Denna uppsats är en undersökning av konstruktionen kring skönhet och kvinnlighet. Metoden för att genomföra detta är en diskursanalys av 26 nummer av Vecko Revyn och intervjuer med sex unga kvinnor. Syftet är att undersöka och jämföra hur skönhet är konstruerat i Vecko Revyn och av de unga kvinnorna, samt att undersöka hur de unga kvinnorna ser på sina egen kroppar och vilken betydelse kropp och skönhet kan ha i deras konstruerande av en kvinnlig identitet. Materialet har sedan analyserats med hjälp av teorier om social inlärningsteori, senmodern teori om förhållandet mellan kroppen och jaget och feministiska teorier om kropp, makt och disciplinering. Resultatet visar att kvinnlig skönhet innebär en smal, ung och sexualiserad kropp. Att vara vacker ses som medfött men däremot kan alla göra sig snygga, d v s förändra sin kropp genom praktiker som bantning, träning, sminkning, klädsel och vissa rörelser. Tjejerna har en ganska negativ syn på sin kropp och utför dessa praktiker utan att tänka på det. Praktikerna och att eftersträva idealet kan vara ett sätt att skapa en kvinnlig identitet, tjejer lär sig därigenom ett beteende som sedan belönas. Praktikerna kan också tolkas som en disciplinering av kroppen som upprätthåller en könsmaktsordning.

Uppsatsen syftar till att utifrån receptionsstudier studera huruvida det finns en koppling mellan ungdomstidningarna FRIDA och Veckorevyns framställning av sina omslag och tonårsflickors (i åldern 14 år och läsare av tidningarna) tolkning av respektive tidnings omslag. Utifrån tidningarnas omslag vill vi göra en semiologisk bild- och textanalys för att undersöka hur tidningarna valt att konstruera dessa.

Syftet med uppsatsen ar att undersoka mediernas betydelse for fyra svarta kvinnor som bleker sin hy. I uppsatsen redogor jag for vad fenomenet hudblekning ar och varfor jag anser att det ar ett utslag av ett postkolonialt samhalle. For att kunna utfora en adekvat analys har jag anlagt ett eklektiskt paradigm bestaende av postkolonial teori, Giddens identitetsteori, Bourdieus teori om kulturellt och ekonomiskt kapital samt Freuds identifikationsteori. Med detta teoretiska ramverk tar jag upp flera viktiga centrala fragor som hur dessa fyra svarta kvinnor ser pa sin svarta identitet,vilken betydelse medierna har for formandet och synen pa den svarta identiteten samt vilka klassdimensioner som finns i denna studie. Uppsatsen ar en kvalitativ studie baserad pa djupintervjuer. Resultatet av studien visar att medierna inte har en avgorande betydelse for dessa fyra svarta kvinnor som bleker sin hy. Analysen visar dock att den avgorande faktorn till att mina informanter bleker sig ar det postkoloniala synsattet, stigmatiseringen av den svarta hudfargen som lagklassmarkor samt mediernas uppratthallande av det vita skonhetsidealet. Jag tar aven upp hur man med min studie som utgangspunkt kan implementera studiens resultat i en praktisk mediekontext. Denna gar kort ut pa att medieinstitutioner har ett ansvar i hur de framstaller svarta kvinnor i medier.

