The main theme of this essay was; How does Instagram affect their users when it comes to everyday retouching and today’s ideal of beauty, and are there any differences between age and gender? To answer this question, the everyday retouching of the Instagram users selfies (self-portrait) was investigated and charted, to see how it affecting today’s ideal of beauty.   We used a quantitative method and conducted an empirical study that was rooted in the Encoding/Decoding-model of Stuart Hall, Gidden’s theory of structuration, Cooley’s ”looking-glass self”, Lippman’s triangle, together with previous research and a web survey that was targeted to a random selection of Instagram users. The study contained a total of 194 self-recruiting respondents. We deemed it necessary to conduct this study, as it addressed an important topic that might be linked to the current fixation on appearance and today's ideal of beauty.   The results showed that Instagram has a particular impact on its users when it comes to everyday retouching. The majority of respondents used Instagram’s built-in tools for their editing/retouching process. Our results also showed that half of the women edited/retouched their selfies. About half of the men who responded to the web survey edited/retouched their selfies. The clearest result of the study was that younger individuals had a tendency to edit/retouch their selfies more frequently. / Temat för uppsatsen var; Hur påverkar Instagram sina användare när det gäller vardagsretuschering och dagens skönhetsideal, samt finns det några skillnader mellan ålder och kön? Syftet var att undersöka och kartlägga Instagram användarnas vardagsretuschering och hur det påverkar dagens skönhetsideal, med fokus på användarnas selfies.   Vi använde oss av en kvantitativ metod och utförde en empirisk studie som utgick från Encoding/Decoding- modellen av Stuart Hall, Giddens strukturering teori, Cooleys ”spegeljaget”, Lippmans triangel, tillsammans med tidigare forskning och en webbenkätundersökning som riktade sig till ett slumpmässigt urval av Instagrams användare. Studien hade sammanlagt 194 självrekryterande respondenter. Vi tyckte att det var viktigt att genomföra denna studie, då den innehöll ett relevant ämne som möjligtvis kan ha koppling till rådande utseendefixering och dagens skönhetsideal.   Undersökningens resultat visade att Instagram har en viss påverkan på sina användare när det gäller vardagsretuschering. En majoritet av respondenterna använde Instagrams inbyggda verktyg i sin redigerings/retuscherings process. Vårt resultat visade även att hälften av kvinnorna redigerade/retuscherade sina selfies. Av de män som svarade redigerade/retuscherade cirka hälften sina selfies. Det tydligaste resultatet av studien var att de yngre har en tendens att redigera/retuschera sina selfies oftare.

The purpose of this study was to find out if young adults, more specified in the ages between 15-30 years old, are affected by beauty ideals on social media and if so, how they are affected. Furthermore, the study wanted to find out if there are any gender differences and age differences in the matter, and how often an individual person publishes content on social media. The theoretical frameworks we applied and used as support was Uses and gratification theory, Social cognitive theory and Sociocultural perspective on body image. We also applied the research on “Why do people use social media?”. In order to find out the purpose of the study and get statistics we created and used a quantitative poll survey. The survey was made with Google Forms and contained 21 variables with closed-ended questions. A random sample was applied through publishing the survey on Facebook. A total of 146 people answered the survey. To get statistics through diagrams we used Google Forms as well as SPSS Statistics. For example, Google Forms introduced how many out of our total target audience who felt themselves being affected by beauty ideals on social media meanwhile SPSS Statistics introduced results where different variables were merged, e.g. comparing genders and influence of beauty ideals.   The survey results stated that women are affected by social media to a greater extent than men are. According to our results, women generally have a lower self-esteem than men do, and they are also more prone to comparing themselves with others. They also experience a stronger self-esteem when posting on social media. In opposite, according to the survey results, men generally have a higher self-esteem and are less affected by social media than women are. The categories “Body” and “Exercise/diet” is a common denominator for both men and women, as both genders experience themself being most affected by them. However, women proved to be more affected in these categories than men. It was furthermore very common with both genders to be affected both positively as well as negatively by social media.   