Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur chefer självskattar sin kompetens inom några av ledarskapets olika områden kommunikation, konflikthantering, motivation, arbetsgruppen samt strategi och mål samt att studera eventuella samband mellan chefernas självskattade kompetens och erfarenhet, ålder och chefsnivå men även att identifiera eventuella utmaningar. Teori: Teorin som har använts i studien är relevant forskning och litteratur kring ledarskap och vad som är viktigt för en chef i sitt ledarskap. Den inledande vetenskapliga forskningen innefattar vad ett effektivt ledarskap innebär. Vidare innehåller den forskning kring hur chefer uppfattar sitt ledarskap. Därefter beskrivs hur ålder sammanhänger med chefers fokus i sitt ledarskap. Slutligen utgår forskningen från diskursen kring egenskapsinriktad forskning och dess antagande om att en ledare ska inneha vissa egenskaper för att blir framgångsrika ledare. Teorin utgår från några centrala områden inom ledarskap utifrån ledarskapslitteraturen som en chef behöver ha med sig i sitt ledarskap. Avslutningsvis lyfts teori kring erfarenhetsbaserat ledarskap fram för att se vad erfarenhet kan ha för inverkan på chefernas självskattade kompetens inom ledarskapet. Metodik: En kvantitativ studie med tvärsnittsdesign har använts där ett frågeformulär skickades ut till 407 chefer inom Västsverige inom olika branscher och sektorer. Sextiofyra chefer besvarade enkäten vilket resulterade i en svarsfrekvens på 16 procent. Resultat: Resultatet av studien visade att cheferna självskattade sin kompetens högt inom samtliga områden och visade inga specifika eller större utmaningar för cheferna inom deras ledarskap. Resultatet tyder på samband mellan erfarenhet som chef och självskattad kompetens när det gäller kommunikation, konflikthantering, gruppdynamik samt strategi och mål men inte gällande motivation. Vidare tyder det på inget samband mellan chefernas självskattade kompetens och chefsnivå gällande motivation, gruppdynamik samt strategi och mål. Gällande kommunikation däremot fanns det medelvärdesskillnader men inget tydligt mönster kunde utläsas mellan de olika chefsnivåerna. Inom konflikthantering fanns det ett samband mellan chefsnivå och hur cheferna självskattar sin kompetens. Vidare tyder resultatet på samband mellan ålder och chefernas självskattade kompetens gällande gruppdynamik. Inom de övriga områdena fanns inget samband mellan ålder och skattad kompetens.

Purpose: The aim was to investigate whether the degree of self-rated physical activity level correlates with self-rated swelling as a symptom of lymphedema in women treated for breast cancer. Introduction: Breast cancer is the most common form of cancer in women and subsequent lymphedema related to radiotherapy and surgery of tumors is one of the most common complications after treatment. Regular physical activity has shown different effects for these patients during and after treatment, as it can affect later side effects. Method: A quantitative cross-sectional study. The participants were women with a diagnosis of breast cancer who had undergone radiotherapy and surgery, who were 18 years or older, could communicate in writing in Swedish and who had provided data for the two current study questions about physical activity level and swelling degree. Their self-assessed physical activity level and lymphedema level were estimated using a questionnaire answered by patients at four different Swedish oncology clinics. The data that was used was collected from a previously conducted study where two questions from that questionnaire was analyzed.  Results: The main finding showed that there was little or no correlation between the women's physical activity level and swelling as a symptom of lymphedema. Conclusion: About a quarter of the participants had some form of swelling. After analysis, it resulted in a small positive correlation indicating that the physical activity has little or no relationship with the women´s degree of swelling. The relationship between physical activity and swelling as a symptom of lymphedema needs further research. / Syfte: Syftet var att undersöka om graden av självskattad fysisk aktivitetsnivå korrelerade med självskattad svullnad som ett symptom på lymfödem hos kvinnor som behandlats för bröstcancer. Introduktion: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och efterföljande lymfödem relaterat till strålbehandling och operation av tumörer är en av det vanligaste komplikationerna efter genomgången behandling. Regelbunden fysisk aktivitet har visats på olika effekter för dessa patienter under och efter behandling, då det kan påverka senare biverkningar.  Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie. Deltagarna var kvinnor med en bröstcancerdiagnos som genomgått strålbehandling och operation, som var 18 år eller äldre, kunde kommunicera skriftligt på svenska och som hade lämnat data till de två aktuella studiefrågorna om fysisk aktivitetsnivå och svullnadsgrad. Deras självskattade fysiska aktivitetsnivå och lymfödemnivå skattades med hjälp av en enkät som besvarades av patienter på fyra olika svenska onkologiska kliniker. Den data som användes fanns insamlad från en tidigare utförd studie där två frågor från det frågeformuläret analyserades. Huvudresultat: Det huvudsakliga fyndet visade att det fanns en liten eller obefintlig korrelation mellan kvinnornas fysiska aktivitetsnivå och svullnad som symtom på lymfödem. Slutsats: Cirka en fjärdedel av deltagarna hade någon form av svullnad. Efter analys resulterade det i en liten positiv korrelation som indikerade att den fysiska aktiviteten har ett litet eller obefintligt samband med kvinnornas svullnadsgrad. Relationen mellan fysisk aktivitet och svullnad som symtom på lymfödem behöver ytterligare forskning.

