Denna uppsats undersöker vilka roller som kan tillkomma en musikproducent och fördjupa sig i vilka rättigheter och skyldigheter som kan finnas i ett yrke som musikproducent samt vilka verktyg som kan vara viktiga för en nystartande musikproducent. Syftet är att belysa olika typer av musikproducent roller samt att jämföra dem. Intervjuer med två musikproducenter har gjorts för att undersöka ifall det finns någon skillnad i rollerna och hur producentbranschen såg ut förr jämfört med nu. Resultatet tyder på att det finns skillnader i de olika rollerna som musikproducent. Det finns skillnader i hur rättigheter blir uppdelade och vilka skyldigheter en producent har efter inspelad musik. En fördjupning mellan traditionell och modern musikproducent har gjorts för att kunna undersöka skillnaderna mellan de två typerna.

Syftet med studien är att öka kunskapen om förskollärares uppfattningar om barns delaktighet i dokumentationsarbetet. Tidigare forskning visar att barns delaktighet inte har en central plats i dokumentationsarbetet på förskolan. Det blir problematiskt då styrdokumenten för förskolan säger att barns delaktighet i dokumentationsarbetet ska ha en central plats i verksamheten. I vår studie har vi först sökt fram hur tidigare forskning ser på dokumentation och delaktighet då detta är relevanta begrepp i vår studie. För att kunna se förskollärares uppfattningar om barns delaktighet i dokumentation som pålitliga så måste vi först se att deras begreppsdefinitioner om just delaktighet och dokumentation stämmer överens med de faktiska definitionerna av begreppen. Vi har därefter sökt förståelse för hur förskollärare ser på begreppen, då vi finner detta viktigt för att vidare kunna se hur förskollärare arbetar med just barns delaktighet i dokumentationen. Utifrån vår studie har vi kunnat se att det finns en samsyn kring begreppen dokumentation och delaktighet hos de förskollärare som deltagit i studien. Dock så har vi genom analys av resultatet tillsammans med teorin om barns delaktighet som innefattar en delaktighetstrappa skapad av Shier (2001) kunnat se att sättet som förskollärare arbetar på för att ge barn delaktighet i dokumentation sett olika ut trots att synen på dokumentation och delaktighet är lika.

Denna uppsats har som syfte att utforska människors upplevelse av skyldigheter mot dem själva. Anser de attdet finns sådana, vad är de i så fall och känns dem? Genom en webbaserad enkät och elva semi-struktureradeintervjuer utforskas detta ämne. Resultatet visar att alla deltagare i intervjustudien anser att man harskyldigheter mot sig själv. Av det 229 svarande i enkätstudien tyckte 84,88 procent att man hade det. Vidarevisade resultatet att dessa skyldigheter främst innefattade postmateriella värderingar och uttryck som ”attvara sann mot sig själv” och ”att stå för sina åsikter” var förhärskande. Förutom detta fanns det också enkonflikt med andra då många av respondenterna i intervjustudien upplevde att de var skyldiga sig själva att”säga nej”. Till sist värderade respondenterna sin egen hälsa högt samt möjligheten att få uttrycka sin person / This paper aims to explore the human experience of obligations towards themselves. Do they believe thatthere are such? If so, what are they and how do they feel? Through a web-based survey and eleven semistructuredinterviews this topic has been explored. The result shows that all participants in the interviewstudy believes that it has obligations to themselves. Of the 229 respondents in the survey 84.88 percentresponded that they thought they had obligations towards themselves. Furthermore, the results showed thatthese obligations mainly comprised post-material values and expressions as "to be true to yourself" and "tostand up for your opinions" were prevalent. Besides this, there was also a conflict with others when many ofthe respondents in the interview study felt that they owed themselves to "say no". Finally, respondents ratedtheir own health as well as high opportunity to express their personality highly.

