Syftet med examensarbetet är att studera mobbningsbegreppets förändring i det moderna samhället genom framväxten av det senmoderna samhället. Med utgångspunkt i den kvalitativa metoden idé- och ideologianalys samt i teorier om kollektivet, den ökade individualiseringen, den moderna skolan och den senmoderna skolan behandlas fenomenet mobbning och begreppets framväxt och utbredning i ett perspektiv som grundar sig i den senmoderna skolan och det senmoderna individualiserade samhället. Ett antal högstadieskolors likabehandlingsplaner utgör det empiriska materialet. Analysen av skolornas likabehandlingsplaner i samband med de använda teorierna visar på att mobbningsbegreppets betydelse ökat i omfattning och förändrats. Mobbning har gått från att ha varit ett vetenskapligt formulerat problem till att bli ett akut problem, som ständigt diskuteras i debatter, med krav från högre instanser att varje skola ska utforma en likabehandlingsplan för att förebygga och förhindra mobbning och kränkande behandling. Min slutsats är att det får konsekvenser i form av att den klassiska mobbningen relativiseras i det senmoderna samhället till skillnad från det tidigare moderna samhället p.g.a. den individuella rättigheten att anmäla en händelse som omfattas av all form av kränkande behandling där huvudmannen har ett ansvar att åtgärda.

Denna uppsats ämnar söka svar på två frågeställningar, nämligen: Hur planerar lärare sin undervisning i religionskunskap 1 för att hinna med alla punkter i det centrala innehållet för kursens angivna tid, samt hur kan kristendomens status i Religionskunskap 1 bemötas. De metoder som används i uppsatsen är dels en intervjumetod med två ämneslärare i gymnasieskolan i religionskunskap 1 men även en litteraturstudie. En jämförelse mellan två olika läroplaner har också använts för att ge en djupare förståelse för hur lärarens tid används. Uppsatsen finner svar på hur lärare planerar undervisningen genom att de två intervjuade lärarnas planering redovisas och analyseras där det framkommer att lärarna behöver mer tid till att genomföra sina lektioner alternativt att en förändring av läroplanen behöver göras. Kristendomen har idag en särställning i läroplanen eftersom det är den enda religion som nämns vid namn, detta var något som sågs som negativt av de intervjuade lärarna som helst skulle dra ner på kristendomen för att kunna fokusera på de fördjupande delarna. De slutsatser som kan dras av uppsatsen är att en reviderad läroplan samt ett eventuellt ämnesövergripande upplägg skulle underlätta för läraren i dennes planering, samtidigt som denna uppsats ger förslag på hur läraren kan involvera eleverna mer i sin undervisning. Det har även framkommit i uppsatsen att de intervjuade lärarnas önskan är att minska ner på kristendomens särställning i läroplanen.

En kvalitativ textanalys på ett antal svenska grundskoleböcker i samhällskunskap för att undersöka om det finns en differens mellan olika läroböckers demokratimodeller.

Detta självständiga arbete har en kvalitativ forskningsansats som berör samverkan mellan skola och hem. Samverkan är ett aktuellt och viktigt inslag i skolans kontext vilket skollag, styrdokument samt forskning berör. Syftet i föreliggande självständiga arbete är att undersöka och beskriva samverkansfaktorer, med fokus på goda samverkansfaktorer mellan skola och hem, vilket belyses ur fem specialpedagogers samt ur fem vårdnadshavares perspektiv. För att svara på studiens syfte och frågeställningar har semistrukturerade intervjuer använts som datainsamlingsmetod. Datainsamling skedde under en begränsad tidsperiod där materialet systematiskt transkriberades och kodades. Den teoretiska utgångspunkten vilar i systemteoretiska tankegångar, Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell samt Antonovskys tankar om delaktighet samt KASAM. Resultatet redovisas med utgångspunkt i det självständiga arbetets syfte och frågeställningar genom de teman som framträdde under analysarbetet. Genom teman synliggörs hur goda samverkansfaktorer beskrivs, vilka hinder parterna kan uppleva i samverkansarbetet samt hur specialpedagogen arbetar för att en god samverkan mellan skolan och hemmet ska komma till stånd. I studien framkommer en samstämmighet i vad som är grunden för god samverkan. Det handlar om lyssnade, tydliga ramar för kommunikation, både i det direkta samtalet men även i strukturer inom skolan och mellan skola och hem dvs hur kommunikationen och därmed samverkan ska upprätthållas. God samverkan utgör en skyddsfaktor mellan parterna vilket slutligen bidrar till skolframgång för eleven, vilket är målet med att samverkan sker från första början.

<p>Syftet med denna uppsats är att studera hur lärare kan upptäcka, förebygga samt åtgärda mobbning mellan elever i olika pedagogiska sammanhang. Jag inleder uppsatsen med en teorigenomgång där jag beskriver olika definitioner och typer av mobbning, utbredning av mobbning. Jag tar även upp hur mobbningen kan åtgärdas och förebyggas enligt olika program som kan användas i arbetet med att stoppa mobbning. Jag har använt mig av en kvantitativ metod i form av enkäter riktade till lärare i år 7- 9. Dessa enkäter innehöll frågor som berör begreppet mobbning. Slutligen sammanfattar jag enkäterna i resultatet och gör en jämförelse mellan de två skolor som deltog i undersökningen.</p><p> Lärarna i skola A och B hade samma definition på begreppet mobbning vilket de beskrev som när en person utsätt för till exempel våld, hot eller kränkning under en viss tid eller period. Mobbning förekommer oftare i skola A än B enligt lärarundersökningen. Trots detta förekommer mobbning i båda skolor enligt den enkätundersökningen som lärarna besvarade. När lärarna i skola A upptäcker mobbning tar de kontakt med de berörda, i första hand, mobbaren och mobboffret och sedan görs en anmäla till mobbningsteamet. Men i skola B gör man tvärtom, det första man gör är att man anmäler fallet till trygghetsteamet och sedan tar man kontakt med skolledningen och de berörda. I skola A finns det en handlingsplan men tyvärr hade ingen av de lärare som fyllde i enkäten deltagit när den utformades. Alla lärare i Skola B har deltagit när deras handlingsplan blev till och den skickas även hem till föräldrarna. Båda skolorna har dagar där man diskuterar mobbningen. En brist i undersökningen är det bristande underlaget då endast 8 lärare fyra i vardera skola som fyllde i enkäten, detta gör att det inte finns någon möjlighet till generaliseringar.</p>

