<p>Det kognitiva funktionshindret medför att personer med utvecklingsstörning har svårt att skaffa information och uttrycka behov. Den forskning som hittills genomförts baserar sig till stor del på hur andra beskriver deras delaktighet. Syftet med studien var att undersöka hur delaktighet upplevs av den funktionshindrade och dennes nätverk dels då det gäller möjlighet för den funktionshindrade att själv kunna skaffa information och dels möjlighet för den funktionshindrade att bestämma om olika aktiviteter. En bildsatt intervjuguide ”delaktighetsintervjun” baserad på ICIDH 2s livsområden som utvecklades i projektet ”Enkla bärbara datorer för personer med utvecklingsstörning” användes. Resultatet sammanställdes kvantitativt och illustrerades med kvalitativa kommentarer. Resultatet sammanställdes kvantitativt. Studiens resultat visade att det fanns stora skillnader dels mellan hur olika försökspersoner skattade delaktighet och dels hur försöksperson och respektive stödperson skattade delaktighet. Skillnader återfanns även mellan de olika livsområdena. Studiens resultat pekar på att delaktighet är ett komplext fenomen för personer med utvecklingsstörning samt att ytterligare forskning behövs.</p>

Det kognitiva funktionshindret medför att personer med utvecklingsstörning har svårt att skaffa information och uttrycka behov. Den forskning som hittills genomförts baserar sig till stor del på hur andra beskriver deras delaktighet. Syftet med studien var att undersöka hur delaktighet upplevs av den funktionshindrade och dennes nätverk dels då det gäller möjlighet för den funktionshindrade att själv kunna skaffa information och dels möjlighet för den funktionshindrade att bestämma om olika aktiviteter. En bildsatt intervjuguide ”delaktighetsintervjun” baserad på ICIDH 2s livsområden som utvecklades i projektet ”Enkla bärbara datorer för personer med utvecklingsstörning” användes. Resultatet sammanställdes kvantitativt och illustrerades med kvalitativa kommentarer. Resultatet sammanställdes kvantitativt. Studiens resultat visade att det fanns stora skillnader dels mellan hur olika försökspersoner skattade delaktighet och dels hur försöksperson och respektive stödperson skattade delaktighet. Skillnader återfanns även mellan de olika livsområdena. Studiens resultat pekar på att delaktighet är ett komplext fenomen för personer med utvecklingsstörning samt att ytterligare forskning behövs.

Det kognitiva funktionshindret medför att personer med utvecklingsstörning har svårt att skaffa information och uttrycka behov. Den forskning som hittills genomförts baserar sig till stor del på hur andra beskriver deras delaktighet. Syftet med studien var att undersöka hur delaktighet upplevs av den funktionshindrade och dennes nätverk dels då det gäller möjlighet för den funktionshindrade att själv kunna skaffa information och dels möjlighet för den funktionshindrade att bestämma om olika aktiviteter. En bildsatt intervjuguide ”delaktighetsintervjun” baserad på ICIDH 2s livsområden som utvecklades i projektet ”Enkla bärbara datorer för personer med utvecklingsstörning” användes. Resultatet sammanställdes kvantitativt och illustrerades med kvalitativa kommentarer. Resultatet sammanställdes kvantitativt. Studiens resultat visade att det fanns stora skillnader dels mellan hur olika försökspersoner skattade delaktighet och dels hur försöksperson och respektive stödperson skattade delaktighet. Skillnader återfanns även mellan de olika livsområdena. Studiens resultat pekar på att delaktighet är ett komplext fenomen för personer med utvecklingsstörning samt att ytterligare forskning behövs.

Forskning visar att personliga assistenter är en yrkesgrupp som ofta har en bristande psykosocial arbetsmiljö på grund av att assistenterna många gånger arbetar ensamma hos kunden, har brist på tydliga riktlinjer från ledningen samt otillräckligt socialt stöd. Detta i kombination med kunders alkoholmissbruk och deras självbestämmanderätt kan ytterligare skapa utsatthet och etiska dilemman hos assistenterna. Syftet med vår studie var att undersöka hur personliga assistenter beskriver att deras psykosociala arbetsmiljö påverkas av kundens alkoholmissbruk. Vidare var det av vikt att belysa kundens självbestämmanderätt och assistenternas egna gränsdragningar i denna problematik. För att besvara vårt syfte valde vi en kvalitativ undersökningsmetod och intervjuade fem personliga assistenter som har erfarenheter av kunder som lever med alkoholmissbruk. Huvudresultatet av vår studie visade att personliga assistenternas psykosociala arbetsmiljö påverkas negativt av denna problematik genom att de upplever stress och oro. Det bristande stödet och otydliga riktlinjer var viktiga orsaker till den upplevda negativa psykosociala arbetsmiljön. / Research shows that personal assistans is a profession that has often been a lack of psychosocial work enwironment due to the fact that assistans often work alone with the client, the lack of clear guidance from management, and inadequate social support. This, in combination with the client's alcohol abuse and its soul discretion maw further create additional vulnerability and ethical dilemmas of the assistans. The aim of our work was to investigate how personal assistans describe that their psychosocial work enwironment is influenced by the customer's alcohol abuse. Further, it was important to higlight the client's autonomy and assistans own boundaries in this problem. To fulfill our purpose, we chose a qualitative research method and interviewed five personal assistans who have experience of clients living with alcohol abuse. The main result of our study showed that their prychosocial work enwironment is adversly affected by this problem in a way that causes stress and anxiety. The lack of support and unclear guidelines were important reasons for the perceived negative psychosocial work enwironment.

