<p>Studien är en litteraturstudie som jämför tre läroböcker i gymnasiekursen Svenska B och hur dessa behandlar skönlitteratur. Främst är det läroböckernas elevfrågor till skönlitteraturen som ligger till grund för undersökningen. Om man ser till elevfrågornas utformning behandlar de tre läroböckerna skönlitteratur på likartade sätt. Eleverna tränas i att koppla skönlitteraturen både till det samhälle de lever i och det samhälle texterna uppkom i. Det finns dock en skillnad i hur läroböckerna presenterar författarna till de utvalda texterna. Spannet löper mellan att behandla författarna som viktiga kulturpersoner med personliga och långa presentationer och att endast beskriva dem i termer som författare av tidstypiska texter.</p>

<p>Skolan har fått ta del av den tekniska utvecklingen genom datorns introduktion. Vår uppfattning är att dess fulla potential inte används och att det har fokuserats för mycket på hur man kan få in datorn i undervisningen, när frågan borde ha varit: "Varför?" I läroplanen finns det inga tydliga mål eller riktlinjer för hur datorn skall användas. Eftersom införandet av datorn inte har förankrats hos pedagogerna, har den ibland förpassats till att bli en dyr skrivmaskin eller en teknisk encyklopedi. Vi anser att datorn är ett hjälpmedel med stor potential för pedagoger och elever i skolans verksamhet. Syfte: Syftet är att undersöka pedagogers och elevers syn på datorn i skolan. Metod: Vi har valt en kvalitativ undersökningsdesign. Pedagoger och elever intervjuades om deras syn på datorn i undervisningen. Pedagogerna intervjuades enskilt och eleverna i små grupper om 3-5 elever. Intervjuerna med pedagogerna var enskilda pga. svårigheter att samordna en träff med pedagoger från två kommuner. En till aspekt var att vi sökte de enskilda pedagogernas syn, inte gruppens. Syftet med att intervjua eleverna i grupp var att de skulle känna sig trygga med att bli intervjuade och att de kunde komplettera varandra i gruppen. Resultat: Källkritik - Pedagogerna påpekar att eleverna har svårt att vara kritiska till det de läser/ser på Internet. Datorn används mest till att skriva eller för att söka fakta på Internet. Pedagoger och elever ser det tekniska krånglet med datorer som ett problem. Tillgången till datorer är inte avgörande för hur mycket de används. Pedagogens inställning till datorer styr arbetsformen och påverkar resultatet. Pedagoger och elever anser att datorn är en väsentlig del av skolan och att det behövs mer utbildning.</p>

<p>Bakgrund: Under vår tid på lärarutbildningen och på vår verksamhetsförlagda utbildning har vi sett att den icke-västerländska skönlitteraturens roll i skolan är näst intill obefintlig. Vi menar att om eleverna får ta del av denna icke-västerländska litteratur får de kanske en ny inblick i och förståelse för andra kulturer. Hur skall dessa elever få upplysning om icke-västerländsk litteratur? Denna litteratur skall ingå i gymnasieskolorna enligt läroplanerna. På grund av den tillsynes låga status som den har i skolan, blev vi intresserade av att undersöka detta och hur detta påverkar lärarens undervisning.</p><p>Syfte: Vårt syfte är att undersöka om och hur svenskläraren i gymnasieskolorna använder sig av icke-västerländsk litteratur, såsom sydamerikansk, afrikansk och österländsk, i undervisningen. Vi vill också se om det finns ett mönster i litteraturundervisningen inom svensklärarutbildningen. Vidare ville vi undersöka hur detta eventuella mönster kan påverka den nyutexaminerade lärarens val av litteratur i undervisningen på gymnasiet.</p><p>Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod då vi har intervjuat tio svensklärare på gymnasieskolor.</p><p>Resultat: Vi har kommit fram till att den icke-västerländska litteraturen är obefintlig i svenskämnets undervisning på gymnasiet. Orsakerna är lärarnas bristande utbildning inom den icke-västerländska litteraturen, men även kurs- och läroplanernas utformning för högskolan/universitet är en orsak till detta. Litteraturvalet ser olika ut beroende på val av program, det vill säga de praktiska och teoretiska programmen.</p>

