Skolan har fått ta del av den tekniska utvecklingen genom datorns introduktion. Vår uppfattning är att dess fulla potential inte används och att det har fokuserats för mycket på hur man kan få in datorn i undervisningen, när frågan borde ha varit: "Varför?" I läroplanen finns det inga tydliga mål eller riktlinjer för hur datorn skall användas. Eftersom införandet av datorn inte har förankrats hos pedagogerna, har den ibland förpassats till att bli en dyr skrivmaskin eller en teknisk encyklopedi. Vi anser att datorn är ett hjälpmedel med stor potential för pedagoger och elever i skolans verksamhet. Syfte: Syftet är att undersöka pedagogers och elevers syn på datorn i skolan. Metod: Vi har valt en kvalitativ undersökningsdesign. Pedagoger och elever intervjuades om deras syn på datorn i undervisningen. Pedagogerna intervjuades enskilt och eleverna i små grupper om 3-5 elever. Intervjuerna med pedagogerna var enskilda pga. svårigheter att samordna en träff med pedagoger från två kommuner. En till aspekt var att vi sökte de enskilda pedagogernas syn, inte gruppens. Syftet med att intervjua eleverna i grupp var att de skulle känna sig trygga med att bli intervjuade och att de kunde komplettera varandra i gruppen. Resultat: Källkritik - Pedagogerna påpekar att eleverna har svårt att vara kritiska till det de läser/ser på Internet. Datorn används mest till att skriva eller för att söka fakta på Internet. Pedagoger och elever ser det tekniska krånglet med datorer som ett problem. Tillgången till datorer är inte avgörande för hur mycket de används. Pedagogens inställning till datorer styr arbetsformen och påverkar resultatet. Pedagoger och elever anser att datorn är en väsentlig del av skolan och att det behövs mer utbildning.

Studiens syfte var att undersöka hur pedagogerna arbetar med inkludering i Montessoriskolan samt den traditionella skolan. Vi ville ta reda på om det fanns några skillnader mellan dessa två verksamheter när det handlar om ett inkluderande arbete. Resultatet av våra undersökningar visar att begeppet inkludering är svårdefinierat, även om det framkom att arbetet i de två skolorna inte skillde sig anmärkningsvärt mycket. Samtliga pedagoger hade en positiv inställning till att arbeta inkluderande och vi väckte en nyfikenhet hos några när det gällde själva begreppet inkludering.

Studien är en litteraturstudie som jämför tre läroböcker i gymnasiekursen Svenska B och hur dessa behandlar skönlitteratur. Främst är det läroböckernas elevfrågor till skönlitteraturen som ligger till grund för undersökningen. Om man ser till elevfrågornas utformning behandlar de tre läroböckerna skönlitteratur på likartade sätt. Eleverna tränas i att koppla skönlitteraturen både till det samhälle de lever i och det samhälle texterna uppkom i. Det finns dock en skillnad i hur läroböckerna presenterar författarna till de utvalda texterna. Spannet löper mellan att behandla författarna som viktiga kulturpersoner med personliga och långa presentationer och att endast beskriva dem i termer som författare av tidstypiska texter.

Syftet med arbetet var att undersöka hur och till vad eleverna egentligen använder datorn i skolan. Eftersom jag inte alltid tyckte att deras arbete var effektivt och att de var dåliga på att söka fakta och information på Internet ville jag undersöka hur det förhöll sig lite närmare. För att få svar på mina frågor har jag gjort en enkätundersökning som dels är kvalitativ, men den är också kvantitativ eftersom en del frågor handlar om mängden tid, antal dagar etc. som eleverna spenderar vid datorn. Enkätundersökningen gjordes på två olika skolor, en med högre datortäthet och en med lägre för att utforska om det fanns någon skillnad mellan skolor med olika förutsättningar. Litteraturen som jag har använt mig av och kopplat till arbetet ger en tillbakablick över användning av datorer och IT i skolan och berör tidigare forskning kring ämnet. Resultatet visar att datorer och Internet används flitigt i skolan men har inte tagit över andra läromedelsformer. Det visar också att elever inte är effektiva när de söker information på Internet och att det finns en osäkerhet om hur man egentligen går till väga. Detta beror delvis på uppgifterna som tilldelas. Det kan också konstateras att eleverna inte är effektiva vid datorn i det avseende att de flesta vid varje tillfälle vid datorn använder Internet för privat bruk. Ungefär hälften trodde dessutom att de skulle bli effektivare i sitt skolarbete om Internet låstes för privat surfande.

