Slik det norske helsevesenet fungerer er oftest sykepleier tettest på pasienten over tid samt er den første til å møte pasienten ved ankomst i et akuttmottak. Det er sykepleier som triagerer pasienten ved ankomst og det er en sykepleier som gjør de primære undersøkelsene.   Kunnskap om SIRS og sepsis er viktig å inneha for og kunne plukke opp tegnene i en tidlig fase og dermed kunne kommunisere funnene til ansvarlig lege slik at behandling kan igangsettes raskt. I tillegg må sykepleiere ha kunnskap om prioriteringen av de viktigste primære behandlingstiltakene som bør igangsettes hos pasienter med mistanke om sepsis. Kommunikasjon er også viktig opp mot pasienten for jevnlig å kunne vurdere pasientens tilstand og en eventuelt forverring. Om strukturerte metoder for bedømming ikke er tilstede hos ansvarlig sykepleier kan dette få store konsekvenser for pasienten ved at sepsis kan utvikle seg til alvorlig sepsis eller septisk sjokk som har høy mortalitet.  Hensikten med studien var å undersøke sykepleieres ivaretakelse av pasienter med mistenkt sepsis i et akuttmottak. Metoden var kvantitativ og data ble samlet inn ved hjelp av en spørreundersøkelse på ett akuttmottak hvor 36 sykepleiere besvarte skjemaet. Den innsamlede dataen ble analysert ved hjelp av deskriptiv statistikk og presentert i prosentform i tabell, diagrammer og løpende tekst.   Resultatet viste at en stor andel av sykepleierne hadde god kunnskap om evidensbasert forskning og benyttet denne så vel som i undersøkelsen som i behandlingen av pasienten med mistenkt sepsis. Det kom samtidig frem at så mange som ca. 30 prosent ikke var sikre på hva SIRS kriteriene er og hva som er definisjonen på sepsis. Åtti prosent var sikre på primære behandlingstiltak, mens 20 prosent var usikre. Dette viser at det er behov for forbedring. Videre viser undersøkelsen at 75 prosent mener at triage er et godt verktøy for å oppdage mistanke om sepsis i en tidlig fase. I all hovedsak viste undersøkelsen at det var oppfattet å være god kommunikasjonen både mellom sykepleier og lege samt mellom sykepleier og pasient.   Konklusjonen var at det var en høy andel sykepleiere i avdelingen som har god kunnskap om evidensbasert forskning samt lokale og internasjonale retningslinjer for både ivaretakelse og behandling av pasienter med sepsis. Sykepleierne visste hvilke kriterier de skal se etter for å oppdage sepsis i en tidlig fase samt hvilke målinger og tiltak som burde gjøres for å unngå utviklingen av alvorlig sepsis og septisk sjokk. Det er allikevel fortsatt rom for forbedringspotensialet da det burde være tett opp mot 100 prosent som sitter inne med denne kunnskapen. Kommunikasjonen mellom sykepleier og lege ved behandling av pasienter med mistenkt sepsis viste seg å oppfattes som god, bortsett fra ved bruk av medisinsk team hvor det fremgikk at ikke alles roller var godt nok kjent. Når det gjelder kommunikasjonen mellom sykepleier og pasient ble denne oppfattet god fra sykepleiers side ved at de hadde tid til å formidle trygghet via verbal og/eller non-verbal kommunikasjon. Sykepleierne opplevde i stor grad at pasientene forsto informasjonen de ga om sepsis og aktuelle behandlingstiltak, men at legenes informasjon til pasienten ikke ble forstått like godt. / The way the Norwegian healthcare system works most often a nurse is the one that work closest with the patient over time and they are the first to see the patients as they arrive at the emergency department. It´s a nurse that do a triage of the patient at arrival and it´s a nurse that perform the first survey. Knowledge of SIRS and sepsis is important to be able to catch the signs at an early stage and then be able to communicate the findings to a doctor so that the treatment can get started as quick as possible. The nurse must also have knowledge about how to prioritize which cause of treatment that should be started if they suspect sepsis in a patient. The communication with the patient is also important to be able to continuously assess the patient’s condition and a possible deterioration. If structured methods for assessment are not in place this might have huge consequences for the patient because sepsis can develop in to severe sepsis or septic shock, which have a high mortality rate. The aim of this study was to investigate nurses’ care for patients with suspected sepsis in an Emergency Department. The method used was quantitative and the data was collected by using a survey. The study was set in an emergency department where 36 nurses answered the survey. The collected data was analysed by using descriptive statistic and presented in a table, diagrams and text by using per cent. The result showed that a big share of the nurses had a wide knowledge in evidensebased research and used this in their survey and treatment of the patient with suspected sepsis. At the same time it showed that as many as about 30 per cent was not sure about what the SIRS criteria are nor what´s the correct definition of Sepsis. Eighty per cent was sure about what the primary treatment includes but 20 per cent was