Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare i naturorienterande ämnen bedriver utomhusundervisning i årskurserna 4–6 respektive 7–9 samt vilka fördelar och utmaningar de upplever med metoden. Fyra frågeställningar har använts i undersökningen och för att besvara dessa har data samlats in genom kvalitativa intervjuer med tre lärare från mellan- respektive högstadiet. Resultatet visade att lärarna som undervisar inom årskurserna 4–6 använde sig av utomhuspedagogik oftare än lärarna i årskurserna 7–9. Det framkom även att respondenterna upplevde att utomhuspedagogik kunde främja elevernas lärande och utveckling. Samtliga lärare ansåg också att deras respektive närmiljöer runt om skolorna var lämpliga för utomhusundervisning. Baserat på resultatet i denna undersökning uppmanas lärare att ta vara på utomhusmiljön för undervisning. Förhoppningen är att denna studie ska bidra till att lärare ser möjligheterna i utomhuspedagogik och vilken effekt metoden kan få.

Titel: Förklaringar till varför ersättning till VD och styrelse är olika - En studie om ersättningars form och funktion. Bakgrund: Ersättning till VD är generellt sätt högre än den ersättning en styrelse erhåller. Vi ämnar studera varför ersättningarna mellan organen skiljer sig åt i den utsträckning de gör och vad det kan bero på. Syfte: Förklara varför ersättningarnas form och funktion skiljer sig åt mellan VD och styrelse. Metod: Utgå från tidigare forskning och genomföra statistiska analyser av kontrollvariabler, för att sedan studera hur resultaten i testerna förändras när vi tillför våra egna variabler, som mäter skillnader i uppgifter hos VD och styrelse, och observera ifall signifikanta samband till ersättningarna kan utläsas. Resultat: Utifrån våra statistiska tester erhöll vi ett positivt signifikant samband med hur VD:ar har yttrat sig i VD-breven i årsredovisningarna, och VD:ns rörliga ersättning. Vilket visar på att en specifik uppgift för VD genererar en högre ersättning till denne. Detta tyder på att en skillnad i uppgifter mellan organen VD och styrelse, kan förklara varför det finns nivåskillnader i ersättningarna till de båda organen. Vidare kunde inga empiriska samband till VD:ns fasta ersättning, eller styrelsens fasta ersättning hänföras till våra variabler som mätte skillnader i uppgifter. Slutsatser: Vi kan konstatera att VD:ns rörliga ersättning påverkas av hur denne uttalat sig i VD-breven i årsredovisningarna. Vi kan från vår teoretiska referensram, härleda att detta beror på en skillnad i uppgifter mellan organen VD och styrelse. Våra teoretiska modeller konstaterar att VD och styrelse har differentierade uppgifter, vilket i sin tur påverkar hur ersättning till respektive organ kan skilja sig i utformning och nivå. / Title: Explanations as to why compensation to CEO and board of directors are different – A study about the compensations form and function. Background: Compensation to a CEO is generally higher than that of the compensation witch a board of directors receive. We intend to study why the compensation between the agencies differ in the extent that they do, and the reasons for that difference. Purpose: Explain why the compensations form and function differ between the CEO and the board of directors. Method: From existing research, we aim to execute statistical analyses of controlvariables, then study how the results of our tests alters when we insert our own variables that aim to measure the differences in functions of the CEO and the board of directors, and observe if significant relationships are to be found. Results: Based on our statistical tests, we obtained a positive significant relationship with the CEOs discloser in the CEO letters in the annual reports, and the CEOs variable compensation. This shows that a specific function of the CEO generates a higher compensation to such a position. This suggests that a difference in functions between the agencies, CEO and board of directors, may explain why there are different levels of compensations to both agencies. Furthermore, no empirical relationship of the CEOs fixed compensation, or of the board's fixed compensation could be related to our variables measuring differences in functions. Conclusions: We can conclude that the CEO's variable compensation is affected by how the CEO has expressed himself or herself in the CEO letters in the annual reports. We can, from our theoretical framework, deduce that this is due to a difference in functions between the agencies CEO and board of directors. Our theoretical models conclude that the CEO and the board of directors have differentiated tasks, which in turn can affect how the compensation to each agency may differ in form and level.

