Denna studie undersöker teckenspråkiga elevers upplevelse av tvåspråkig undervisning där det förekommer tolkning. Det är en kvalitativ studie där totalt 14 elever från två olika specialskolor har deltagit i semi-strukturerade gruppintervjuer. Resultaten visar att lärare, assistenter och elever tolkar i skolan. Utbildade tolkar används sällan i undervisningen. En annan sak som framkommer är att resultaten mellan skolorna skiljer sig åt; på den ena skolan är eleverna nöjda och anser att lärarna har god språkkompetens, på den andra är eleverna mindre nöjda och anser att lärarnas språkkompetens brister. Vidare anser eleverna att det är fördelaktigt då en lärare tolkar för att de känner läraren, men lyfter fram att det ofta blir informationsbortfall. Eleverna anser utbildade tolkar vara en kvalitetssäkring. Dessutom visar resultaten att majoriteten av eleverna är negativt inställda till tolkning i undervisningen och anser att det inte ska behövas då lärarna ska vara tillräckligt språkkompetenta. En slutsats dras om att det är direkt olämpligt att elever har tolkat sin egen undervisning och att det är något som inte borde förekomma, samt att det vore intressant med fler kompletterande studier inom området, exempelvis en komparativ analys av specialskolan och en annan tvåspråkig skola och studera om tolkning förekommer där. / This study examines pupils who use sign language and their experience of bilingual education where there are instances of interpreted interaction. This is a qualitative study in which a total of 14 pupils from two different schools for the Deaf have participated in semi-structured group interviews. The results shows that teachers, assistants and pupils interpret in the school. Trained interpreters are rarely used in the education. Another thing that emerges is that the results between the schools differ; at one school, pupils are satisfied and believe that teachers’ have good language skills, at the other, pupils are less satisfied and believe that teachers’ language skills lack. In addition, the pupils believe that it is beneficial when a teacher interpret, because they know the teacher, but emphasize that it often results in information loss. The pupils consider trained interpreters to be a quality assurance. Furthermore, the results show that the majority of pupils are critical of that the school for the Deaf should have need for interpreted teaching, because the teachers would instead have sufficient language skills. A conclusion has been reached that it is inappropriate that pupils have interpreted their own teaching and that it is something that should not occur, and that it would be of interest with more complementary studies in the area, e.g. a comparative analysis of the school for the Deaf and another bilingual school to see if interpreting occurs at that school.

I en berättelse kan det dyka upp många personer. På teckenspråk kan man med hjälp av kroppsriktning och/eller blickriktning anta rollen som en eller flera personer i en berättelse. Detta kallas för perspektivbyte. I teckenspråkstolkade tv-program har tolken som utmaning att skilja på de olika personerna som kan förekomma eftersom den döve eller hörselskadade mottagaren inte alls kan eller har svårt att höra vem det är som talar. Tidigare forskning har kretsat kring mottagarens upplevelse och åsikter om teckenspråkstolkning i tv, men ingen har fokuserat på hur tolkning i tv går till. Denna studie undersöker hur perspektivbyte används i teckenspråkstolkade tv-program genom att analysera, kategorisera och kvantifiera olika typer av perspektivbyten, samt hitta den eller de mest frekventa. Materialet som har analyserats består av fyra olika avsnitt från fyra olika tv-serier. Två av dessa är barnprogram, de andra två är underhållningsprogram. Perspektivbytena har kategoriserats i tre olika kategorier – kroppsvridning, kroppslutning samt (markering av) berättarröst. Dessutom hittades två strategier som används som komplement till perspektivbyte – blickriktning och hänvisande gest. Den viktigaste faktorn som påverkade vilken typ av perspektivbyte som användes är hur tv-serien är uppbyggd – inte vilken typ av tv-program det är. / Many people can appear in a story. In sign language, one can use body direction and/or gaze direction to assume the role of one or more people in the story. This is called perspective shift. In sign language interpreted TV shows, the interpreter has the challenge of distinguishing between the different people who may appear, because the deaf and hard of hearing receiver cannot hear or has difficulty hearing who is speaking. Previous research has focused on the experience and opinions of the receiver about sign language interpretation on TV, but thus far there are no studies with the focus on how interpretation on TV takes place. This study investigates how perspective shifting is used in sign language interpreted TV shows by analyzing, categorizing, and quantifying different types of perspective shifts, as well as finding the most frequent one(s). The material analyzed consists of four different episodes from four different TV series. Two of these are children’s television, the other two are reality shows. The perspective shifts were categorized into three different categories – body twist, body tilt, and narration (marker). In addition, two strategies were found to be used complementary to perspective shifting – gaze direction and referring gesture. The most important factor, that influenced the type of perspective shift is how the tv-series is structured – not the type of the TV show.

