Syfte: Att studera hur personer som blivit utsatta för sexuella övergrepp som barn, upplever sin munhälsa.Material och metod: Elva informanter (10 kvinnor), 19 - 56 år gamla som blivit utsatta för sexuella övergrepp som barn valdes ut strategiskt och djupintervjuades. Informanterna uppmanades att med egna ord berätta om hur de upplevde att de sexuella övergreppen påverkat deras munhälsa. Intervjuerna spelades in digitalt för att sedan transkriberas ordagrant. Det insamlade materialet analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet åskådliggjorde temat ”Utmanade förutsättningar för oral hälsa”, som grundar sig på tre kategorier; Emotionell påverkan med tillhörande subkategorier negativa -och positiva känslor; Munvård med subkategorierna tandläkarbesök med svårighet, genväg och egenvård med komplikationer; Heligt tempel med tillhörande subkategorier munhälsan har betydelse och munhälsans påverkan. Slutsats: Oral hälsa associerades med starka känslor som skam, skuld, ångest och till viss del stolthet. Alla deltagare rapporterade tandvårdsrädsla i varierande grad, som hade hindrat dem från att besöka tandvården regelbundet. Det fanns en önskan om nyttjande av olika genvägar, som behandling under olika typer av sedering och att bli kallad av tandvården. Det uttrycktes svårigheter med att utföra daglig oral egenvård. Generellt fanns en önskan om en förbättrad oral hälsa.Nyckelord: kvalitativ studie, munvård, skam, smärta, tandvårdsrädsla. / Aim: To study how victims of child sexual abuse experience their oral health. Methods: Eleven participants (10 women), 19-56 years of age, who experienced sexual abuse as a child were purposively selected and in-depth interviewed. The participants were encouraged to talk about how they experienced that the sexual abuse had affected their oral health. The interviews were recorded digitally and transcribed verbatim. The collected material was analyzed according to Qualitative Content Analysis.Results: The result in this study illustrated the theme “Challenged prerequisites for oral health”, which ground on three categories and associated subcategories; Emotional impact with associated subcategories negative- and positive feelings; Oral Care with subcategories dentistry visits with difficulties, shortcut and self-care with complications; Holy Temple with subcategories oral health is of importance and the oral health impact.Conclusion: Oral health is associated with strong feelings such as shame, blame, anxiety and partially pride. All participants reported dental fear in varied degree which had prevented them to visit dentistry on regular basis. There was a desire for using different shortcuts, such as treatment under sedation and to be recalled by the dentistry. There was expression for difficulties in providing daily oral care. There was generally a desire for an improved oral health. Keywords: dental fear, oral care, pain, qualitative study, shame.

Denna uppsats uppmärksammar hur föräldrar till tonårsbarn med substansbruk upplever sin situation och det anhörigstöd de fått. Syftet är att skapa en förståelse för föräldrars egen situation kopplat till sitt tonårsbarns substansbruk, med särskilt fokus på att undersöka upplevelsen av behandlingsprocessen och egna behandlingsinsatser för föräldrarna på Mariamottagningarna i Skåne samt att få en ökad förståelse för vilka önskemål om förändring och förväntningar som föräldrarna har gällande anhörigstöd. Uppsatsen baseras på nio semi-strukturerade intervjuer med föräldrar till tonårsbarn under 18 år med substansbruk. Föräldrarnas berättelser och erfarenheter analyseras genom Scheffs teoribildning kring sociala band. Resultatet visar en tung belastning och bröda inom föräldragruppen, vars tonårsbarn hade komplexa problembilder. Föräldrarna hamnade lätt i problem- och emotionsfokuserade beteenden. Likaså beskrevs ett inre föräldraproblemfokus som skapade skam och försämrad kommunikation mellan förälder och tonåring och i värsta fall kris i familjen. I vissa fall resulterade detta i att föräldern satte sitt eget liv på paus med ökad risk för stressrelaterad ohälsa. Olika sårbarhets- och skyddsfaktorer hos föräldrarna genererar olika behov vilket talar för ett kartläggande av dessa för att sedan anpassa stöd och insatser till föräldrarna. Föräldrarnas hade blandade känslor kring det professionella anhörigstödet. Ett positivt upplevt anhörigstöd relaterades till en behandlarens eller socialsekreterarens bemötande, kompetens, helhetsperspektiv och samverkan med andra professionella i kontakt med tonåringen. Önskemål från föräldrarna handlade om ökad delaktighet i tonåringens behandling. / This thesis explores how parents of adolescents with substance abuse experience their situation and the support they have received from professionals. The purpose is to create an understanding of the parents' own situation linked to their adolescent’s substance abuse, with a particular focus on examining the experience of the treatment process and interventions for the parents at the Maria treatment centers in