Denna studie har haft till syfte att undersöka hur barn skapar och tar sig an musik i förskolan. Huvudfokus har legat på barnen och deras initiativ men jag har även observerat pedagoger eftersom de är en del av den miljö och kontext som barnen befinner sig i. Studien, som är en kvalitativ fallstudie bestående av direkt observation och videoupptagning, utfördes på en förskola i en stor svensk stad under tre dagar i mars 2018. Deltagarna var sexton barn mellan två och tre år samt sju pedagoger; tre förskollärare och fyra barnskötare. Resultaten har analyserats utifrån begreppen kreativitet, improvisation, produktion och reproduktion med fokus på barns spontana ljudskapande.I resultatet framkom att barnen musicerade och skapade ljud nästan konstant och att musiken kunde ha diverse olika funktioner. Några vanliga funktioner var kommunikation, samspel och självuttryck och musiken användes ofta som medierande verktyg i barnens strävan att ta sig an omvärlden. Den vanligaste formen av musikaliskt skapande var dans till förinspelad musik samt spontan sång. Spontan sång uppstod i alla möjliga situationer, så som sångsamling, fri lek och vid lunchen. Pedagogerna visade på två huvudsakliga reaktioner på barns spontana sång; den ena var att de tystade barnen eftersom ljudskapandet inte föll inom ramen för den aktuella aktiviteten och den andra var snarare en icke-reaktion, då pedagogerna i de flesta fall inte lade märke till barnens ljudskapande. Mina slutsatser utifrån denna studie är att barns musikskapande sker hela tiden, men oftast inte uppmärksammas av pedagogerna samt att det behövs mer forskning om barns spontana och kreativa skapande.

Syftet med studien var att synliggöra förskollärares tankar om att arbeta med barns utveckling och lärande inom bild och form. Studien är kvalitativ och semistrukturerade intervjuer användes för att samla in data. Resultatet visar att förskollärarna har en osäker inställning till arbetet med bild och form och att det påverkar undervisningen inom ämnet. Förskollärarna beskrev att de främst använde bild och form som ett medel för att nå andra mål och la stort fokus vid barns fria skapande. I intervjuerna framkom olika metoder som förskollärarna använder för att vägleda och stimulera barns utveckling inom bild och form. Dock verkade det inte finnas en medveten didaktisk analys bakom förskollärarnas val av metoder. Slutsatsen av studien är att det finns olika ramfaktorer som påverkar undervisningen inom bild och form samt att förskollärarna kan behöva stöd för att förbättra sin undervisningspraktik i detta ämne.

This bachelor thesis aims to investigate whether methods of composition can facilitate the creative process and, despite frameworks, produce personal and unique results. It also aims to investigate how to develop a confident and unrestricted artistry. The essays process includes the use of 6 different methods for composition and artistic preparations for the project’s examining concert. These preparations included: body awareness, vocal technique, planning and rehearsals. The result was 4 songs written based on different methods. These songs are presented through a demo recording instead of a concert due to circumstances. The study showed that most of the methods facilitated the creative process without inhibiting a unique and personalized product. The process also led to the realization that the quest for creativity to be painless beneficially should be replaced by awareness that creativity requires courage. Through the process as well as its need for reflection and analysis, insights came about how to develop a confident and unrestricted artistry. Continuity in the practice of musical craftmanship, mental awareness and to work with body awareness to help enhance musical expression are mentioned as three main insights.

Jag har i mitt arbete undersökt vad som händer i min kompositionsprocess och med det noterade resultatet när jag kan styra arbetet ur flera yrkesroller. Syftet med arbetet var att utveckla en arbetsmetod där jag skrev musiken samtidigt som regin i ett verk, och lät de två praktikerna påverka varandra under skapandet. För att testa arbetssättet skrev jag en akt i en kortopera, och arbetade både som librettist, kompositör och regissör. I förlängningen ansvarade jag även för rekvisita, kostym och scenljus. För att få en djupare inblick i hur kollaborativa processer fungerar, läste jag Kent Olofssons avhandling Composing the Performace och studerade vilket ansvar upphovspersonen och regissören har gentemot varandra. Jag dokumenterade min process genom loggboksanteckningar. Arbetet producerade ett orkesterpartitur, ett blockingmanus samt en videoinspelning av premiärföreställningen. Som resultat fann jag en ny metod att se på komposition ur flera yrkens synvinklar, och därmed samarbeta med mig själv för att få ett bättre driv i processen. Arbetet har hjälpt mig utveckla nya sätt att se på den enskilda och kollaborativa skapandeprocessen, samt gett mig vidare förståelse för hur kommunikation mellan konstnärlig ledare och musiker kan förutspås, planeras och effektiviseras.

