Syftet med denna undersökning var at ta reda på hur sex verksamma förskollärares uppfattar och tolkar genus, samt hur de arbetar med genus i förskolans olika åldersavdelningar. I uppsatsen finns en teoretisk bakgrund som påvisar forskningsresultat gällande undersökningens ämne, genus i förskolan. Undersökningen som gjort är kvalitativ och vi har intervjuat sex verksamma förskollärare. Det som framkom i undersökningen var att förskollärares syn på genus var att ämnet är viktigt med att man hellre vill se till barn som individer och inte arbeta eller behandla dem utifrån pojkar och flickor. / <p>Detta arbete är skrivet av två studenter som nu avslutat sin förskollärarutbildning i Kristianstad. Arbetet handlar om genus, hur förskollärare uppfattar och tolkar begreppet samt hur de arbetar med det i sin verksamhet.</p>

Den här uppsatsens syfte är att undersöka urvalet bilderböcker på fyra småbarnsavdelningar och pedagogernas tankar kring valen av böcker för förskolans minsta barn, ett till tre år gamla. Två delstudier har utförts på fyra småbarnsavdelningar. Delstudie 1 är en textanalys av de böcker som fanns tillgängliga för barnen på de fyra avdelningarna. Delstudie 2 är en kvalitativ intervjustudie med fyra förskollärare från de fyra avdelningarna. Studien har utgått från det sociokulturella perspektivet utifrån begreppen: kulturella redskap, mediering, proximal utvecklingszon och scaffolding. Studiens huvudsakliga resultat visar att det finns stora likheter i vilka böcker de olika avdelningarna hade valt att ha tillgängliga för de minsta barnen. De hade oberoende av varandra valt böcker med liknande teman, berättarstrukturer och bildtekniker. Litteratururvalet i förskolan verkar emellertid ha förändrats sedan tidigare undersökningar. Det finns få mer avancerade böcker som kan utmana barnets läsförståelse och språkutveckling. En annan förändring i urvalet är att samtida böcker i denna undersökning är fler än i tidigare undersökningar. Pedagogerna på förskolan menade alla att deras val av böcker som var tillgängliga för de minsta var genomtänkt och anpassat efter barngruppen.

<p>Validerat; 20140225 (global_studentproject_submitter)</p>

Our aim with this study was to investigate children’s librarians' opinions and working methods, in regard to the children’s library section in public libraries, for children 0-6 years old. We did this through semistructured interviews with five children’s librarians. The results were analyzed using thematic analysis and a theoretical model. The results we gathered were largely related to the theoretical model we used and could also be related to earlier research in this field. We found that most of our participants wanted the children’s library section to be calm, cozy and exciting, which the librarians actively worked to contribute to. We also related our findings to participation and empowerment of children. Our conclusion in this study was that our sample of participants was too small to make generalizations, but we have contributed with more knowledge in this research field. Although more research is needed to make generalizations.

The purpose with this study was to find out about the preschool toddler’s peer-cultures. I also wanted to understand how these peer-cultures were shown. My questions are as following: What is it that the children interpretive and reproduce in their play? How do children gain access to play? How do children exclude each other? What position of status can be seen in children´s play? I used observations as the method to find the answer to these questions. These observations where implemented during five occasions at two different preschools. Through these observations I have been able to see that peer cultures do exist among these children and that children uses different strategies to get access to play and to exclude one another. The children exclude others by simply telling: no you cannot play with us. To get access to the play, children used to circle the interaction and then use a nonverbal entry. Teachers must be aware of the fact that children with higher status wants to decide over the others, which been clear to me during this study. With this knowledge teachers will be able to prevent children from exclusion at all time. / Mitt examensarbete handlar om kamratkulturer på småbarnsavdelningen, alltså barnen i åldern 1-3 år. Jag ville se hur kamratkulturer visade sig bland dessa barn. Mina frågeställningar var:  Vad är det barnen tolkar och reproducerar i sin lek?  Hur gör barn för att få tillträde till lek?  Vilka olika uteslutningsmetoder använder barn?  Vilka statuspositioner syns i leken? För att ta reda på detta använde jag mig av observation som metod. Dessa observationer genomfördes vid 5 tillfällen på två olika förskolor. Genom dessa observationer har jag sett att kamratkulturer förekommer bland de yngsta barnen. Jag har kunnat se att barnen använder sig av olika strategier till tillträde samt olika metoder till uteslutning. Barnen utesluter genom att antingen säga: ”nej du får inte vara med” eller att putta bort barnet som utesluts. Det fanns även strategier för tillträde, där det var vanligast att barnen gjorde en icke-verbal entré i samband med att de omringade lekutrymmet. Det har även blivit tydlig för mig att det barn som har högre status i gruppen bestämmer och det gäller då för pedagogerna att vara medvetna om detta. Genom detta kan vi hjälpa barn att inte alltid bli uteslutna.

