syftet med studien var att belysa patienters livskvalitet efter sepsis.  Metod I den här studien användes litteraturöversikt som design. Resultatet är baserat på 14 artiklar av kvantitativ design, och en artikel med kvalitativ design från databaserna PubMed och CINAHL som publicerats mellan 2009–2019. Artiklarna har kvalitetsgranskats med hjälp av Sophiahemmet Högskolas modifierade bedömningsunderlag. Artiklarna analyserades genom integrerad analys. Resultat Livskvaliteten påverkas negativt av att drabbas av sepsis. Resultatet visade att patienter som överlevt sepsis upplever en lägre grad av livskvalitet efter sepsis än innan insjuknandet, samt att patienterna har en lägre grad av upplevd livskvalitet efter sepsis jämfört med generell population utan sepsis. Resultatet presenteras i fyra domäner: fysisk, psykisk, social och funktionell livskvalitet.  Slutsats Livskvaliteten hos personer som överlevt sepsis är lägre än allmänhetens. Livskvaliteten påverkas i domänerna fysisk-, psykisk-, social- och funktionell livskvalitet. Sjuksköterskans kunskap och förståelse kring livskvaliteten hos personer som överlevt sepsis är viktig för att bedriva omvårdnad som förbättrar patientgruppens livskvalitet.

Um die Mortalität und Morbidität von Sepsisepisoden bei Frühgeborenen zu verbessern, kommt einer frühen und sicheren Diagnosestellung besonderes Interesse entgegen. In dieser Arbeit wurde untersucht, inwiefern durch eine Analyse einfacher klinischer Symptome die Wahrscheinlichkeit einer Sepsisepisode korrekt vorausgesagt werden kann. In einer prospektiven Studie wurden in 83 Verdachtsmomenten einer Sepsis bei 67 Frühgeborenen die Basisdaten (Geburtsalter, Geburtsgewicht, etc.), die klinischen (kardiovaskuläre, pulmonale, gastrale und neurologische Symptome) und die paraklinischen (CRP, Blutkulturen, etc.) Variablen analysiert. In 39 Verdachtsmomenten konnte eine Sepsis bestätigt werden, darunter koagulase-negative Staphylokokken als häufigster Erreger. In 44 Fällen wurde keine Sepsis entdeckt. Die Studie zeigte, dass kardiovaskuläre Symptome bei Frühgeborenen frühzeitig auf eine Sepsis hinweisen können. Ein Novum stellte hierbei die Messung einer zentral-peripheren Temperaturdifferenz (cpTD) dar, deren Erhöhung mit einer deutlichen höheren Wahrscheinlichkeit für das Vorliegen einer Sepsis assoziiert war. Sie bietet eine kostengünstige, nicht-invasive und kontinuierlich messbare Methode zur verbesserten Diagnosestellung einer Neugeborenensepsis.:1. Einleitung 2. Hintergründe 3. Ableitung der Fragestellung (inklusive Hypothesen) 4. Publikation 5. Zusammenfassung der Arbeit 6. Aufnahme in die aktuellen Leitlinien 7. Literaturverzeichnis / The study investigated the association between clinical symptoms and late-onset sepsis (LOS) in preterm infants with the aim of identifying a non-invasive tool for the early detection of LOS. This was a prospective study of 83 episodes of suspected LOS in 67 preterm infants. At the time LOS was suspected, we recorded a standardized set of clinical symptoms. A diagnosis of “clinical LOS” (Clin-LOS), “culture-proven LOS” (Prov-LOS) or “LOS not present” (No-LOS) was made on the basis of C-reactive protein (CrP) and blood culture results. We examined univariable associations between clinical signs and LOS using odds ratio (OR) analysis and then adjusted the odds ratio (adOR) through binary regression analysis. Clin-LOS was diagnosed in 20/83 episodes, 19 cases were found to have Prov-LOS. Clinical signs which had a significant association with Clin-LOS were capillary refill time > 2 s (OR 2.9) and decreased responsiveness (OR 5.2), whereas there was a negative association between gastric residuals and LOS (OR 0.35). However, the most marked association was found for a greater central-peripheral temperature difference (cpTD) > 2 °C (OR 9). In Prov-LOS an increased heart rate (OR 3.1), prolonged capillary refill time (OR 3.3) and again an increased cpTD (OR 16) had a significant association with LOS, whereas gastric residuals were negatively associated (OR 0.29). Regression analysis showed that cpTD was the most striking clinical sign associated with both Clin- (adOR 6.3) and Prov-LOS (adOR 10.5). Conclusions: Prolonged capillary refill time and – more impressive – elevated cpTD were the most useful clinical symptoms for detection of LOS in preterm infants. We especially suggest using cpTD as a predictor of LOS. It is a cheap, non-invasive and readily available tool for daily routines.:1. Einleitung 2. Hintergründe 3. Ableitung der Fragestellung (inklusive Hypothesen) 4. Publikation 5. Zusammenfassung der Arbeit 6. Aufnahme in die aktuellen Leitlinien 7. Literaturverzeichnis

