Varje år begår ungefär 1100 personer självmord i Sverige, fortfarande finns det många obesvarade frågor om hur självmord kan förhindras. Syftet med denna studie är att undersöka om graden av social integration i ett samhälle kan förklara de skillnader i självmordstal som råder mellan Sveriges kommuner. Èmile Durkheims teori om egoistiska självmord har använts som teoretisk utgångspunkt och i tolkningen av studiens resultat. Studien bygger på data från statistikansvariga myndigheter samt data över självuppskattad hälsa från den nationella folkhälsoenkäten. För att analysera datan har vi använt oss av korrelationsanalyser och regressionsanalyser som vi gjort i statistikprogrammet SPSS. Resultatet visar att det finns statistiskt signifikanta samband mellan arbetslöshet och självmordstal samt mellan lågt socialt deltagande och självmordstal. Båda sambanden är positiva och arbetslösheten har något större betydelse för självmordstalen än andelen med lågt socialt deltagande. Vår slutsats är att social integration tillsammans med andra faktorer kan bidra till att förklara skillnaderna i självmordstalen på kommunnivå. / Approximately 1100 people commit suicide in Sweden every year. There are many unanswered questions about how suicide can be prevented. The aim of this study is to investigate whether the degree of social integration in a society may explain the differences in suicide rates prevailing between Swedish municipalities. “The theory of egoistic suicide”, by Èmile Durkheim, has been used as a theoretical basis and in the interpretation of the study results. The study is based on data from statistical agencies and self-rated health from the national public health survey. We used correlation analyzes and regression analyzes made in the statistical program SPSS to analyze the data. The results shows that there are a statistical significant relationship between both unemployment and suicide, and low social participation and suicide. Both of these correlations are positive, unemployment has slightly higher importance for the suicide rate than the proportion with low social participation. Our conclusion is that the degree of social integration along with other factors can help explain the differences in suicide rates at the municipal level.

The essay is about what information that reached the Swedish people through Swedish newspapers linked to three specific events during Second World War. The newspapers that is being reviewed are Svenska Dagbladet and Dagens Nyheter. The essay focuses on a broad historically background of antisemitism to get a better understanding. The essay also describes the chosen specific events in detail so the reader knows what the events is about. The events follows a chronological order, which starts with the night of broken glass. The other two events the essay focuses on are war outbreaks and Hitler’s suicide. The main reason with the essay was to review the information that was published in the newspapers the days before and after the events. The essay also focuses on a comparison between the two newspapers and the conclusion is that both newspapers reported similar information and that there were no political difference between what information they published.

Studien har som syfte att bidra med kunskap om och förståelse för hur arbetsgivare arbetar med psykisk ohälsa och suicidprevention i arbetslivet (kommunförvaltningar). Vår undersökning är en kvalitativ studie med en hermeneutisk inriktning och en induktiv ansats. Vi valde en semistrukturerad intervjuform då vi genom informanternas egna beskrivningar önskade få fram hur arbetet med psykisk ohälsa och suicid ur ett arbetsgivarperspektiv ser ut och upplevs i praktiken. Resultatet av våra intervjuer visar bland annat att det fortfarande upplevs svårt att prata om psykisk ohälsa och särskilt suicid. Vidare framkom att det är ett större fokus riktat utåt mot klienter och elever, det vill säga förvaltningarnas “kunder”, än inåt mot den egna organisationen och dess medarbetare. Vi fick fram tio olika kategorier, exempelvis tabu/stigma/skam, som ett sätt att beskriva problematiken kring psykisk ohälsa och suicid i samhället.