Syftet med denna uppsats är att belysa rummets vikt i en skapande kultur, samt belysa pedagogens tankesätt kring uppbyggnaden av det skapande rummet. Detta har skett på två olika förskolor med olika pedagogiska inriktningar. Vi har använt oss av tre materialinsamlingsmetoder; observation, fotografering och halvstrukturerade intervjuer. Vi har intervjuat sex olika pedagoger på två förskolor.Studien har utgått utefter följande frågeställningar: Hur arbetar pedagogen i det fysiska rummet för att främja en skapande kultur? Hur inspirerar rummet barnen till kreativitet, nyfikenhet och meningsfylld lek? Kulturen, pedagogen och rummet är de tre områden som vi har utgått från och anser påverkar den skapande kulturen. Resultatet visade att pedagogerna på de båda förskolorna, med olika pedagogiska filosofier, var mycket medvetna om att rummet påverkade den skapande kulturen. Vidare visade resultatet att det fanns både skillnader och likheter mellan de två förskolorna. Uppbyggnaderna av rummen i förskolorna skilde sig inte heller så nämnvärt mycket som vi förväntade oss. Den största skillnaden var mängden material och typen av material som fanns på de båda förskolorna.

Denna uppsats handlar om bildämnets roll i undervisningen. Den huvudsakliga frågeställning som arbetet cirkulerar kring kan uttryckas på följande vis hur hanteras arbetet med bilder, och bildämnet i synnerhet, av lärare i yngre årskurser, i den svenska grundskolan? Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod och min intervjuguide var semistrukturerad, då jag ville att intervjuerna skulle upplevas som samtal snarare än en utfrågningsprocess. Min undersökning visar att bildämnets status kan anses som relativt låg utifrån den tid som läggs på ämnet samt graden av utbildning i bildämnet som lärare har. Framförallt i jämförelse med andra ämnen som matematik och svenska. Den enskilda lärarens personliga intresse tycks i väldigt stor mån ha betydelse för den roll bildämnet får i undervisningen. Dessutom förekommer användandet av mallar trots att det tenderar till att minska den individuella elevens utrymme för skapande och kreativitet.

Syftet med studien var att undersöka förskollärares syn på barns bildskapande samt bredda min kunskap om hur pedagoger arbetar med bildskapande i förskoleverksamheten. Syftet var även att ta reda på vad pedagogerna vill uppnå med bildarbetet och hur pedagoger organiserar miljön i skapande aktiviteter. Jag ville också få svar på hur de intervjuade pedagogerna arbetar med att utveckla barns visuella kompetens. Metoden som användes i undersökningen var den kvalitativa intervjun och totalt intervjuades sex pedagoger, varav en via mail och telefon.Resultatet visade att pedagogerna var medvetna om att bildskapande är en viktig uttrycksform för barns allsidiga utveckling och de trodde att deras förhållningssätt påverkade barnens bildskapande. Pedagogerna menade att i arbetet med bild så var det viktigt att använda olika sorters material, att koppla ihop bildskapande arbete med barnens upplevelser och att ge utrymme för upptäckande med betoning på det fria skapandet. Pedagogerna i studien sa sig ge barnen varierande utrymme för bildskapande aktiviteter beroende på barnens ålder. Min studie visar även att det är flera andra viktiga faktorer som påverkar det bildskapande arbetet i förskolan. En viktig slutsats från studien är att kunskap om barns bildskapande var stor hos de intervjuade pedagogerna och i synnerhet hos dem som arbetade på förskolor med bildinriktning.