Sepsis is a severe blood stream infection that claim the lives of almost 220,000 Americans annually. Delayed patient treatment results in multi-organ failure, morbidity, mortality, and increased hospital length of stay. Timely sepsis management enables hospitals to have decreased expenses, increased patient survival, and judicious interventions. The problem addressed in this project was the lack of sepsis- training for registered nurses (RNs) working in the emergency department (ED) of a 628-bed hospital in the southeastern United States. Under the direction of the director of the ED, 269 patient charts were reviewed during 2014 to February 2015 for data related to a sepsis diagnosis. Data showed that 19.4% (n = 103) of patients diagnosed with sepsis had the sepsis order set implemented by the ED nurse. The purpose of this project was to create an educational sepsis-training program for ED nurses. The program included a 2-hour educational module on signs and symptoms of sepsis, including guidelines from the Surviving Sepsis Campaign and the Emergency Nurses' Association. Stetler's Model of Research Utilization and Benner's Novice to Expert conceptual frameworks supported the project. The director of professional practice provided formative feedback on module content and the program evaluation tool. Director feedback indicated that content was beneficial in educating ED nurses on the signs and symptoms of early sepsis recognition. The ED director has now mandated that all ED nurses take the training module and posttest. The project has the potential to improve early sepsis recognition by ED staff and to improve patient outcomes, thus promoting positive social change for patients, families, and nurses.

Många patienter anländer till akutmottagningen med tecken på sepsis. Andra försämras under tiden de ligger på avdelning av samma orsak. Sepsis är ett allvarligt tillstånd i behov av omedelbar behandling och ofta svårt att identifiera. Internationella och nationella riktlinjer består av tidskritiska åtgärder men riktar sig mot den medicinska behandling läkare ska utföra trots att sjuksköterskor ofta är de som först kommer i kontakt med patienten, både på akutmottagningen och på avdelningen. Sjuksköterskans roll är knapphändigt undersökt i forskningen.   Syftet med studien var därför att belysa sjuksköterskors upplevelser av att identifiera och omhänderta patienter med misstänkt sepsis.   Metoden var induktiv, genom 12 semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor på en akutmottagning och på en generell medicinavdelning och det erhållna materialet analyserades sedan med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.   Resultatet visade att sjuksköterskor ser sig som ansvariga för att identifiera patienter med sepsis och som de som utför större delen av de åtgärder som är nödvändiga för snabb behandling. Vidare uttryckte sjuksköterskorna att denna process flyter bra fram till ordinationen av antibiotika där dröjsmål ofta uppstår. Ett annat problem som identifierades var de resurser som behövs för den kontinuerliga övervakning septiska patienter är i behov av.   Slutsatsen var att riktlinjer bör rikta sig mot all involverad personal med tanke på den stora roll sjuksköterskor förefaller ha för utförande av vården. Metoder för att uppnå god övervakning bör undersökas. / A lot of patients arrives at the emergency department with signs of sepsis. Some deteriorate while being in a ward for the same reason. Sepsis is a serious condition that needs immediate treatment and is often hard to identify. International and national guidelines include timecritical actions but they are directed towards the medical treatment delivered by doctors despite the fact that nurses often are the ones that first get in contact with the patient, both at the emergency department and in the ward. The role of the nurse is briefly explored in research. The aim of this study was therefore to illustrate the experiences of nurses involved in identifying and caring for patients with suspected sepsis. The method used was inductive, through 12 semistructured interviews with nurses at an emergency department and in a general medical ward and the data retrieved was then analyzed using qualitative data analysis. The result showed that nurses see themselves as having responsibility for the identification of patients suffering from sepsis and as being the ones who perform the majority of actions necessary for their timely treatment. Furthermore, they expressed that the process runs smoothtly until the point of ordering antibiotics where a delay often occurs. Another problem identified was the resources necessary for the continious monitoring that septic patients need. In conclusion, guidelines should be directed towards all of the personell involved, based on the big role nurses seem to have for the delivery of care. Ways to achieve good monitoring should be explored.