Skåne, In addition, the thesis aims to gain an increased understanding of parents´ own expectations, and wishes for change, regarding the provided support. The essay is based on nine semi-structured interviews with parents with adolescents under the age of 18 with substance abuse. The parents' narratives and experiences are analyzed through Scheff’s theory regarding social bonds. The result shows a heavy burden and load within the parental group, whose adolescents have a high level of comorbidity. The parents easily ended up in problem- and emotion-focused behaviors. Likewise, an internal parental problem-focus was described, which created shame and impaired communication between parent and adolescent, and in the worst case a crisis in the family. For some parents this resulted in the parent putting their own life on hold with an increased risk of stress-related illness. Different vulnerability and protective factors within the parental group generate different needs, which speaks for these being mapped in order to adapt support and interventions to the parents. The parents had mixed feelings about the professional support. Positively perceived support was related to a therapist’s or social worker’s reception, competence, overall perspective, and cooperation with other professionals in contact with the adolescent. Wishes from the parents included increased participation in the adolescent’s treatment.

Prostitution är ett omdebatterat ämne över hela världen, där Sverige har en kontroversiell lag som syftar till att skuldbelägga sexköparna istället för de som befinner sig i prostitution. Trots detta tenderar individer i prostitution att fortfarande bli stigmatiserade för sin situation i Sverige. Denna studie syftar därför till att undersöka hur stigmatisering påverkar individers förutsättningar att lämna prostitution utifrån yrkesverksammas uppfattningar med en utgångspunkt i Howard Beckers stämplingsteoretiska perspektiv om avvikande beteende, symbolisk interaktionism och master status. Studien antar en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer med fem yrkesverksamma som arbetar med att möta individer som befinner sig i prostitution. Resultatet visar att samhällets stigmatisering av individer i prostitution försvårar förutsättningar att lämna prostitution genom att de stereotypa bilderna bidrar till skuld- och skamkänslor och bristande sociala relationerna för individerna, som hindrar dessa från att få stöd och hjälp. De stereotyper som framkommer i intervjuerna är bilden av prostitution som något som antingen sker under tvång, respektive är något glamoröst och frivilligt. Till följd av stereotyperna och den stigmatisering som dessa medför, skapas ett socialt utanförskap för individer som befinner sig i prostitution, där dessa uppfattas som avvikande från samhällets överenskomna regler. Sammantaget påverkar stigmatiseringen hela individens liv, där skuld- och skamkänslorna som uppstår kan försvåra för individer att lämna prostitution.

Cringe är en känsla som har funnits länge, men dess betydelse har förändrats och användsidag på ett annat sätt än tidigare. Idag betyder cringe för de flesta en kombination av pinsamhet och social obekvämlighet, med inslag av skam. Det som gör känslan cringe unik, är hur känsla uppstår av någon annans handling. Det innebär att känsla kan uppstå beroende på vad som händer i en reklamfilm. Frågan är då om det är något positivt eller negativt förvarumärkesattityden och vad som kan orsaka att konsumenterna upplever en reklamfilm som cringe. Syftet är att finna egenskaper i reklamfilm som orsakar cringe och sedan undersökahur cringe påverkar varumärkesattityden hos konsumenterna. Målet är att hjälpa industrin attgöra reklam som använder cringe till sin fördel eller att undvika cringe för dess nackdelar. Vetenskapligt fyller studien ett kunskapsgap i relationen mellan marknadsföring och cringe. Inledningsvis genomfördes en litteraturstudie för att undersöka den forskning som tidigareutförts inom liknande område. Utifrån det framställdes studiens konceptuella ramverk, somligger till grund för studien. En kvalitativ studie utfördes i form av semistruktureradeintervjuer. Intervjuerna genomfördes med utvalda kandidater inom spannet 18-35 års ålder. Den insamlande datan tillämpades i en tematisk analys för att identifiera mönster irespondenternas svar, vilket utgör grunden för studiens resultat. Resultatet visar tydligt att känslan cringe uppstår när någon bryter mot en social norm. Enreklam som var cringe, genom att vara obekväm eller pinsam, gav ett resultat attreklamfilmen upplevdes sämre, vilket kan skapa en negativ attityd gentemot reklamen och resultera i negativ varumärkesattityd. Samtidigt när känslan cringe kombinerades med humorresulterade det i en positiv syn mot reklamfilmen, således kan det resultera i en positiv varumärkesattityd. / Cringe is an emotion that has been around for a long time, but these days its meaning haschanged and it is used in a different way than before. Today, for most people, cringe means a combination of