unsure. This show there is a need for improvement. Further on the survey shows that 75 per cent sees triage as a good way of detecting suspicion of sepsis at an early stage. All in all the survey showed that the communication was considered good both between nurse and doctor and nurse and patient. The conclusion was that a high share of the nurses at the emergency department had a wide knowledge about evidence based research as well as local and international guidelines for care and treatment of patients with suspected sepsis. The nurses had the accurate knowledge about which criteria’s to look for to be able to detect sepsis at an early stage as well as which measurements and measures that should be done to be able to avoid sepsis to develop in to severe sepsis or septic shock. Even so there is room for improvement as there should be close to a 100 per cent that hold this knowledge. The communication between nurse and doctor during the treatment of patient with suspected sepsis was understood as good except from when they where using what they call the medical team this because the roles in the team was not well known for everybody. The communication between nurse and patient was considered good from a nurse point of view because they felt like they had enough time to express safety to the patient by using verbal and/or non-verbal communication. The nurses mostly experienced that the patients understood the information they gave about sepsis and actual treatment but that the doctor’s information was not understood that well.

Huvuddelen av den svenska ambulanssjukvården har idag begränsat med verktyg för att effektivt kunna identifiera patienter med sepsis. Laktat ackumuleras i blodet vid syrebrist i kroppens vävnader vilket kan uppstå i samband med sepsis. Prehospital laktatbestämning kan vara en metod för att ge ambulanssjuksköterskan underlag för bedömning av patienter med sepsis. Ambulanssjuksköterskan är skyldig att arbeta patientsäkert och med evidensbaserade metoder. Prehospital laktatbestämning är en metod som bör bygga på en god vetenskaplig grund för att kunna anses vara evidensbaserad.  Syftet var att beskriva det vetenskapliga underlaget för nyttan med prehospital laktatbestämning hos patienter med sepsis.  Litteraturstudie valdes som metod och data samlades in via databaserna Cinahl, PubMed och SweMed+. Tolv artiklar kunde inkluderas, vilka alla var originalartiklar, skrivna på svenska eller engelska och publicerade mellan år 2007 och 2017. Sökorden kombinerades med hjälp av booleska sökoperatorer. Det insamlade materialet analyserades genom textanalys vilket mynnade ut i fyra teman där gemensamma mönster och regelbundenheter identifierades i de olika artiklarna.  Resultatet efter genomförd textanalys bestod av fyra teman; laktat och allvarlig sjukdomsutveckling, laktatbestämning kopplat till mortalitet, laktatbestämning bidrog till tidigare identifiering och snabbare behandling av sepsis samt nyttan med laktatbestämning kunde inte styrkas.  Slutsatsen var att resultatet tydde på att prehospital laktatbestämning kunde bidra till tidigare identifiering av patienter med sepsis och att det fanns en koppling till mortalitet. Dock ansågs det vetenskapliga underlaget vara alltför begränsat för att metoden med säkerhet skulle kunna anses vara evidensbaserad och därmed patientsäker. / Most of the Swedish ambulance service has limited access to screeningtools for efficiently identifying patients with sepsis. Lactate does accumulate in the blood as a result of hypoxia of the bodily tissues, which may occur during sepsis. Prehospital lactate reading might be a method for assisting ambulance personnel in assessing patients with sepsis. The ambulance nurse must work according to patient safety and use evidence based methods. Prehospital lactate reading is a method which should rely on a solid scientific basis to be considered as evidence based.  The aim of this study was to describe the scientific basis for the benefit of prehospital lactate reading in patients with sepsis.  The method chosen was a systematic literature review and data were collected via three databases; Cinahl, PubMed and SweMed+. A total of twelve scientific articles were included, all original articles written in swedish or English and published between year 2007 and 2017. The keywords were combined using boolean search operators. The material was analyzed using content analysis which resulted in forming of four themes where patterns and regularities were identified from the included studies.  The result consisted of four themes; lactate and poor outcome, lactate reading associated to mortality, lactate reading contributed to early identification and reduced time to treatment of sepsis and finally; the benefit of lactate reading could not be proven.  As conclusion, the result indicated that prehospital lactate reading could improve identification of septic patients and there was an association to mortality. There was not enough research available to strongly consider the method of prehospital lactate reading to be evidence based.

