Studiens syfte var att undersöka gymaktiva kvinnors motivationsfaktorer och om dessa kan vara mer eller mindre positiv för enskilda individer. De motivationsfaktorer studien inriktade sig på är tre olika kroppsideal, det utseendemässiga kroppsidealet, funktionella kroppsidealet eller hälsomässiga kroppsidealet, som tidigare forskning beskrivit är dessa vanliga anledningar till att personer tränar. Metoden i studien är en kvalitativ innehållsanalys baserad på individuella intervjuer av 9 kvinnor i åldrarna 20-30. Studiens resultat visade på att de främsta motivationsfaktorerna var att träna för hälsan eller för utseendet. Endast en respondent visade sig träna för att få en funktionellt bättre fungerande kropp. Vidare framkom att alla motivationsfaktorerna hade positiv inverkan på måendet, dock visade det sig också att de som tränade för det utseendemässiga kroppsidealet kände en del negativa aspekter som t.ex. mer press än vad de som tränade för det hälsomässiga kroppsidealet gjorde. Samtliga respondenter kände att motivationen gick i perioder vilket tyder på att motivationsfaktorn inte verkar ha en inverkan på motivationsgraden

Hur påverkas skapandet och omskapandet av identiteter i en ny kulturell miljö? Vilka faktorer är det som spelar in? I denna antologi har vi grävt djupare i dessa frågor genom att genomföra varsitt fältarbete. Med hjälp av observationer och intervjuer fick vi ta del av människors erfarenheter av att befinna sig i en kulturell minoritet.   I uppsatsens första individuella del undersöker Louise Olofsson hur svenskar som väljer att flytta utomlands i vuxen ålder integreras i det nya samhället och hur detta påverkar den identitetsskapande processen. Therése Andersson riktar in sig på hur skönhetsidealen i ett samhälle kan vara en bidragande faktor i integration och identitetsskapande. Vi avslutar med en gemensam diskussion kring sambandet mellan etnicitet, identitet och integration.

Studiens övergripande syfte är att få fram en tydlig bild av hur två av Sveriges största kvällstidningar, Aftonbladet och Expressen, gestaltar kvinnors utseende och ålder, samt att se om det finns några likheter eller skillnader på hur de förhåller sig. I studien har vi genomförten kvantitativ analys utifrån 200 artiklar, där vi genom variabelvärden fick ut statistik på hur det har sett ut under åren 2001-2021. Utifrån statistiken kunde vi sedan göra en djupdykning i artiklarna under de åren som toppade diagrammen, för att sedan göra en kvalitativ text- och bildanalys. Utifrån de teoretiska ramarna och begreppen utseendekultur, det socialkonstruktivistiska perspektivet, social jämförelseteori och gestaltningsteorin kunde visedan analysera materialet för att få ett sammanfattat resultat. Vårt resultat visade att det finns en tydlig tendens av att både objektifiera och jämföra kvinnor i Aftonbladet och Expressen. Resultatet visade också att det finns en tydlig skillnad på hur man jämför kvinnor utifrån ålder. I slutsatsen belyser vi den uppåtgående trend av att försöka bryta normerna då gestaltningen av kvinnor har gått från en tydlig objektiv form där de i stor utsträckning döms utifrån utseende och jämförs med varandra, till att under de senare åren börja gestalta naturligskönhet allt mer.

Studien undersöker en grupp kvinnliga konsumenters (16–26 år) attityd till skönhetsideal och bildmanipulation i marknadsföringssammanhang 2020. Studien analyserar potentiella konsumenters inställning till retuscherade- och oretuscherade bilder för att se om det finns ett samband till deras köplust. Vidare intervjuas professionella retuschörer i syfte att ta reda på vilka korrigeringar som görs på en modell samt deras tolkning av dagens skönhetsideal. Studien är därmed baserad på två kvalitativa intervjuer med retuschörer inom mode- och skönhetsindustrin samt två fokusgruppsintervjuer med totalt sex personer, där ämnena skönhetsideal, retuschering och köplust diskuterats. Resultatet av studien visar att konsumenter såväl som retuschörer anser att en begränsad mängd retusch ökar konsumenternas köplust. Det är däremot viktigt att retuschen inte är synlig, eller i för stor mängd, eftersom konsumentens köplust minskar om denne inte kan identifiera sig med personen på bilden. Studien har resulterat i en förståelse för vilka attityder som finns gentemot dagens skönhetsideal, var konsumenter blir exponerade för skönhetsideal och vad som bidrar till konsumtion av en produkt. Studien visar att ideal inte enbart skapas av företag utan även av konsumenterna själva. Kvinnor, särskilt unga, tenderar att jämföra sig med varandra genom sociala medier och i det verkliga livet. Detta bidrar till ett missnöje gentemot sitt yttre och att kvinnor ständigt strävar efter nya ideal. / The purpose of this study was to examine how female consumers (16-26 years) attitudes tobeauty standards and image manipulation in a marketing context 2020. It studies potentialconsumer's points of view towards both retouched- and unedited images to see if there is aconnection to a purchase desire. Furthermore, the study examined how professional retouchesedit bodies and their interpretation of the beauty standards today. The study is based on twoqualitative interviews with female retouchers in the fashion and beauty industry as well as twofocus group interviews were the topics of the beauty ideal, retouching, and buying desire werediscussed. The results show that the females, as well as the retouchers, believe that a limitedamount of retouch increases the consumer’s buying desire. However, the retouch should not bevisible or excessive as the consumer’s purchasing desire decreases if they cannot identifythemselves with the model. Also, the study gives an understanding of the attitudes towardsexisting beauty standards and in which platforms the consumer is exposed to beauty standards.The study has shown that beauty standards are created by companies as well as by theconsumers themselves. Young women have shown a tendency to compare themselves with eachother, in social media and real-life, leading

