Ill health takes different expressions during different periods in life and habits during the early years affect the health during the rest of the lifetime. Bronfenbrenners ecological systems theory has been used as a theoretical starting point in this cross-sectional study. The aim of this study was to identify differences in self-rated health and health-related factors between boys and girls and between the compulsory school and the upper secondary school in Sundbyberg municipality as a basis for the planned activity in the Young Women’s shelter in Sundbyberg, as well as in other municipalities A questionnaire consisting of 24 questions based on different variables has identified disparities in health and health-related factors between boys and girls in Sundbyberg municipality (n=323). This paper found pronounced differences between the sexes in terms of sex and relationships, security, emotional support and psychosomatic complaints. Three times more girls than boys in secondary school stated that they had sex although they did not want to. Three times more boys than girls in compulsory school had no one to confide in. Further research with focus on how the systems micro, meso, exo and macro interact and affect each other can examine young people's health in a broader perspective. The conclusion is that there are differences in life style, social relationships and self reported health between the sexes and between the compulsory school and the upper secondary school. / Ohälsa tar sig olika uttryck under olika perioder i livet och de levnadsvanor som grundläggs under ungdomsåren har inverkan på hälsan under resten av livet. Som teoretisk utgångspunkt i tvärsnittsstudien har Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori använts. Syftet var att kartlägga skillnader i självskattad hälsa och hälsorelaterade faktorer mellan pojkar och flickor samt mellan högstadiet och gymnasiet i Sundbybergs kommun som underlag för verksamhetsplaneringen inom tjejjouren i Sundbyberg samt i andra kommuner. En enkät bestående av 24 frågor baserade på olika variabler har kartlagt skillnader i hälsa mellan pojkar och flickor i Sundbybergs kommun (n=323). Resultatet visar att det är störst skillnad mellan könen gällande sex och samlevnad, trygghet, emotionellt stöd och psykosomatiska besvär. Det är tre gånger fler flickor än pojkar i gymnasiet som haft sex fastän de känt att de inte vill och tre gånger fler pojkar än flickor i högstadiet som inte har någon att anförtro sig åt. Ytterligare forskning med fokus på hur systemen mikro, meso, exo och makro samspelar och påverkar varandra kan undersöka ungdomars hälsa i ett bredare perspektiv. Slutsatsen är att det finns skillnader i livsstil, sociala relationer och självskattad hälsa mellan könen och mellan högstadiet och gymnasiet.

ABSTRACT Background and aims: Nutrition is a part of the medical treatment, and also a part of the nursing care. In spite of this, malnutrition is a common problem in the health care sector. Studies show that nurses have too little knowledge about nutrition and malnutrition and that nutrition has low priority in the daily work. The aim with this study was to find out the nurses self-reported knowledge about and their attitudes towards malnutrition, nutrition screening, prevention and treatment of patients with malnutrition. Methods: A questionnaire was handed out to 65 nurses in two different care units and 36 questionnaires were answered. Results: The respondents from the two care units self-reported their knowledge about nutrition and malnutrition low. Most of the respondents stated to have a big need of education about nutrition screening and more than half of the respondents stated that they have a need of education for prevention and treatment of malnutrition. None of the respondents stated that there were good routines to discover and treat malnutrition in their care units. Less than half of the respondents stated that the patient´s nutrition had high priority to them. Conclusion: The self-reported knowledge about nutrition and malnutrition, nutrition screening, prevention and treatment of patients with malnutrition is low among nurses. There is a big need of education about nutrition screening, prevention and treatment of malnutrition. Good and transparent routines and policies for nutrition screening and treatment of malnutrition are missing. Patient´s nutrition has low priority.To educate nurses within nutrition screening, prevention and treatment of malnutrition and to implement clear and simple-to-use nutrition screening instruments seems to be very important for improvement of patient´s nutritional care.