embarrassment and social awkwardness, with an element of shame. What makes the feeling cringe unique, is how the feeling arises from someone else's action. Which, in this case, means that it is a feeling that can arise from what happens in a commercial. The question then is whether it is something positive or negative for the brand attitude and what can cause consumers to experience a commercial as cringe. The aim is to find characteristicsin commercial films that cause cringe and then investigate how cringe affects the brandattitude of consumers. The goal is to help the industry make advertising that uses cringe to its advantage or to avoid cringe to avoid its disadvantages. Scientifically, the study fills a knowledge gap in the relationship between marketing and cringe. To start with, a literature study was carried out to examine the research that had previouslybeen carried out in a similar area. Based on that, the study's conceptual framework, which is the basis of the study, was prepared. A qualitative study was carried out in the form of semi-structured interviews. The interviews were conducted with selected candidates in the 18-35 age range. The collected data was applied in a thematic analysis to identify patterns in the respondents' responses, which form the basis of the study's findings. From the result, a pattern can clearly be seen that if someone violates a social norm, the feeling of cringe arises. One ad that was cringe, by being uncomfortable or embarrassing, resulted in the commercial being considered less good, which can be interpreted as giving a negative attitude towards the advertisement and thus result in a negative brand attitude. At the same time, some commercials gave a "positive cringe feeling", the respondents thought that acommercial was silly and funny, because the commercial was cringe and combined with a humorous element. Thus, it can lead to respondents strengthening their attitude towards thebrand.

This essay examines how the Norwegian web series SKAM presents mental illness; how discourse structures concerning mental illnesses are consolidated and challenged. Our analysis examines seasons one, two and three. The essay is based on Stuart Hall's representation theory, Michel Foucault's theories about madness, and Norman Fairclough's discourse theory. The starting point of the methodology used in this study is a critical discourse analysis based on Norman Fairclough's three-dimensional model. The analysis primarily examines three levels: textual level, dialogues of the characters, and visual expression apparent in the scenography of the series. We analyze how the format is used, how the story is distributed through web and social media, and how this relates to a larger social context in addition to how the narrative of mental illness is inevitably part of cultural, institutional, and social order. Our findings reveal that SKAM reinforces cultural beliefs about mental ill health by representing mental illnesses as taboo and stigmatized as well as as being a problem that is (primarily) at the individual level. Mental illness in the series is presented as a threat to community norms where mental ill health is presented at an individual level and not as a product of society's constructed desires or structural problems. The series presents very limited help for the mentally ill. The absence of acceptance of and cure for the mentally ill causes them to wind up outside society and they have greater difficulty contributing in manners similar to those of healthy, working people. / Denna uppsats undersöker hur webbserien SKAM representerar psykisk ohälsa; på vilket sätt diskursiva konstruktioner kring psykiska sjukdomar befästs och utmanas. För att analysera detta undersöks säsong ett, två och tre. Uppsatsen bygger på Stuart Halls representationsteori, Michel Foucaults teorier kring vansinnet och Norman Faircloughs diskursteori. Den metodologi som används för studien är en kritisk diskursanalys där Norman Faircloughs tredimensionella modell är utgångspunkt. Analysen sker främst på tre olika nivåer: textuell nivå; karaktärernas dialoger och seriens visuella uttryck. Hur formatet används; hur berättelsen distribueras genom webb och sociala medier. Samt hur detta sker i en större social kontext; hur berättelsen om psykisk ohälsa ofrånkomligen också är en del av en kulturell, institutionell och samhällelig ordning. Vårt resultat visar att SKAM befäster kulturella föreställningar kring psykisk ohälsa genom att representera psykiska sjukdomar som tabubelagda och stigmatiserade samt som ett problem som (främst) ligger på individnivå. De psykiskt sjuka i serien framställs som hot mot samhällets normer där den psykiska ohälsan läggs på individnivå och inte som en produkt av samhällets konstruerade begär eller strukturella problem. Mycket begränsad hjälp till psykiskt sjuka presenteras i serien. Utlämnandet av acceptans och botemedel för de psykiskt sjuka medför att de hamnar utanför samhället och får svårare att bidra på samma sätt som en frisk, arbetande person kan.