Bakgrund: Fysisk inaktivitet är ett av dagens största folkhälsoproblem där den fysiska aktiviteten är låg inom alla åldersgrupper. Rekommendationerna för fysisk aktivitet är 150-300 minuter med måttlig intensitet eller 75-150 minuter med hög intensitet per vecka. Betydelsen av att undersöka den äldre populationens fysiska aktivitet och mående är av yttersta vikt för att på en kommunal och regional nivå kunna sätta in lämpliga fysioterapeutiska åtgärder för att höja den egna skattade livskvaliteten och livsglädjen. Syftet: Syftet med denna studie var att undersöka självskattad fysisk aktivitet samt livskvalitet inom åldersgruppen 65+ år i Luleå kommun. Metod: En enkät bestående av FASTA samt SF-36 skickades ut via sociala nätverk till individer inom åldersgruppen 65+ år. 55 svar inkluderades varav 40 kvinnor och 15 män. Deltagarna delades in i grupper utefter ålder, kön samt aktivitetsnivå. Analys av data samt beräkningar av totalpoäng genomfördes i Google Sheets. Resultat: Det fanns könsskillnader vid självskattning av FASTA och SF-36. Män skattade något högre på alla kategorier jämfört med kvinnor. Självskattningen enligt FASTA sjönk desto äldre deltagarna blev med undantaget 65-70 år som skattade lägre på FASTA än de som var 70-75 år. Högre skattning på FASTA indikerar på en högre självskattning på SF-36 inom båda komponenterna. Ett undantag var åldersgruppen 80+ som hade högre självskattning på FASTA och SF-36, vilket kan bero på “healthy survivor effect”. Konklusion: Högre poäng på FASTA-skalan indikerar på högre självskattning på SF-36.

Syftet med studien var att undersöka om en ökad upplevelse av trakasserier i arbetslivet ger en ökad självskattad (o) hälsa. Vidare undersöker studien eventuella skillnader mellan män och kvinnor. Studien genomfördes genom en internetbaserad enkät som skickades ut till 420 stycken medarbetare på en större organisation. Enkäten baserades på mätinstrumenten Harassment Scale (Savicki, Cooley och Gjesvolds, 2003) och The Karolinska Exhaustion Scale (KES) (Saboonchi, Perski & Grossi, 2012). Studiens huvudresultat visade att trakasserier påverkar den självskattade (o) hälsan inom samtliga delområden(kognitiv utmattning, störd sömn, överdriven trötthet, fysiska symptom, lättretlighet och negativa känslor) av (o)hälsan. Studien visade även att männens självskattade (o) hälsa påverkades starkare av trakasserier än vad kvinnorna påverkades inom alla förutom ett delområde. / The purpose of the study was to investigate if high experienced harassment can explain high self-rated (un) health.  This was done by asking 420 employees to answer an internet questionnaire consisting based on the measuring intstruments Harassment Scale (Savicki, Cooley och Gjesvolds, 2003) and The Karolinska Exhaustion Scale (KES) (Saboonchi, Perski & Grossi, 2012).  The main result of the study showed that harassment in workplace has an impact on the self- rated health in all of the different areas of health (cognitive exhaustion, disturbed sleep, fatigue, somatic symptoms, irritability, negative affect) the results also showed that there is a difference between men and women consider harassments effects on the self-rated health. The results showed that men´s self-rated health was affected more than women in all of the areas except one.