I Sverige genomförs kontinuerliga befolkningsundersökningar i syfte att ge information om indikatorer på ohälsa samt risk- och skyddsfaktorer. Resultaten av dessa presenteras i olika nationella redogörelser samt landstingsrapporter. Det finns idag ingen aktuell sammanställning av ohälsans utveckling med värden för enbart Uppsala län, denna uppsats avsåg därför att bidra med detta. Resultaten visade på en minskning i den självskattade dåliga hälsan över tid, då materialet delades upp på kön och ålder. En relativ ökning av skillnaderna i ohälsa mellan förvärvsarbetande, arbetslösa och förtidspensionerade kunde också observeras. Den relativa ökningen syntes tydligast mellan förvärvsarbetande och förtidspensionerade. Riskfaktorer som visade sig särskilt effektfulla till att skatta sin hälsa som dålig eller mycket dålig var mycket dålig trivsel med sina arbetsuppgifter, svåra besvär med trötthet och svåra besvär med ängslan oro eller ångest. Vidare upplevde sig arbetslösa i högre utsträckning vara utsatta för riskfaktorn nedlåtande behandling, vilket är i linje med tidigare presenterade resultat. Resultaten i uppsatsen kan vara till hjälp vid planering för folkhälsoarbete mot skillnader i hälsa och för en god och jämlik hälsa i Uppsala län. Ifall insatserna på området behöver prioriteras kan denna uppsats vara till hjälp då den lyfter fram de förtidspensionerades utsatta situation. Eftersom den självskattade dåliga hälsan bland övriga sysselsättningsgrupper inte har förbättras under de senaste åren, kan det vara en fingervisning om att pågående insatser bör ses över. Då denna studie bekräftade tidigare resultat avseende arbetslösas upplevelse av nedlåtande behandling och dess effekt på hälsan, tyder det på att folkhälsoarbetet i länet kan lägga visst fokus på detta problem. / In Sweden continuous population surveys operates to provide information on indicators of poor health and risk and protective factors. There is currently no current compilation of ill health development of values for only Uppsala County; this paper therefore intended to contribute to this. When the material was divided by gender and age, the results showed a decrease in self-rated bad health. Also the results showed a relative increase of differences in health between occupational groups. The relative increase was shown most distinct between the employed and the early retired. Risk factors that proved particularly effective at estimating their health as poor or very poor were very poor satisfaction with your work, severe problems with fatigue, and severe problems with anxiet, worry or anxiety. Furthermore unemployed perceived themselves being exposed to the risk factor condescending treatment, which is in line with previously announced results. Therefore this paper can be helpful in planning for public health efforts to combat health disparities and for a good and equitable health in the county. If the efforts in this area need to be prioritized, then this essay can be helpful when it highlights the early-retired vulnerable situation. Since the self-rated poor healths among other employment groups haven’t improved in recent years, it may be a hint that the ongoing efforts should be reviewed. As this study confirmed previous findings regarding the unemployed experience of condescending treatment and its effect on health, it indicates that public health efforts may put some focus on this problem.