I denna uppsats har jag funderat på de svårigheter som uppstår när barn på förskolan uttrycker sin sexualitet och visar intresse för kroppens genitalier genom undersökninglekar. Med hjälp av relevant litteratur, har jag studerat vad begreppet barns sexualitet innebär. I min uppsats, lyfter jag de aspekter som kan påverka hur vuxnas oro och osäkerhet vid behandling av barns sexualitets uttryck kan bidra till negativa konsekvenser för deras fortsatta sexualitetsutveckling. I dialog med litteraturen har jag bearbetat mitt dilemma och presenterat olika perspektiv som har påverkat hur människor i mitt dilemma och jag har agerat i bemötandet av barnens undersökningslekar. I min uppsats har jag också reflekterat över känslor av skam och diskriminering, med fokus på flickors sexualitet. I diskussionen har jag funderat på strukturella normer som påverkar människors beteende. Jag lyfter även förväntningar som finns på mig i min förskollärarroll och diskuterar hur riktlinjer i läroplanen som styrdokument skulle kunna underlätta behandlingen av mitt dilemma.

Syftet med denna studie är att nå en djupare förståelse om hur samhället ska kunna stödja barn som växer upp under ogynnsamma förhållanden på ett bättre sätt. Studien baseras på en litteraturstudie på sex stycken självbiografier som valts ut efter vissa kriterier. Dessa självbiografier har sammanställts utifrån en kvalitativ innehållsanalys och ett antal teman som svarar på våra forskningsfrågor identifierades. Utifrån studiens syfte och frågeställningar har teorier om risk- och skyddsfaktorer, KASAM, skam, resiliens samt anknytning valts ut. Tidigare forskning visar på att utsatta barn och social barnavård är ett eftersatt forskningsområde. Vårt resultat av denna studie visar på brister inom såväl socialtjänsten som samhället i övrigt. Det finns ett omfattande behov av att ständigt uppmärksamma och tydliggöra vilket stöd dessa barn kan få. / The purpose of this study is to gain a deeper understanding of how society better can support and protect children who grow up under challenging and unfavorable circumstances. This study is based on six autobiographies which have been selected based on certain criteria. These autobiographies have been compiled based on a qualitative content analysis and a number of topics have been identified. Based on the purpose of the study and its framing of questions theories of risk and protective factors, Sense Of Coherense, shame, resilience and attachment theory has been chosen. Existing research indicates that children at risk and social child care are a somewhat neglected research area. The result of this study highlights a number of deficiencies both within the social welfare system and the society as a whole. There is a large need for continuous appreciation and clarification of the support that these children can expect.

The aim of this study was to examine the problems behind disclosure and why children do or do not tell about the sexual abuse. The empirical base of this thesis was six autobiographies. Aspects of guilt and shame in relation to the disclosure process were the main topics in this study. Also, the difficulties with disclosure as well as the surrounding conditions that facilitate the disclosure are mentioned. The following difficulties were found: guilt/shame, denial of the sexual abuse, fear for the disclosure’s consequences, the lack of support from family and surroundings, distorted reality perception/the normalization process of violence, the power imbalance between perpetrator and victim. Regarding conditions that facilitate the victims’ disclosure, the following aspects were found: internal factors, surrounding conditions and evidence of the sexual abuse. In addition, these theories were applied: the affect theory and the normalization process of violence.