Suicide is social tragedy that devastates families and is very costly for society. Even though suicide have been a known social problem for over a century society have yet to solve it. The purpose of this essay is to examine whether the socio-economic theory can explain the variance of suicide rate in Sweden. From previous studies and socioeconomic theories, the variables unemployment, divorce rate, fertility was picked because of their ability to explain the variance of suicides rates. Population density was also picked because of its close relation with social isolation. A two-way fixed- effect model controlling for region and time was employed on a panel of 21 counties over the years 2005-2017. The results of the regression were that all independent variables, but population density were insignificant. The study concludes that the panel employed are not enough to determine whether the socio-economic factors can explain the variance of suicide rates in Sweden. / Självmord är en social tragedi som ödelägger familjer och är en stor kostnad för samhället. Även om självmord har varit ett känt problem i århundraden så är det fortfarande ett olöst problem. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om socioekonomisk teori kan användas för att förklara variansen av självmord i Sverige. Från tidigare studier och socioekonomiska teorier utrönandes tre variabler som anses kunna förklara variansen av självmord. De tre variablerna var arbetslöshet, skilsmässor och fertilitet. Befolkningstäthet lades till i regressionen, eftersom den ansågs vara i relaterad till sociologiska teorier. En tvåvägs fasteffekt regression som kontrollerar för län- och tid effekter applicerades på en panel bestående av 21 län under åren 2005–2017. Resultatet av regression visade att alla variabler förutom befolkningstäthet var icke signifikanta. Studien konkluderar att panelen som analyserats inte är tillräckligt för bedöma om socioekonomiska teorier kan förklara variansen av självmord.

Bakgrund: Varje år dör cirka 1500 personer i självmord i Sverige. Bland ungdomar och unga vuxna ökar självmorden mest och kan ses som den näst förekommande dödsorsaken i denna åldersgrupp. Psykisk ohälsa, självmordsbeteende och självmord bland unga är förknippat med ett stort lidande och ett betydande hälsoproblem. För att förebygga självmord behövs forskning och kunskap på olika nivåer där medicinsk kunskap behöver kompletteras med vårdvetenskaplig kunskap. Syfte: Syftet med studien var att öka kunskapen kring samtal om bristande livslust i samband med korta öppenvårdsbesök inom psykiatrisk vård. Metod: En kvalitativ intervjustudie har genomförts med sju sakkunniga forskare och vårdutvecklare inom kliniknära självmordsprevention. Datamaterialet tolkades genom en kvalitativ innehållsanalys enligt Elo och Kygnäs. Resultat: Studien resulterade i tre teman; Hantera rädslor, Visa personligt engagemang och inge hopp om förändring samt Rutiner och flexibilitet i arbetet. Resultatet beskriver hur vårdpersonalens rädsla kan vara ett hinder när unga personer med bristande livslust ska identifieras i samband med korta möten samt att vårdpersonalen måste visa intresse, förståelse och bekräftelse för vad den unge berättar i samtalet. Studien har visat att vikten av struktur, rutiner och flexibilitet  i arbetet har betydelse för att identifiera unga med bristande livslust. Diskussion: Med hjälp av Travelbees interaktionsteori diskuteras resultatet där det framkommit att kommunikation och relation har en stor betydelse i mötet med den unge. Resultatet visar också på att vårdpersonalens rädsla måste hanteras och övervinnas när unga med bristande livslust ska identifieras. / Background: About 1500 people die from suicide each year in Sweden. Suicide is increasing in adolescent and young adults and is the second largest cause of death in this age group. Mental illness, suicidal behavior and suicide among young people are associated with a great deal of suffering and are a significant health problem. Suicide prevention is in need of research and knowledge where medicine and nursing is the keystone.  Aim: The aim of the study was to increase the knowledge of conversation about lack of lust for life in outpatient psychiatric center. Method: Qualitative interviews were conducted with seven expert researchers and healthcare developers in near clinic suicide prevention. The data was interpreted through a qualitative content analysis according to Elo and Kygnäs (2007). Results: The study resulted in three themes; Handle fears, Show personal commitment and inspire hope for change and Procedures and flexibility. The result describes how the fear of health professionals' can be a hindrance when young people with a lack of zest for life shall be identified during short meetings. The study showed that the way of responding is of the importance. It´s important to show interest, understanding and acknowledgment for what the adolescent says in the call to get the young to talk about a lack of lust for life and the. Discussions: The result has been discussed with help of Travelbees interaction theory which it emerged that the communication and relationship is of great importance in the encounter with the young. The results also show that health professional’s fear must be addressed and overcome when young with a lack of zest for life will be identified.

No description available.