Syftet med denna studie är att studera skillnader i upplevd hälsa mellan utrikes- och inrikesfödda relaterat till socioekonomiska aspekter, sociala nätverk och familjeförhållande. Data som används till att undersöka ställda hypoteser kommer från Levnadsnivåundersökningarna (LNU) för år 2010 som innefattar individer skrivna i Sverige mellan 18-75 år. För denna studie har urvalet begränsats till individer mellan 18-65 år som alla svarat på frågan om var de är födda (n=1724). Hypoteserna är utformade utifrån teori om socialt stöd och dess funktion för olika slags sociala nätverk. Därtill utgår vi från tidigare forskning om familjens betydelse för hälsa samt utrikesföddas specifika situations betydelse för hälsa. Data analyseras genom logistisk regressionsanalys. Resultatet av studien visar att det finns skillnader i upplevd hälsa mellan utrikes- och inrikesfödda, men att förklaringarna till dålig upplevd hälsa ser olika ut i de olika grupperna. Vid jämförelse visar studien att socioekonomiska aspekter och sociala nätverk förklarar skillnader bland inrikesfödda i större utsträckning än för utrikesfödda, medan familjeförhållanden inte kan sägas förklara något alls i någon av grupperna. Däremot upptäcks en icke-signifikant tendens till sämre hälsa bland utrikesfödda ensamhushåll jämfört med inrikesfödda ensamhushåll som fortsatt forskning uppmuntras att undersöka vidare.

Kundservice är en viktig faktor i dagens samhälle och har blivit ett sätt att särskilja sig från sina konkurrenter på marknaden. Personalens bemötande har en stor betydelse för om kundens upplevelse av besöket är positivt eller negativt. Agerandet från personalens sida gentemot kunden kan ha den avgörande rollen om kunden väljer att komma tillbaka till butiken eller inte. Syftet med denna rapport är att se hur kunden vill bli bemött av personalen i en modebutik. Det finns många studier som behandlar hur personalen bör bete sig mot kunderna, men få studier som förklarar hur kunden vill bli bemött av personalen i en butik. Rapporten belyser även om det finns skillnader i hur kunden vill bli bemött i en butik beroende på butikens prisklass. Undersökningen byggde på en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning. Enkätundersökningen genomfördes via enkätverktyget Enalyzer genom det sociala nätverket Facebook samt utanför de två utvalda modebutikerna, MQ och Gina Tricot. I undersökningen deltog 124 kvinnliga respondenter i olika ålderskategorier. Resultatet i undersökningen har visat att personalens bemötande har en betydande roll för respondenterna. Resultatet visade även att det fanns både likheter och skillnader i hur kunden vill bli bemött av personalen i de båda butikerna. De likheter resultatet visade var att få ett hej från personalen var lika viktigt för respondenterna oavsett butik. Det framgick även att ett leende och ögonkontakt från personalen hade lika stor betydelse i de båda butikerna. De skillnader som resultatet visade var att det finns olikheter kring vilka egenskaper respondenterna värdesätter högst hos en säljare på MQ och på Gina Tricot. På MQ värdesätter respondenterna kunskap som den viktigaste egenskapen hos en säljare medan de på Gina Tricot anser att vara glad är den viktigaste egenskapen. / Customer service is an important factor in today´s society and has become a way to differentiate themselves from their competitors in the market. The staff’s treatment against the customer has a big significance if the customer experience from the visit is positive or negative. The acting from the staff against the customer can have the decisive role if the customers choose to come back to the store or not. The purpose of this report is to see how the customer wants the staff to treat them in a fashion store. There are a lot of studies that process how the staff should act against the customers, but less studies that declares how the customers want the staff to treat them in a store. The report will also illustrate if there is any differences how the customers want to be treated depending on the stores price. The study was based on a quantitative method as a survey. The survey was conducted by the survey tool Enalyzer through the social network Facebook and outside the two chosen fashion stores, MQ and Gina Tricot. 124 female respondents in different ages participated in the study. The result of this study showed that the staff’s attitude towards the customers plays a significant role for the respondents. The result also illustrates that there are both similarities and differences in the way the customers want to be treated by the staff in both stores. The similarities are that it was important for the respondents, irrespective in what store, to be greeted by the staff with a hello. It is clear that a smile and eye contact from the staff had the same significance in both stores. The differences that appeared concerned what attitudes the respondents value the most from the staff in MQ and Gina Tricot. In MQ the respondents value knowledge the most and in Gina Tricot the most preferred attitude from the staff is to be happy.