Background: Sepsis is a condition with high morbidity and mortality that stands for suffering among affected individuals as well as high societal costs. Sepsis can present with various signs and symptoms. Nurses play an important role in the early identification and prompt management of patients with sepsis. In order for nurses to administer quality care towards patients it is required that nurses have acquired both scientific knowledge and proven experience, along with continuing education. Aim: The aim is to illustrate nurse ́s experiences of caring for patients with sepsis. Method: General literature review that included 11 articles that were analyzed according to Popenoeet al. Results: Three categories were identified: Own resources, work environment and cooperation and standardization. Conclusion: The conclusion of this literature review showed that clinical experience and education is essential for the care of a septic patient. There is a lack of communication between nurses and doctors, that may have a negative impact on safe care. And that stress has an effect on nurses' abilities to identify sepsis which can lead to extended suffering for the patient.

Bakgrund: Sepsis är en livshotande organdysfunktion orsakat av immunförvarets överrekation på infektion. Sepsis kan vara svårt att tidigt identifiera på grund av att de diffusa symptom som uppträder hos patienten. Med anledning av detta är det viktigt att sjuksköterskan besitter goda grundkunskaper gällandes sepsis för att minska lidandet för patienten.  Syfte: Att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att vårda patienter med sepsis inom hälso- och sjukvården.  Metod: En litteraturstudie genomfördes med en kvalitativ ansats. Polit och Becks niostegsmodells användes. Databaserna CINHAL, PubMed och Medline användes för att hitta de tolv vetenskapliga artiklarna som sedan analyserades med en tematisk innehållsanalys.    Resultat: Det framkom två teman och fyra subteman i resultatet. Under temat Sjuksköterskors samlade kunskaper var subtema: Praktik och teori och användning av riktlinjer och bedömningsinstrument. Andra temat var Miljöns inverkan på sjuksköterskor med subtema: stress och hög arbetsbelastning samt teamarbete- och kommunikation.   Slutsats: Patienter som insjuknar i sepsis riskerar hög mortalitet och morbiditet efter sepsis. Det behövs vidare forskning kring hur sjuksköterskor ser på sina egenkunskaper och fortsatta vidareutveckling för att kunna främja hälsa hos dessa patienter. Fortsatt forskning gällandes sjuksköterskors attityder och erfarenheter behövs för att förbättra och utveckla vård och omvårdnad för patienter som har sepsis. / Background: Sepsis is a life-threatening condition characterized by organ dysfunction of the body’s response to an infection. Sepsis can be difficult to identify early because of its diffuse symptom of which can be misinterpreted. Therefore, it is important for nurses to possess a solid foundation of knowledge regarding sepsis in order to minimize patient suffering.  Aim: To describe nurses’ experiences of caring for patients with sepsis in a healthcare setting.   Method: A literature study with a qualitative approach. Polit and Beck’s nine-step model was used. CIHNAL, PubMed and Medline databases were used to collect the twelve original articles chosen and analysed using thematic analysis.   Results: Two themes and four subthemes emerged from the results. Under the theme of nurses gathered knowledge, the subthemes were: Practical and theory and the use of sepsis bundles and assessment tools. The second theme was Nurses' experiences of the work environment, with subthemes: stress and high workload and teamwork and communication. Conclusion: Patients who develop sepsis risk high mortality and morbidity after sepsis. Further research is needed into how nurses view their own knowledge and further development in order to promote health in these patients. Continued research regarding nurses' attitudes and experiences is needed to improve and develop care and nursing care for patients who have sepsis.