Support for the creation of an independent Catalan state has increased significantly during the past two decades. In 2017, an estimated 40.2 percent of the total Catalan population supported the creation of an independent Catalonia. The road towards independence has shown to be filled with legal obstacles. While the separatists tend to base their demand for independence on a supposed “right to self-determination” and a “right to decide”, the meaning and effects of invoking these “rights” can be questioned. The purpose of this thesis is to investigate the legal possibilities of forming an independent Catalan state based on these commonly invoked rights. With regard to self-determination, this thesis concludes that all peoples have a right to self-determination, but this right does not necessarily entail a right to secession. Only under grave circumstances can self-determination lead to secession. The Catalans are not in such a situation and cannot therefore successfully claim that their right to self-determination entails a right to secede from Spain. As to a “right to decide”, the right as such exists neither within international law nor Spanish national law. This right can be broken down into two parts: The possibility to hold a referendum on independence and the possibility to declare independence based on the referendum. The thesis concludes that despite a referendum being complicated, but not impossible, to organise based on the Spanish Constitution, the Catalans can organise such a referendum based on international human rights law. The Catalans can also unilaterally declare independence since there is no explicit prohibition against doing so. Finally, the thesis discusses the issue of international recognition. Catalonia is unlikely to receive international recognition under the current circumstances. The thesis then concludes that even though the Catalans do not have a right to self-determination in the form of secession, they could organise a referendum and unilaterally declare independence. Such a declaration will however have no effect in practice without recognition from the international community. / El apoyo a la creación de un estado catalán independiente ha incrementado considerablemente en las últimas dos décadas. En 2017, se estimaba que un 40,2 por ciento de la población catalana apoyaba la creación de una Cataluña independiente. El camino hacia la independencia ha demostrado varios obstáculos jurídicos. Las personas que abogan por esta independencia, tienden a fundar su anhelo de establecer una Cataluña independiente apoyándose en un “derecho a la autodeterminación” y un “derecho a decidir”. El significado y los efectos de invocar estos “derechos” pueden ser cuestionados. El objetivo de esta tesis es investigar las posibilidades e incertidumbres legales que podrían conllevar el crear una Cataluña independiente protegiéndose en estos derechos. Con respecto a la autodeterminación, esta tesis concluye que todos los pueblos tienen un derecho a la autodeterminación, pero este derecho no implica un derecho a la secesión. El derecho a la autodeterminación sólo puede implicar un derecho a la secesión bajo circunstancias graves. Hoy en día los catalanes no se encuentran en una situación de tal gravedad, es por ello que el derecho a la autodeterminación no les da un derecho a la secesión de España unilateralmente. El “derecho a decidir” no existe en el orden jurídico español ni en el nivel internacional. Sin embargo, este derecho puede ser dividido en dos partes: La posibilidad de organizar un referéndum, y la posibilidad de unilateralmente declarar independencia según el resultado del referéndum. Esta tesis concluye que, a pesar de que un referéndum es complicado, no sería imposible organizar uno según la constitución española. Es por ello que la población catalana que aboga por la independencia, podrían organizar un referéndum apoyándose en derechos humanos internacionales. Los catalanes también pueden unilateralmente declarar la independencia, porque no hay ninguna prohibición explicita contra una declaración de independencia. Para finalizar, la tesis examina el tema de reconocimiento internacional. Es improbable que Cataluña obtenga reconocimiento internacional como un estado independiente. La tesis concluye que, a pesar de no disfrutar de un derecho a la autodeterminación, los catalanes podrían organizar un referéndum y unilateralmente declarar la independencia. Pero, en todo caso, sería una declaración vacía de contenido y no tendría ningún efecto sin un reconocimiento de la comunidad internacional. / El suport a la creació d’un estat català independent ha incrementat considerablement les últimes dues dècades. El 2017, s’estimava que el 40,2% de la població catalana va donar suport a la creació d’una Catalunya independent. El camí cap a la independència s’ha topat diversos obstacles jurídics. Les persones que advoquen per aquesta independència, tendeixen a fundar el seu anhel d’establir una Catalunya independent en un “dret a l’autodeterminació” i un “dret a decidir”. El significat i els efectes d’invocar aquests “drets” es poden qüestionar. L’objectiu d’aquesta tesi és investigar les possibilitats i incerteses legals que podria comportar el fet de crear una Catalunya independent protegida per aquests drets. Pel que fa a l’autodeterminació, aquesta tesi conclou que tots els pobles tenen un dret a l’autodeterminació, però aquest dret no implica un dret a la secessió. El dret a l’autodeterminació només pot implicar un dret a la secessió sota circumstàncies greus. Avui dia, la població catalana que advoca per la independència no es troba en una situació d’aquesta gravetat, és per això que el dret a l’autodeterminació no els dona un dret a la secessió d’Espanya unilateralment. Pel que fa al “dret a decidir”, aquest dret no existeix en l’ordre jurídic espanyol ni en l’àmbit internacional. No obstant, aquest dret pot dividir en dues parts: la possibilitat d’organitzar un referèndum, i la possibilitat d’unilateralment declarar la independència segons el resultat del referèndum. Aquesta tesi conclou que, tot i que un referèndum és complicat, no seria impossible organitzar-ne un segons la constitució espanyola. És per això que els catalans podrien organitzar un referèndum basant-se en drets humans internacionals. Els catalans també podrien unilateralment declarar la independència, perquè no hi ha cap prohibició explícita contra una declaració d’independència. Per finalitzar, la tesi examina el tema del reconeixement internacional. És improbable que Catalunya obtingui reconeixement com a un estat independent de la comunitat internacional. La tesi conclou que els catalans, malgrat no tenir un dret a l’autodeterminació, podrien organitzar un referèndum i podrien unilateralment declarar la independència. Però, en tot cas, seria una declaració buida de contingut i no tindria cap efecte sense un reconeixement de la comunitat internacional.