<p>The purpose of this study is to get increased knowledge of young people and their experience and thoughts about existential questions, and if the adults in Junior highschool take them into consideration. Our purpose to look at the result in a gender perspective was also a part of this work. Our starting point is the theory of youth, their existential questions and the importance of their identity-work in the late modern society. We interviewed six youth at the age of 15-16. We used hermeneutic theory to analyse the text. The result indicates that the common existential everyday questions among the youth where; Friends, family, future, love and grades. Girls existential questions included relations and the boys questions was more about future-projects. The study also indicates the schools lack of interest in youth identity-work and theirs existential questions.</p>

<p>Syftet med denna uppsats har varit att tydliggöra hur de svenska läroböckerna som behandlade ämnesområdena historia och religionskunskap för högstadieskolan har förändrat sitt sätt analysera samt framföra sitt budskap till eleverna. En granskande kvalitativt, kritisk och komparativ metod har används för att uppnå detta mål. De forskningsfrågor som har legat till grunden för detta arbete har försökt ta vid där professor Härenstams arbeten slutade, för att på så sätt slutföra det arbete som han påbörjade för längesedan. Arbetet har slutligen försökt visa att objektivismen hos läroboksförfattarna att skildra ämnesområdet islam inte fick sin egentliga start först efter den 11:e september 2001. Slutligen måste det nämnas att detta arbete även lägger grunden för vidare undersökning av kommande läroböcker som behandlar ämnesområdet islam för högstadiet.</p>

<p>Studiens syfte var att undersöka hur pedagogerna arbetar med inkludering i Montessoriskolan samt den traditionella skolan. Vi ville ta reda på om det fanns några skillnader mellan dessa två verksamheter när det handlar om ett inkluderande arbete. Resultatet av våra undersökningar visar att begeppet inkludering är svårdefinierat, även om det framkom att arbetet i de två skolorna inte skillde sig anmärkningsvärt mycket. Samtliga pedagoger hade en positiv inställning till att arbeta inkluderande och vi väckte en nyfikenhet hos några när det gällde själva begreppet inkludering.</p>

<p>Uppsatsen är en kvalitativ studie som studerar hur vuxna påverkats av att ha blivit mobbade som barn. Studien byggde på åtta halvstrukturerade intervjuer där vi sökte individernas tidigare upplevelser. Personer med denna bakgrund och som är över 20 år har nåtts genom annonsering och via mail. Materialet är avgränsat till att gälla forskning om familjestruktur och identitetsbildning. I vårt resultat har vi redovisat våra intervjupersoners egna erfarenheter av sina upplevelser och analyserat dessa i relation till litteraturer, artiklar och avhandlingar. I arbetet använder vi bl.a. Olweus definition av mobbning samt Colorosos begrepp murfamiljen och geléfamiljen. Resultatet av intervjuerna visar att mobbning i barndomen har påverkat deras vuxna liv. Samtliga känner att de har idag svårt att lita på folk och skapa nya kontakter. Studien visar också att samtliga har haft problem med självkänsla och identitetsbildning i form av att de har känt sig ensamma, utfrysta, kränkta och utanför. Detta har bland annat skapat en känsla av att inte räcka till och inte duga som man är. En annan slutsats som studien visar är att familjeförhållanden och uppfattning av ens egen identitet är två viktiga faktorer när det gäller mobbning. Studien visar att brister på åtgärder från skolan och socialvård förekommer. Konkret behandling och stöd av lärare, kontakt med kurator och bättre hemförhållanden hade på ett tidigt stadium kunnat förbättra deras situation.</p>

<p>Studiens syfte är att undersöka om elevers sätt att värdera och resonera kring skolregler skiljer sig åt beroende på regelkategori. Vi ställer mot bakgrund av domänteorin och tidigare forskning hypoteser som vi prövar med hjälp av en enkätstudie. Vår enkätstudie omfattar 202 deltagare i åtta klasser i år 4 – 6 i en mellanstor svensk stad. Enkäten bestod av både öppna och slutna frågor. De teoretiska studierna utgår dels från domänteorin och dels från en svensk studie om skolregler och elevers meningsskapande av skolregler.</p><p> </p><p>Vårt resultat av vår studie sammanfaller med tidigare forskning, såväl internationell och nationell. Det innebär att vi, för de ställda hypoteserna har funnit bekräftelse i de domänteoretiska forskningsresultaten och i Thornbergs forskning om skolregler och elevernas meningsskapande av skolregler.</p><p> </p><p>Studien bekräftar att elever bedömer moraliska överträdelser som mest felaktiga och etikettsöverträdelser som minst felaktiga. Vår studie visar även att med stigande ålder anser elever att etikettsregler är mer grundlösa. Vi fann även att elever ger konventionella och indifferenta skäl till hur de bedömer överträdelser mot etikettsregler.</p>