To summarize, the results we got from the analysis of our empirical material agrees well with the theoretical frameworks we used and the research we found. For instance, the theories bring up that girls from an early age are exposed by unrealistic ideals, which can explain our results. / Syftet med undersökningen var att ta reda på om unga vuxna, som specificeras till 15-30 år, påverkas av skönhetsideal på sociala medier och på vilket sätt de påverkas. Undersökningen ville vidare ta reda på om det fanns en skillnad av påverkan mellan könen och åldersgrupper samt hur ofta en person publicerar innehåll på sociala medier. De teoretiska ramverk vi utgick från och tog stöd av var Uses and gratification theory, Social cognitive theory och Sociocultural perspective applicerat på kroppsbilden. Vi använde oss även av forskningen “Why do people use social media?”. För att ta reda på syftet och få fram statistik användes en kvantitativ enkätundersökning. Enkäten skapades i Google Formulär och innehöll 21 variabler med icke-öppna frågor. Ett bekvämlighetsurval tillämpades genom att enkäten publicerades på Facebook. Enkäten fick in totalt 146 respondenter. För att få fram statistik genom diagram användes Google Formulär samt SPSS Statistics. Google Formulär presenterade exempelvis hur många av vår totala målgrupp som upplevde sig påverkade av skönhetsideal på sociala medier medan SPSS Statistics istället presenterade resultat där variabler kopplats samman, exempelvis för att jämföra kön och påverkan av skönhetsideal.   Utifrån enkätens resultat gick det att anta att kvinnor påverkas i högre grad och i större utsträckning än män av sociala medier. Enligt våra resultat har kvinnor generellt en lägre självkänsla och stor tendens till att jämföra sig med andra, och de får även stärkt självkänsla vid publicering på sociala medier. Män har enligt enkätens resultat tvärtom generellt högre självkänsla och påverkas mindre av sociala medier än vad kvinnor gör. Kategorierna “Kropp” och “Träning/kost” är gemensam nämnare hos både män och kvinnor, då båda könen upplever sig påverkas mest här. Däremot visade resultatet att kvinnor påverkas mer än män inom dessa kategorier. Det var vidare vanligt förekommande att påverkas både positivt och negativt av sociala medier hos båda könen.   Sammanfattningsvis har resultaten vi fått fram via analys av vårt empiriska material stämt bra överens med de teoretiska ramverk som använts och den forskning som hittats. Teorierna tar bland annat upp belöning och att flickor i tidig ålder utsätts för orealistiska ideal, vilket kan förklara vårt resultat.

A well digitalized world has contributed, in many ways, to a simpler and more communicative everyday life among people, both privately and through work. However, this societal structure of constantly being connected and active on social media has not only had a positive impact on people and their everyday lives. As the cues for appointments within healthcare, hospitals and psychiatric wards are increasing and the number of mental illnesses drastically increases, many studies have investigated the connection between social media and mental illness. Based on previous knowledge, the purpose of this study is to investigate how users' attitudes towards Instagram's algorithms and functions relate to the use of the application, and if there’re technical measures that could promote the users' experience on the platform and work to counteract the beauty obsession on social media, mainly in this study, Instagram. There is a clear pattern around social media and self-achievement, where the individual strives to gain interactions and affirmation on these various platforms. There is also a technical aspect where the apps' algorithm triggers a dependency on the users to continue scrolling as well as notifications that ring, which also makes it more difficult to completely disconnect from the application. In order to carry out the study and answer the question, a quantitative survey and qualitative interviews were conducted with influencers active in the social media industry, as well as the study's target group: young adults. The result of the study shows that the attitude the users have created towards the platform Instagram is that it comes with feelings of self-criticism