Denna studie behandlar tolkning av texter som läses högt i kyrkan under gudstjänst. Studien undersöker vilka utmaningar tolkar upplever och har erfarenhet av vid tolkning av texter i kyrkan, och vilka strategier tolkarna använder sig av för att hantera dem. Undersökningen genomfördes med hjälp av fyra semistrukturerade intervjuer med tolkar som har god erfarenhet att tolka i kyrkan. Utmaningarna som identifierades kan delas in i fyra kategorier; yttre faktorer, läsning (utmaningar att ta in källtexten), språkligt (utmaningar att analysera källtexten) och semantiskt (utmaningar i den egna produktionen). Inom dessa kategorier finns det specifika utmaningar, totalt 11 stycken. Till utmaningarna finns 10 korresponderande copingstrategier. Den främsta strategin som identifierades var förberedelser, som fungerar som en övergripande strategi för att förebygga att utmaningar uppstår. Förberedelser lyftes fram som något särskiljande för tolkning i kyrkan, eftersom det finns möjlighet att få mycket av materialet i förväg. Det kunde även noteras att de olika utmaningarna och strategierna inte alltid går att särskilja, utan överlappar och påverkar varandra. / This study concerns the interpreting of texts read aloud in church service. It examines the challenges faced by interpreters when interpreting in these settings and which strategies they use to overcome them. For this purpose, four semi-structured interviews were held with interpreters who are accustomed to interpreting in church. Various challenges were identified and split into four categories: external factors, reading (challenges concerning the production of the source language), linguistic (challenges in analysing the source text) and semantic (challenges in own production of target language). Each category contains multiple challenges, 11 in total. The study also outlines 10 coping strategies used by the interpreters. The main strategy identified was preparation, which can be used as a preventative measure against all challenges. Preparation was said to be particularly useful in church interpreting as much of the material is available in advance. It could also be ascertained that the challenges and strategies do not always occur separately, but rather overlap and affect each other.