Syfte: Syftet med denna studie var att kartlägga långtidssjukskrivnas hälsa före och efter avslutad intervention samt studera vilka faktorer som hindrat alternativt främjat återgång i arbete hos individer med tidsbegränsad sjukersättning. Metod: Studien baseras på data från EU-projektet ”SAMKLANG” som är en longitudinell interventionsstudie. Data har samlats in på 59 långtidssjukskrivna deltagare via enkäter både före projektstart och ett år efter och dels har data samlats in kvalitativt genom semistrukturerade intervjuer med 13 deltagare efter det att projektet avslutats. Intervjudeltagarna var indelade i två grupper (de som hade återgått i arbete/studier och de som fortfarande var sjukskrivna). Interventionen bygger på både behandling och samverkan mellan organisationer som är involverade i rehabilitering av personer som har ett år kvar av sin tid i sjukersättning. Resultatet från enkäterna analyserades fram via ANOVA upprepad mätning och data från intervjuerna analyserades via innehållsanalys. Resultat: Huvudresultaten från den kvantitativa delstudien visade att det inte fanns någon skillnad mellan de som efter ett år återgått i arbete/studier, arbetsträning alternativt de som fortfarande var sjukskrivna gällande kön, ålder eller utbildningsnivå. Den självskattade depressions- och ångestnivån minskade och självskattad hälsa och inre kontroll ökade signifikant över tid för den grupp som kommit ut i arbete efter projektet jämfört med de två andra grupperna. Den kvalitativa analysen av intervjuerna identifierade följande tema som stödjande faktorer för arbetsåtergång: att besitta egen drivkraft, ha en insikt om arbetets mervärde och att hitta en balans mellan krav- kontroll-stöd. Det tema som beskriver hur myndigheter kan hjälpa och stödja långtidssjukskrivna tillbaks i arbete är: trygghet med mer vårdkompetens och att synliggöra individuella behov. Slutsats: Att återgå i arbete för en tidigare långtidssjukskriven person kopplas till bättre självrapporterad hälsa med mindre depression och ångestbesvär, en starkare känsla av inre kontroll och en högre tilltro till egen förmåga jämfört med om personer fortfarande är sjukskrivna. Framgångsfaktorer för arbetsåtergång är balans mellan krav, kontroll och stöd för individen och en egen motivation att återgå i arbete. För att underlätta arbetsåtergång hos långtidssjukskrivna bör myndigheter och inblandade parter samverka med vård, erbjuda trygghet och synliggöra varje enskild individs behov av rehabilitering. / Aim: The aim of this study was to investigate long term sickness absentees’ health status before and after an intervention. Furthermore, to gain deeper understanding of factors related to promoting and preventing return to work for people with limited sick leave compensation. Method: The study is based on data from the EU-funded project ”SAMKLANG” which is a longitudinal intervention study. Data has been collected from 59 long term absentees though questionnaires conducted before and one year after the start of the project. Data has also been collected through semi structured interviews from 13 participants after the end of the project. They were divided into two groups (those who had returned to work/studies or had an internship and those who still were sickness absent). The intervention is based on treatment as well as cooperation between organizations involved in a rehabilitation process for people with one year of sick leave compensation remaining. The results from the surveys were analyzed with ANOVA for repeated measures and data from the interviews were analyzed using content analysis. Result: The main result from the quantitative part of this study showed no significant difference in return to work between those who had returned to work or studies, been on internships and those who still were sickness absent based on sex, age and education. The amount of self-rated depression and anxiety levels were reduced and the self-rated health and internal control were significant induced over time for the group who returned to work after the project compared to the other two groups. From the qualitative analyze of the interviews following theme was identified as supporting factors for returning to work: having own motivation, realized the positive in having a job and to have balance between demand-control-support. The theme that describes how the authority can help and support people with long term sickness absence back to work is: security with more competence in healthcare and make individual needs visible. Conclusion: Return to work for a former long term sickness absence is associated with better self-rated health with less depression and anxiety, a stronger feeling of internal control and a higher self-efficacy compared to if persons still were sickness absent. Factors for success in return to work is balance between demand-control-support for the individual and an own motivation to return to work. The authority can facilitate return to work among people with long term sickness absence by interact more with health-care services, offer security and make every individuals need for rehabilitation visible.

Syfte: Att utifrån litteratur beskriva hur äldre personer upplevde sin munhälsa, samt att granska kvaliteten i de inkluderade studierna gällande den metodologiska aspekten datainsamlingsmetod. Metod: Beskrivande litteraturstudie baserad på 16 artiklar sökta i databaserna PubMed,Cinahl samt via manuell sökning. Litteraturstudiens resultat redovisades i en huvudkategori och fem underkategorier. Artiklarna kvalitetsgranskades avseende datainsamlingsmetod. Flertalet artiklar var av kvantitativ karaktär. Huvudresultat: Munhälsan och utseendet på tänderna var viktig för äldres livskvalitet. Gamla människor med smärtproblem upplevde låg munhälsorelaterad livskvalitet. Äldre personermed proteser eller ett lågt antal tuggtänder hade en sämre självskattad munhälsa. Negativ självuppfattning av munhälsa var förknippad med näringsunderskott hos äldre. Likaså observerades en sämre självskattad munhälsa hos patienter med depression, äldre med ett större hjälpbehov, äldre personer som drabbats av stroke samt patienter med Alzheimers sjukdom. Sämre socioekonomiska omständigheter associerades med en sämre självskattad munhälsa. Det fanns vissa könsskillnader i självskattad munhälsa. Slutsats: Flera faktorer hade betydelse för den självupplevda munhälsan hos äldre personer.Kännedom om dessa faktorer är viktigt för att kunna förebygga en dålig munhälsa hos äldre personer. Fler kvalitativa studier inom området skulle kunna leda till en bättre förståelse av äldre personers upplevelse av sin munhälsa. / Aim: First, on the basis of literature describe how older people perceived their oral health, and second to review the quality of the studies regarding the methodological aspect data collection method. Methods: Descriptive literature study based on 16 articles searched in PubMed, Cinahl and by manual search. Literature study results were presented in a main category and five subcategories.Articles were reviewed for quality regarding data collection method. Most of thearticles were of the quantitative approach. Strengths and weaknesses of each article datacollection method were reviewed. Main Results: Oral health and appearance of their teeth was important to older people'squality of life. Old people with painful conditions experienced low oral health related quality of life. Older people with dentures or a low number of chewing teeth had poorer self-rated oral health. Negative self-perception of oral health was associated with nutritional deficits in the elderly. Similarly, there was a poorer self-rated oral health in patients with depression,older people with a greater need for help, older people who had suffered a stroke and patients with Alzheimer's disease. Worse socioeconomic factors were associated with a poorer selfrated oral health. There were some gender differences in self-rated oral health. Conclusion: Several factors had an impact on the self-perceived oral health in older people. It is of importance to possess knowledge of these factors in order to prevent poor oral health inolder people. More qualitative studies in this area could lead to a better understanding of older people's perception of their oral health.