Sepsis är ett tidskritiskt tillstånd med hög mortalitet om det inte identifieras i tid. På en akutmottagning är det sjuksköterskor som är den yrkesgrupp som ofta i första skedet möter patienter med sepsis. Författarna ser det intressant att studera hur sjuksköterskorna ser på sin erfarenhet av att identifiera denna patientgrupp. Litteraturen stödjer att oerfarna läkare och sjuksköterskor på akutmottagningar inte identifierar patienter med sepsis inom rimliga tidsramar. Syftet med denna intervjustudie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att identifiera patienter med en misstänkt sepsis på en akutmottagning. Metoden som användes var av kvalitativ deskriptiv design. Intervjuerna genomfördes i form av två fokusgrupper, grupperna bestod av tre sjuksköterskor i varje grupp och samtliga hade minst tre års klinisk erfarenhet av att arbeta på en akutmottagning. Materialet som transkriberades har sedan analyserats med hjälp av en innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Intervjuerna genomfördes under januari månad 2016. Resultatet visade att samtliga sjuksköterskor beskrev att ökad kunskap om sepsis och dess behandling skulle leda till att sjuksköterskorna på akutmottagningen tidigare identifierade patienter med sepsis. I resultat framkom även att sjuksköterskorna ansåg att pga. hög arbetsbelastning på akutmottagningen försvårades identifieringen av patienter med sepsis.   Slutsatser som kan dras av resultatet är, för att kunna identifiera en patient med sepsis bör sjuksköterskor på en akutmottagning inneha goda kunskaper och yrkeserfarenheter av att vårda patienter med sepsis, då detta är ett tidkritiskt tillstånd. / Sepsis is a time critical condition with a high mortality rate if not detected in time. In the emergency setting, nurses are most often the first healthcare professionals in line to attend to patients presenting with signs of sepsis in the primary stages of their visit to the emergency department. The authors were therefore interested in studying how nurses perceive their experience of identifying this patient population. The literature supports that inexperienced doctors and nurses in the emergency department (ED) do not identify patients with sepsis within reasonable time-frames. The purpose of this study was to describe nurses experience of identifying patients with suspected sepsis in the emergency department. The method used was qualitative descriptive design. The interviews were carried out using two focus groups with three participants in each group. All participants were nurses with least three years experience working in the emergency department. The transcribed material was then analyzed using Graneheim and Lundman (2004) model of content analysis. The interviews were carried out in January 2016. The results showed that all participants agreed that increased knowledge of sepsis and its treatment would promote the early identification of patients with sepsis attending the ED. The results also revealed that the nurses felt that overcrowding in the ED was a factor in delaying the early identification of patients with sepsis. Conclusions to be drawn from the results of this study are that nurses require a strong knowledge and clinical experience of caring for patients with sepsis in order to early identify this time critical condition in patients attending the ED.