Självskattad hälsa beskriver personens subjektiva uppfattning av sin hälsa. En lågt självskattad hälsa har samband med ökad framtida dödlighet. Ett starkt välbefinnande är enligt Katie Erikssons dimensioner av hälsa, förutsättningen för att hälsan ska skattas som bra. Syftet med denna studie var att beskriva eventuella skillnader i självskattad hälsa sett till olika levnadsvanor hos 40-åriga kvinnor och män. Metod: Enkätsvar från totalt 1144 40-åriga kvinnor och män har använts. Enkäterna genomfördes under 2014 på 55 vårdcentraler i två regioner i södra Sverige. Levnadsvanor som valdes till denna studie var fysisk aktivitet, grönsaks- och frukostvanor, alkoholintag, rökning, sysselsättning, sömn och stress. Självskattad hälsa kategoriserades som bra (”mycket bra” och ”bra”) och dålig (”någorlunda”, ”dålig” och ”mycket dålig”). För att studera skillnader användes Student T-test på parametrisk data och Chi-två på icke parametrisk data. Resultat: De levnadsvanor som var vanligare förekommande hos de med bra självskattad hälsa var ansträngande/hård motion, låg nivå av stress och att vara i arbete (p<.001). Att inte röka hos män och att äta frukost och grönsaker hos kvinnor var också vanligare förekommande hos de med bra självskattad hälsa. Lågt intag av alkohol visade inte på några skillnader.  Slutsats: För att minska risken för framtida sjuklighet är det viktigt för distriktssköterskor, samt flera andra samhällsinsatser, att försöka påverka och uppmuntra hög fysisk aktivitet och minskad stress. / Self-rated health describes a person's subjective perception of their health. A low self-rated health has been associated with increased mortality risk. A strong well-being is, according to Katie Eriksson’s health dimensions, a pre-condition for estimating health as well. The aim of this study was to describe eventual differences in self-rated health in terms of different life-style habits of 40-year old woman and men. Method: Survey responses from a total of 1144 40-year old woman and men have been used. The surveys were conducted in 2014 at 55 health centers in two regions in southern Sweden. The living habits chosen for this study were physical activity, vegetable- and breakfast habits, alcohol consumption, smoking, employment, sleep and stress. Self-rated health was categorized as good ("very good" and "good") and poor ("reasonably", "poor" and "very poor"). To study the differences Student T-test was made on the parametric data and Chi-square on the non-parametric data. Results: The living habits that were more common in those with good self-rated health were high physical activity, low level of stress and to have an employment (p<.001). Not smoking in men and to eat breakfast and vegetables in woman were also more common in those with good self-rated health. Low intake of alcohol showed no differences. Conclusion: To reduce the risk of future illness, it is important for district nurses, as well as several community actions, to try to influence and encourage physical activity and reduced stress.

<p>De äldre i den svenska befolkningen blir allt fler och allt äldre. Forskning kring äldres hälsa och de faktorer som tros påverkar denna blir därför allt viktigare. En av de faktorer som tros påverka hälsan positivt, även i äldre åldrar, är sociala relationer. En djupare förståelse kring sambandet mellan olika typer av sociala relationer och olika aspekter av hälsa skulle göra det möjligt att lättare identifiera de grupper som riskerar att drabbas negativt hälsomässigt till följd av den sociala situationen, vilket i sin tur kommer att möjliggöra effektivare hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Syftet med den här studien är att studera hur sambandet mellan olika typer av sociala relationer och utvalda aspekter av hälsa ser ut hos de allra äldsta i den svenska befolkningen. Studien undersöker huruvida det finns ett samband mellan olika typer av sociala relationer och valda aspekter av hälsa hos de allra äldsta i den svenska befolkningen, hur detta samband i så fall ser ut samt vilket kausalt förhållande de eventuella sambanden har. Studien baseras på datamaterial från <em>The Swedish Panel Study of Living Conditions of the Oldest Old (SWEOLD) från 2004 samt från <em>Levnadsnivåundersökningen (LNU) från 1991. SWOLD och LNU bildar tillsammans ett riksrepresentativt longitudinellt datamaterial. Som analysmetod har logistik regression använts. Studiens resultat visar att civilstånd samt kontakt med släkt, vänner och bekanta har ett positivt samband med både självskattad hälsa och psykisk hälsa samt att kontakt med barn har ett positivt samband med psykisk hälsa. Dock visar sig ingen av de sociala relationerna ha något samband med hjärtproblem. Då tidigare självskattad hälsa och tidigare psykisk hälsa kontrollerats för, talar även resultaten för att civilstånd har en positiv påverkan på både självskattad och psykisk hälsa samt att kontakt med släkt, vänner och bekanta har en positiv påverkan på psykisk hälsa. Sammantaget visar resultaten att sociala relationer inte har en generell positiv påverkan på hälsan och tyder även på att hälsa i vissa fall påverkar sociala relationer. Olika aspekter av sociala relationer har snarare olika påverkan på olika aspekter av äldres hälsa, och i vissa fall tycks hälsan påverkar aspekter hos de sociala relationerna. </em></em></p>