The health of adolescent boys is complex and surprisingly little is known about how adolescent boys perceive, conceptualise and experience their health. Thus, the overall aim of this thesis was to explore adolescent boys’ perceptions and experiences of health, emotions, masculinity and subjective social status (SSS). This thesis consists of a qualitative, a quantitative and a mixed methods study. The qualitative study aimed to explore how adolescent boys understand the concept of health and what they find important for its achievement. Furthermore, the adolescent boys’ views of masculinity, emotion management and their potential effects on wellbeing were explored. For this purpose, individual interviews were conducted with 33 adolescent boys aged 16-17 years. The quantitative study aimed to investigate the associations between pride, shame and health in adolescence. Data were collected through a cross-sectional postal survey with 705 adolescents. The purpose of the mixed methods study was to investigate associations between SSS in school, socioeconomic status (SES) and self-rated health (SRH), and to explore the concept of SSS in school. Cross-sectional data were combined with interview data in which the meaning of SSS was further explored. Individual interviews with 35 adolescents aged 17-18 years were conducted. In the qualitative study, data were analysed using Grounded Theory. In the quantitative study, statistical analyses (e.g., chi-square test and uni- and multivariable logistic regression analyses) were performed. In the mixed method study, a combination of statistical analyses and thematic network analysis was applied. The results showed that there was a complexity in how the adolescent boys viewed, experienced, dealt with and valued health. On a conceptual level, they perceived health as holistic but when dealing with difficult emotions, they were prone to separate the body from the mind. Thus, the adolescent boys experienced a difference between health as a concept and health as an experience (paper I). Concerning emotional orientation in masculinity, two main categories of masculine conceptions were identified: a gender-normative masculinity and a non-gender-normative masculinity (paper II). Gender-normative masculinity comprised two seemingly opposite emotional masculinity orientations, one towards toughness and the other towards sensitivity, both of which were highly influenced by contextual and situational group norms and demands, despite that their expressions are in contrast to each other. Non-gender-normative masculinity included an orientation towards sincerity, emphasising the personal values of the boys. Emotions were expressed more independently of peer group norms. The findings suggest that different masculinities and the expression of emotions are intricately intertwined and that managing emotions is vital for wellbeing. The present findings also showed that both shame and pride were significantly associated with SRH, and furthermore, that there seems to be a protective effect of experiencing pride for health (paper III). The results also demonstrated that SSS is strongly related to SRH, and high SRH is related to high SSS, and further that the positioning was done in a gendered space (paper IV). Results from all studies suggest that the emotional and relational aspects, as well as perceived SSS, were strongly related to SRH. Positive emotions, trustful relationships and having a sense of belonging were important factors for health and pride was an important emotion protecting health. Physical health, on the other hand, had a more subordinated value, but the body was experienced as an important tool to achieve health. Even though health was mainly perceived in a holistic manner by the boys, there were boys who were prone to dichotomise the health experience into a mind-body dualism when having to deal with difficult emotions. In conclusion, this thesis demonstrates that young, masculine health is largely experienced through emotions and relationships between individuals and their contexts affected by gendered practices. Health is to feel and function well in mind and body and to have trusting relationships. The results support theories on health as a social construction of interconnected processes. Having confidence in self-esteem, access to trustful relationships and the courage to resist traditional masculine norms while still reinforcing and maintaining social status are all conducive to good health. Researchers as well as professionals need to consider the complexity of adolescent boys’ health in which norms, values, relationships and gender form its social determinants. Those working with young boys should encourage them to integrate physical, social and emotional aspects of health into an interconnected and holistic experience. / Tonårspojkars hälsa är komplex och det finns förvånansvärt lite forskning gällande hur tonårspojkar uppfattar, konceptualiserar och upplever hälsa. Därför var det övergripande syftet med denna avhandling att undersöka tonårspojkars uppfattningar och upplevelser av hälsa, emotioner, maskuliniteter och subjektiv social status. Denna avhandling