and body dissatisfaction to a certain extent. There is also a pronounced dependence on the application, which further creates a feeling of inadequacy in the users. / Den globala digitaliseringen, som skett och sker dagligen världen över, har på många sätt bidragit till en enklare och mer kommunikativ vardag för människor. Att konstant vara uppkopplad och aktiv på sociala medier har dock inte endast för med sig positiva effekter. I takt med att köerna till vården blir längre och att den psykiska ohälsan drastiskt ökar, har flera studier undersökt sambandet mellan sociala medier och psykisk ohälsa. Med förankring i tidigare vetskap är denna studies syfte att undersöka unga svenska kvinnors attityder gentemot Instagrams algoritmer och funktioner samt hur det påverkar den upplevda skönhetshetsen. Även ifall det finns tekniska åtgärder som skulle kunna främja användarnas upplevelse på plattformen och arbeta för att motverka kroppshetsen på Instagram. Det finns ett tydligt samband mellan sociala medier och självpresentation, där den enskilda individen strävar efter att få interaktioner och bekräftelse på dessa olika plattformar. Det finns även en teknisk aspekt där Instagrams algoritmer och utformning framkallar ett beroende hos användarna till att fortsätta scrolla, samt notifikationer som är riktade mot den specifika användaren, vilket gör det svårt att helt koppla bort sig från applikationen. För att genomföra studien och besvara frågeställningen har en kvantitativ enkätundersökning och kvalitativa intervjuer genomförts med kreatörer som är verksamma i sociala medier-branschen, samt studiens målgrupp, unga kvinnor. Resultatet av studien visar att attityden användarna utvecklat gentemot plattformen Instagram är att den i viss utsträckning för med sig känslor av självkritik och kroppsmissnöje. Det finns även ett uttalat beroende av applikationen som framkallar en känsla av otillräcklighet hos användarna.

Skönhetsideal och strävan efter dessa är inte ett nytt fenomen, utan har funnits i olika kulturer och samhällen genom tiderna. Däremot har vi idag nya metoder i form av skönhetsingrepp för att korrigera och uppnå det rådande idealet. Genom dagens sociala medier är det dessutom tillgängligare och lättare än någonsin att påverkas av både skönhetsideal och skönhetsingrepp. Syftet med denna studie var att undersöka unga kvinnors förhållningssätt till skönhetsideal och skönhetsingrepp, samt hur de upplevde att sociala medier påverkade dessa.  Detta gjordes genom åtta semistrukturerade intervjuer med kvinnor i åldrarna 18-29. Materialet analyserades genom en tematisk innehållsanalys som resulterade i temana (och kategorierna) Skönhetsideal (Naturlig skönhet, Idealkropp, Strävan, Skönhetsingrepp), Social påverkan (Trender och normer, Socialt sammanhang, Social feedback, Samhällets dubbelmoral) och Självbild (Införlivade ideal, Självkänsla, Medvetet undvikande). Resultatet visade att kvinnorna upplevde att deras syn på skönhetsideal och skönhetsingrepp utformas genom interaktion med individens sociala omgivning. Genom samhällets trender och normer, social kontext och social feedback uttrycktes, med olika grad av medvetenhet, internaliserade ideal som påverkade kvinnornas självbild och välmående. / Beauty ideals and the aspiration to adhere to them is not a new phenomenon, but one that has existed in different cultures and societies throughout time. However, today we have cosmetic procedures as an increasingly accessible method to achieve the prevailing ideal. In addition, today it is more available and easier than ever to be exposed to beauty ideals and cosmetic procedures through social media. The purpose of this study was to explore how young women view beauty ideals and cosmetic procedures, and how they experience that social media affects these. This was done through eight semi-structured interviews with women of the ages 23-29. The material was analysed through a thematic analysis, which resulted in the themes Beauty Ideals (Natural Beauty, Ideal Body, Striving, Cosmetic Procedures), Social Influence (Trends and Norms, Social Context, Social Feedback, Society’s Double Standard) and Self Image (Internalised Ideals, Self-worth, Conscious Avoidance). The result showed that they experience their beauty ideals and opinions on cosmetic procedures as being created through the interaction with the social context of the individual. With different levels of awareness the women expressed their ideals as being internalised through society’s trends and norms, the social context and social feedback. These ideals affected their self image and well-being.

