Uppsatsen ställer frågan Vilka är konstens slumpmetoder och hur kan man förstå och förklara dem utifrån ett socialkonstruktivistiskt sätt att se på kreativitet? Med andra ord kan man säga att konsthistoriens slumpmetoder här dammas av och belyses i ett socialkonstruktivistiskt sken. Upprinnelsen till uppsatsämnet kommer av känslan att den egentligen hade kunnat handla om vad som helst. Allting kan bli intressant om man bara ger det en chans. Vinsten med ett slumpförfarande i valet av uppsatsämne hade varit att man sluppit valsituationen och att startsträckan troligtvis hade kortats ner betydligt. För det är just detta, som slumpmetoderna syftar till; att komma in i ett flöde. Oavsett om det handlar om bilder, skulpturer, interaktioner, texter eller vad det nu är som ska ”göras”. I inledningen lyfts teorier och begrepp fram, som ”kreativitet” och ”slump”, då de är stora och mångbottnade. Här ges också en förklaring till hur man kan se dem ur ett konstruktivistiskt perspektiv. I bearbetningsdelen blir konstens slumpmetoder kategoriserade, så att de blir hanterbara för en fortsatt analys. I resultat- och tolkningsdelen kopplas kategorierna till den socialkonstruktivistiska teorin med dess kreativitetsbegrepp. Denna koppling mellan konstens slumpmetoder och det socialkonstruktivistiska kreativitetsbegreppet kan förhoppningsvis sätta finger på viktiga frågor inom det didaktiska området, t.ex. på hur vi som blivande lärare inom den bildpedagogiska disciplinen kan skapa kreativa lärandesituationer. I resultat- och tolkningsdelen ges också en koppling från varje kategori till praktiskt didaktiska spörsmål och idéer. Pedagogiska teorier kan ofta upplevas som verklighetsfjärmade. Det kan vara svårt att få konkreta bilder av hur de ska ”brytas ner” till verkligheten, t ex till en klassrumssituation. Med hjälp av de konstruerade slumpmetodskategorierna är förhoppningen att några av begreppen blir konkretiserade. Gestaltningsdelen av undersökningen har samlats i bokform. I boken ryms diverse bilder, som har haft konstens slumpmetoder som inspiration. Boken som form och dess publicering på www.vulkan.se kan betraktas som ett system i sig. Den har sina begränsningar i tid (deadline) och rum (bokens mått och digitala tryckegenskaper). Undersökningens hypotes - att man med hjälp av ett system/en arbetsmetod, gärna med ett slumpmoment inblandat, sätter igång skaparflödet och att man, även om det kanske låter motsägelsefullt, blir mer fri och kreativ med den styrningen - undersöks därmed också i gestaltningen. / BI/Konst

Syftet med den här studien är att få inblick i pedagogers reflekterande kring estetiska uttrycksformer. Som frågeställningar har vi haft: Vad inkluderar pedagogen i begreppet estetiska uttrycksformer? Hur arbetar pedagoger med estetiska uttrycksformer? Vad vill pedagogerna uppnå för lärande hos barnen med användandet av estetiska uttrycksformer? Vår ambition har varit att synliggöra förskollärares olika sätt att se på användandet av estetiska uttrycksformer i förskolan. Till detta har vi valt en kvalitativ metod där vi använder semistrukturerad intervju för att samla in material. Genom intervjuer med sex förskollärare försökte vi synliggöra deras tankar och reflektioner kring arbetet med estetiska uttrycksformer i förskola.Resultatet visar att det finns olika sätt att se på estetiska uttrycksformer och dess användning i förskolan. Några slutsatser utifrån resultatet är att estetiska uttrycksformer har olika definitioner från förskollärarnas perspektiv: de kan ses som olika aktiviteter, som språk eller som upplevelser via sinnena. De estetiska uttrycksformerna förekommer på olika sätt och i olika utsträckning i förskolans verksamhet. Förskollärarna ser olika läranden hos barnen kopplat till användandet av estetiska uttrycksformer. Lärandet kan beröra kognitiva, språkliga eller känslomässiga förmågor.Ett överraskande resultat är att musik och sagostund inte nämns mer än det gör. Oväntat var också att informanternas svar visade på en förståelse för estetik som något som kan förstås på flera sätt. Vad som inte var förväntat var även den bredd på aktiviteter som informanterna betecknade som estetiska samt det lärande de kopplade till estetiska aktiviteter.