Syftet med studien var att undersöka hur skillnader mellan den samiska minoriteten och den svenska majoriteten är diskursivt konstruerade i nyhetstexterna som publicerades i Aftonbladet, Dagens Nyheter, Norrländska Socialdemokraten och Östersunds-Posten i maj och oktober 1970 respektive 2010. En teoretisk utgångspunkt var att etniska skillnader är socialt konstruerade, samt att medier utgör en inflytelserik arena för dessa konstruktioner. I studien kombinerades kvantitativ innehållsanalys, som inbegrep en tematisk analysdel, och transitivitetsanalys, vilka inordnades i ett kritiskt diskursanalytiskt ramverk. Den kvantitativa undersökningen omfattade 187 nyhetstexter, som handlar om samer och/eller samiska frågor. Utifrån detta material valdes tre texter från varje år ut för en analys av hur samer representeras i relation till svenskar i termer av deltagare och processer på satsnivå. Resultaten visade att skillnader mellan samer och svenskar konstrueras i nyhetstexterna från både 1970 och 2010 genom att samer är underordnade svenskar sett till antal textaktörer, huvudpersoner och röster, men även i form av att samer är tilldelade mindre tongivande och aktiva lingvistiska deltagarroller i de närstuderade texterna. Samer framträder därtill främst i nyhetstexter, vars huvudsakliga teman behandlar problem eller konflikter. Sammantaget representeras samer i flera avseenden som Andra: ”de” skildras inte på samma villkor som ”vi”, och det är inom ”våra”, den svenska majoritetens, referensramar som definitionerna formuleras. Studien indikerade vidare att representationerna till viss del reproducerar maktförhållanden mellan den svenska majoriteten och den samiska minoriteten som existerar i samhället.

Education systems face a number of challenges regarding social justice, diversity, difference, and inclusion and membership for all students in the groups that schools create. This invokes questions of how well these challenges are met in curricula and teaching materials. Through discourse analysis of eight Swedish geographical textbooks, this essay aims to seek out the perspectives surrounding difference within the subject of geography. It concludes that the idea of fixed homogenous cultures as meaningfull in differentiating among people dominates throughout the latter half of the 20th century and during the last decade. In addition, it concludes that the discourse surrounding diversity in Swedish geographical teaching materials mainly has a binary liberal view of plurality focused around tolerance. This view, it is argued, helps to create and maintain both ideas of otherness and swedishness, the latter of which rest upon the notion of the former. The advent of sustainable development applied to social areas may howevever have forced the rigidity of these perspectives to loosen, even if alternatives are lacking. Nonetheless, swedishness remains vaguely defined, mirrored against the Other, something that has given rise to a neo–national discourse seeking to establish the notion of the nation.