består av tre delstudier: en kvalitativ, en kvantitativ och en mixed metod studie. Den kvalitativa studien syftade till att undersöka hur tonårspojkar uppfattar begreppet hälsa och vad de tyckte var viktigt för att uppnå hälsa, samt deras syn på manlighet, känslohantering och potentiell påverkan på deras välbefinnande. För detta ändamål genomfördes individuella intervjuer med 33 unga pojkar i åldern 16-17 år. Den kvantitativa studien syftade till att undersöka sambandet mellan stolthet, skam och hälsa i tonåren, och data samlades in genom en postenkät där 705 ungdomar deltog. Syftet med mixed metod-studien var att undersöka sambanden mellan subjektiv social status (SSS) i skolan, socioekonomisk status (SES) och självskattad hälsa (SRH) samt att undersöka innebörden av begreppet subjektiv social status. Data från en enkät kombinerades med intervjudata av 35 ungdomar i åldern 17-18 år. I den kvalitativa studien analyserades data med hjälp av Grounded Theory metoden. I den kvantitativa studien användes statistiska analysersåsomchi-två-test samt uni- och multivariabel logistisk regressionsanalys. I mixedmetod-studien användes en kombination av statistiskaanalyser ochtematisknätverksanalys. Resultaten visade att det fanns en komplexitet i hur unga pojkar uppfattade, upplevde, hanterade och värderade hälsa. På en teoretisk nivå uppfattade de hälsa som holistisk men när det handlade om att hantera svåra känslor, var de benägna att separera kroppen från sinnet. Således upplevde de en skillnad mellan hälsa som begrepp och hälsa som upplevelse (I). Gällande den känslomässiga maskulina orienteringen, identifierades två huvudkategorier av maskulina föreställningar: könsnormativ och icke-könsnormativ maskulinitet (II). Könsnormativ maskulinitet bestod av två till synes motsatta maskulinitetsorienteringar, en mot tuffhet och den andra mot känslighet, som båda var starkt påverkad av kontextuella och situationella gruppnormer och krav, trots att deras uttryck kontrasterade varandra. Icke-könsnormativ maskulinitet inkluderade en inriktning mot uppriktighet som betonade de personliga värdena för pojkar; känslor kunde uttryckas mer oberoende av kamratgruppens normer. Resultaten tyder på att olika maskuliniteter och känslouttryck är starkt sammanflätade och att känslohantering är avgörande för välbefinnandet. Resultat visade också att upplevelser av skam och stolthet var signifikant associerade med självskattad hälsa, och att stolthet verkar ha en skyddande effekt för hälsa (III). Vidare visade resultaten att det finns ett starkt samband mellan subjektiv social status och självskattad hälsa och att mycket god självskattad hälsa är relaterad till hög subjektiv social status. Positioneringarna gjordes i en starkt genuskodad skolmiljö (IV). Resultat från allastudier visarattde känslomässiga ochrelationellaaspekternavaravgörandeförhälsa, liksomden subjektivt upplevda statussomvar starktrelaterad tillsjälvskattad hälsa. Positivakänslor och tillitsfulla relationer, och att känna tillhörighet och stolthet varviktiga faktorerförhälsa. Fysiskhälsa å andra sidan hadeettmerunderordnat värde menkroppen var ettviktigt verktyg för attuppnåhälsa. Även omhälsauppfattadespå ett holistiskt sätt av de flesta pojkarna, fanns det pojkar som varbenägna att dela upp hälsoupplevelsen i kropp och sinne när det gällde att hantera svåra känslor. Sammanfattningsvis visar denna avhandlingatt den unga, manligahälsantill stor delupplevs genomkänsloroch relationermellanindivider och derassammanhang som är starkt genuskodade. Resultaten stöderteorier omhälsasomensocial konstruktionav sammankopplade processer. Hälsa är att må och fungera bra i kropp och sinne och ha tillgång till tillitsfulla relationer. Att ha självkänsla, tillgång till förtroendefulla relationer och att våga stå emot traditionella maskulinitetsnormer utan att tappa status bidrar positivt till hälsa. Forskare samt yrkesverksamma måste ta hänsyn till komplexiteten i unga pojkars hälsa, där normer, värderingar, relationer och genus utgör dess sociala bestämningsfaktorer. De som arbetar med unga pojkar bör uppmuntra dem att integrera fysiska, sociala och känslomässiga aspekter av hälsa till en sammanlänkad helhetsupplevelse.

Grooming, sexuella övergrepp onlina, ökar och enligt forskning tillskrevs dess offer mer negativa attityder i kontrast till offer som utsatts för sexualbrott som skett i verkligheten. Studiens syfte var att undersöka skillnader i studenters attityder gällande en flicka som utsatts för grooming kontra sexuella övergrepp utan initerad kontakt online. Även könsskillnader i negativa attityder undersöktes. Fyra enkäter med olika scenarion besvarades av 290 studenter mellan 17-59 år. Resultatet visade att mer negativa attityder tillskrevs offret som utsatts online i jämförelse med offret som utsatts för övergrepp utan initierad kontakt online. Män påvisade mer negativa attityder än kvinnor i samtliga scenarion. Resultaten överensstämmer med tidigare forskning. Att bemötas av negativa och skuldbeläggande attityder från omgivningen kan utöver de personliga konsekvenserna leda till att färre anmälningar görs, vilket följdaktligen bidrar till att fler gärningsmän går fria.