Syftet med denna undersökning var att undersöka hur normer kring åldrande kommuniceras visuellt i tidningsreklam. Undersökningens mål var att besvara hur ofta ålderstecken porträtteras visuellt i reklam, vilka visuella designelement porträtterar ålderstecken i ett urval reklambilder i tidningen Hälsa samt hur den visuella kommunikationen och budskapen skiljer sig mellan reklamen med män respektive kvinnor? Den använda metoden var en kvantitativ undersökning där förekomsten av ålderstecken samt typ av ålderstecken räknades. Både bland alla personer som syntes i hel och halvsidasreklambilder och för respektive kön. Även en kvalitativ undersökning gjordes på ett strategiskt utvalda reklambilder. Undersökningen är gjord på reklam ur tidningen Hälsa. Detta val gjordes då Hälsas genomsnittliga läsare är över 40 år. Detta är relevant då undersökningen gav en inblick i huruvida målgrupperna vilken reklamen riktar sig till representeras i dess reklambilder och ifall reklamen visar tecken på ålderism. Huvudresultatet var att av totalt 199 reklambilder hade 114, det villsäga 57 procent av personerna i reklamerna ålderstecken och att 48 procent av kvinnorna hade synliga ålderstecken medan 80 procentav männen hade synliga ålderstecken. Detta tyder på likt tidigare forskning av Krekula (2021) att kvinnor är extra utsatta för ålderism, kopplat till skönhetsideal. De designelement vilka kopplas till reklamen med ålderstecken i tidningen Hälsa var färgerna grön, blå, röd, svart och rosa Dessa färger har främst positiva associationer. Däremot upprätthålls vissa könsnormer då männen främst bar mörka kläder och kvinnorna ljusa. Typsnitten bestod oftast av sanserifer. Dessa typsnitt associeras enligt Juni och Gross (2008) inte till någon specifikkänsla. De kan dock enligt Hyndman (2014) snabbt fånga läsarensuppmärksamhet när de förekommer i rubriker. Detta skiljde sig inte märkbart mellan könen i de reklambilder vi undersökte. Det mest hierarkiskt tonade var ofta en huvudrubrik med en storbild på en person efter det betonades oftast en bild på produkten. Det längst ner i hierarkin var brödtext om information om produkten.

Feminism som marknadsvara - en semiotisk analys av Doves  Reverse selfie kampanj. Varje dag utsätts vi för reklam med olika kommersiella budskap. Det är därför det är viktigt för företag att marknadsföra sig med något speciellt för att sticka ut. Flera företag har börjat ta del av samhällsdiskurser som marknadsstrategi. Dove är ett konsumentföretag som marknadsför sig med hjälp av feministisk diskurser. Deras marknadsföring rör sig kring att förstärka kvinnors självkänsla genom ändra synen på “orealistiska” skönheten och göra  “äkta” skönheten till den nya trenden. Syftet med studiet är att undersöka hur feminism används i Doves Reverse selfie kampanj. Feministiska och marknadsföringsbegrepp såsom kommodifierad feminism, femvertising och etisk konsumtion har använts i uppsatsen för att svara på syftet och frågeställningen. Metoden semiotisk bild och filmanalys användes för analysera sex klipp av filmen Reverse selfie. Analysen visar att Dove har gjort en film med starkt budskap för att förstärka kvinnors självbild, men samtidigt fokuserar på skönhet som ideal för att sälja produkter, vilket pekar på att kampanjen är ett exempel på kommodifierad feminism. / Feminism as a marketing product - a semiotic analysis of the Dove's Reverse selfie campaign. Every day we are exposed to advertising with different commercial messages. This is why it is important for companies to market themselves with something special to stand out. Several companies have begun to take part in societal discourses as a marketing strategy. Dove is a consumer company that markets itself using feminist discourses. Their marketing is about strengthening women's self-esteem by changing the view of unrealistic beauty and making realistic beauty the new trend. The purpose of the study is to investigate how feminism is used in the Dove Reverse selfie campaign. Concepts such as commodified feminism, femvertising and ethical consumption, under the umbrella of feminism and marketing, have been used in the essay to answer the purpose and the research question. The semiotic film analysis method was used to analyze six still images of the film Reverse selfie. The analysis shows that Dove has made a film with a strong message to strengthen women's self-image, but at the same time focuses on beauty as an ideal for selling products, which indicates that the campaign is an example of commodified feminism.