Ett avtalsservitut innebär, enligt 14 kap. 1 § JB, att en inskränkning görs i en fastighet (den tjänande fastigheten) till förmån för ägaren av en annan fastighet (den härskande fastigheten). Servitutets tillhörande befogenheter kan vara såväl positiva som negativa. Bakgrunden till att upplåta ett avtalsservitut är att två parter, exempelvis två grannar, på dispositiv grund, helt utan inblandning av en myndighet kommer överens om att A ska ges rätten av B att nyttja dennes fastighet för ett visst angivet ändamål. Nyttjandet kan exempelvis bestå i rätten att ta en viss väg över grannens fastighet eller begagna en vattenbrunn. Den främsta anledningen till att servitut uppstår är för att förbättra den härskande fastigheten med funktioner som inte kan skapas inom fastighetens egna gränser. Ett avtalsservitut gäller som huvudregel utan begränsning i tiden, enligt 7 kap. 6 § JB. Trots detta stadgande riskerar en rättighet att inte längre kunna göras gällande av rättighetshavaren gentemot förvärvaren av den tjänande fastigheten. Om den fastigheten frivilligt säljs, uppkommer därmed frågan hur det kan påverka rättighetens rättsliga ställning. Gäller rättigheten som tidigare eller vinner den nya köparens intresse av att överta fastigheten utan belastningar? Denna uppsats har skrivits mot bakgrund av att det inte finns någon tydlig bild över hur äldre avtalsservitut kan påverkas av en framtida försäljning av den tjänande fastigheten. Syftet med denna uppsats har varit att belysa hur äldre avtalsservitut kan påverkas vid en framtida försäljning. Det har därmed varit av intresse att undersöka om en rättighet i form av ett avtalsservitut kommer att bestå ograverad eller om den kommer att försvinna i enlighet med köparens intresse av att överta fastigheten utan belastningar. Ett underliggande syfte har varit att klargöra om det finns skyldigheter för de som berörs av en fastighetsöverlåtelse att undersöka och upplysa om belastande rättigheter. Detta för att bringa klarhet i vad som gäller eller bör gälla. Av analysen framgår det att de tre servitutsrekvisiten är av grundläggande förutsättning för rättighetens bestående. Ett avtalsservituts materiella rättsförhållande kommer alltid att bestå i den tjänande fastigheten efter en frivillig fastighetsöverlåtelse. Rättighetshavaren kan dock enbart ges rätt att fortsätta använda rättigheten förutsatt att den erhållit sakrättsligt skydd före själva fastighetsöverlåtelsen. I analysen finner jag att det finns en sakrättslig skyldighet för säljaren att upplysa köparen om belastande rättigheter utifrån kravet på förbehåll i 7 kap. 11 § JB. Denna skyldighet kan i sin tur omvandlas till att bli en undersökningsplikt för köparen beroende på vad köparen ägt eller bort äga kännedom om, dvs. om köparen varit i god eller ond tro. Rättsfallet, mål T 3004-02, pekar på att bestämmelsen i 7 kap. 14 § JB talar för att det finns en långtgående sakrättslig undersökningsplikt för köparen. Att det skulle finnas en sakrättslig undersökningsplikt för köparen bekräftas även av doktrin. Undersökningsplikten får anses innebära att köparen åtminstone måste fråga säljaren för att få klarhet i om det finns några äldre avtalsservitut för att vara säker på att fastigheten säljs ograverad.   Min slutsats är att en rättighet i form av ett avtalsservitut alltid bör gälla i den överlåtna fastigheten, samt att det bör införas ett krav på att servitut måste registreras i fastighetsregistrets inskrivningsdel. Inskrivningsdelen bör i sin tur spegla giltiga materiella rättsförhållanden och vilka parter som äger rätten att använda servitut. Om en rättighet inte finns inskriven i registret bör den inte vara att se som giltig. Jag anser även att det bör införas en regel som tydliggör vem som ska bära en skyldighet att upplysa och undersöka om inskrivna och oinskrivna rättigheter. Genom att tydliggöra plikterna i lag tror jag att framtida tvister och rättsförluster skulle kunna undvikas, om de berörda parterna på förhand vet vad som gäller vid fastighetsöverlåtelser. En lagstadgad plikt skulle säkerligen ibland kringgås och säljaren försöka friskriva sig från eventuella felaktigheter genom garantier, men genom att införa en tydlig lag skulle åtminstone de situationer där det råder oklarhet kunna undvikas. Det blir på så sätt tydligt vilka rättigheter som belastar en fastighet.

No description available.