No description available.

Elevers motivation spelar en stor roll för deras lärande. Men många barn i skolan saknar denna motivation, och finner matematiken tråkig och svår. Denna uppsats handlar om hur lärare kan öka elevers lust att lära matematik. Jag undersöker vad som sägs om lust och motivation i skolans styrdokument, samt vad dessa två begrepp egentligen innebär. Vidare har jag tagit reda på vad litteraturen menar är viktigt för elevernas lust. Jag har funnit att de faktorer litteraturen pekar ut som viktiga, i huvudsak kan indelas i två kategorier; undervisning samt social miljö. Undervisning handlar om vilka arbetssätt och arbetsformer som kan rekommenderas för att matematiken ska bli lustfylld. Avsnittet om social miljö handlar om stämningen i klassrummet och om lärarens ledarskap. Slutligen har jag även genomfört ett antal intervjuer med verksamma lärare, för att undersöka deras syn på lust i samband med matematikundervisningen. Jag fann att elevernas lust verkade vara viktigt för samtliga dessa lärare och de hade många idéer om hur denna lust kan skapas. En klassrumsmiljö där lusten frodas är en miljö där glädjen och humorn står i centrum och där individens behov och förutsättningar är viktiga. Arbetssätt och arbetsformer måste varieras samtidigt som process och förståelse betyder mer än ett rätt svar. Eleven måste även känna sig trygg tillsammans med läraren och resten av gruppen. Läraren har en nyckelroll när det gäller elevernas lust, eftersom han/hon har makten att styra klassrumsaktiviteterna.

Undersökningens syfte är att studera olika perspektiv på föräldrarinflytande i grundskolan, statens, lärarens och föräldrarnas. Studien tar sin utgångspunkt i hur staten/samhället, lärarkåren och föräldrarna har motiverat och definerat begreppet inflytande. Jag har använt mig av tidningarna, Barn i Hem skola samhälle, Lärartidningen, Skolvärlden samt officiella tryck från riksdagen och regeringen. Jag har försökt att knyta min studie till Jörgen Habermas och Bo Rothtsteins teorier om förhållandet mellan offentligt och privat samt den kooperativa staten. Det som jag fann var att grundskolans innförande innebar en vidgning av skolpolitiken, och skolan fick ett större ansvar för fostran och socialutveckling. Föräldrarna har under perioden spelat en bakgrundsroll och som jag anser det, även accepterat sin roll i skolan. Under 1960-1980 byggs hela det skolsystem upp som vi har idag och den nya grundskolan hade många barnsjukdomar att brottas med. Dels så byggdes skolans instutition upp, dels så formades skolans värdegrund och inre arbete. Föräldrainflytande var helt enkelt inte i första prioritet varken från staten, lärarnas eller föräldrarnas perspektiv.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med undersökningen var att jämföra hur lärare och personal på en högstadieskola i Stockholm arbetar och tänker kring hälsa i undervisningen samt hur eleverna uppfattar hälsoundervisningen. Utifrån syftet har dessa frågeställningar skapats: Hur kan man som lärare dels i idrott och hälsa, biologi samt hemkunskap, jobba med hälsa i undervisningen? Vad anser lärarna och personal är viktigt i hälsoundervisningen? Hur uppfattar eleverna hälsoundervisningen? Metod I studien användes en kvalitativ metod och insamling av data med hjälp av intervjuer för att få ingående och djupa svar på frågeställningarna. Urvalet av informanter har varit tre lärare samt en biträdande rektor samt tio elever i årskurs 6, 7 och 8. Resultat Jag fick i studien svar på att det är en skillnad i hur de vuxna informanterna tänker kring hälsa och hälsoundervisning och att det skiljer sig mot hur eleverna uppfattar hälsoundervisningen. Lärarna och personalen tycker att det är viktigt att eleverna får en undervisning i hälsa däremot är det även en skillnad i när eleverna bör få undervisning i hälsa. Samtliga lärare och personal ansåg att eleverna var mogna för hälsoundervisning från och med årskurs 8. Eleverna i åk 6 och 7 uppfattade att de inte hade så mycket undervisning i hälsa, varken på idrott och hälsa eller i andra ämnen. Däremot tyckte eleverna i åk 8 att de hade tillräckligt med teori om hälsa i nuläget, eftersom de har fokus på hälsa i biologi och hemkunskap. Slutsats Samtliga elever har ett patogent synsätt och fokuserade på den friska kroppen medan samtliga lärare och personal har ett salutogent synsätt, vilket innebär att de fokuserar på ett helhetsperspektiv och att vara hälsosamma. Slutsatsen på arbetet stämmer väl överens med titeln på studien: Hälsoundervisning – är det nödvändigt? Det är nödvändigt inte minst för att Lgr11 betonar hälsoperspektivet och ett bra sätt att börja är att presentera definitioner kring hälsa samt olika teorier om hälsa. Antonovskys känsla av sammanhang kan lärare jobba med för att eleverna ska känna att undervisningen är begriplig, att de kan hantera informationen samt att den är meningsfull för dem. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa. Ht 2012</p>