Andersson, L. Karlsson, B-M. & Leek, M. (2011). Hur använder barn bild- och formskapande material utan instruktioner? Examensarbete i Pedagogik 15 hp. Lärarprogrammet, akademin för utbildning och ekonomi. Högskolan i Gävle.   Vårt arbete grundar sig på en studie av en barngrupp med barn i tre års ålder. Syftet med studien var att försöka synliggöra vad barnen väljer att göra vid mötet av olika skapande material utan att ha fått vidare instruktioner. Den aktivitet vi benämner som ”utan instruktioner”, både i titel och vidare i texten, är att barnen inte får några uttalade instruktioner eller mallar. Vi träffade barnen vid fyra planerade skapandetillfällen där vi lät dem använda materialen på det sätt de själva valde. Vi lät även barnen visa sina alster vid ett femte tillfälle genom en vernissage på förskolan. Grunden för detta arbete ligger till stor del i studien ute på den valda förskolan där vi använt oss av olika slags dokumentation, till största del observation, men även genom litteratur och forskning som gett oss en bredare områdeskunskap. Det resultat vi kan se i vår studie är att barnen använder materialen på många olika sätt och inte ofta på det sätt som vi vuxna förväntar oss det. Olika faktorer som kan ha spelat in är bl.a. val av miljön och material.   Nyckelord: Bildpedagogik, förskola, skapande, glädje, lek, material

Denna studie avser att skapa förståelse för olika uppfattningar om innebörden av det handgjorda och hur handen kontra maskinen har betydelse i hantverkares verksamhet. Med hjälp av kvalitativa intervjuer med sex hantverkare baserade i Östergötland är det möjligt att få en inblick i hur hantverkarna tänker kring besluten de tar och varför de gör som de gör.   Genom att visa hur hantverket har sett ut genom tiderna är det möjligt att koppla det till hur det ser ut idag, i informanternas verksamhet. Den teoretiska förståelsen och tidigare forskningen belyser Arts and craftsrörelsen samt Hemslöjdsrörelsen som yrkade för det handgjorda arbetet, medan Bauhausskolan gömde den mänskliga handens avtryck. Den tekniska utvecklingen visar sig även ha påverkan på hantverkets innebörd på grund av det utbredda användandet av datorer.   Resultatet av intervjuerna visar att det handgjorda inte spelar så stor roll för informanternas kunder, utom när det i vissa fall ger ett mervärde till produkten. Att arbeta med händerna ses istället som viktigt på ett personligt plan där utveckling i form av bättre teknisk skicklighet är centralt. Det är slutresultatet som räknas och vägen dit spelar mindre roll.

Purpose: The purpose of this study is mainly based on teachers and students attitudes towards multiethnic youth language in primary school. The study will answer two questions; what are teachers and students attitudes towards multiethnic youth language used among young people? And what significance does the multiethnic language have for its identity? This study will also research whether the slang shows signs of group membership. Method: In order to investigate this, five structured qualitative interviews were made with fifteen teachers and pupils from primary schools. The study is based on the participated teachers and students attitudes views of the multiethnic youth language. This study cannot give an overall view of the teachers and students answers of the languages that are spoken among young people. Result and conclusions: The result of this study showed that multiethnic youth language is used mostly among children and teenagers growing up in multilingual urban neighborhoods in south of Stockholm. The result also showed that the majority of the teachers had a negative attitude meanwhile the students showed a more positive attitude towards the multiethnic language. The result also showed that all of the participating pedagogues and students think this type of language among young people is often known as creating a kind of identity and group membership.