Examensarbetets syfte är att undersöka hur chick ick representerar skönhet och fulhet. Vi har undersökt och identierat semiotiska tecken och myter i lmerna, samt hur målgruppen upplever att deras självbild inverkas av representationen.  Våra valda metoder för examensarbetet består av semiotiska textanalyser på lmerna The Devil Wears Prada, The Princess Diaries, Clueless, She’s All That och Mean Girls. Vi har även utfört tre intervjuer i fokusgrupper.  Genom vår undersökning och analys kom vi fram till att det nns etablerade tecken som representerar antingen skönhet eller fulhet, och att myter existerar för att understryka ramverk som medföljer ett vackert eller fult utseende. Med hjälp av fokusgrupperna fann vi att även om målgruppen inte upplever att deras självbild direkt inverkas av dessa myter och tecken existerar de som en underliggande tanke när målgruppen reekterar över sitt eget utseende. / This thesis aims to discover how chick icks represent beauty and ugliness. We have examined and identied semiotics signs and mythologies in the movies, and whether the target audience believes their self images have been impacted by the representation.  Our chosen methods for the thesis consists of semiotic analyses of the lms The Devil Wears Prada, The Princess Diaries, Clueless, She’s All That and Mean Girls. Furthermore we have carried out three interviews in focus groups.  Through our discoveries and analysis we concluded that there are established signs representing either beauty or ugliness, and that mythologies exist in order to underline guidelines that follow a beautiful or ugly appearance. With the help of focus groups we found that although the target audience does not believe their self image is directly impacted by these mythologies and signs they often nd themselves keeping them as a constant underlying thought when reecting on their own appearance.

Syfte och frågeställningar  Syftet med studien har varit att undersöka elevers erfarenheter och upplevelser av omklädningsrummet i samband med lektioner i idrott och hälsa. Frågeställningarna som studien varit avsedd att svara på är:  Vad har elever för upplevelser av omklädningsrummet? Vad anser eleverna kan skapa en trygg miljö i samband med ombyte och dusch? På vilket sätt upplever elever att lärare arbetar för en trygg miljö i omklädningsrummet? Metod  För att besvara studiens syfte och frågeställningar har en kvalitativ intervjumetod använts. Det har utförts tio fokusgruppsintervjuer med tre elever i respektive grupp. Urvalen har tagits fram utifrån bekvämlighetsprincipen och intervjuerna har genomförts på tre olika skolor, två i Stockholmsområdet och en i Uddevalla. Intervjuerna spelades in, transkriberades och därefter tolkades materialet utifrån en tematisk innehållsanalys. Resultaten diskuterades därefter med hjälp av tidigare forskning och det teoretiska ramverket för studien, humanistisk psykologi.  Resultat och slutsats Eleverna som deltagit i studien upplever omklädningsrummet i stort som tryggt. Eleverna nämner att de hört talas om andra som blivit utsatta i omklädningsrummet men ingen i intervjuerna nämner att de själva blivit illa behandlade. Det som nämns är att de retar varandra och bråkar på skoj. Något som dock skapar en otrygghet hos vissa av eleverna är vetskapen om att det förekommer mobiltelefoner i omklädningsrummet, detta skapar hos vissa en rädsla för att bli fotade eller filmade under ombyte.  Något som också återkommer hos många elever är hur omklädningsrummen upplevs som ofräscha, äckliga, kalla och illaluktande. Flera påpekar att detta nog gör att färre väljer att duscha efter lektionerna i idrott och hälsa. Eleverna påpekar att de tycker att mer fokus bör läggas på omklädningsrummet. Miljömässigt önskar många en uppfräschning av omklädningsrum och duschrum. Eleverna efterlyser även diskussioner kring kroppsideal och objektifiering då de upplever synen på kroppen som problematisk i omklädningsrummet.

