No description available.

Allt större intresse riktas mot tidiga stadier av Alzheimers sjukdom (AD). Analys av biomarkörer i cerebrospinalvätskan och neuropsykologisk testning har framhållits som verksamma metoder för tidig AD-diagnostik. Föreliggande studies huvudsyfte var att undersöka gruppskillnader mellan patienter med lindrig kognitiv störning (MCI) med respektive utan en biomarkörprofil för trolig förekomst av Alzheimers sjukdom. Grupperna särskildes genom kvoten Aβ42 / p-tau * 100 och gränsvärdet 1372.Undersökta mått inkluderade seriepositionseffekter på Rey Auditory Verbal Learning Test under inlärning respektive fördröjd återgivning. Vid inlärning skilde sig inte MCI-grupperna men uppvisade sänkt primacy- och middle- samt relativt välbevarad recencyprestation i jämförelse med kontrollgrupp. Vid fördröjd återgivning skilde sig inte gruppernas seriepositionseffekter; tydliga skillnader fanns dock mellan MCI-gruppernas generella minnesprestation. Detta stödjer potentialen hos kvoten Aβ42 / p-tau att urskilja MCI-patienter med ökad risk för AD. Jämte studiens begränsningar diskuteras seriepositionseffekters förmåga att särskilja olika kliniska grupper, där recencyinlärning framhålls som ett mått med svag urskillningsförmåga.

Idag är det cirka 20 000 personer som lider av Parkinsons sjukdom i Sverige. Vanligtvis drabbar sjukdomen de som är över 55 år. De är en kronisk neurologisk sjukdom som påverkar den viljestyrda kontrollen i musklerna genom att celler i hjärnan slutar att producera dopamin. Dopamin är en signalsubstans som förmedlar kontakt mellan hjärnans alla celler vilket behövs för att kunna röra sig normalt. Sjukdomen har en rad olika symtom som kan se lite olika ut beroende på i vilket stadie av sjukdomen den drabbade befinner sig i. Exempel på symtom kan vara stelhet och skakningar. Det finns idag ingenting som botar sjukdomen, men en rad av olika läkemedel lindrar symtomen. De flest som lider av Parkinsons sjukdom lever i hemmet, ofta med en närstående som vårdar, vilket medför att även de påverkas av sjukdomen. Syftet med studien är att beskriva upplevelsen hos den drabbade och dess närstående av att leva med Parkinsons sjukdom och hur det påverkar det dagliga livet. Nio kvalitativa artiklar bearbetades enligt Fribergs (2017, ss. 141-151) analysmetod genom en litteraturöversikt. Resultatet visade att patienterna upplevde stor livsförändring i samband med sjukdomen, vilket även påverkade närstående. Patienterna beskrev känslor av skam, ensamhet och oro. Parkinsons sjukdom innebär ett större lidande än vad bara symtomen medför. Ett existentiellt lidande förekommer då det är svårt att anpassa sig till sjukdomen eftersom den är progressiv och förvärras kontinuerligt. Resultatet av detta examensarbete kan vara till hjälp för  sjukvården, men även den enskilde individen att förstå hur  den drabbade upplever sin livssituation i samband med sjukdomen.

Alzheimers sjukdom är en sjukdom där tidiga tecken är försämrat episodiskt minne, närminne och inlärningsförmåga, även exekutiva förmågor, förmåga att planera och utföra, påverkas. Dagens behandling är symptomatisk. Det finns ingen bot eller bromsande behandling. Det finns kunskapsluckor om hur fysisk aktivitet påverkar episodiskt minne och exekutiva förmågor hos personer med Alzheimers sjukdom. Syftet är att beskriva hur episodiska minnet och exekutiva funktioner påverkas av fysisk aktivitet hos personer med Alzheimers sjukdom. En pilotstudie med en kvantitativ design utfördes. Urvalet var ett bekvämlighetsurval, deltagarna i studien (n=20), med Alzheimers sjukdom, slumpades till en försöksgrupp och en kontrollgrupp. En intervention med fysisk aktivitet, cykla i 15 minuter, utfördes med för och eftertest. Episodiskt minne och exekutiva förmågor mättes med specifika test. Inget samband mellan fysisk aktivitet och episodiskt minne eller exekutiv förmåga kunde påvisas i denna pilotstudie. Även om studien inte visade något samband mellan fysisk aktivitet och episodiskt minne eller exekutiva funktioner i det korta perspektivet bör sjuksköterskor inte avstå från att ge råd om fysisk aktivitet för personer med Alzheimers sjukdom. Detta är ett område där mer forskning behövs och flera studier pågår.