Inledning Denna studie baseras på att undersöka hur fritidslärare upplever att det fria skapandet jämfört med det lärarstyrda skapandet i fritidshemmets verksamhet påverkar elevers kreativitet. Skolverket (2019) belyser att elever genom undervisning ska utveckla sin kreativitet och sin förmåga att samarbete. Undervisningen ska även ges möjlighet till att utveckla förtrogenhet med demokratiska principer, arbetssätt och processer genom delaktighet. Genom att elever ges möjlighet att genomföra olika former av skapande i fritidshemmets verksamhet, främjas deras utveckling och lärande både kreativt och demokratiskt. Syfte Studien syftar till att undersöka hur det fria skapandet jämfört med det lärarstyrda skapandet påverkar elevers kreativitet. Studien utgår från fritidslärares perspektiv. Metod Studien har genom semistrukturerade intervjuer antagit ett kvalitativt arbetssätt. Genomförande och analys bottnar i ett hermeneutiskt perspektiv. Resultat Resultatet i studien visar att elevers kreativitet påverkas både positivt och negativt av lärarstyrda samt fria skapandeaktiviteter i fritidshemmets verksamhet. Detta genom att vissa elever upplever att det är svårt att vara kreativa och därigenom påbörja en skapandeaktivitet om de inte har regler att förhålla sig till, medan andra känner att deras kreativitet begränsas av detta.

Detta arbete handlar om att skriva text- och melodi till redan satta ackordbakgrunder. Jag undersöker hur min process av att skriva text- och melodi påverkas av att använda färdiga ackordvändor som skickats till mig istället för att utgå från egenskapade sådana. I bakgrunden till mitt arbete skriver jag om de faktorer som lett mig till att arbeta med denna undersökningen. Jag berättar om min relation till låtskrivande och hur jag tidigare arbetat med det. Här ryms också min inledning där jag skriver om anledningarna till mitt val av undersökning. Syftet med arbetet och mina frågeställningar handlar om vilka processer som uppstår när skriver låtar på det sätt jag dikterat i undersökningen. Under tidigare forskning tar jag upp tre andra konstnärliga examensarbeten som är tematisk lika mitt eget. Jag hämtar inspiration från deras slutsatser och förklarar vad deras arbeten gick ut på. Under metod staplar jag upp ramarna för mitt arbete och den metod jag valt att använda i min undersökning. I genomförandet berättar jag hur processen sett ut för varje ackordvända som jag utgått från i mitt melodi- och textskapande. Jag berättar också om hur jag dokumenterat mitt arbete; genom loggbok och inspelningar (loggboken är integrerad i arbetet och inte bifogad som en separat bilaga). I resultatet svarar jag på mina frågeställningar och hur mitt skapande påverkats av min undersökning, jag konstaterar att både för- och nackdelar med min arbetsmetod uppstått under arbetet. Vidare diskuterar jag resultatet och skriver mycket om de sociala faktorernas inverkan på att skapa musik ensam jämfört med att vara med andra musiker i samma rum och skapa tillsammans. Jag skriver om hur skapande-energi blev ett ämne att reflektera över i min undersökning och tar också upp kritik mot min metod. I min slutsats konstaterar jag att arbetet lärt mig mycket om min arbetsprocess och gett mig tankar och verktyg att ta med mig inför framtida skapande, ensam eller gemensamt.Under fortsatt undersökning kommer jag med tankar och idéer om hur arbetet kan inspirera till framtida forskning och vilka ämnen de kan tangera.

SammanfattningI  denna  uppsats  studeras  förskollärares  uppfattningar  om  skapande  verksamhet  och  dessbetydelse för barns utveckling och lärande i förskolans pedagogiska arbete. Studien baseras på definitionen  av  begreppet  skapande.  Syftet  med  mitt  arbete  är  att  belysa  de  perspektiv  om skapande verksamhet som finns hos förskollärare och deras betydelse för barnens utveckling och lärande. Här syns pedagogers tankar om skapande verksamhet. Jag studerar pedagogernas uppfattningar  om  meningen  med  skapande  verksamhet  för  barnens  utveckling,  lärande  och pedagogiska verksamhet. Studien genomfördes med kvalitativa intervjuer och fenomenografisk analysmetod. Studien omfattar sju förskollärare i tre olika förskolor. Resultat visade att förskolelärare ser på skapande verksamhet som en process där något tillverkas, en process där barn utvecklas som individer, ett medel och en ämnesintegration för att utveckla färdigheter och kunskaper (lära). Pedagoger likställer skapande verksamhet med estetik och kreativitet. Skapande verksamhet har betydelse för utveckling av färdigheter och kunskaper som språk, matematik, naturkunskap samt motorik. Skapande verksamhet främjar utveckling av personlighet, inre värld, kognition, tänkande och fantasi.