<p>I och med att stress är ett aktuellt ämne ville vi med detta examensarbete ta reda på vad som gör barn stressade. Eftersom vi är blivande lärare ville vi fokusera på negativ stress för barn i skolan. Vårt syfte med denna undersökning var att ta reda på vad några barn uppfattar som stress och vad som gör dem stressade i skolan. Vi valde att ha fyra återkommande temarubriker i vårt arbete: sociala relationer, schemaläggning, lektionsupplägg och den fysiska miljön för att lättare kunna koppla ihop litteratur med resultatet av vår undersökning. Vi har tagit del av litteratur för att ta reda på orsaker och konsekvenser av stress hos framförallt barn. För att täcka av våra teman valde vi att använda oss av en halvstrukturerad intervjuform där vi framförallt utgick ifrån barnens svar, men även hade förberett oss med förslag på egna frågor. Vi genomförde en kvalitativ undersökning där vi intervjuade åtta stycken barn. Vårt resultat bygger på dessa åtta barns individuella upplevelser av stress. Våra slutsatser är att det är tankar på och inför något, störande ljud och ämnesundervisning som är mest stressande för dessa barn i skolan. Utifrån detta har vi i vår slutdiskussion försökt se vad man kan göra för att minska den negativa stressen i skolan och skapa en god lärandemiljö.</p>

<p><strong>Syfte och frågeställningar</strong></p><p>Syfte: Hur lägger idrottslärare upp orienteringsundervisningen i skolan?</p><p>1. Vad har lärarna för bakgrund till sitt orienteringskunnande? 2. Varierar undervisningstiden från skola till skola och vart undervisas den? 3. Tar lärarna till hjälp från någon lokal orienteringsklubb? 4. Hur upplever de vad eleverna tycker om orientering?</p><p><strong>Metod</strong></p><p>Enkäter delades ut under vecka 44 (måndag-onsdag) på Idrotts- och Hälsokonventet 2009 på GIH (Gymnastik- och Idrottshögskolan). Det var 233 idrottslärare som deltog och 49 stycken svarade på enkäten, det var 65 % kvinnor och 35 % män med en spridning på 15 olika landskap mellan Lappland och Skåne. Alla hade möjlighet att svara på enkäten då enkäterna fanns utspridda i matsalen där alla åt lunch.</p><p><strong>Resultat</strong></p><p>Lärarna tycker att de har tillräckligt med kunskap i orientering, det är 38 % stycken som tycker att de är erfarna, 35 % tycker att de är mindre erfarna, och dessa motsvarar då 73 % av svaren. 14 % av lärarna tävlar regelbundet, 18 % har tävlat någon gång, men den största massan har fått in kunskapen genom lärarutbildningen, och det är hela 86 %. Antal lektioner varierar från skola till skola men 47 % av skolorna har 5 lektioner eller fler/år. Och hela 77 % av skolorna bedriver lektionerna inne (teoretiskt) och ute (praktiskt).</p><p>37 % av skolorna tar hjälp av en lokal orienteringsklubb, men samtidigt så arbetar alla lärare med lektionerna själva. 12 % tycker att det är svårt att ha hand om orienteringsundervisningen, och resten tycker att det är lätt och eller både och.</p><p>Lärarnas skattning av hur eleverna upplever orienteringsundervisningen är väldigt blandat, men de flesta (78 %) har ett intryck av att eleverna tycker att ämnet är Bra/Kul.</p><p>  Majoriteten av lärarna (62 %) upplever även att eleverna är nöjda med omfattningen på undervisningen. De motiverar eleverna på olika sätt för att få med dem, t.ex. kunskap för livet, allmänbildning, roliga övningar och fördelarna med att hitta.</p><p><strong>Slutsats</strong></p><p>Orienteringsundervisningen i skolan är bra. Lärarna känner sig erfarna och kunniga för att kunna lära ut bra kunskaper i orientering. De bedriver den både teoretiskt och praktiskt i olika miljöer, nästan 50 % av de skolor som är med i studien har 5 lektioner eller fler/år. Några skolor tar hjälp av lokala orienteringsklubbar för att göra det mer proffsigt och underlätta arbetet. Lärarna motiverar eleverna mycket för att få dem att inse innebörden med att kunna orientera i vardagen.</p>