Bakgrund: Sepsis är ett livshotande hälsotillstånd som kännetecknas av organdysfunktion med olika allvarlighetsgrader. En förutsättning för överlevnad är tidig upptäckt. Sjuksköterskan har en betydande ansvarsroll och bör tillämpa relevanta screeningverktyg i sin bedömning. Vanliga screeningverktyg som används för att upptäcka sepsis är NEWS, MEWS, qSOFA och SIRS.   Syfte: Syftet med litteraturstudien var att kartlägga screeningverktyg med förmågan att tidigt upptäcka sepsis och förutse sjukhusdödlighet av sepsis hos vuxna. Metod: En litteraturstudie baserad på nio kvantitativa vetenskapliga studier. Sökprocessen av artiklarna genomfördes i databaserna Pubmed och Cinahl. Valda studier har genomgått kvalitetsgranskning utifrån Olsson och Sörensens bedömningsmall för kvantitativa studier. Resultat: Litteraturstudiens resultat delades upp i två tabeller; screeningverktygens förmåga att upptäcka sepsis och screeningverktygens förmåga att förutse sjukhusdödlighet vid sepsis. NEWS ansågs vara screeningverktyget med sammantaget högst sensitivitet och specificitet samtidigt. SIRS visade generellt på hög sensitivitet, medan qSOFA gav höga värden för specificitet. Konklusion: Inget av det studerade screeningverktygen visade på optimal förmåga. Resultatet föreslår ytterligare forskning för att skapa ett optimalt screeningverktyg som enkelt kan tillämpas för olika vårdkontexter, åldersgrupper och allvarlighetsgrader av sepsis. / Background: Sepsis is a life-threatening health condition that is characterized by organ dysfunction with different severities. Early detection of sepsis is important for survival. Nurse holds a key position and should use relevant screening tools to identify sepsis. Common screening tools are NEWS, MEWS, qSOFA and SIRS. Aim: The aim of the literature study was to map screening tools with the ability to detect sepsis early and predict hospital mortality from sepsis in adults. Methods: A literature study based on nine quantitative scientific studies. The search process of the articles was carried out in the databases Pubmed and Cinahl. The studies were reviewed for quality based on Olsson and Sörensen’s review template for quantitative studies.  Results: The results of this literature study were divided into two templates; the screening tools’ ability to identify sepsis and the screening tools’ ability to predict in-hospital mortality. NEWS had the highest sensitivity and specificity at the same time. SIRS generally showed high sensitivity, while qSOFA performed high specificity.   Conclusion: None of the studied screening tools showed optimal ability. The results suggest further research to create an optimal screening tool that easily can be adapted in different care environments, age groups and stages of sepsis.

Bakgrund: Sepsis är ett livshotande tillstånd som drabbar ca 50 000 personer i Sverige årligen, varav ca 20 procent avlider. Då sepsis utvecklas snabbt är tidig identifiering av sjukdomen mycket viktig. Sjuksköterskan har en ledande ställning och ett stort ansvar för omvårdnaden, vilket inkluderar förmågan att undersöka och utvärdera patientens hälsa och tidigt upptäcka sepsis. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans erfarenheter av att upptäcka sepsis. Metod: Denna studie var utförd som en allmän litteraturöversikt. Resultat: Studien visade vikten av god kommunikation, yrkeserfarenhet hos den enskilda sjuksköterskan, en god förmåga att samarbeta, samt kunna använda utvärderingsverktyg som kunde identifiera sepsis hos patienter. Dessa nämnda faktorer måste ses som en helhet då varje del är viktig för upptäckt av sepsis. Konklusion: Trots sjuksköterskans erfarenhet fanns det brister avseende upptäckt av sepsis. Utveckling av multidisciplinära sepsisteam, utvärderingsverktyg, kontinuerlig utbildning samt en god arbetsmiljö är faktorer som kan bidra till bättre upptäckt av sepsis. / Background: Sepsis is a life-threatening condition that affected about 50 000 people in Sweden each year, of whom about 20 percent die. As sepsis develops rapidly, early identification of the disease is very important. The nurse has a leading role and responsibility in nursing care, which include the ability to examine and assess the patient's health, including early detection of sepsis. Aim: The aim of the study was to highlight the nurse's experiences of detecting sepsis. Method: This study was conducted as a general literature review, which is a structured approach and a type of literature review that aims to summarize the current state of knowledge on the selected topic. Findings: The study showed that, in addition to good communication, practical and theoretical experience of the individual nurse and a good ability to collaborate was also important. There are assessment tools that can identify sepsis in patients. These mentioned factors must be seen as a whole as each part is important in the detection of sepsis. Conclusion: Despite the nurses' experience, there were gaps in the detection of sepsis. The development of multidisciplinary sepsis teams, assessment tools, continuous education and a good working environment are factors that can contribute to better detection of sepsis.