Denna uppsats undersöker sambandet mellan familjesituation och hälsa, samt undersöker om detta samband kan förklaras av andra faktorer såsom individens utbildningsnivå, socioekonomiska status, hälsorelaterade beteende och sociala nätverk. Uppsatsen undersöker också om sambandet varierar enligt individens utbildningsnivå. Metoden som används är en binär logistisk regressionsanalys av data från Levnadsnivåundersökning år 2000 (LNU 2000) för att kunna indikera dessa faktorer. Resultaten visar att det förekommer ett samband mellan familjesituation och hälsa. Resultaten visar även att övriga faktorer visar sig ha en direkt påverkan på hälsan. Slutsatsen är att familjesituationen spelar en betydande roll för individens hälsa. Däremot kunde uppsatsen inte bevisa att det förekommer någon signifikant interaktionseffekt mellan individens familjesituation och olika utbildningsnivåer. Denna studie kan vara en utgångspunkt för att forska vidare om sambandet mellan familjesituation och hälsa.

Bakgrund. I Sverige utgör trauma den vanligaste dödsorsaken för vuxna, 18-45 år. Traumateamets utbildning och kompetens är av stor betydelse för den skadade patientens överlevnad. Anestesisjuksköterskan har en viktig roll som medlem i traumateamet i det initiala omhändertagandet av traumapatienter. Syfte. Syftet var att beskriva anestesisjuksköterskors uppfattning av den egna kompetensen inom traumavård. Metod. Studien var empirisk med kvantitativ data där en enkät delades ut till 45 anestesisjuksköterskor på en operationsavdelning på ett sjukhus i Sverige. Deltagarna skattade sin kompetens och svaren ställdes mot Benners kompetensstege och Svensk sjuksköterskeförenings sex kärnkompetenser. Resultat. Tjugo anestesisjuksköterskor deltog i studien varav tolv skattade sig som experter, en som kompetent och sju som noviser eller avancerad nybörjare. Samtliga deltagare skattade "stämmer helt" eller "stämmer delvis" vad gäller kompetens inom de sex kärnkompetenserna oberoende av arbetad tid på operationsavdelningen. Några expertsjuksköterskor arbetade inte med handledning, undervisning, kvalitetsutveckling och arbetsledning, medan några noviser och avancerade nybörjare arbetade med dessa expertuppgifter. Majoriteten av deltagarna hade fortbildning inom trauma. Slutsats. Lång arbetserfarenhet och utbildning inom traumavård var två orsaker som bidrog till den höga självskattade kompetensen bland deltagarna. Mer forskning behövs för att undersöka varför en del anestesisjuksköterskor på expertnivå inte arbetar med handledning, undervisning, kvalitetsutveckling och arbetsledning. / Background. In Sweden trauma is the leading cause of death of adults between 18 and 45 years of age. Therefore the education and competence of trauma teams is of vital importance. As members of trauma teams, nurse anesthetists have an important role to play in the initial care of trauma patients. Aim. The aim was to describe Swedish nurse anesthetists’s self-evaluations of their own competence in trauma care. Method. The study was an empirical study using quantitative data. A questionnaire was handed out to 45 nurse anesthetists working in a perioperative department in a Swedish hospital. The participants estimated their competence and the answers were compared to Benner’s stages of clinical competence and the six core competencies of the Swedish Nurses Association. Results. Twenty nurse anesthetists participated and of those twelve classified as experts, one as competent and seven as either novices or advanced beginners. All the participants answered either "agree" or "partly agree" in response to questions concerning the six core competencies regardless of how long they had worked in the perioperative department. Some experts did not work with tutoring, education, quality development or staff management, on the other hand, some of the novices and advanced beginners had been given such important responsibilities. The majority of the participants had continued education in trauma. Conclusion. Long work experience and high participation in trauma education were two important causes of the high competence of the participants. More research is needed to determine why some experts were not involved in tutoring, education, quality development or staff management.