<p>Syfte</p><p>Syftet med vår studie är att undersöka vilken betydelse social klass och kön har för elevernas motivation till sitt skolarbete. Frågeställningarna vi använt oss av är, vilken typ av motivation har eleverna på studieförberedande program?, vilken typ av motivation har eleverna på yrkesförberedande program?, vilken typ av motivation har pojkar? och vilken typ av motivation har flickor?</p><p>Metod</p><p>Vi har med hjälp av enkäter genomfört en undersökning med 100 sistaårselever från fem olika gymnasieskolor i Stockholmsområdet. 50 elever från studieförberedande och 50 elever från yrkesförberedande program, könsfördelningen är helt jämn. Enkätsvaren har bearbetats statistiskt i statistikprogrammet SPSS, signifikansnivån är i denna studie 95%.</p><p>Resultat</p><p>Det finns ett statistiskt säkerställt samband mellan motivation och kön. Flickor är i betydligt större utsträckning yttre motiverade till sitt skolarbete än pojkar. Studien visade även att pojkar i dubbelt så många fall som flickor är amotiverade till sitt skolarbete. Noterbart är även att den yttre motivationen dominerade för båda könen.</p><p>Vad gäller sambandet mellan motivation och social klass fann studien inget statistiskt säkerställt samband. Dock pekade resultatet mot att elever från de yrkesförberedande programmen i högre grad är yttre motiverade jämfört med eleverna från de studieförberedande programmen.</p><p>Slutsats</p><p>Vår slutsats av denna studie är att det finns ett samband mellan motivation och kön. Flickor är mer motiverade än pojkar och har en högre yttre motivation. Studien fann inga samband som är statistiskt säkerställda mellan motivation och social klass.</p>

<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med denna studie är att jämföra hur två hälsoprofilerade grundskolor arbetar med begreppet hälsa. Frågeställningarna som studien stödjer sig på berör dels skolornas arbetssätt med hälsobegreppet, hur elevernas inställning till skolan är samt elevernas skattade hälsa.</p><p>Metod</p><p>Inledningsvis gjordes kvalitativa intervjuer med de ansvariga personerna på Torsviks skola respektive Saltsjöbadens samskola. Detta följdes upp med en kvantitativ enkätundersökning på 56 elever i skolår 9 på berörda skolor.</p><p>Resultat</p><p>Arbetssätten med hälsa på de båda skolorna varierar då Torsviks skola vill lägga större vikt vid den psykiska hälsan och skapa en bredare uppfattning kring hälsobegreppet som inte avser enbart fysisk aktivitet. Saltsjöbadens skola har i sin hälsoprofil valt att fokusera mer på fysisk aktivitet då eleverna på profilen erbjuds extra idrottsundervisning. Torsviks skola bedriver hälsoarbetet under vissa perioder medan Saltsjöbaden låter profilen genomsyra undervisningen kontinuerligt. Eleverna på de båda skolorna är positiva till skolan i allmänhet och anser sig kunna påverka vissa delar. Saltsjöbadens elever ser skolan som den viktigaste och trovärdigaste informationskällan gällande hälsa. På Torsvik så ses media som den främsta källan samt att idrottsföreningen ger den trovärdigaste informationen. Den skattade hälsan hos majoriteten av eleverna är bra eller mycket bra. Enligt våran tolkning av KASAM så är flertalet stabila d.v.s. de uppfattar inte sin livssituation som kaotisk eller ohanterbar. Vad gäller den fysiska aktiviteten så är Torsviks elever i regel aktiva 3-5 dagar i veckan. Saltsjöbadens elever är aktiva i regel 5-6 dagar i veckan.</p><p>Slutsats</p><p>Trots att det hälsofrämjande arbetet varierar sett till de båda skolorna, så skiljer sig resultatet endast i avseende grad av fysisk aktivitet samt skolan som informationskälla. Torsviks elever uppvisar i stort sett samma resultat som Saltsjöbadens elever trots att deras hälsoprofil endast bedrivs periodvis samt att de är mindre fysiskt aktiva. Eleverna på skolorna skattar sin hälsa bra men om det är arbetet med hälsa som gör det kan vi inte med säkerhet konstatera.</p>

No description available.

