The main purpose of this study was to highlight young people with alcohol and drug problems and their experiences of social and pedagogical exclusion. The data collected consist of interviews, in turn obtained from Ungdok. Ungdok is a documentation system used by the Social Services. It aims at documenting young people’s own accounts of their alcohol and drug use and how it affects different aspects of their lives. The study’s focus was on how young people with a variety of substance use describe their experiences of exclusion in school settings. Initially the results were analyzed with the help of concepts that are used to identify various aspects of school difficulties, the significance of them, and what the consequences might be for the youngsters. The analysis also focuses on the elements of exclusion that the youngsters ascribe to the school setting, as well as peer relations, and their own family ties. A large part of the interviewees, roughly 1/3 of  2169 young people with alcohol and drug problems, state that they have no school related problems, which perhaps could be attributed to a more normalized use of so-called party drugs, and/or cannabis. 2/3 of the interviewees however, state that they have experienced, or are experiencing school related problems. A lot of the young people whose accounts were used in this study state that their drug use was most prevalent in transition periods, even though alcohol use generally increase when adolescents reach adulthood. A finding of this study is that about half of the young people interviewed consider themselves unwanted or as failures. Another finding is that approximately 1/5 of the youngsters’ accounts of school related difficulties relate to ADHD or other neuropsychiatric difficulties or diagnoses. Physical illness is in a few cases also given as a reason for school related difficulties. Other problematic areas described by the young people relate to difficulties with concentration, and those are often described in terms of comorbidities or that the individual devalues him or herself. The results of the study show that school related social exclusion appear on both a structural, interpersonal, as well as an individual level. Two distinct approaches also become apparent in the results. The first approach emphasizes that exclusion is the result of the school’s, or the educational institution’s failure to fully embrace inclusive practices. The second approach visible in the results takes a more individualistic view on exclusion, often resulting in the young person putting blame on him or herself for being the very reason they’re experiencing social, and/or pedagogical exclusion. The study’s results raise questions as to what extent an individual child/young person can be expected to take responsibility for the parental level of education and the potential disadvantage this brings the young person. Other questions of interest that may be raised in relation to the results of this study is to what extent a child or young person can be expected to take responsibility for the potentially negative consequences of an unequal and/or segregated school system. Is it the education system, the school, or the pupils that ought to take the responsibility and action to guarantee the educational support that all pupils have the right to? This study has contributed to the body of knowledge by providing knowledge of how young people with alcohol and drug problems describe their own experiences of school related difficulties, and to what extent these experiences in various degrees have contributed to a sense of social and pedagogical exclusion in school settings.

Tillgängligheten till transporter och offentlig service är kritiskt för att ett samhälle ska kunna frodas och utvecklas, men vissa stadsdelar kan vara särskilt utsatta jämfört med andra. Denna studie syftade till att undersöka variationen i tillgänglighet mellan olika områden, med två stadsdelar i Uppsala stad som exempel. Bristande tillgänglighet är allvarligt och kan leda till social exkludering, vilket i sig självt är allvarligt och kan hindra medborgare att vara delaktiga i samhället. I studien undersöktes variation i tillgänglighet samt utbredningen av social exkludering genom att analysera dessa faktorer med GIS i form av tematiska kartor och Kernel Density. Två stadsdelar i Uppsala, Gottsunda och Svartbäcken, med skilda geografiska och demografiska egenskaper jämfördes. Resultaten visade att det fanns en stor variation i tillgänglighet till transporter och offentlig service mellan stadsdelarna. Gottsunda hade en befolkning med lägre inkomster, en högre andel hyresrätter, andel ej förvärvsarbetande och invånare med utländsk bakgrund och på samma gång en lägre tillgänglighet, i Svartbäcken var det tvärtom. Detta talar för att graden av social exkludering är tydligt kopplat till graden av tillgänglighet i en stadsdel.

The dissertation analyzes labour market projects co-financed by the European Social Fund (ESF) targeting unemployed migrants and ethnicized groups. The analysis is qualitative, discourse-oriented and based on Foucault’s concept of governmentality. More specifically, it is highlighted how the target groups are ethnicized through discourses of employability and learning. The thesis consists of four articles. In the first three articles, focus is mainly on how the projects present themselves through their project descriptions in the ESF project bank and the fourth article is mainly based on ethnographic material. Overall, this dissertation highlights different aspects of inclusion work directed towards migrants and ethnicized target groups that can be seen as problematic and sometimes contradictory. Tendencies to individualize unemployment and thus positioning the unemployed project participants as responsible for their situation is interrogated in the thesis. Further, it is analyzed how culture and ethnicity is used in ways that are likely to strengthen the target groups ‘Otherness’ in relation to a ‘Swedishness’ that often become synonymous with what is perceived as normal and thus widening the gap between ‘us’ and ‘them’ when the stated goal is the opposite. This dissertation can serve as a starting point to reflect on how inclusion efforts and labour market projects seeking to produce social inclusion and employability may be at risk to categorize people in different ways, which can sometimes be problematic in relation to what the efforts seek to achieve. / I avhandlingen studeras arbetsmarknadspolitiska åtgärder, i form av projekt finansierade av Europeiska socialfonden (ESF), riktade mot arbetslösa migranter och etnifierade grupper. Analysen är kvalitativ, diskursorienterad och utgår från Foucaults begrepp governmentality. Mer specifikt belyses hur projektens målgrupper etnifieras genom diskurser om anställningsbarhet och lärande. Avhandlingen består av fyra artiklar. I de tre första artiklarna fokuseras främst hur projekten framställer sig själva genom projektbeskrivningar i ESFs projektbank och den fjärde artikeln utgår främst från etnografiskt material. Sammantaget belyser avhandlingen olika aspekter - som kan ses som problematiska och ibland motsägelsefulla - av inkluderingsarbete riktat mot migranter och etnifierade målgrupper. Det handlar om tendenser att individualisera arbetslösheten och därmed i hög grad ansvariggöra de arbetslösa projektdeltagarna för sin situation. Det handlar också om att använda kultur och etnicitet på ett sätt som riskerar att förstärka målgruppernas ’annorlundahet’ i relation till den ’svenskhet’ som inte sällan blir synonymt med vad som uppfattas som normalt och på så sätt vidga gapet mellan ’vi’ och ’dem’ när den uttalade målsättningen är det motsatta. Avhandlingen kan fungera som en utgångspunkt för att reflektera kring hur inkluderingsinsatser och arbetsmarknadsprojekt riskerar att sortera och kategorisera människor på olika sätt, som kan vara problematiska i relation till vad insatserna vill uppnå.