Studien behandlar teckenspråkstolkars agerande vid språkliga utmaningar som kan uppstå vid tolkning av predikningar med särskilt fokus på religiös terminologi, metaforer och liturgiskt språkbruk. Vidare undersöker studien vilka konsekvenser tolkarnas handlande har på det religiösa budskapet. Med två predikningar som källtext baseras studien på åtta inspelade tolkningar gjorda av fyra teckenspråkstolkar med erfarenhet av tolkning i religiösa miljöer. Relevanta passager transkriberades och analyserades med hjälp av diskursanalys. De främsta strategier som identifierades vid förekomst av religiösa termer var användandet av ekvivalent tecken och bokstavering. Vid metaforer var avbildande verbkonstruktioner konsekvent förekommande bland samtliga tolkar. Två andra strategier som identifierades vid metaforer var formbaserad tolkning och tillägg. När det kom till dessa strategier fanns det skillnader gällande hur explicit metaforen ska tolkas där både formbaserad tolkning och strategiska tillägg lyftes som strategi till samma utmaning. Medan de inom tidigare nämnda kategorier fanns mönster i tolkarnas agerande visade analysen att det inte fanns någon konsensus i tillvägagångsätt för att hantera liturgiskt språkbruk vilket ledde till att tolkningar av samma källtext kunde generera helt skilda måltexter. Detta leder till att tolkningarna utgår från hur enskilda tolkarna uppfattat källtexten, något som i värsta fall får som konsekvens att den döva personen tar till sig felaktigt teologiskt budskap i tron att detta är vad som förkunnas av predikanten. Studien kommer således fram till slutsatsen att det saknas standardiserade metoder för att hantera de lingvistiska utmaningar som finns vid teckenspråkstolkning av predikningar, något som har en potentiell negativ påverkan på överförandet av det religiösa budskapet. / The study investigates the actions of sign language interpreters when faced with linguistic challenges that may arise during the interpretation of sermons, with a particular focus on religious terminology, metaphors, and liturgical language. Furthermore, the study examines the consequences of interpreters’ actions on the religious message. Based on two sermons as source texts, the study draws on eight recorded interpretations conducted by four sign language interpreters experienced in church interpreting. Relevant passages were transcribed and analyzed using discourse analysis. The primary strategies identified in the presence of religious terms were the use of equivalent signs and fingerspelling. In the case of metaphors, depictions through verb constructions were consistently observed across all interpreters. Two other strategies identified with metaphors were form-based interpretation and strategic additions. Regarding these strategies, there were disagreements on how explicitly the metaphor should be interpreted, with both form-based interpretation and strategic additions being suggested as approaches to the same challenge. While patterns in interpreters' actions were evident in the previously mentioned categories, the analysis revealed no consensus or standardization in approaches to handling liturgical language, resulting in interpretations of the same source text yielding vastly different target texts. This suggests that interpretations are based on how individual interpreters perceive the source text, potentially resulting in the deaf individual receiving incorrect theological messages, believing them to be the preacher's intended message.

Alla människor ska vara lika inför lagen och bistås med anpassning utifrån sina individuella behov. Tidigare forskning har synliggjort rättsuppdragets komplexa natur som hänger samman med fackspråket, kravet på adekvat kunskap och utbildning samt motstridiga förväntningar på tolken. Bristen på tolkar med relevant kunskap och utbildning kan leda till en rättsosäker situation som kan medföra konsekvenser för den döva eller hörselskadade personen. Föreliggande uppsats utgår från en intervjustudie där teckenspråkstolkar med erfarenhet av rättstolkning skildrar utmaningar och lösningar i samband med uppdrag i rätten. Bearbetningen av materialet genomfördes enligt en tematisk analys. Utifrån materialet sammanställdes totalt fem teman: 1. Rättssalen som arbetsplats, 2. Vikten av förberedelser inför tolkuppdrag, 3. Målgruppsanpassning, 4. Förväntningar på tolken och tolkningen och 5. Etiska dilemman. Studien visar att i likhet med befintlig forskning om teckenspråktolkning i rätten är frågor om delaktighet i rättsprocessen och att få göra sin röst hörd centrala frågor hos informanterna i yrkesutövningen. Informanterna var också väl rustade för detta genom gedigen utbildning och erfarenhet, vilket de påvisade genom att ta initiativ i rätten, förbereda sig enskilt och med tolkkollegan och målgruppsanpassa tolkningen. På så sätt kunde informanterna nå både sina och andras förväntningar i olika situationer och hantera etiska dilemman. / All people should be equal before the law and receive support tailored to one’s individual needs. Previous research has illuminated the complex nature of legal interpreting, linked to specialized language, the demand for adequate knowledge and training, as well as conflicting expectations placed on interpreters. The shortage of interpreters with relevant knowledge and training can lead to a situation of legal uncertainty, which may have consequences for the deaf or hard-of-hearing person. This essay is based on an interview study where sign language interpreters experienced in legal interpreting describe challenges and solutions associated with assignments in court. The analysis of the material was conducted using a thematic analysis. Five themes were identified from the material: 1. The courtroom as a workplace, 2. The importance of preparation before interpreter assignments, 3. Target group adaptation, 4. Expectations on the interpreter and the interpretation and 5. Ethical dilemmas. The study demonstrates that, in accordance with existing research on sign language interpreting in legal settings, issues of participation in the legal process and having one’s voice heard are central concerns for the informants in their professional practice. The informants were well- equipped for this through comprehensive education and experience, which they demonstrated by taking initiative in court, preparing individually and with fellow interpreters, and adapt the interpretation to the target group. In this way, the informants were able to meet both their own and others’ expectations in various situations and manage ethical dilemmas.