This cross-sectional study investigated the use of health benefits in relation to the self-rated health of employees at two medium-sized industrial enterprises in Hälsingland. The method used to investigate this was through a self-designed questionnaire consisting 19 questions about health, lifestyle and health benefits at the workplace. A total of 100 questionnaires were distributed in the two companies, hence 50 surveys at each workplace. The response rate was measured to 88 % and 74 %, which means a loss of 6 persons and 13 persons. The results showed that Company nr 1 offers its employees a health benefits consisting of free access to gym in the company premises after working hours and financial contributions to training-cards. These benefits are used regularly by 29% of respondents. Company nr 2 currently offered no health benefits for their employees. The results also showed that 66% of the respondents at Company nr 1 rated their physical health as Excellent or Good and 79% consider their mental health as Excellent or Good. At Company nr 2, 65 % of the participants responded that they consider their physical health as Excellent or Good and 84% consider their mental health as Excellent or Good. The study also found that more than half of the participants in the two companies had a BMI (Body Mass Index) greater than 26. The conclusion from this is that the health benefits offered at Company nr 1 is used sparingly and that more than half of the participants at both companies consider their physical and mental health as Excellent or Good.

Syftet med denna studie är att undersöka om det finns något samband mellan klass och självskattat hälsotillstånd. Vidare undersöks eventuella skillnader i relation till antalet sociala kontakter för att se om det påverkar klasskillnader i hälsa. Hälsa är en viktig aspekt ur ett välfärdsperspektiv, klass är en annan aspekt som kan ha en betydande effekt på individens livslängd och hur friskt liv en individ lever. Sociala kontakter har även visats ha en påverkan på individens hälsa. Studiens frågeställning lyder följaktligen “har sociala kontakter betydelse för klasskillnader i självskattad hälsa?”. Det empiriska materialet baseras på data från Levnadsnivåundersökningen (LNU) insamlat år 2010 och innefattar 4415 respondenter varav både kvinnor och män i åldrarna 18–75. Vid analysen av resultaten presenteras en deskriptiv frekvenstabell och fyra logistiska regressionsmodeller. Resultatet visar ett positivt signifikant samband mellan klass och självskattad hälsa där tjänstemannaklassen skattar hälsan som god i större utsträckning än arbetarklassen. När antal nära vänner läggs till i modellen för att undersöka sambandet visar resultatet ett positivt samband vilket innebär att fler antal vänner ökar sannolikheten att skatta hälsan som god. När 0 vänner exkluderas visar resultatet att antal vänner i sig inte har en uppvisad betydelse för klasskillnader i hälsa. Denna studien bidrar med en bredare förståelse kring de faktorer som kan påverka den självskattade hälsan.

För personer med diagnosen Parkinson, en progredierande sjukdom där både motoriska och icke-motoriska symtom påverkar vardagen, är det viktigt att stödja den enskilde individen att få uppleva hälsa. Dagrehabiliteringen på berörd klinik, har varit ett inarbetat multidisciplinärt arbetssätt, och erbjudit deltagarna träning vid två tillfällen i veckan under en fem veckorsperiod. En kvantitativ studie genomfördes utifrån enkäten, SF-12, som samlats in på kliniken för att få underlag för utvärdering av det kliniska arbetet. Syftet med examensarbetet var att beskriva självskattad hälsa och vardagliga aktiviteter hos personer med Parkinson, före och efter multidisciplinär dagrehabilitering. Resultatet visade att deltagande i dagrehabiliteringen innebar att deltagarna i lägre omfattning begränsades i att utföra aktiviteter till följd av känslomässiga problem.  Deltagarna upplevde även mindre problem i utförandet av arbetsuppgifter eller aktiviteter, relaterat till sitt kroppsliga tillstånd, efter genomförd dagrehabilitering. Diskussion I nationella riktlinjer för Parkinson lyfts vikten av det multidisciplinära teamet fram som en framgångsfaktor för att personer med Parkinson. Nyare studier visar vikten av att Parkinsonpatienten behöver intensiv rehabilitering med en individuell behandlingsplan, integrerat i ett multiprofessionellt team. I studien tydliggörs arbetsterapeutens behov av validerade bedömningsinstrument, exempelvis COPM, för att kunna utvärdera de arbetsterapeutiska insatserna som ges och för att möjliggöra ett personcentrerat arbetssätt.