Tidigare studier som gjorts inom området visade att kvinnor anser att kvinnors skönhet inte är värderad enligt rimliga normer i vårt samhälle. Hård retuschering motarbetas på många håll, bland annat genom att organisationer som ASA (Advertising Standards Authority) och politiska partier som Liberaldemokraterna i Storbritannien arbetar för att missledande retuschering ska försvinna. En studie har visat att det, för att öka annonsers attraktionskraft, är viktigt att den ökade skönheten hos en modell är relevant för produktens användningsområde, då betraktaren anstränger sig intellektuellt vid betraktandet av bilden. Det finns dock inga tidigare studier som bevisar om en retuscherad modell faktiskt ökar målgruppens köplust av skönhetsprodukter vid rådande samhällsattityder och skönhetsideal. Två enkätundersökningar gjordes därför med sammanlagt 1480 deltagare. Produkten i studien var en fiktiv hudkräm. Genom att i den ena undersökningen låta betraktaren möta modellbilden i en situation som efterliknade verkligheten, på så sätt att de inte fick veta om den var retuscherad, kunde studien svara på om retuschering ökade köplusten. Bilder med bortretuscherade skönhetsfläckar och utväxt prefererades. Att retuschera bort flyghår ökade inte köplusten. I den andra jämförande undersökningen kunde betraktaren jämföra den retuscherade med den oretuscherade modellbilden. Resultaten visade att skönhetsfläckar och flyghår tillåts och prefereras borttagna, men inte utväxt. I intervjuer med fem kvinnor hördes målgruppens attityder om vad som ansågs var tillåtet att retuschera. Svaren tydde på att en relevant och försiktig retuschering prefererades. Att lämna några födelsemärken ökade trovärdigheten. / This study aims to answer whether retouching of models in beauty ads increases the desire to buy in the target group and the attitudes held about what is allowed to retouch. Two surveys with 1,408 participants was made. In one the participant was shown a beauty ad in a situation imitating the reality where the participant did not know if the picture was retouched. The study showed that the participant preferred that the model's beauty spots and outgrowth were removed. To remove stray hair did not increase the desire to buy. A second study in which participants could compare the retouched picture to the unretouched showed that blemishes and stray hair was preferred and allowed to be removed. Removing outgrowth did not increase the desire to buy the skin cream. Interviews with five women revealed that a prudent and relevant retouching, such as removing blemishes, but to leave some birthmarks, increased the reliability in the ad.

Syftet med denna uppsats är att belysa barns uppfattningar om ideala utseenden ur ett genusperspektiv. Vi har utgått från fyra frågeställningar som avsåg att ta reda på hur 9- och 10-åriga flickor och pojkar uppfattar ideala utseenden, kvinnliga och manliga utseenden, för- och nackdelar med utseenden samt varifrån de får sina uppfattningar. Detta har vi studerat genom att använda oss av den kvalitativa forskningsintervjun som metod. Enskilda intervjuer har genomförts med sammanlagt åtta barn, fyra flickor och fyra pojkar, på två slumpvis utvalda skolor. Studien visade att barnen mestadels relaterade ideala utseenden till yttre attribut, så som kläder. Ett idealt utseende var enligt barnen fördelaktigt för att bli omtyckt, passa in i kamratgruppen och för att göra ett gott intryck på andra. Kamraterna ansågs även vara de personer som mest påverkade barnen till hur de ville se ut. Barnen menade också att vissa utseenden var situationsbundna då en del utseenden lämpade sig bättre på vissa platser och tillfällen än andra. Allra viktigast var det att tänka på utseendet då de blev betraktade av många människor. Barnen menade även att det fanns vissa faktorer som representerade de olika könen. Exempelvis var färger, kläder och frisyrer markörer för kvinnligt och manligt. Att bryta mot dessa könsmönster kunde enligt barnen leda till negativa konsekvenser, så som att bli retad. Pojkar sades löpa större risk att drabbas av detta än flickor. Dessa följder kunde även uppkomma då någon hade ett utseende som inte sågs som idealt av andra barn.

Syftet med denna studie är att undersöka hur tjejer på gymnasiet upplever könsnormativa förväntningar gällande skönhetsideal samt utbildnings- och yrkesval. Vidare vill vi undersöka om och hur dessa upplevelser är förbundna och relaterar till varandra. För att besvara vårt syfte har vi genomfört en kvalitativ intervjumetodik där vi har intervjuat sex tjejer som går tredje året på gymnasiet i ett studieförberedande program. Vi har även valt att presentera relevant forskning och litteratur inom ämnet. I studien fann vi att tjejerna inte upplevde de könsnormativa förväntningarna gällande både skönhetsideal samt utbildnings- och yrkesval som ett krav utan tjejerna valde att följa dessa förväntningar på grund av de medföljande förmånerna. Tjejerna upplevde även att de könsnormativa förväntningarna skapade en samhörighetskänsla bland tjejer. Upplevelser gällande skönhetsideal samt utbildnings- och yrkesval är förbundna genom att det finns könsnormativa förväntningar för båda som tjejerna följer. Förväntningarna gällande båda relaterar till varandra på så sätt att de är förknippade med femininitet och den kvinnliga rollen. / The purpose with this studie is to examine how girls in high school perceive gender related expectations of beauty ideals and gender related expectations regarding choice of education and occupation. Furtheron we want to study if and how these expectations are connected and associated with each other. To answer the purpose of the study we have implemented a qualitative method of interviewing where we have interviewed six girls in their third year on a study preparatory program in high school. We have also chosen to present relevant research and litterature on the subject. I the study we found that the girls did not perceive the gender related expectations regarding both beauty ideals and for choice of education and occupation as demands. The girls chose to follow these expectations because of the benefits they generate. The girls also perceieved that the gender related expectations create a sense of belonging among girls. Perceptions regarding both beauty ideals and educational and occupational choice are connected by both implying gender related expectations which the girls follow. The expectations considering both relate to each other by being connected with femininity and the female role.