This thesis addresses the issue of thranslating formal texts written in Czech into Czech sign language. The first chapter deals with stylistic factors influencing formal Czech written texts and also the sociocultural situation of the Czech deaf community. The second and third chapters characterize translation of sign language translation and various approaches to the process of translating both spoken and sign languages. The research is a comparative analysis of a sample of formal Czech written texts and their sign language translations. The findings are introduced in the conclusive part of the thesis. Keywords: Czech sign langueage, sign language interpreting, sign language translation, equivalent, stylistic factors, translation norm, oral languages, formal text

This thesis addresses the issue of translating formal texts written in Czech into Czech sign language. The first chapter deals with stylistic factors influencing formal Czech written texts and also the sociocultural situation of the Czech deaf community. The second and third chapters characterize translation of sign language translation and various approaches to the process of translating both spoken and sign languages. The research is a comparative analysis of a sample of formal Czech written texts and their sign language translations. The findings are introduced in the conclusive part of the thesis. Keywords: Czech sign language, sign language interpreting, sign language translation, equivalent, stylistic factors, translation norm, oral languages, formal text

This thesis comprises four separate studies of the same material: a ten-minute Swedish Sign Language monologue. Study I describes the form, meaning, and use of the sign INDEX-c, a pointing toward the chest traditionally described as a first person pronoun. It is argued that INDEX-c is used not only with specific reference to the signer or a quoted signer, but also with non-specific reference. Contrary to what has been reported, INDEX-c is used not only for constructed dialogue, but also in constructed action. The analysis reveals two separate forms, as well, labeled as reduced INDEX-c and distinct INDEX-c, respectively. Study II describes the activities of the non-dominant hand when it is not part of a two-handed sign. A continuum is suggested, moving from different rest positions that do not contribute to the discourse content, via mirroring of the dominant hand, for example, to instances where the non-dominant hand produces signs of its own while the dominant hand remains inactive, i.e. dominance reversal. Several of the activities of the non-dominant hand, including the four types of buoys that are described, help structure the discourse by indicating the current topic. Study III uses Mental Space Theory and Conceptual Blending Theory to describe the use of signing space for reference. A correlation is shown between discourse content and the area in the signing space toward which signs are meaningfully directed, and also between these directions and which types of Real Space blends the signer mainly uses: token blends or surrogate blends. Finally Study IV looks in more detail at three segments of the discourse and their Real Space blend structure. An initial analysis of eight interpretations into spoken Swedish is also conducted, focusing on whether preselected content units (discourse entities and relations) are identified. A large number of Real Space blends and blended entities are argued to result in less successful renditions measured in terms of preselected content units. / För att köpa boken skicka en beställning till exp@ling.su.se/ To order the book send an e-mail to exp@ling.su.se