Alzheimers sjukdom (AS) är den vanligaste orsaken till demens hos personer över 65 års ålder. Skador i det centrala nervsystemet byggs upp under lång tid och leder till bl.a. nedsatt episodiskt minne, vilket är det vanligaste debutsymptomet. Kemper et al. (1993) analyserade den syntaktiska komplexiteten i skrivna meningar för att se i vilken grad dessa meningar kunde användas för att avgöra sjukdomsgrad hos patienter som genomgått en minnesutredning. Patienterna kunde i 89 % av fallen kategoriseras till rätt sjukdomsgrad enbart utifrån den syntaktiska komplexiteten. Målet med denna pilotstudie var att pröva fyra syntaktiska komplexitetsmått (dependenslängd, idétäthet, verbtäthet och antal ord) i skrivna meningar som diagnostiska markörer för AS. Samtliga fyra mått bidrog till att särskilja AS-patienter från en kontrollgrupp (sensitivitet 86 %, specificitet 62 %). Med reservation för att kontrollgruppen hade lägre ålder och högre utbildningsnivå indikerar denna studie att de analyserade komplexitetsmåtten är värda att undersöka vidare.

Bakgrund: Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen i Sverige och varje år insjuknar cirka 15 000 personer. Det finns inget botemedel utan hälso- och sjukvårdens insatser bör riktas mot att underlätta tillvaron för personen som insjuknat. För att sjuksköterskan på bästa sätt ska kunna bemöta den unika upplevelsen en person har av den egna sjukdomsupplevelsen bör sjuksköterskan tillämpa personcentrerad vård. Syfte: Syftet med studien var att beskriva personers egna upplevelser av att leva med Alzheimers sjukdom. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på patografier. Innehållsanalys utförd utifrån Graneheim och Lundmans pedagogiska modell för textanalys med en manifest ansats. Resultat: I studien framkom tre kategorier. Under kategorin Ett förändrat jag beskriver personerna med sjukdomen hur den förändrar deras person och begränsar deras kapacitet. Under kategorin Ett förändrat socialt liv upplever personerna förändringar i de nära relationerna, ett ökat behov av stöd samt en upplevd förändring ibland andra när sjukdomen är uttalad. Den sista kategorin Sjukdomen som ett hot mot den egna existensen visar att personer med sjukdomen upplever avsaknad av kontroll i sjukdomens förödande process och att framtiden är oviss. Samtidigt förser dock sjukdomen personerna med en möjlighet att ta till vara och uppskatta varje dag. Slutsats: Studiens resultat visar att personer med Alzheimers sjukdom upplever att livet förändras i grunden. Den egna personen förändras, det sociala livet påverkas och att sjukdomen verkar som ett hot mot den egna existensen. Genom att sjuksköterskan känner till hur personer med Alzheimers sjukdom kan uppleva sin tillvaro med sjukdomen kan sjuksköterskan stärka vårdrelationen och sätta personen i centrum för vården.

No description available.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett utbrett och växande problem i samhället. Människor med psykisk sjukdom möts ofta av negativa och skeptiska attityder i såväl samhället som i vården. I den dagliga verksamheten möter sjuksköterskor patienter med psykisk sjukdom såväl i den somatiska som i den psykiatriska vården och det ingår i sjuksköterskans profession att behandla alla patienter på lika villkor. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors attityder gentemot patienter med psykisk sjukdom. Metod: En allmän litteraturöversikt har skapats för att belysa sjuksköterskors attityder gentemot patienter med psykisk sjukdom. Resultatet baserades på tio vetenskapliga artiklar, två kvalitativa och åtta kvantitativa, vilka hämtades från databaserna CINAHL Complete och PubMed. Samtliga artiklar kvalitetsgranskades och resultatanalyserades. Resultat: Denna litteraturöversikt visar att sjuksköterskorna uttryckte främst positiva men även negativa attityder gentemot patienter med psykisk sjukdom. Utbildning och erfarenhet visade sig vara de faktorer som främst hade betydelse för sjuksköterskornas attityder men även organisationen, vårdklimatet, åldern och genus, hade betydelse på olika sätt. Diskussion: Ökad kunskap i form av utbildning och erfarenhet, kan förbättra sjuksköterskors attityder och därmed även bemötandet av patienter. I enlighet med resultaten förefaller det finnas ett behov för sjuksköterskor av mer utbildning gällande psykiska sjukdomar, hanteringsstrategier för svåra situationer samt även möjligheter till självreflektion. / Background: Mental illness is a widespread and growing problem in society. People living with mental illness are often met with negative and skeptical attitudes in society as well as by health care professionals. In their daily working lives, nurse meet patients with mental illness in both somatic and psychiatric care and it is the nurses’ duty to care for all patients on equal terms. Aim: The aim was to highlight the attitudes of nurses towards patients with mental illness. Method: A general literature review has been performed to highlight the attitudes of nurses towards patients with mental illness. The result is based on ten scientific articles, two of which are qualitative and eight quantitative, retrieved from the databases CINAHL Complete and PubMed. All of the articles were reviewed according to quality. Results: This literature review shows that nurses expressed primarily positive but also negative attitudes towards patients with mental illness. Education and experience proved to be the factors that were primarily relevant to nurses´ attitudes but also organization, healthcare climate, age and gender had significance in various ways. Discussion: Increased knowledge in the form of education and experience, can improve the attitudes of nurses and, consequently, the treatment of patients. According to the results, there seems to a need for nurses for more education regarding mental illness, management strategies for difficult situations and opportunities for self- reflection.