Föreliggande studie undersökte hur kvinnor med ätstörningar upplevde den vård och behandling som gavs för deras ätstörningar. På en klinik i Mellansverige deltog 45 kvinnor. Alla deltagare var över 18 år gamla. Kvinnorna fick besvara en enkät med öppna och slutna frågor rörande välmående, behandlingens innehåll och påverkan, samt interaktionen mellan vårdtagare och personal. Vidare undersöktes vad som skulle kunnat förbättra den behandling som erbjöds, samt om det förekom ett samband mellan antal månader kvinnorna fått behandling på kliniken och upplevelsen av välmående. Resultatet av studien visade att majoriteten av kvinnorna var nöjda med den vård och behandling som gavs. Förtroendet för personalen var stort, och upplevelsen att någon lyssnar och förstår var viktig. Det fanns inget signifikant samband mellan antalet månader vårdtagarna fått behandling och deras uppskattade välmående. Däremot framkom signifikanta skillnader i välmående före behandlingens start och efter att behandling hade påbörjats, oberoende av antal månader behandlingen hade pågått.

Skönhetsideal är ett område som är aktuellt i dagens samhälle. Skönhet har genom alla tider haft en stor inverkan på framförallt kvinnor. Syftet med vår uppsats är att studera, förstå och förklara åtta unga kvinnors upplevelser och attityder till det rådande skönhetsidealet samt vad det är som påverkar kvinnorna till att de vill eller har genomgått skönhetsförändringar. Uppsatsen har sin utgångspunkt i våra frågeställningar som är följande: (1) Hur upplever unga kvinnor det rådande skönhetsidealet? (2)Vad är drivkrafterna som gör att unga kvinnor genomgår skönhetsförändringar? Undersökningen är en kvalitativ studie baserad på semistrukturerade djupintervjuer med åtta unga kvinnor i Halmstad. Reflexivitet i det moderna samhället, objektifiering och intrycksstyrning, användes som teoretiska perspektiv. Dessa teorier är sociologiska analysverktyg som har använts för att förstå och förklara kvinnors attityder till det rådande skönhetsidealet. Resultatet visade att de unga kvinnornas upplevelser av det rådande skönhetsidealet innebar att man som kvinna ska vara ung, smal, vacker och vältränad. Dagens rådande skönhetsideal visade sig vara det ideal som ansågs vara mest hälsosamt, jämfört med tidigare skönhetsideal. De unga kvinnorna blev i största utsträckning inspirerade av sociala medier när det kommer till skönhet. Kvinnorna var positivt inställda till skönhetsoperationer och plastikkirurgi ansågs vara ett medel för att förbättra utseendet samt stärka kvinnors självkänsla samt självförtroende. / The beauty ideal constitutes a significant part of today's society. Beauty has throughout the time had a great impact on women in particular. The purpose of our paper is to study, understand and explain eight young women's experiences and attitudes towards society’s ideal of beauty, and what it is that makes them want to or go through beauty changes. The study has its starting point in our two questions: (1) How do young women experience the current beauty ideal? (2) What are the driving forces for young women to undergo beauty changes? This study, is a qualitative study based on semi-structured interviews with eight young women in Halmstad. Our theoretical perspective used are reflexivity of modern society, objectification and impression management. These theories will be the sociological analysis tools in order to understand and explain women's attitudes to the current ideal of beauty. The results indicated that the young women's experiences of the current ideal of beauty meant that the women should be young, slim, beautiful and fit. Today's current ideal of beauty proved to be the ideal that was considered most healthy, comparing to previous beauty ideals. The young women were very inspired by social media when it comes to beauty. The women were positive about cosmetic surgery and plastic surgery was considered out to be a tool to improve the appearance and enhance women's self-esteem and self-confidence.