Personer som lever med en demenssjukdom blir allt fler och är en utsatt grupp i samhället på grund av att de har svårare att göra sig delaktiga och föra sin talan. Det är därför av intresse att studera hur socialtjänstlagens krav om brukardelaktighet tas tillvara vid bedömningsmöten samt vad som sker vid dessa möten för att bidra med kunskap och förståelse. Syftet med studien är att undersöka hur biståndshandläggare inom den kommunala äldreomsorgen resonerar kring vilka utmaningar som kan uppstå vid bedömningsmöten med demenssjuka personer samt hur utmaningarna hanteras i arbetet. Vidare är syftet att undersöka hur biståndshandläggare resonerar utifrån sitt handlingsutrymme i förhållande till socialtjänstlagens krav på brukardelaktighet för personer med demenssjukdom. För att besvara studiens syfte och frågeställningar användes kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta biståndshandläggare från fyra olika kommuner i Sverige. Det empiriska materialet analyserades med hjälp av en tematisk analys som resulterade i fyra olika teman; etiska utmaningar, strategier för samtycke, möjligheter och begränsningar till brukardelaktighet och handlingsutrymme. Resultatet har diskuterats utifrån tidigare forskning och de teoretiska infallsvinklarna; handlingsutrymme, empowerment och äkta dilemman. Det framkommer att biståndshandläggarna möts av olika utmaningar i form av att den demenssjuka personen motsätter sig insats som beror på personens bristande kommunikationsförmåga och sjukdomsinsikt. För att hantera dessa utmaningar använder biståndshandläggarna olika strategier i form av bland annat övertalning, täta besök, konkluderat samtycke och anhöriga för att förebygga självförsummelse. Dessa strategier bidrar till både möjligheter och begränsningar till brukardelaktighet. Vidare är en slutsats att brukardelaktighet inte alltid kan säkerställas på grund av demenssjukdomen samt biståndshandläggarens arbetssätt. / An increasing number of people are living with dementia who risk exclusion from society due to their reduced capacity to take part in everyday life and difficulties with pleading their cause. It is therefore of interest to study how the criterion of end user involvement in the Swedish social services act (Socialtjänstlagen) is observed during assessment meetings as well as observing what happens during these meetings to promote knowledge and understanding. The purpose of this study is to investigate how case managers in the municipal elderly care reason with regards to which challenges can arise during assessment meetings with dementia people and how these challenges can be met in the field. Furthermore, the purpose was to investigate how case managers reason with regards to their discretion under the provision of end user involvement of dementia people in the social services act. To preserve the purpose of the study and the framing of the question eight qualitative semi-structured interviews with case managers from four Swedish municipalities were conducted. The empirical material was thematically analyzed and resulted in four themes: ethical challenges, strategies for consent, possibilities and limitations of end user involvement and discretion. The results have been discussed based on previous research and the theoretical approaches: discretion, empowerment, and true dilemmas. It appears that the case managers are faced with different ethical challenges in the form of opposition to suggested measures rooted in the dementia people diminished communicative capacity and awareness of their own illness. To face these challenges the study shows that the case managers use different strategies, notably persuasion, frequent visits, concluded consent and next of kin to prevent self-neglect. These strategies present both possibilities for, and obstacles to, end user involvement. A further conclusion is that end user involvement can not always be ensured due to the people’s dementia and the methods of the case managers.