De äldre i den svenska befolkningen blir allt fler och allt äldre. Forskning kring äldres hälsa och de faktorer som tros påverkar denna blir därför allt viktigare. En av de faktorer som tros påverka hälsan positivt, även i äldre åldrar, är sociala relationer. En djupare förståelse kring sambandet mellan olika typer av sociala relationer och olika aspekter av hälsa skulle göra det möjligt att lättare identifiera de grupper som riskerar att drabbas negativt hälsomässigt till följd av den sociala situationen, vilket i sin tur kommer att möjliggöra effektivare hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Syftet med den här studien är att studera hur sambandet mellan olika typer av sociala relationer och utvalda aspekter av hälsa ser ut hos de allra äldsta i den svenska befolkningen. Studien undersöker huruvida det finns ett samband mellan olika typer av sociala relationer och valda aspekter av hälsa hos de allra äldsta i den svenska befolkningen, hur detta samband i så fall ser ut samt vilket kausalt förhållande de eventuella sambanden har. Studien baseras på datamaterial från The Swedish Panel Study of Living Conditions of the Oldest Old (SWEOLD) från 2004 samt från Levnadsnivåundersökningen (LNU) från 1991. SWOLD och LNU bildar tillsammans ett riksrepresentativt longitudinellt datamaterial. Som analysmetod har logistik regression använts. Studiens resultat visar att civilstånd samt kontakt med släkt, vänner och bekanta har ett positivt samband med både självskattad hälsa och psykisk hälsa samt att kontakt med barn har ett positivt samband med psykisk hälsa. Dock visar sig ingen av de sociala relationerna ha något samband med hjärtproblem. Då tidigare självskattad hälsa och tidigare psykisk hälsa kontrollerats för, talar även resultaten för att civilstånd har en positiv påverkan på både självskattad och psykisk hälsa samt att kontakt med släkt, vänner och bekanta har en positiv påverkan på psykisk hälsa. Sammantaget visar resultaten att sociala relationer inte har en generell positiv påverkan på hälsan och tyder även på att hälsa i vissa fall påverkar sociala relationer. Olika aspekter av sociala relationer har snarare olika påverkan på olika aspekter av äldres hälsa, och i vissa fall tycks hälsan påverkar aspekter hos de sociala relationerna.