Slik det norske helsevesenet fungerer er oftest sykepleier tettest på pasienten over tid samt er den første til å møte pasienten ved ankomst i et akuttmottak. Det er sykepleier som triagerer pasienten ved ankomst og det er en sykepleier som gjør de primære undersøkelsene.   Kunnskap om SIRS og sepsis er viktig å inneha for og kunne plukke opp tegnene i en tidlig fase og dermed kunne kommunisere funnene til ansvarlig lege slik at behandling kan igangsettes raskt. I tillegg må sykepleiere ha kunnskap om prioriteringen av de viktigste primære behandlingstiltakene som bør igangsettes hos pasienter med mistanke om sepsis. Kommunikasjon er også viktig opp mot pasienten for jevnlig å kunne vurdere pasientens tilstand og en eventuelt forverring. Om strukturerte metoder for bedømming ikke er tilstede hos ansvarlig sykepleier kan dette få store konsekvenser for pasienten ved at sepsis kan utvikle seg til alvorlig sepsis eller septisk sjokk som har høy mortalitet.  Hensikten med studien var å undersøke sykepleieres ivaretakelse av pasienter med mistenkt sepsis i et akuttmottak. Metoden var kvantitativ og data ble samlet inn ved hjelp av en spørreundersøkelse på ett akuttmottak hvor 36 sykepleiere besvarte skjemaet. Den innsamlede dataen ble analysert ved hjelp av deskriptiv statistikk og presentert i prosentform i tabell, diagrammer og løpende tekst.   Resultatet viste at en stor andel av sykepleierne hadde god kunnskap om evidensbasert forskning og benyttet denne så vel som i undersøkelsen som i behandlingen av pasienten med mistenkt sepsis. Det kom samtidig frem at så mange som ca. 30 prosent ikke var sikre på hva SIRS kriteriene er og hva som er definisjonen på sepsis. Åtti prosent var sikre på primære behandlingstiltak, mens 20 prosent var usikre. Dette viser at det er behov for forbedring. Videre viser undersøkelsen at 75 prosent mener at triage er et godt verktøy for å oppdage mistanke om sepsis i en tidlig fase. I all hovedsak viste undersøkelsen at det var oppfattet å være god kommunikasjonen både mellom sykepleier og lege samt mellom sykepleier og pasient.   Konklusjonen var at det var en høy andel sykepleiere i avdelingen som har god kunnskap om evidensbasert forskning samt lokale og internasjonale retningslinjer for både ivaretakelse og behandling av pasienter med sepsis. Sykepleierne visste hvilke kriterier de skal se etter for å oppdage sepsis i en tidlig fase samt hvilke målinger og tiltak som burde gjøres for å unngå utviklingen av alvorlig sepsis og septisk sjokk. Det er allikevel fortsatt rom for forbedringspotensialet da det burde være tett opp mot 100 prosent som sitter inne med denne kunnskapen. Kommunikasjonen mellom sykepleier og lege ved behandling av pasienter med mistenkt sepsis viste seg å oppfattes som god, bortsett fra ved bruk av medisinsk team hvor det fremgikk at ikke alles roller var godt nok kjent. Når det gjelder kommunikasjonen mellom sykepleier og pasient ble denne oppfattet god fra sykepleiers side ved at de hadde tid til å formidle trygghet via verbal og/eller non-verbal kommunikasjon. Sykepleierne opplevde i stor grad at pasientene forsto informasjonen de ga om sepsis og aktuelle behandlingstiltak, men at legenes informasjon til pasienten ikke ble forstått like godt. / The way the Norwegian healthcare system works most often a nurse is the one that work closest with the patient over time and they are the first to see the patients as they arrive at the emergency department. It´s a nurse that do a triage of the patient at arrival and it´s a nurse that perform the first survey. Knowledge of SIRS and sepsis is important to be able to catch the signs at an early stage and then be able to communicate the findings to a doctor so that the treatment can get started as quick as possible. The nurse must also have knowledge about how to prioritize which cause of treatment that should be started if they suspect sepsis in a patient. The communication with the patient is also important to be able to continuously assess the patient’s condition and a possible deterioration. If structured methods for assessment are not in place this might have huge consequences for the patient because sepsis can develop in to severe sepsis or septic shock, which have a high mortality rate. The aim of this study was to investigate nurses’ care for patients with suspected sepsis in an Emergency Department. The method used was quantitative and the data was collected by using a survey. The study was set in an emergency department where 36 nurses answered the survey. The collected data was analysed by using descriptive statistic and presented in a table, diagrams and text by using per cent. The result showed that a big share of the nurses had a wide knowledge in evidensebased research and used this in their survey and treatment of the patient with suspected sepsis. At the same time it showed that as many as about 30 per cent was not sure about what the SIRS criteria are nor what´s the correct definition of Sepsis. Eighty per cent was sure about what the primary treatment includes but 20 per cent was unsure. This show there is a need for improvement. Further on the survey shows that 75 per cent sees triage as a good way of detecting suspicion of sepsis at an early stage. All in all the survey showed that the communication was considered good both between nurse and doctor and nurse and patient. The conclusion was that a high share of the nurses at the emergency department had a wide knowledge about evidence based research as well as local and international guidelines for care and treatment of patients with suspected sepsis. The nurses had the accurate knowledge about which criteria’s to look for to be able to detect sepsis at an early stage as well as which measurements and measures that should be done to be able to avoid sepsis to develop in to severe sepsis or septic shock. Even so there is room for improvement as there should be close to a 100 per cent that hold this knowledge. The communication between nurse and doctor during the treatment of patient with suspected sepsis was understood as good except from when they where using what they call the medical team this because the roles in the team was not well known for everybody. The communication between nurse and patient was considered good from a nurse point of view because they felt like they had enough time to express safety to the patient by using verbal and/or non-verbal communication. The nurses mostly experienced that the patients understood the information they gave about sepsis and actual treatment but that the doctor’s information was not understood that well.