Ett självmord påverkar inte enbart den enskilde, utan även en mängd personer i den enskildes omgivning. Tidigare forskning visar på att processen som efterlevande genomgår kan vara mycket varierande. Forskningsfältet påvisar även vikten av stöd till efterlevande som genomgår en sorgeprocess. Syftet med denna studie är att undersöka vilket behov av stöd efterlevande har efter att ha förlorat en närstående i självmord, med utgångspunkt i efterlevandes egna berättelser. Vi har genomfört fem kvalitativa intervjuer med personer som mist en närstående i självmord och genomgående i studien har ett narrativt synsätt anammats. Intervjuerna har genomförts via semistrukturerade telefonintervjuer. Den insamlade datan har analyserats med hjälp av en tematisk analys. Ett centralt resultat i studien är att stöd till efterlevande är viktigt. Behovet av stöd som synliggörs i studien är varierande och unikt för varje efterlevande, vilket lyfts fram genom fyra olika teman. Tre övergripande teman som identifierades var: direkt stöd, långvarigt stöd och preventivt stöd. Det fjärde tema som identifierades var: efterlevande som riskgrupp. Det varierande behovet av stöd påvisar en komplex sorgeprocess som innebär att det finns svårigheter att bistå med adekvat stöd. För att uppfylla efterlevandes behov av stöd krävs det att stödet ges både direkt, långvarigt och preventivt. Det krävs även att stödet kommer från flera olika aktörer samtidigt och kan samverka med varandra, för att skapa ett adekvat stöd som sträcker sig över tid. Det fjärde temat påvisade att efterlevande som förlorat en närstående i självmord, kan utgöra en riskgrupp för att själv få självmordstankar samt ökad risk för självmord. Detta indikerar på ett behov av stöd som kan komma att bli aktuellt för efterlevande som får tankar på självmord.

I uppsatsen studeras föreställningar om självmord bland yrkesverksamma inom Statens institutionsstyrelse [SIS] och Kriminalvården. Studien bygger på fyra semistrukturerade intervjuer som har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Den teoretiska ramen utgörs av sociologiska och individuella suicidteorier. Resultatet visar att orsaker till självmord tenderar att relateras till psykisk ohälsa med betoning på depression. Resultatet visar att båda verksamheterna arbetar aktivt för att motverka självmord, med hjälp av strategiska insatser och samverkan med andra aktörer. Vidare indikerar studien att det inte finns någon enkel förklaring till uppkomsten av självmord, det är ett komplext fenomen bestående av både individuella och samhälleliga faktorer. Självmord ska förstås som ett multifaktoriellt problem. I studien förs resonemang om hur strukturella förhållanden påverkar individers benägenhet att begå självmord.

Inledning: Att som psykoterapeut arbeta med självmordsnära individer innebär ofta svåra utmaningar. Flera undersökningar har gjorts vad gäller hanterandet av och utökandet av kunskapen av självmordsnärhet. Trots detta, finns det begränsad forskning om psykoterapeuters egna erfarenheter och upplevelser att arbeta med självmordsnära, vilket är ett viktigt bidrag till den fortsatta kunskapen och forskningen om ämnet. Syfte: Att undersöka hur psykoterapeuter tänker och gör i sitt arbete med självmordsnära patienter. Metod: Fem psykoterapeuter intervjuades med en semistrukturerad intervju. Materialet analyserades med tematisk metod. Resultat: Arbetet med alliansens ansågs som viktig och avgörande i arbetet med de självmordsnära patienterna. Förutom att lyssna på patienten ansågs en fördjupning av frågorna kring självmordsfantasierna och dess funktion för patienten vara viktigt information för det fortsatta terapeutiska arbetet. Egen handledning och kollegor ansågs som viktiga skyddsfaktorer för psykoterapeuterna. Skillnaden mellan en eller flera kriser och hur pass svåra patientens livsomständigheter var påverkade bedömningen av självmordsnärhet. Även psykoterapeuternas egna oro diskuterades. Diskussion: Psykoterapeuterna ansåg att självmordsnära patienter är en svår patientgrupp att arbeta med. Det är viktigt att arbeta med den terapeutiska alliansen och stödstrukturer såsom kollegor och egen handledning är i princip nödvändigt. / Introduction: Working as a psychotherapist with suicidal individuals often involves difficult challenges. Several studies have been conducted regarding the management of and the expansion of knowledge about suicidal ideation. Despite this, there is limited research on psychotherapists' own experiences and experiences of working with suicidal patients, which is an important contribution to the continued knowledge and research on the subject. Aim: To investigate how psychotherapists think and act in their work with suicidal patients. Method: Five psychotherapists were interviewed in a semi-structured interview. The material was analyzed using a thematic method. Results: The work with the alliance was considered important and crucial in the work with the suicidal patients. In addition to listening to the patient, an in-depth study of the questions surrounding the suicidal fantasies and their function was considered important information for the psychotherapist continued therapeutic work. Supervision and colleagues were considered important protective factors for the psychotherapists. The difference between one or more crises and how difficult the patient's life circumstances were affected the assessment of suicide severity. The psychotherapists' own concerns were also discussed. Discussion: The psychotherapists considered that suicidal patients are a difficult group of patients to work with. It is important to work with the therapeutic alliance and support structures such as colleagues and personal supervision are in principle necessary.