I denna uppsats undersöks unga kvinnors förhållningssätt till ideal, utseendepresentation och bekräftelse på Instagram, ett socialt medium för fotodelning. Undersökningen har utförts genom fem kvalitativa intervjuer med kvinnor i åldrarna 16–24 år som har öppna Instagramprofiler där de regelbundet publicerar bilder eller videor föreställande dem själva. Uppsatsen har en abduktiv ansats, som låter forskningen utvecklas med hjälp av såväl teoretisk ram som analys av empirisk data och där respondenternas meningsskapande är centralt. Analysen bygger således på tematisering av intervjusvar, som stärks av Giddens (1999) teori om identiteten som ett reflexivt projekt, Gills (2007), Bartkys (2003) och Ambjörnssons (2003) teorier om kvinnan och det samhälleliga idealet, samt Swanns (1987) teori om individers självbilder och bekräftelsebehov.    Hur respondenterna i undersökningen väljer att presentera sina utseenden påverkas i flera fall av huruvida de får gilla-markeringar och kommentarer från andra Instagramanvändare, något som de själva ofta väljer att tolka som en slags bekräftelse. I analysen framkommer att Instagram är en plattform som likt resten av samhället genomsyras av den femininitet som har högst status, men att det på Instagram också skapas nya utseendetrender som kan påverka samhällets kvinnoideal. Många unga kvinnor använder sig av disciplineringspraktiker på Instagram för att uppnå det samhälleliga kvinnoidealet, som emellertid för de flesta är ouppnåeligt. Detta leder till att många unga kvinnor mår dåligt över sina egna kroppar och utseenden.

<p>Denna uppsats är en undersökning av konstruktionen kring skönhet och kvinnlighet. Metoden för att genomföra detta är en diskursanalys av 26 nummer av Vecko Revyn och intervjuer med sex unga kvinnor. Syftet är att undersöka och jämföra hur skönhet är konstruerat i Vecko Revyn och av de unga kvinnorna, samt att undersöka hur de unga kvinnorna ser på sina egen kroppar och vilken betydelse kropp och skönhet kan ha i deras konstruerande av en kvinnlig identitet. Materialet har sedan analyserats med hjälp av teorier om social inlärningsteori, senmodern teori om förhållandet mellan kroppen och jaget och feministiska teorier om kropp, makt och disciplinering.</p><p>Resultatet visar att kvinnlig skönhet innebär en smal, ung och sexualiserad kropp. Att vara vacker ses som medfött men däremot kan alla göra sig snygga, d v s förändra sin kropp genom praktiker som bantning, träning, sminkning, klädsel och vissa rörelser. Tjejerna har en ganska negativ syn på sin kropp och utför dessa praktiker utan att tänka på det. Praktikerna och att eftersträva idealet kan vara ett sätt att skapa en kvinnlig identitet, tjejer lär sig därigenom ett beteende som sedan belönas. Praktikerna kan också tolkas som en disciplinering av kroppen som upprätthåller en könsmaktsordning.</p>

<p>Uppsatsen syftar till att utifrån receptionsstudier studera huruvida det finns en koppling mellan ungdomstidningarna</p><p><em>FRIDA och <em>Veckorevyns framställning av sina omslag och tonårsflickors (i åldern 14 år och läsare av tidningarna) tolkning av respektive tidnings omslag. Utifrån tidningarnas omslag vill vi göra en semiologisk bild- och textanalys för att undersöka hur tidningarna valt att konstruera dessa. </em></em></p>

<p>Syftet med uppsatsen ar att undersoka mediernas betydelse for fyra svarta kvinnor som bleker sin hy. I uppsatsen redogor jag for vad fenomenet hudblekning ar och varfor jag anser att det ar ett utslag av ett postkolonialt samhalle. For att kunna utfora en adekvat analys har jag anlagt ett eklektiskt paradigm bestaende av postkolonial teori, Giddens identitetsteori, Bourdieus teori om kulturellt och ekonomiskt kapital samt Freuds identifikationsteori. Med detta teoretiska ramverk tar jag upp flera viktiga centrala fragor som hur dessa fyra svarta kvinnor ser pa sin svarta identitet,vilken betydelse medierna har for formandet och synen pa den svarta identiteten samt vilka klassdimensioner som finns i denna studie. Uppsatsen ar en kvalitativ studie baserad pa djupintervjuer. Resultatet av studien visar att medierna inte har en avgorande betydelse for dessa fyra svarta kvinnor som bleker sin hy. Analysen visar dock att den avgorande faktorn till att mina informanter bleker sig ar det postkoloniala synsattet, stigmatiseringen av den svarta hudfargen som lagklassmarkor samt mediernas uppratthallande av det vita skonhetsidealet. Jag tar aven upp hur man med min studie som utgangspunkt kan implementera studiens resultat i en praktisk mediekontext. Denna gar kort ut pa att medieinstitutioner har ett ansvar i hur de framstaller svarta kvinnor i medier.</p>