Den här studien undersöker teoretiska definitioner av kreativitet, förhållandet mellan kreativitet och kunskap, och låtskrivares strategier för att uppnå kreativitet. Låtskrivande är den skapandeprocess som ska resultera i en färdig musikprodukt. Kreativitet innebär brytande av gamla regler och konventioner för att skapa någonting nytt. Varje musikgenre har specifika regler och konventioner för hur den ska låta och uppfattas, vilket då innebär att man måste ha kunskap om dem för att kunna skriva musik inom den valda genren. Detta kan få låtskrivarprocessen att förefalla som ickekreativ, trots att låtskrivande är känt som en konstnärlig och kreativ uttrycksform. I den här studien användes kvalitativa intervjuer för att ge svar på forskningsfrågorna. Tre erfarna och tre mindre erfarna låtskrivare intervjuades, vilka berättade om sina musikkunskaper, definitioner av kreativitet och skapandeprocesser. Resultaten visade att låtskrivarna inte uppfattade att deras musikkunskap var hämmande för deras kreativitet. Studien visade att låtskrivarna hade utvecklat specifika strategier för hur de skulle kunna skapa på rutin och få tillgång till sin kreativitet. Slutligen definierade låtskrivarna specifika faktorer som påverkade kreativiteten, som till exempel psykiska och fysiska distraktioner.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka några förskollärares inställning till barns inflytande i förskolans musikverksamhet. De frågeställningar som besvarades i arbetet var: Hur påverkar förskollärarnas barnsyn vilket inflytande barn får i förskolansmusikverksamhet? Vilka möjligheter och hinder ser förskollärarna för barns inflytande över förskolans musikverksamhet? Vilket värde sätter förskollärarna på barns egen musikkultur, samt hur tar de tillvara denna i pedagogiskt syfte? Den metod som användes var kvalitativa intervjuer. Resultatet visade att alla förskollärarna har goda intentioner när det kommer till barns inflytande, men i praktiken lever de inte alltid upp till dessa. De begränsar istället barnen genom vilka möjligheter de erbjuder i fråga om handlingsutrymme och material. Förskollärarnas förhållningsätt och barnsyn visade sig ha den avgörande betydelsen för hur stort inflytande barnen får i musikverksamheten. Resultatet visade även att trots att förskollärarna menar att det är viktigt att ta tillvara barns egen musikkultur sker det i väldigt liten utsträckning i praktiken. Förskollärarnas syn på sig själva som förmedlare av ett kulturarv dominerar de lärarledda aktiviteterna, då de lär barnen reproducera traditionella sånger. När barnen driver egna musikprojekt framstår förskollärarnas roll som relativt passiv, vilket medför att barnen själva står för det största lärandet på det området. Slutligen visar resultatet att förskollärarnas användande av internet har öppnat nya möjligheter för barn att få inflytande över förskolans musikrepertoar.

I den här uppsatsen sammanfattar jag de lärdomar jag fick av att skapa och framställa ett verk för fyra sångare och två dansare. Verket, Siempre  perdue, ingick i mitt konstnärliga projekt under mitt sista år på programmet för musiklärare med profil rytmik. Jag hade förkunskaper inom komposition, rytmik och viss koreografi, men att sammanställa dessa och ge dom lika värde i ett verk var för mig helt nytt. Den här uppsatsen har för mig blivit ett sätt att reflektera kring det jag gått igenom och att ringa in det man måste tänka på om man ska skapa och framföra ett liknande verk. Lärdomarna handlar både om själva kompositionen och repetitionerna  och föreställningarna. Jag lät också ensemblens medlemmar utvärdera vårt arbete för att få deras syn på projektet. Jag har dessutom valt att intervjua två koreografer med liknande erfarenheter för att fördjupa mig ytterligare och få fler perspektiv på det här sättet att skapa. / <p>Lärarexamen</p>

Detta självständiga arbete handlar om att komponera och spela in populärmusik och att undersöka om pedagogens kreativitet utanför arbetsplatsen påverkar kreativiteten inom densamma. Under projektets gång har skrivande, arrangerande och inspelning av musik varit i fokus och arbetet resulterade i sju inspelade låtar. / <p>Bilaga: 1 CD</p>

Syftet med föreliggande studie var att undersöka förskollärares syn på det fria skapandet, estetiska uttrycksformer som mål, som förskolans läroplan (Skolverket, 2010) ger uttryck för ska ingå i verksamheten. Vår uppfattning var att förskollärare använder sig av estetiska uttrycksformer som medel i större utsträckning än som mål och vi tror att detta kan bero på deras erfarenheter kring och deras inställning till estetiska uttrycksformer. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer ville vi se vad åtta förskollärare hade för erfarenhet kring och inställning till fritt skapande i förskolan. Studien visade att förskollärarna använder sig av estetiska uttrycksformer som medel i större utsträckning än som mål. Vi kom även fram till att förskollärares erfarenheter av och inställning kring estetiska uttrycksformer kan vara avgörande för hur verksamheten blir utformad inom de estetiska uttrycksformerna.