Retusch av reklambilder har länge varit omdiskuterat i samhället och idag är kanske debatten mer aktuell än någonsin med instiftandet av nya lagar kring retusch. Dagens reklambilder ämnar ge ett autentisk uttryck vilket gör det svårt för konsumenter att upptäcka retuschens inverkan och bedöma huruvida en bild är sann eller inte. I tidigare genomförda studier finns retuschörers åsikter kring etik inom ämnet kartlagda men konsumenternas version saknas. Därför syftar den här studien till att undersöka konsumenters syn på etik gällande retuschering av till synes autentiska reklambilder, samt diskutera huruvida de förespråkar den oretuscherade kroppen eller den förskönade bilden av den. För att uppfylla syftet valdes en kvalitativ metodansats som bygger på abduktion. Genom kvalitativa intervjuer fångade vi åsikter och värderingar inom konsumentgruppen. Dessa bearbetades sedan genom redovisade teorier, öppen kodning samt tematisk analys. Vi identifierade följande teman som relevanta för studien: Stress, Press och ohälsa, Förvrängd bild av människan, Flertydiga bilder, Obefogad retusch, Accepterad retusch och Delat ansvar. Ur dessa teman kunde sedan flertalet slutsatser dras och syftets delfrågor besvaras. Vi kom fram till att konsumenter ser problem med att retuscherade bilder skapar en press i samhället vilken leder till stress och ohälsa hos individen. Vidare anses naturligt förskönade bilder bidra till en förvrängd bild av människan. Samtliga aktörer i samhället ses som ansvarsbärare till upprätthållandet av rådande retuschpraktik vilket inkluderar individen, modellen, företagen och branschen. Det visar sig att konsumenter tolkar till synes autentiska reklambilder som retuscherade trots att subtil retusch är svårt att identifiera. Deras upplevelse av dessa bilder påverkas av retuschens normalisering, kontext, betraktarens föreställningar och förväntningar. I grunden ser konsumenterna retusch som oetiskt men visar en villighet att acceptera små förändringar om motivet är rättfärdigat.

Syftet med studien är att undersöka om kvinnliga skönhetsideal på sociala medier påverkar unga kvinnors självupplevda välmående. Studiens frågeställningar är följande: Finns det ett samband mellan kvinnliga skönhetsideal på sociala medier och självupplevt välmående? Hur förhåller sig kvinnliga skönhetsideal på sociala medier till ditt självupplevda välmående? För att få svar på dessa frågeställningar gjorde vi tio semistrukturerade intervjuer med unga kvinnor som studerade vid ett universitet i Stockholm.   Det har tidigare gjorts många internationella kvantitativa studier om hur kvinnoideal på media påverkar unga kvinnors välmående. Däremot finns det mindre kvalitativ forskning om ämnet vilket motiverade vårt val för denna ansats. Den tidigare forskningen på området har visat att det finns ett negativt samband mellan unga kvinnors välmående och kvinnliga skönhetsideal som förmedlas via sociala medier. De teoretiska ramverken som tillämpas i denna studie baseras på Erving Goffmans teori om självpresentation och Maarit Johnsons teorier om självkänsla och dess former. Det empiriska materialet analyseras utifrån fyra huvudteman som är återkommande under intervjuerna: bekräftelse, självpresentation, social jämförelse samt åtgärder.   Studiens resultat visar att kvinnliga skönhetsideal på sociala medier har främst negativt, men även positivt, inflytande över respondenternas självupplevda välmående. I enlighet med den tidigare forskningen har respondenterna vidtagit strategier för att minska det negativa inflytandet över sitt självupplevda välmående.