Det här är en systematisk litteraturstudie. Vi har använt oss av sökmotorerna DIVA, ERIC, LIBHUB, LIBRIS, Google och SWEPUB. Majoriteten av vår litteratur är publicerad av Svenska forskare på Engelska. Litteraturstudien har som syfte att beröra IKT inom skolans värld för personer med både fysiska och psykiska funktionshinder. Studien innehåller tre olika perspektiv, Lärare, elev och förälder. I studien beskrivs det hur pedagogerna fortbildas, fördelarna med datorerna för denna grupp elever men också nackdelarna, vilka hjälpmedel som finns att tillgå och hur eleverna kan med hjälp av internet kommunicera och utvecklas.

Policy document conversion in practice – a qualitative study of five upper grade teachers approach to the 2011 policy documents in history.This essay examines five upper grade teachers approach to the new 2011 policy documents in the history school subject, as well as it’s impact on the teachers class room activities. Also, the study examines what factors have influenced this conversion process. Colleagues, the school management and the Swedish Skolverket (the Swedish school management organisation, controlled by the Swedish government) are in this study the main external influences that are studied. The study is carried out with an organisation theoretical approach, witch states that controlling the schools practical activities is hard, taking in to account a great variety of “problems” that follow a teachers every day work. Aspects like shortage of time, a lack of economic backing and school tradition are thought to be negating factors that make a political “top-down” control of the school necessary in order to force school political ideas to get hold in school classroom activities.Through five qualitative interviews with the teachers, mixed views takes shape. Most of the teachers are slightly torn, but mainly positive, to the changes that has followed with the new policy documents in the history subject. The grading system is mainly considered to be an improvement since the one before, considering it’s way of describing students subject qualities on a relative scale. Also, the subjects more analysing soul is mainly thought to make it more relevant in general. The main result shows that all teachers, in various degree, have reformed their class room activities, leaning school history to a slightly more advanced and academic oriented subject, with a greater proportion of analytic segments to carry the subjects narration through the courses. Throughout this study, source validation is by far shown to be the most prominent class room activity that causes this effect. Studies in how history has been used by individuals, groups and governments are also revealed to be an important factor, leading the subject in a more advanced direction.The study of external factors that had influenced the conversion process clearly stated that the teachers colleagues was the main source of reliance and support when interpreting the new policy documents. All five teachers claimed to have been discussing and comparing their work with their colleagues throughout the passed year. The schools managements had not –3with the exception of one, that were – been directly involved in the interpretation process. Nor had they been generous in their disposal of time given to discussion with colleagues. Though, the school managements had been underlining the importance of a interpretation collaboration and had made sure that the teachers had been given time to attend introduction seminars. The influence and support from Skolverket was amongst the teachers mainly considered to have been insufficient. Some introduction seminars to the 2011 school reform – previously mentioned – had been given on different locations, but these had mainly described the reforms intentions in general and lacked a more practical oriented support that the majority of the teachers considered necessary for a correct interpretation of the documents. The main problem with the shortage of support from Skolverket was without a doubt thought to be the lack of examples connected to the grading system. Its relative nature was amongst the teachers thought to have required further instructions, making it possible for them to tie subject qualities to specific grades.Thus, this study describes a reality that opposes the top-down view of school control and its problems. A vast majority of the five teachers studied seemed to have done their best – on their own and together with their colleagues – to keep up with the changes in the 2011 policy documents in history. Instead, possible reasons for differences between the classroom activities and the subjects juridical intention could partly be tracked to a lack of controlling measures (also known as support to the teachers), carried out by the “top” in a top-down perspective.