Tolkens uppgift är att överföra budskapet från ett språk till ett annat på ett ekvivalent sätt. För att göra det måste tolken koordinera samtalet. Tolkens koordineringsarbete och tolkens förmåga att navigera mellan de olika modaliteterna där talad svenska och teckenspråk förekommer är avgörande för en funktionell tolkning. Den här uppsatsen har fokuserat på sekvenser där tolken i sitt koordineringsarbete ägnar sig åt att förflytta sig mellan olika samtalsramar. Detta kallas för change of footing (sv. tolkens fotombyte). I det filminspelade materialet har fyra kategorier av change of footing påträffats. Den första handlar om den förändrade deltagarstatusen som uppstår när tolken från väntläge går in i rollspelet. Den andra kategorin handlar om tolkens självpresentation som för teckenspråkstolkar innebär att hantera en oväntad direkt fråga. Den tredje kategorin handlar om när tolken själv tar initiativ till omfrågning för att försäkra sig om innehållet och/eller innebörden av det som yttrats. Den fjärde och sista kategorin handlar om den förändrade deltagarstatusen som tolken förflyttar sig till när rollspelet avslutas. Just avrundning av pågående samtal är ofta en process som kan pågå i flera minuter där både de primära parterna och tolken signalerar detta på en rad olika sätt. / The task of an interpreter is to convey the message from one language to another in an equivalent way. In order to do that the interpreter needs to coordinate the interaction. The coordination and the ability to navigate between the different modalities that spoken Swedish and Swedish sign language are part of is decisive to achieve a functional interpretation. This thesis has focused on sequences where the interpreter in her work moves between different interactional frames. This movement is called change of footing. In the film-recorded data, four different categories of change of footing have been found. The first one concerns the changes in participation status, which occur when the interpreter moves from a “waiting position” into the roleplay. The second category is about the interpreters’ self-presentation, which for sign language interpreters is an unexpected direct question to handle. The third category deals with an interpreter-initiated repair in order to make sure the meaning of an utterance or a word is correctly understood. The fourth and final category is about the changed participation status when the interpreter moves out of ongoing roleplay as it ends. Finishing an ongoing interaction is often a process that might go on for several minutes and that is signalled by both the primary parties and the interpreter in a number of different ways.

Den här studien behandlar fenomenet tolkspråk – tanken om att tolkat språk skiljer sig från icke-tolkat språk. Översättningsvetenskapen och dess motsvarighet översättarspråk har utgjort en stor inspirationskälla till arbetet, då forskningen kommit längre där. Ett forskningsområde behandlar så kallade översättningsuniversalier – universella regler eller lagar för hur översatt språk ser ut. En av dessa lagar kallas för normalisering. I studien undersöks om normalisering är applicerbart även på teckenspråkstolkning, med utgångspunkt i påståendet att normalisering kan vara synligt i översatt text som en överrepresentation av typiska målspråksdrag. För att undersöka detta har två jämförbara korpusar använts, dels Svensk teckenspråkskorpus (SSLC) med icke-tolkade teckenspråkstexter, dels Korpus för simultantolkade teckenspråkstexter (KST) med tolkade teckenspråkstexter. Det typiska, teckenspråkiga drag som valts för undersökningen är det tecken som glosas KOPPLA. Förekomsten av tecknet i de båda korpusarna har undersökts för att kunna upptäcka en eventuell överrepresentation i KST. Resultaten visar att KOPPLA mycket riktigt är överrepresenterat i KST, men att det är svårt att generalisera på grund av flera begränsande faktorer. / This essay is concerned with the subject of interpretese – the idea that interpreted language differs from non-interpreted language. Within translation studies, the corresponding term is translationese, and this essay draws upon much of the research in this field, as it is more developed. One particular area of research into translationese revolves around so called translation universals, or universal features of translation. They could be described as rules or laws that define translated language. One of those universals is called normalisation. This essay seeks to answer if normalisation also exists in Sign Language interpreting, with reference to exaggeration of typical target language patterns. Two comparable corpora were used, Swedish Sign Language Corpus (SSLC) with non-interpreted Sign Language texts, and Korpus för simultantolkade teckenspråkstexter (KST) with interpreted Sign Language texts. The typical target language pattern that was chosen for the investigation is the Swedish sign KOPPLA. Instances of the sign were investigated in both corpora, to spot any exaggeration in KST. The results show that KOPPLA is in fact overrepresented in KST, but that one should be careful to generalize, as several limiting factors were at play.