Fysisk aktivitet har positiv effekt på den självskattade hälsan, där motivationsgraden har stor betydelse till att utöva fysisk aktivitet. Syftet med föreliggande uppsats är att studera hur fysiskt aktiva personer skattar sin hälsa. Vidare undersöks sambandet mellan skattad hälsa och motivation samt skattad hälsa och antalet träningstillfällen. Dessutom undersöks sambandet mellan skattad hälsa och hinder till träning samt känsla inför, under och efter träningspass. En enkätundersökning genomfördes på ett gym i västra Sverige och totalt besvarade 244 fysisk aktiva individer enkäten. Data analyserades statistiskt med hjälp av dataprogrammet SPSS. Resultaten visade att alla deltagarna som tillhörde gruppen ”över fyra träningstillfällen per vecka” hade en självskattad hälsa på nivån ”God”, ”Mycket god” eller ”Utmärkt”.   Faktorn ”Antalet träningstillfällen” var positivt relaterat till självskattad hälsa. Deltagarna i studien som kategoriserades till ”Sämre självskattad hälsa” instämde i högre grad till påståendena i enkäten som handlade om ”Hinder till träning” jämfört med de som kategoriserades till hinder som finns för de individer som är fysisk inaktiva. Även att undersöka varför somliga människor påverkas av vissa motivationsfaktorer och varför en del inte påverkas av dem alls. Genom att inspirera och motivera fysisk inaktiva personer med tillfredställande hälsofrämjande insatser kan hälsotillståndet förbättras och på lång sikt kan folkhälsan i landet öka. / Physical activity has a positive effect on self-rated health, where motivation level may be important to physical activity. The purpose of this paper is to study how physically active people rate their health. Further investigated the relationship between the assessed health and motivation, and assessed health and number of training sessions. In addition, examined the relationship between the assessed health and barriers to exercise and feel before, during and after workouts. A survey was carried out at a gym in western Sweden and a total of 244 physical active individuals answered the questionnaire. Data were    analyzed statistically using the computer program SPSS. The       results of this study showed that all of the participants who belonged to the group “Over four times per week” expressed a self-rated health at the level of “Good”, “Very good” or “Excellent”. The factor “Number of training sessions” was positive related self-rated health. Study participants with “Poor self-rated health” agreed in a greater extent to the allegations contained in the survey which focused on “Barriers to exercise” compared to those who had a “Better self-rated health”. Further research should examine what barriers exist for those individuals who are physically inactive. Further research should also study why some people are affected by some motivators and why some people are not affected by them at all. By inspiring and motivating physical inactive persons with satisfactory health promotion interventions can improve health status and long- term health of the country increase.

ABSTRACT Background: To work irregular hours, so called shift work, involves a greater risk to develop bad health compared to work daytime. The society today requires availability 24-hours per day which makes shiftwork necessary. We have to find a way to make shift working people remain at a good health. Purpose: The purpose of this study was to examine the self estimated health of shift workers. This study concerns significant differences between self estimated health and: main reason for shiftwork, possibility to decide what to do at work and possibility to decide how to perform work tasks. Method: A cross sectional study was performed in four companies in industrial manufacturing, printing business and service business in the community of Örebro. 113 questionnaires were delivered and 71 persons filled the questionnaires and returned them, the reply fervency were 65 %. Results: In this population almost 80 % of the participants declared their health good, very good or excellent and no one declared their health as poor. No significant differences was found between self estimated health and: main reason for shiftwork, possibility to decide what to do at work and possibility to decide how to perform work tasks. Keywords: Shift work, self estimated health, Effort-control, Effort-reward, SOC.

Introduktion Personer med en låg självskattad hälsa har en ökad risk för att utveckla sjukdom samt att dö i förtid i jämförelse med personer med en hög självskattad hälsa. Faktorer som påverkar den självskattade hälsan är ålder, kön, sjukdom och levnadsvanor. Syfte Syftet med studien är att undersöka hur den självskattade hälsan påverkas av besvär av folksjukdomarna hjärt- och kärlsjukdom, cancer, astma och allergi, mag- och tarmsjukdomar, muskel- och ledsjukdomar och depression samt om detta eventuella samband kvarstår efter kontroll av kön, ålder och levnadsvanor. Metod Detta är en tvärsnittsstudie med data insamlat från Hälsolyftet och LSH-studien i Östergötland och Jönköpings län. För att undersöka om den självskattade hälsan påverkades av besvär i sjukdomar genomfördes logistiska regressioner. Resultat Personer med besvär i sin sjukdom hade högre oddskvoter (OR) för låg självskattad hälsa än personer utan besvär i sin sjukdom. Personer med depression och besvär var de som visade på högst OR för låg självskattad hälsa i de binära analyserna. Efter kontroll för kön, ålder och levnadsvanor visade resultatet att personer med hjärt- och kärlsjukdom med besvär hade högst OR för låg självskattad hälsa, tätt följt av depression med besvär. Astma och allergi var den sjukdom som visade på lägst OR för låg självskattad hälsa. Konklusion: Personer som upplever besvär i sin sjukdom har högre OR för låg självskattad hälsa än de utan besvär i sin sjukdom vilket indikerar att upplevelsen besvär har en större roll vid självskattning av hälsan än enbart sjukdom.