Background: Neonatal sepsis is one of the most important causes for elevated morbidity and mor-tality rates in neonatal intensive care units worldwide. While the clinical manifestations of a neo-natal sepsis tend to be nonspecific, its rapid development and life-threatening potential calls for reliable markers for early detection. Methods: We conducted a retrospective single center study including all neonates suspected of having developed a neonatal sepsis within 2013 - 2016. Perinatal and clinical characteristics, as well as microbiological and laboratory findings were evaluated. Neonatal sepsis was either defined as culture proven sepsis (positive blood culture) or clinical sepsis (at least one symptom and elevated C-reative protein (CRP) concentrations within 72h with nega-tive blood culture). We further differentiated between early-onset (EOS) and late-onset (LOS) sepsis. Results: Microbiological colonisation screening frequently did not detect the organism which sub-sequently caused the sepsis. Depending on the age of the newborn with sepsis (EOS or LOS), as-sociations between different anamnestic and clinical factors (prenatal or postnatal ones) were found. Especially the central-peripheral temperature difference showed a strong association to LOS. Laboratory results useful for the early detection of a neonatal sepsis included interleukin-6 (IL-6) and CRP concentrations. Conclusion: Elevated IL-6 >100 ng/l was a strong marker for neonatal sepsis. When choosing the antibiotics for treatment, data from microbiological colonisation screening should be considered, but not solely relied on. Some indicators for infection depended also on postnatal age.:Einführung 1 Definition 1 Sepsis 1 Pathophysiologie der Sepsis 2 Early-onset Sepsis vs. Late-onset Sepsis 4 Klinik und Diagnostik 6 AWMF-Leitlinie „Bakterielle Infektionen bei Neugeborenen“ 10 Mikrobiologisches Kolonisationsscreening 14 Aufgabenstellung und Zielsetzung 16 Patient:innen und Methoden 18 Datenerhebung 18 Gruppenbildung 20 Statistische Analyse 22 Ergebnisse 23 Early-onset Sepsis mit mikrobiologischem Nachweis 23 Early-onset Sepsis mit nur paraklinischem Nachweis 30 Late-onset Sepsis mit mikrobiologischem Nachweis 36 Late-onset Sepsis mit nur paraklinischem Nachweis 44 Diskussion 50 Art der Erreger in Leipzig 50 Mikrobiologisches Kolonisationsscreening 51 Anamnestische und klinische Risikofaktoren 55 Laborchemische Faktoren 60 Aussagekraft der Blutkultur 69 Grenzen der Studie 71 Weiterer Ausblick 72 Zusammenfassung 75 Literaturverzeichnis 78 Abkürzungsverzeichnis 83 Tabellenverzeichnis 85 Abbildungsverzeichnis 86 Erklärung über die eigenständige Abfassung der Arbeit 88 Curriculum vitae 89 Danksagung 91

Bakgrund: Sepsis är ett allvarligt och snabbt eskalerande tillstånd som kan drabba vem som helst. Dödligheten är hög och många som överlever sepsis drabbas av livslånga komplikationer. Sepsis kan vara svårt att upptäcka på grund av diffusa symtom som kan misstas för andra sjukdomar men tidig upptäckt av sepsis är avgörande. Genom det patientnära arbetet har sjuksköterskor en stor roll i att tidigt upptäcka förändringar hospatienten som kan vara indikation på allvarlig sjukdom. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att upptäcka och vårda patienter med sepsis. Metod: En beskrivande litteraturstudie baserat på 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats, kvantitativ ansats och mixad metod. Artiklarna är inhämtade från databaserna Medline och Cinahl. Data har analyserats i tre steg och sedan sammanställts som kategorier och subkategorier. Huvudresultat: Många sjuksköterskor hade bristande kunskaper om sepsis. Sepsis var svårt att identifiera på grund av dess komplexa symtombild och att vårda patienter med sepsis ansågs vara tids- och resurskrävande. Vid sepsisvård var bemanning, den kliniska blicken och samarbete högt värderat. Slutsats: Resultatet visar på brister i sjuksköterskors kunskaper om sepsis, samt att sjuksköterskor har en stor roll i sepsisvården. Sjuksköterskornas erfarenheter av att upptäcka och vårda patienter med sepsis visar att det är en komplex process vilket bottnar i många olika, påverkbara och icke-påverkbara, faktorer. Sjuksköterskorna understryker ett behov av stöttning, resurser, kunskap och gott samarbete för att kunna ge patienter med sepsis den bästa möjliga vården. / Background: Sepsis is a serious and rapidly escalating condition that can affect anyone. Mortality is high and many who survive sepsis suffer lifelong complications. Sepsis can be difficult to detect due to diffuse symptoms that can be mistaken for other diseases