Det svenska välfärdssamhället skall garantera alla i Sverige en grundläggande välfärd. Vårt välfärdssystem som skall fånga upp de svenska medborgarna, kräver att myndigheterna kommunicerar med varandra. Brister i kommunikation mellan myndigheter har framkommit i bland annat media. Det är orsaken till att syftet med studien är att öka förståelsen för skillnaden mellan myndigheternas kommunikation i ordinarie sammanhang och i individsamverkansteamen i Hallands sammanhang. Hur påverkar olika faktorer i kontexter myndigheters kommunikation? Vad skiljer kommunikationen i individsamverkansteamens kontexter mot ordinarie kontexter? Vi har valt att använda oss av ett deduktivt förhållningssätt under studien. De metoder vi använt oss av för att få fram vår empiri består utav kvalitativa intervjuer med två individsamverkansteam i Halland. Det empiriska material vi fått fram har vi sedan analyserat med en innehållsanalys med hjälp av teorin. Resultatet visar att skillnaden mellan olika myndigheters kontexter kan påverka kommunikationen. Det som skiljer kommunikationen åt i olika kontexter har enligt vår studie visat sig vara att budskapet i ordinarie fall tar längre tid att nå fram till mottagaren och riskerar att i högre grad misstolkas. / The Swedish welfare society should ensure everyone in Sweden a fundamental welfare. Our welfare system to capture the Swedish citizens requires the authorities to communicate with each other. Lacks in communication between authorities have emerged in, among other things, the media. Therefore, the purpose of the study is to increase understanding of the difference in communication between the authorities in the regular context and the context of the individual collaborative team in Halland. How do different factors in contexts affect the communication between authorities? What distinguishes the communication in the context of the individual collaborative context with regular contexts? We have chosen to use a deductive approach during the study. The methods we used to get our empirical work consists of qualitative interviews with two individual collaborators in Halland. We then analyzed the empirical material we got with a content analysis using a theory. The result shows that the difference between different government configurations can affect the communication. What our communication distinguishes in different contexts, according to our study, has been found to be that the message in ordinary cases takes longer to reach the recipient and risks becoming more misinterpreted.

Syftet med denna undersökning är bidra med förklaringar till varför upplevda ljudkvalitetsskillnader kan uppstå mellan olika akters framträdanden vid event och festivaler trots att de använder samma utrustning och är i samma lokal och att förklaringarna ska utgöra en kunskapskälla för dem som eftersträvar en god ljudkvalité vid liveframträdanden. De metoder som har används är fallstudie, webbenkät, intervjuer och egen observation. Webbenkäten användes på Dreamhack Winter 2014 där en grupp undersökningsdeltagare svarade på frågor om två olika DJ-akter på scenen i D-hallen, Elmia. Fem personer deltog som intervjupersoner: scenansvarig från Dreamhack, tre ljudtekniker ifrån olika ställen i Sverige och en person som jobbar med ljudteknisk konsultation och ljudmätning. Samtliga intervjuer genomfördes via mail. Intervjuerna eftersträvade att ge kunskap om dessa personers funderingar kring ljudkvalitetsproblemet och scenansvarig svarade på frågor om scenen på Dreamhack. En observation av upplevd ljudkvalitet och ljudteknikernas arbetssätt genomfördes av mig själv på Dreamhack Winter 2014. Resultatet från såväl enkätundersökningen som den egna observationen visar att inga stora upplevda skillnader fanns mellan de två akterna på Dreamhack Winter 2014. De upplevda skillnader som observerades var negativa anmärkningar, så som mängden bas och ljudstyrka. Intervjuerna visade på flera gemensamma åsikter bland ljudteknikerna angående förklaringar till ljudkvalitetsskillnader vid event som Dreamhack Winter 2014 där de ansåg att en kunnig och erfaren ljudtekniker, duktiga musiker, väl genomförd soundcheck och bra och rätt användande av utrustningen på scen krävs för att uppnå en upplevd god ljudkvalitet live. De förklaringar som finns enligt mina analyser och bland ljudteknikerna till negativa ljudkvalitetsskillnader inom liveljud i samma lokal är att ljudteknikern och musikerna är olika duktiga. Utrustning, soundcheck och akustik påverkar också kvalitén. Undersökningens sammantagna resultat tyder på att de upplevda ljudkvalitetetsskillnader som fanns på Dreamhack Winter 2014 berodde på bristande kompetens och engagemang hos tjänstgörande ljudtekniker och upplevda skillnader i bas- ljudnivå i de två DJ-akternas mixar.