Denna studie har som syfte att lyfta pedagogers och förskolechefers tankar om olika åldersammansättningar i förskolan och om de små barnens lärande och utveckling i dessa. För att komma fram till ett resultat så intervjuades pedagoger och förskolechefer på tre olika förskolor med olika åldersindelning; åldershomogen, småbarnsavdelning samt utvidgad syskongrupp. Jag analyserade intervjusvaren och kom fram till att pedagogerna och förskolecheferna ansåg att en blandning med barn från ett- två år möjligtvist var mest lämpligt för de små barnen med tanke på inskolning och trygghet. De motiv som finns bakom hur en förskola är ålderindelad blev synliga, och de som nämndes mest var hur organisationen med lokal, antal barn och pedagoger och föräldrars nöjdhet, såg ut.  Något som också sågs som motiv var anpassning av material och aktiviteter, samlärande med äldre barn och en lugn stämning som ger chans till trygghet för barnen.

Syftet med denna studie är att undersöka hur en förskolas verksamhet påverkas av lokalernas utformning. Framför allt hur lokalerna påverkar den planerade verksamheten, de dagliga rutinerna och den fria leken. Avdelningen som har undersökts är liten och har inte toalett och kapprum inne på avdelningen, och frågan är vilken betydelse det har. Studien har genomförts på en småbarnsavdelning med hjälp av observationer av var arbetslaget och barnen befinner sig under dagen, hur verksamheten genomförs och hur barnen leker. Intervjuer med arbetslaget har kompletterat insamlingen. Föräldrarnas åsikter angående lokalerna framkommer i liten skala. Tidigare forskning angående möblering och material i pedagogiska lokaler och barns lek har utgjort den teoretiska grunden. Resultatet visar att barnen sällan har tillgång till hela avdelningen och att dagsprogrammet styr vilka rum som används och hur länge barnen får möjlighet att leka och skapa. Lekarna i lekrummet kolliderar ofta med varandra, och barnen har begränsad tillgång till materialet på avdelningen eftersom mycket förvaras i höga skåp och hyllor. Besök på egen hand till toaletten utanför avdelningen innebär en utmaning för barnens självförtroende och kan vid framgång stärka dem, men riskerar vid misslyckanden att resultera i ett försämrat självförtroende.

Denna studie har haft som syfte att synliggöra i vilka situationer förskolepedagoger och barn på en förskolas småbarnsavdelning använder sig av surfplattor. Faktorer som undersökts har varit vilka kontexter som utgör dessa situationer, vilka beståndsdelar dessa kontexter består av samt vilka motiv och aktiviteter som ligger till grund för användning av surfplattor. Studien har varit av kvalitativ karaktär och har undersökt en småbarnsavdelning med barn upp till tre år på en förskola i Stockholm. För att åstadkomma detta har semi-deltagande observationer skett på förskolan under fyra dagar. Den insamlade datan har ställts mot och analyserats efter Nardi, Dourish och Benyons teorier om kontext samt Blomberg, Burrell &amp; Guests teori om etnografi. Undersökningen har funnit att motivet är den kontextuella beståndsdel som väger tyngst då den ligger till grund för resterande beståndsdelar. De tre motiv som identifierats i denna studie är kommunikation, visualisering och underhållning. / This report has aimed to visualize in which situations tablet computers are being used by nursery school teachers and children at a baby and toddler unit of a nursery school. Factors that have been studied are which contexts that constitute these situations, which components that constitute these contexts and which underlying motives and activities that encourage using tablet computers. The study has been of a qualitative type and has studied a baby and toddler unit at a Stockholm nursery school that include children of three years and younger. Semi-participant observations have been done in a period of four days. The gathered data has been analyzed according to Nardi, Dourish and Benyon’s view on context as well as Blomberg, Burrell &amp; Guest’s view on ethnography. The study has found that the contextual component of most significance is the motive, since it forms the basis of remaining components. In this study, the three motives that have been identified are communication, visualization and entertainment.