but early detection of sepsis is crucial. Through their close patient care, nurses have a major role in early detecting changes in the patient that may be an indication of serious illness. Aim: To describe nurses experiences of identifying and caring for patients with sepsis. Method: A descriptive literature review based on 12 articles with both qualitative approach, quantitative approach and mixed method. Articles were collected from the databases Medline and Cinahl. The data has been analyzed in three steps and then compiled as categories and subcategories. Result: Many nurses had a lack of knowledge about sepsis. Sepsis was difficult to identify because of its complex symptom picture and caring for patients with sepsis was considered time- and resource-consuming. In sepsis care staffing, clinical intuition and teamwork were highly valued. Conclusion: The result shows deficiencies in the nurses knowledge of sepsis and that nurses has a major role in sepsis care. The nurses' experiences of detecting and caring for patients with sepsis show that it is a complex process, which is rooted in many different, controllable and non-controllable, factors. The nurses underline the need for support, resources, knowledge and good cooperation in order to give patients with sepsis the best possible care.

Bakgrund Sepsis är ett allvarligt tillstånd som drabbar många miljoner människor i världen, och kan bli livshotande om inte en tidig identifiering sker eller om behandlingsåtgärder blir fördröjda. Därmed har sjuksköterskor en vital roll och ett stort ansvar att upptäcka tidiga symtom eller försämringar hos patienter med sepsis eftersom de utför det patientnära arbetet. Dock finns svårigheter med att göra en korrekt bedömning då symtomen ofta är svårtolkade.   Syfte  Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenhet vid omvårdnaden av vuxna patienter med sepsis på akutmottagningar.     Metod  En allmän litteraturöversikt baserad på 10 vetenskapliga artiklar, av kvalitativ och mixad metoddesign. Samtliga artiklar kvalitetsgranskades och analyserades genom att använda kvalitativ innehållsanalys.   Resultat  Efter genomarbetad dataanalys framkom tre kategorier: Organisatoriska faktorer, Adekvat utbildning och erfarenhet samt Samverkan grupp, därefter tillkom sju subkategorier.   Slutsats Sjuksköterskor möter stora utmaningar vid omvårdnaden av patienter med sepsis. Sjuksköterskor har ett stort ansvar och en viktig roll att upptäcka patienter med misstänkt sepsis i ett tidigt skede. Detta är dock en utmaning för de flesta sjuksköterskor framför allt för de som har en bristfällig kompetensnivå, eftersom det krävs både kunskap och erfarenhet att göra en snabb och korrekt bedömning. I situationer då sjuksköterskor saknar erfarenhet är det betydelsefullt att ha grundläggande kunskap om sepsis och att använda identifieringsverktyg vid bedömningen, samt samarbeta med sjuksköterskor som har en högre kompetensnivå för att på så vis erhålla värdefull kunskap / Background Sepsis is a serious condition that affects many millions of people worldwide and can be life-threatening if early identification is not made or treatment measures are delayed. Thus, nurses have a vital role and a great responsibility to detect early symptoms or deterioration in patients with sepsis because they perform the work close to the patient. However, there are difficulties in making a correct assessment as the symptoms are often difficult to interpret.   Purpose  The purpose was to shed light on nurses' experiences caring for adult sepsis patients in emergency departments.   Method  A general literature review based on 10 scientific articles of qualitative and mixed method design. All articles were quality-reviewed and analysed using qualitative content analysis.   Results  After elaborate data analysis, three categories emerged: Organizational factors, Adequate training and experience, and Group collaboration, then seven subcategories were added.   Conclusions Nurses face major challenges when caring for patients with sepsis. Nurses have a great responsibility and an important role in detecting patients with suspected sepsis at an early stage. However, this is a challenge for most nurses, especially for those who have a deficient level of competence, as it requires both knowledge and experience to make a quick and accurate assessment. In situations where nurses lack experience, it is important to have basic knowledge of sepsis and to use identification tools in the assessment, as well as to collaborate with nurses who have a higher level of competence to obtain valuable knowledge.