Listan över influerare som har gjort skönhetsingrepp kan göras lång. För att nämna ett exempel har Bianca Ingrosso med ett följarantal på 343 000 på Youtube talat öppet om att hon gjort lipfillers (Ingrosso, 2020). Dessa inlägg där influerare talar om hur de korrigerar sin kropp i kombination med att de unga är i majoritet på internet och sociala medier (Svenskarna och internet 2019) ligger till grund för vår vilja att genomföra denna undersökning. Syftet med denna studie är att undersöka hur influerares reklam och framställning av skönhetsingrepp kan skapa betydelse för hur unga kvinnor ser på den egna kroppen. För att genomföra studien har vi använt oss av sex stycken kvalitativa intervjuer med kvinnor i åldrarna 15–17 år. Intervjuerna har spelats in och transkriberats och materialet har sedan analyserats för att besvara våra frågeställningar. Utifrån våra intervjuer kan vi se att influerares sätt att tala om och göra reklam för skönhetsingrepp har betydelse för unga kvinnors attityder till den egna kroppen. Några av respondenterna har även uttryckt att de blivit osäkra gällande sin egen kropp efter att ha sett inlägg gällande skönhetsingrepp från en influerare. Vi kan tydligt se att respondenterna tror att unga kvinnor är den grupp som påverkas mest av influerares framställning av skönhetsingrepp. Intervjuerna visar att respondenterna tar del av ett dominerande skönhetsideal på sociala medier och de beskriver idealet som att man ska vara smal, lång och vacker. Vi kan tydligt se, genom de analyserade intervjuerna, att de unga kvinnorna som deltog i denna studie är kritiska till influerare som talar om och gör reklam för skönhetsingrepp, då de tycker att det uppmanar andra till att korrigera sin kropp. Trots kritiken så spelar influerare en stor roll i de unga kvinnornas liv och de uttrycker att de får inspiration av influerare gällande var och vad man äter, hur man klär sig och hur man tränar. Vi kan därmed se en viss ambivalens i respondenternas svar då de följer specifika influerare samtidigt som de riktar kritik gentemot dessa. / The list of influencers who has had cosmetic procedures done can be made long. To mention one example, Bianca Ingrosso with 343 000 followers on Youtube, has spoken openly about her lip fillers (Ingrosso 2020). These types of posts, where influencers talk about how they correct their body, in combination with the fact that young people are a majority of the internet and social media users (Svenskarna och internet 2019) forms the basis of our motivation to conduct this study. This study aims to analyze whether, and if so, how influencers advertising and speech about cosmetic procedures contribute in creating meaning regarding how young women view their own body. This study was conducted with six qualitative interviews, with women in age 15-17. The interviews have been recorded and transcribed and the material has been analyzed to answer our research questions. Throughout our analyzed interviews can we see that influencers' speech and advertising about cosmetic procedures are meaningful regarding young women's attitudes to their own body. Some of the respondents expressed that they felt insecure about their own body after seeing an influencer talk about cosmetic procedures. We can also see that the respondents think that young women as a group of people are affected by influencers' opinions about cosmetic procedures. In the interviews, we can also see that the respondents take part in constructing a dominating beauty ideal on social media and they define the ideal as being skinny, tall and beautiful. Clearly the young women who took part in this study are critical of how influencers talk and do commercials about cosmetic procedures, they think influencers tell others to correct their body. Despite the criticism, the young women in this study are still inspired by influencers, regarding where and what they eat, how they dress and how they work out. We can clearly see some ambivalence in the way the respondents answer as they follow specific influencers while they also are criticizing them.