Denna studie belyser feedback ur ett genusperspektiv. Syftet är att undersöka den feedback läraren muntligen ger till eleverna i matematikundervisningen och hur fördelningen av feedbacken skiljer sig mellan pojkar och flickor. Studien har genomförts med hjälp av observationer av matematiklektioner och intervjuer med lärare. Utifrån teoriavsnittet har arbetets syn på feedback förklarats där två former av feedback definierats. Dessa former är korrigerande feedback och bekräftande feedback. Resultatet blev att pojkar fick feedback vid 53 tillfällen och under 29,59 minuter. Flickor fick feedback vid 33 tillfällen och under 8,77 minuter. Detta med samma antal pojkar och flickor i studien. Studien visade även att pojkarna krävde mer feedback av lärarna än flickorna. En slutsats som kan dras av studien är att pojkarna generellt fick mer feedback än flickorna och att en anledning till detta kan vara att pojkarna krävde mer av lärarens tid och uppmärksamhet. / This study focuses on illuminating feedback from a perspective of gender. This study aims to examine the oral feedback the teacher delivers to students, but also to investigate how the distribution of the feedback between boys and girls looks. The study is based on observations of classes of mathematics, and interviews with teachers. This study presents its definition of feedback in two different forms. The forms are defined as corrective feedback and confirming feedback. The results show that boys received feedback 53 times for 29.59 minutes. Girls received feedback 33 times during 8.77 minutes. This was the result of an equal amount of boys and girls. The study also showed boys as more demanding than girls from receiving the teachers´ feedback. The conclusion of this study is that the boys received more feedback than the girls and a reason for this might be that boys demanded more time from their teacher.

På senare år har strömmen av människor som flyr undan konflikt ökat markant. Det stora flertalet som söker sig till Sverige har en annan kulturell bakgrund med skilda värderingar och traditioner än den svenska. De har ofta ett modersmål som innebär svårigheter att kommunicera. En sviktande hälsa eller andra livshändelser gör att en stor del av dessa människor söker kontakt med den svenska sjukvården och då främst ambulanssjukvården eftersom de har fått information om det svenska nödnumret 112. Ambulanssjuksköterskors möten med människor som har en annan kulturell bakgrund eller där språket försvårar kommunikationen har blivit allt vanligare. Syftet med denna studie var att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelser av sitt prehospitala omhändertagande när språket eller den kulturella skillnaden är en begränsning. Nio personer intervjuades, alla var anställda som ambulanssjuksköterskor med erfarenhet att möta dessa patienter. Datainsamlingen utfördes med hjälp av semi-strukturerade intervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen gav slutgiltigt två huvudkategorier: ”Språket som begränsning” och ”Kulturella begränsningar” samt sju kategorier. Resultatet visar att den kontext som ambulanssjuksköterskan verkar inom på många sätt är extrem och utsatt, där snabba beslut ibland måste fattas med hjälp av mycket bristfällig eller helt utebliven information och möjlighet till stöd. Svårigheter att kommunicera med patient och närstående tillsammans med kulturella skillnader skapar många gånger frustration hos de inblandade men det beskrevs även hur berikande dessa möten kan vara. Erfarenheter och därigenom nya sätt att hantera dessa situationer var talande för flertalet av deltagarna. En tydlig önskan om att öka sin kunskap inom detta område, att bli mer kulturellt kompetent, var återkommande. En slutsats som kan dras är att ytterligare kulturell utbildning för ambulanssjuksköterskorna samt tolkhjälp skulle bidra till en god kommunikation med patienterna. Ambulanssjuksköterskorna skulle ha större möjlighet att ge information på ett kulturellt anpassat sätt om de fick en ökad kulturell kompetens.