Bakgrund: Miljontals människor världen över avlider årligen till följd av sepsis. Tidigare forskning har visat att det råder bristande kunskaper bland sjuksköterskor att identifiera, hantera och behandla sepsis därför ansågs behovet av att utbilda dem ytterligare föreligga. Omvårdnad är sjuksköterskans huvudområde. Det innefattar exempelvis ansvar och kunskap i att bedöma patienters hälsotillstånd. Ett septiskt tillstånd kan i ett tidigt skede identifieras genom avvikande vitala parametrar. Speciellt framtagna mätinstrument samt riktlinjer finns att följa, dock krävs det att sjuksköterskorna har kunskapen för hur dessa ska användas. Septiska tillstånd har ett snabbt och negativt sjukdomsförlopp, därför är tidig identifiering och snabba åtgärder viktigt. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa vilka utbildningsinsatser som kan öka sjuksköterskors kunskaper för identifiering av sepsis. Metod: En deskriptiv litteraturstudie med tematisk dataanalys vars resultat har baserats på 13 artiklar med kvantitativ ansats samt en med mixad metod. Huvudresultat: I resultatet framkommer det att samtliga studier använde någon form av muntliga och/eller digitala utbildningar, ”escape room” eller simuleringar som lyckade utbildningsinsatser eftersom det resulterade i ökade kunskaper bland sjuksköterskorna gällande identifiering av septiska tillstånd. Syftet med flertalet av utbildningsinsatserna var att de låg till grund för olika typer av förbättringsarbeten inom varierande vårdkontexter med det gemensamma målet att förbättra vården vid sepsis. Slutsats: För att minska de konsekvenser som uppstår till följd av bristande kunskaper gällande sepsis bland sjuksköterskor, kan olika utbildningsinsatser genomföras inom olika vårdkontexter då det är bevisat att kunskap räddar liv. / Background: Millions of people worldwide die annually as a result of sepsis. Previous research has shown that there is a lack of knowledge among nurses in identifying, managing, and treating sepsis, therefore the need to further educate them was considered necessary. Nursing is the nurse's main area and includes for instance, responsibility, knowledge and the experience of evaluating patients' health conditions. A septic condition can be identified in its early stage through abnormal vital parameters. Specifically developed measurement tools and guidelines are available to follow, but it requires that nurses have the knowledge of how to use them. Septic conditions have a rapid and negative disease progression; therefore early identification and rapid measures are essential. Aim: The purpose of this literature review was to compile educational interventions which could increase the nurses' knowledge of sepsis identification. Method: A descriptive literature review with thematic data analysis, the results were based on 13 articles with a quantitative approach and a mixed method. Result: The results reveal that all studies used some form of verbal and/or digital education, "escape room" scenarios and simulations as successful educational interventions. They all resulted in increased knowledge among nurses regarding the identification of septic conditions. The majority of the studies educational interventions where included in different types of quality improvement projects within different kinds of healthcare contexts, all with the common goal of improve the septic care. Conclusion: To reduce the consequences of inadequate knowledge about sepsis among nurses, different educational interventions can be implemented within different healthcare contexts because knowledge is proven to save lives.