Huvuddelen av den svenska ambulanssjukvården har idag begränsat med verktyg för att effektivt kunna identifiera patienter med sepsis. Laktat ackumuleras i blodet vid syrebrist i kroppens vävnader vilket kan uppstå i samband med sepsis. Prehospital laktatbestämning kan vara en metod för att ge ambulanssjuksköterskan underlag för bedömning av patienter med sepsis. Ambulanssjuksköterskan är skyldig att arbeta patientsäkert och med evidensbaserade metoder. Prehospital laktatbestämning är en metod som bör bygga på en god vetenskaplig grund för att kunna anses vara evidensbaserad.  Syftet var att beskriva det vetenskapliga underlaget för nyttan med prehospital laktatbestämning hos patienter med sepsis.  Litteraturstudie valdes som metod och data samlades in via databaserna Cinahl, PubMed och SweMed+. Tolv artiklar kunde inkluderas, vilka alla var originalartiklar, skrivna på svenska eller engelska och publicerade mellan år 2007 och 2017. Sökorden kombinerades med hjälp av booleska sökoperatorer. Det insamlade materialet analyserades genom textanalys vilket mynnade ut i fyra teman där gemensamma mönster och regelbundenheter identifierades i de olika artiklarna.  Resultatet efter genomförd textanalys bestod av fyra teman; laktat och allvarlig sjukdomsutveckling, laktatbestämning kopplat till mortalitet, laktatbestämning bidrog till tidigare identifiering och snabbare behandling av sepsis samt nyttan med laktatbestämning kunde inte styrkas.  Slutsatsen var att resultatet tydde på att prehospital laktatbestämning kunde bidra till tidigare identifiering av patienter med sepsis och att det fanns en koppling till mortalitet. Dock ansågs det vetenskapliga underlaget vara alltför begränsat för att metoden med säkerhet skulle kunna anses vara evidensbaserad och därmed patientsäker. / Most of the Swedish ambulance service has limited access to screeningtools for efficiently identifying patients with sepsis. Lactate does accumulate in the blood as a result of hypoxia of the bodily tissues, which may occur during sepsis. Prehospital lactate reading might be a method for assisting ambulance personnel in assessing patients with sepsis. The ambulance nurse must work according to patient safety and use evidence based methods. Prehospital lactate reading is a method which should rely on a solid scientific basis to be considered as evidence based.  The aim of this study was to describe the scientific basis for the benefit of prehospital lactate reading in patients with sepsis.  The method chosen was a systematic literature review and data were collected via three databases; Cinahl, PubMed and SweMed+. A total of twelve scientific articles were included, all original articles written in swedish or English and published between year 2007 and 2017. The keywords were combined using boolean search operators. The material was analyzed using content analysis which resulted in forming of four themes where patterns and regularities were identified from the included studies.  The result consisted of four themes; lactate and poor outcome, lactate reading associated to mortality, lactate reading contributed to early identification and reduced time to treatment of sepsis and finally; the benefit of lactate reading could not be proven.  As conclusion, the result indicated that prehospital lactate reading could improve identification of septic patients and there was an association to mortality. There was not enough research available to strongly consider the method of prehospital lactate reading to be evidence based.