Principen om självbestämmanderätt har utvecklats från att vara ett politiskt krav till en åberopbar juridisk rättighet i och med antagandet av Förenta Nationernas stadga 1945. Sedan dess har principen blivit sedvanerätt. Självbestämmanderätten har spelat en avgörande roll i att tiotals kolonier har blivit självständiga länder och suveräna stater under 1960 och 1970 talen i enlighet med FN:s avkolonialiserings resolutionen 1514 från 1960 (Avkoloniseringsdeklarationen-1960). Principen har ytterligare förstärkts genom FN:s resolution 2625 Friendly Relations Deklarationen (FRD-1970). FRD:s innehåll anses vara sedvanerätt (ICJ-Nicaragua Case). Genom FRD har för första gången självbestämmanderätten fått företräde före statssuveräniteten när en minoritet utsätts för ett omfattande förtyck eller förvägras rätten till intern självbestämmande inom moderstatens gränser och när moderstatens regering inte representerar hela befolkningen.   Koloniala makter, Storbritannien och Frankrike, ritade Mellanösterns karta 1916 genom att dra gränserna för fyra av de nya staterna genom Kurdistan vilket gjorde att Mellanösterns fjärde största folkgrupp, kurderna, hamnade som minoritet i de nybildade staterna (Turkiet, Iran, Syrien och Irak) efter första världskriget. Avkoloniserings resolutionen har inte tillämpats i kurder och Kurdistans fall trots att kurderna situation var en följd av de koloniala gränsdragningar. Resolutionen 1514 tolkades på ett sådant sätt att den kunde omfatta bara kolonialiserade territorier som inte hängde fysiskt ihop med moderstatens och territoriets folk skilde sig etniskt, språkligt och kulturellt från moderstatens befolkning.    Kurder och Kurdistans fall har varken prövats i enlighet med FRD som under vissa omständigheter ger minoriteter extern självbestämmanderätt eller enligt avkoloniserings- deklaration av Internationella domstolen, ICJ. Denna uppsats studerar förutsättningarna för kurdernas rätt till självbestämmande och Kurdistans självständighet med utgångspunkten i dagens folkrätt uttryckt annorlunda hur ser det ut relationen kurdernas anspråk på självbestämmande och självständighet och folkrätten.

The purpose of this thesis is to examine the relationship between the elderly at a retirement home and their professional caretakers with focus on the perspective of the elderly. Chosen method, a qualitative interview analysis has been conducted to describe how the relationship affects the elderly in their everyday lives. The total amount of interviews were four. The relationship between the elderly and their professional caretakers has rarely been examined in previous research from an elder’s perspective. The results indicate that the elderly often are satisfied with the way the professional caretakers treat them. Factors that the elderly mentioned as problematic were that professional caretakers often acted stressed, and rushed through things which the elderly considered as problematic for their own well- being. Another feature was the asymmetric relationship with the professional caretakers which affected the elderly ́s belief in their own capability in managing their everyday lives. In cases where the elderly felt that the relationship was equal their capacity and their beliefs to their own capacity increased significantly which was an effect that was positive for the elderly ́s physical and mental health.

Bakgrund: Demenssjukdom är en växande folksjukdom som ställer höga krav på sjuksköterskekåren att kunna erbjuda adekvat omvårdnad. Däribland ingår personcentrerad omvårdnad som bland annat syftar till att bejaka patientens rätt till autonomi. Detta trots att demenssjukdom är en sjukdom som innebär kognitiv nedsättning vilket försvårar möjligheten att delta i beslutsfattande kring den egna omvårdnaden för personer med demenssjukdom.Syfte: Syftet med denna studie är att sammanställa litteratur om sjuksköterskors erfarenheter av autonomi hos personer med demenssjukdom.Metod: En litteratursökning gjordes på databaser. Materialet bearbetades enligt Danielssons innehållsanalys.Resultat: Resultatet i denna litteraturstudie baseras på tio vetenskapliga kvalitativa studier. Analysen av dessa tio studier visade följande gemensamma ämnen relevanta för frågeställningen; Lära känna personen och Att främja personens delaktighet samt tillhörande underkategorier.Konklusion: Det är av vikt för sjuksköterskor att lära känna personen bakom demenssjukdomen samt behärska kommunikation med och tolkning av personer med demenssjukdom, samt kunna samverka med andra yrkesgrupper och anhöriga i en effektiv organisation för att bevara och främja autonomi hos personer med demenssjukdom.

No description available.