Bakgrund: Sjuksköterskan har ett ansvar att vårda patienter på lika villkor och med ett lika värde, likväl har det kunnat påvisas att patienter med psykiatrisk sjukdom inte erhåller vård på samma premisser som patienter utan psykiatrisk sjukdom och därmed kan den vårdande relationen påverkas. Syfte: Studien undersökte de faktorer som kan påverka den vårdande relationen mellan patienter med psykiatrisk sjukdom och sjuksköterskan inom den somatiska vården. Metod: En litteraturstudie med innehållsanalys av fyra kvalitativa studier och sju kvantitativa studier Resultat: Tre faktorer framkom som påverkade den vårdande relationen mellan sjuksköterskan och patienten med psykiatrisk sjukdom. Dessa tre faktorer var; Attityd, erfarenhet och teoretisk kunskap. Sjuksköterskor beskrev hur brist på teoretisk kunskap och klinisk erfarenhet bidrog till negativa attityder som påverkade den vårdande relationen. Slutsats: För att skapa en god vårdande relation krävs det att sjuksköterskan ser bortom sina föreställningar och erhåller adekvat och kontinuerlig utbildning inom området psykiatri för att kunna vårda dessa patienter enligt vårdprofessionens värdegrund.

Introduktion Menieres sjukdom är en relativt ovanlig åkomma som karakteriseras av symtom som yrsel, hörselnedsättning och tinnitus. Sjukdomen beror på en störning i innerörat som kan påverka både balans och hörsel. Mekanismen bakom Menieres sjukdom är ännu inte klarlagd, men det finns flera teorier som menar att uppkomsten av symtomen beror på ett förhöjt vätsketryck i innerörat. Flera farmakologiska och icke farmakologiska behandlingar har prövats som terapi vid Menieres sjukdom, men det finns ännu inte någon tillräckligt effektiv behandling att tillgå. Syfte Syftet med denna litteraturstudie är att ta reda på vilka farmakologiska alternativ som finns vid behandling av Menieres sjukdom och hur effektiva dessa är vid behandling av yrsel. Metod Större delen av informationssökningen till denna litteraturstudie har gjorts via databasen PubMed med hjälp av MeSH- termer, men sökmotorn Google har också utnyttjats. Information till introduktionen i detta arbete har även inhämtats från hemsidorna; fass.se och internetmedicin.se. Resultat De läkemedel som finns som behandling av yrsel vid Menieres sjukdom idag är Gentamicin, Betahistin, Diuretika och Dexametason. Det finns även teorier om att Latanoprost skulle kunna ha en gynnsam effekt vid sjukdomen. I Resultatet redovisas effekten av dessa fem läkemedel vid yrsel, utifrån studier som är gjorda för att undersöka hur gynnsamma läkemedlen är vid Menieres sjukdom. Resultatet i denna litteraturstudie bygger på fem vetenskapliga artiklar, dvs. en artikel om varje läkemedel. Enligt resultatet från samtliga studier gav alla läkemedel bättre effekt vid yrsel än placebo. Diskussion Jag valde att inrikta mig på den farmakologiska behandlingen av yrsel vid Menieres sjukdom då jag förut inte har stött på några artiklar som endast tar upp och diskuterar detta. Något jag märkte tidigt under arbetet var att det inte har gjorts så mycket forskning inom ämnet, det var därför svårt att hitta lämpliga artiklar att inkludera i mitt arbete. Tanken var från början att jag skulle jämföra effekten av de olika läkemedlen som kan användas som behandling vid Menieres sjukdom för att se vilken behandling som är att föredra. Det var dock inte möjligt att göra denna jämförelse även om jag lyckats hitta studier med samma upplägg och design. Studierna skiljer sig nämligen åt vad det gäller resultatredovisning samt val av symtomskattningsskalor. Slutsats De läkemedel som finns för behandling av yrsel vid Menieres sjukdom idag är Gentamicin, Betahistin, Diuretika och Dexametason. Ett läkemedel som kan komma att användas som ny farmakologisk behandling i framtiden är Latanoprost. Enligt resultaten från de fem olika studierna gav samtliga läkemedel bättre effekt än placebo vid behandling av yrsel hos patienter med Menieres sjukdom. Vilket läkemedel som har bäst effekt vid yrsel går dessvärre inte att avgöra. Det behövs göras fler studier inom området, för att i framtiden kunna erbjuda patienter med Menieres sjukdom en bättre behandling.