<p><p><p>Today the ability to swim is taken for granted by most people. Most of Sweden’s adult population can swim which is reflected in the reduced number of accidental drownings. About 1900 AD when Sweden’s population was about five million the average drownings per year was 1100. During the next century drownings reduced to about 150 people per year dispite a population growth to nine million.</p><p>The main purpose of this essay is to study how the compulsory school (1-9) in-terpret the existing curriculum (Lpo 94) about swimming education. That inter-pretation and the perception of swimming ability is felt to be without formal ba-sis. The main question is will Lpo 94 lead to an actual increase in swimming ability at grade 9.</p><p>In order to answer my study’s aims I have made two studies, a qualitative study and a quantitative study. The first deals with text analysis of guidelines from the 1900th century. The second study results from guidelines based on School-Sport-Health (SIH-project). Questions concern swimming ability, swimming intensity and location and are extracted from students and teachers in grade 9.</p></p></p> / <p><p><p>Idag är simkunnighet för de flesta i vårt samhälle något så självklart att vi knappast reflekterar över det. Större delen av Sveriges vuxna befolkning är simkunnig och antalet drunkningsolyckor har sjun-kit drastiskt. Kring sekelskiftet 1900 drunknade i Sverige, då med en befolkning på ungefär fem mil-joner, ca 1100 personer per år. Vid nästa sekelskifte hade drunkningsolyckorna sjunkit till ca 150 personer per år, fast befolkningen under samma period hade ökat till nära nio miljoner. Det över-gripande syftet med denna uppsats är att studera hur den allmänna skolans nu gällande styrdokument (Lpo 94) avseende simundervisning, avspeglas i lärarens och elevens uppfattning om undervisningen samt i den faktiska simkunnigheten bland elever i år 9. Huvudfrågan blir; leder Lpo 94 till önskad simkunnighet i år 9.</p><p>För att kunna besvara min uppsats syfte och frågeställningar har jag gjort två studier. Den första stu-dien är en kvalitativ studie, där en textanalys görs av olika slag av styrdokument för den obligatoriska skolan som rör simundervisning, från 1900-talets början till nu gällande plan. Den andra studien är en kvantitativ, deskriptiv studie som har sin grund i projektet "Skola-Idrott-Hälsa" (SIH-projektet). I delstudien redovisas resultatet av ett urval av de frågeställningar som ställdes till elever i år 9 samt tjänstgörande lärare i denna årskurs. Studien berör endast simning, t.ex. i form av bedömd simkunnighet, simundervisningens intensitet samt lokaler för densamma.</p></p></p> / Fördjupningskurs i pedagogik (41-80 p) vt 2006 vid Lärarhögskolan i Stockholm, Institutionen för samhälle kultur och lärande

<p>Den här uppsatsen har som syfte att undersöka vad elever och lärare på en gymnasieskola har för åsikter i frågor som rör ordning, fostran och disciplinering i dagens skola. Den övergripande frågan som uppsatsen har försökt att besvara är: Vad har elever och lärare för åsikter i frågor som rör ordning, fostran och disciplinering i skolan?</p><p>Den empiriska undersökningen har gjorts i form av en enkätundersökning som har besvarats av 54 elever och 7 lärare. När resultatet av enkätundersökningen har diskuterats har det skett utifrån Michel Foucaults teorier om makt och disciplinering samt utifrån forskning kring läroplaner och skolans värdegrund kopplat till ordning, fostran och disciplinering.</p><p>Resultatet av undersökningen visar att elevernas och lärarnas åsikter om ordning, fostran och disciplinering i skolan i huvudsak överensstämmer med varandra. Båda grupperna anser att skolan ska ha ett fostrande uppdrag, att fostran ska ske med stöd av gemensamma regler och, vid behov, påföljder om dessa inte följs. Lärarens betydelse betonas vad det gäller att engagera och motivera men också som övervakare av att reglerna följs. Dock anser eleverna i större utsträckningen än lärarna att betyg kan inverka positivt på ordningen i skolan – särskilt betyg i ordning och uppförande.</p><p>Läraren, regler och påföljder är följaktligen viktiga för ordningen i skolan och för skolans fostrande uppdrag.</p>