Introduktion: Trots mycket forskning inom cancer som genererar nya riktlinjer och behandlingsmetoder är ett cancerbesked ofta förknippat med döden. Om cancerns påverkan på kroppen är tillräckligt allvarlig kan inte längre behandling tillgås. Med det övergår individens vård till palliativ vård, vilket betyder symtomlindring, närståendestöd samt kommunikation för att nå en god och värdig död. Sjuksköterskor har rapporterat att de mottagit önskan om dödshjälp av cancerpatienter, i syfte att bestämma själv och avsluta lidandet.  Syfte: Syftet var att undersöka terminala cancerpatienters syn på en god och värdig död samt dödshjälp. Metod: En systematisk litteraturöversikt utfördes med innehåll från tolv kvalitativa originalartiklar. För att få fram artiklar användes PubMed. En tematisk analys användes för att sammanställa teman baserat på studiernas resultat.  Resultat: Deltagare för dödshjälp motiverade sin ståndpunkt med hänvisning till individens autonomi, samt såg det som en möjlighet att få slut på lidande. Deltagare mot dödshjälp ansåg att det var likvärdigt med självmord, risk för bruk i fel syfte, ej överensstämmer med individens tro och att det alltid fanns hopp och mening. Synen på en god död och värdig död delgavs av deltagarna till förberedelser och rätten att få bestämma själv, att finna nya perspektiv och uppnå acceptans för sitt tillstånd. För att nå en god och värdig död behövdes stöd från anhöriga och vårdpersonal. Det ansågs att sjuksköterskan behövde ha en tät dialog med patienten och involverade patienten i beslut för att tillgodose autonomin.  Slutsats: För att en god och värdig död ska tillgodoses krävs det att vårdpersonal tillsammans med anhöriga strävar efter att uppfylla autonomin hos cancerpatienter. / Introduction: Although cancer research has given new methods and treatment guidelines, a cancer diagnosis is still often associated with death. If the impact of the cancer is too major, treatment is no longer an option. With that the treatment transitions to palliative care, focusing on relief of symptoms, support for related and communication working towards a good death. Nurses have reported that they have received a request from cancer patients to obtain euthanasia or physician-assisted suicide (PAS).  Purpose: The purpose of this systematic literature review was to investigate the views of terminal cancer patients regarding a good death as well as euthanasia and PAS.  Method: A literature review has been constructed from twelve qualitative original articles. The search for articles were found using the database - PubMed. A thematic analysis was used to identify themes, based on the studies results.  Result: These generated three central themes; Support for euthanasia and PAS, Opposition towards euthanasia and PAS and lastly A good death with under themes. Participants who supported euthanasia and PAS motivated it with a person's right to decide and a possibility to end suffering. Participants opposed towards euthanasia and PAS viewed it as an act equal to suicide, and saw a risk of it being abused, some also believed euthanasia and PAS to go against their beliefs and that there always is hope and meaning. The participants' view of a good death was preparedness, the right to decide by themselves, finding new perspectives and acceptance for their condition. To reach a good death support from related and healthcare workers, as well as frequent dialogs with the nurse to involve the patient in decisions to cater to their autonomy was of great importance. Conclusion: To reach a good death the autonomy of cancer patients need to be respected by healthcare workers and relatives.