Läraren möter idag i klassrummet barn med olika behov och eftersom specialläraren försvinner till förmån för specialpedagogen behöver lärare veta vad för hjälp, stöd och resurser den har tillgängligt i sin närmiljö för att underlätta sin undervisningsmiljö. Arbetet består av en litteraturstudie och en kvalitativ studie om skolans och kommunens roll att underlätta lärarens arbete när DAMP-elever tillkommer i klassrummet.. Jag valde att intervjua lärare och rektorer på tre skolor varav två mellanstadie- och en högstadieskola i området Öster i Motala kommun, Specialpedagogiska institutet i Linköping och personal från Motala kommun. Resultatet visar att skolorna har beredskap på olika sätt om läraren skulle behöva hjälp eller stöd. En lärare kan vända sig till elevvårdsteam och arbetslag, hålla elevvårdskonferens eller kontakta resursteamet som finns i Motala kommun. Skolans och kommunens skyldigheter går att läsa i Lpo-94, skollagen, socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen.

Syftet med föreliggande studie var att fördjupa sig i begreppet psykologiska kontrakt. Vilka är de outtalade och underförstådda förväntningarna och löftena som finns mellan arbetstagare och arbetsgivare på en arbetsplats? Hur ser arbetet ut för att åskådliggöra skyldigheter och förväntningar och vad sker när dessa inte uppfylls? Sex deltagare från sex olika organisationer intervjuades. För att få olika perspektiv på det psykologiska kontraktet intervjuades både arbetsgivare och arbtestagare. Resultaten visade att arbetsgivare och -tagare hade en samstämmig uppfattning av vad som förväntas av dem och vad de förväntar sig att få i utbyte. Dessa förväntningar och skyldigheter diskuteras framförallt på utvecklings- eller medarbetarsamtal. Resultaten visade även att reaktionerna på kontraktsbrott beror på situationen vilket styrker Conway och Briner (2002) som menar att kontraktsbrott och även handlingar som går utöver det psykologiska kontraktet sker på en daglig basis och är en del av organisationens liv. / The purpose of this study was to get a deeper understanding of the concept of psychological contracts. Which are the unspoken and implicit expectations and promises that exists between employees and employers in the workplace? How do organisations illustrate these obligations and expectations and what happens when they are not met? Six participants from different organizations were interviewed. To get different perspectives on the psychological contract both employers and employees were interviewed. The results showed that employers and employees have congruent perceptions of what is expected of them and what they expect to get in return. These expectations and obligations are discussed mainly on individual development or performance meetings. Results also showed that the reactions to contract breach depends on the situation, which proves Conway and Briner (2002) who argue that the breach of contract and also acts that go beyond the psychological contract is done on a daily basis and is a part of an organization's life.

No description available.

<p>Läraren möter idag i klassrummet barn med olika behov och eftersom specialläraren försvinner till förmån för specialpedagogen behöver lärare veta vad för hjälp, stöd och resurser den har tillgängligt i sin närmiljö för att underlätta sin undervisningsmiljö. Arbetet består av en litteraturstudie och en kvalitativ studie om skolans och kommunens roll att underlätta lärarens arbete när DAMP-elever tillkommer i klassrummet.. Jag valde att intervjua lärare och rektorer på tre skolor varav två mellanstadie- och en högstadieskola i området Öster i Motala kommun, Specialpedagogiska institutet i Linköping och personal från Motala kommun. Resultatet visar att skolorna har beredskap på olika sätt om läraren skulle behöva hjälp eller stöd. En lärare kan vända sig till elevvårdsteam och arbetslag, hålla elevvårdskonferens eller kontakta resursteamet som finns i Motala kommun. Skolans och kommunens skyldigheter går att läsa i Lpo-94, skollagen, socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen.</p>

Abstract – Noblesse oblige: a roleplaying game During the 17th-century the Swedish nobility was forced to deal with a number of new challenges. They reached the height of their power, but also began their downfall. How did the nobility’s ideal come to be in the face of this? Can we in these ideals find the duties and obligations of the nobility? And if we can, how can a roleplaying game be made out of the historical facts? A roleplaying game meant for educational means, well suited for the classroom and teachers, capable of stimulating the young minds and offering them an in depth understanding of how the nobility’s minds moved. In this study it will show, with the help of a qualitative method along with the theory of Mark Edward Motley and a look at social sanctions from the time. We shall find that the nobility indeed held obligations and duties both.