Purpose: The purpose of the study reported in this thesis is to addto the knowledge concerning what public librarians do to meet theneeds of unaccompanied asylum-seeking minors, thereby helpingthem to develop and establish themselves in a new environment.What tasks, activities and tools do the librarians have at theirdisposal? What problems do they encounter? What values, normsand attitudes guide their work? Method: The thoughts andexperiences of six public librarians have been captured throughqualitative semi-structured interviews, the result of which has beenthematically analysed using notions of social capital and socialexclusion. Findings: Unaccompanied asylum-seeking minors facea number of challenges which the public library with its librarians,collections and various activities can assist in coping with byproviding the children with opportunities to increase their socialcapital and decrease the risk of social exclusion. Researchlimitations: It has for several reasons proven difficult to studyunaccompanied asylum-seeking children as a distinct group, whichis why this study also uses material that deals with refugees as awhole. A significant amount of the latter are undeniablyunaccompanied minors, an especially exposed and vulnerable typeof refugees. The study is limited, local and situated and thereforenot empirically generalizable. Research implications: The studycontributes to the accumulated knowledge concerning the potentialof public libraries as vectors for building social capital in the livesof unaccompanied asylum seeking minors, in a variety of ways.The role, values and attitudes of librarians are especiallyhighlighted. / Program: Bibliotekarie

<p>Enligt Konventionen om barnets rättigheter och Läroplanen för förskolan har barn rätt att göra sina röster hörda och bli lyssnade till. Hur detta ser ut i praktiken och vad som krävs av den vuxne för att samtal med barn ska fungera ömsesidigt är vad denna studie försöker inringa. Utifrån samtal och deltagande observationer under tio dagar av två femåriga pojkar och två femåriga flickor vid en förskola har fyra ögonblicksbilder, kallade livsberättelser, tolkats fram. Syftet är att undersöka hur barnen gestaltar sin livsberättelse i samtal och samspel och vad som framstår som viktigt i deras liv vid undersökningstillfället.</p><p>Studien utgår från hermeneutisk tolkningslära, narrativ teori och ett relationellt psykologiskt perspektiv. En problematisering ges av begreppet barnperspektiv, vilket är centralt för förståelsen av barns livsvärld. I forskningsöversikten ges en kortfattad beskrivning av detta begrepp relaterat till aktuell forskning. Också forskning om barnsamtal beskrivs.</p><p>Tre gemensamma teman i barnens livsberättelser, så som de presenteras i studien, kan läsas fram; tillhörighet, makt och kön som organiserande princip. Tillhörighet handlar om tillgång till olika gemenskaper som femårsgruppen, flickorna, pojkarna och bästisar. Tillhörighet innebär social inkludering, vars subjektiva dimension utgörs av barnets upplevelse av att ”få vara med”. Barn konstruerar tillhörighet genom likhet i intressen, kamratlighet och snällhet. Makt handlar om rangrodning och hierarkier, Att vara stor är liktydigt med makt. Social exkludering är ett maktuttryck, vars subjektiva dimension är barnets upplevelse av att bli utesluten. Exkludering kan också vara ett sätt att värna om en upprättad gemenskap. Kategorisering och genrekonstruktioner påverkar barnets möjligheter att delta. Kön som organiserande princip manifesteras i tydliga flick- respektive pojkgemenskaper där barn gör kön, men barnen utmanar också den traditionella tudelningen mellan feminina och maskulina positioner.</p>

Enligt Konventionen om barnets rättigheter och Läroplanen för förskolan har barn rätt att göra sina röster hörda och bli lyssnade till. Hur detta ser ut i praktiken och vad som krävs av den vuxne för att samtal med barn ska fungera ömsesidigt är vad denna studie försöker inringa. Utifrån samtal och deltagande observationer under tio dagar av två femåriga pojkar och två femåriga flickor vid en förskola har fyra ögonblicksbilder, kallade livsberättelser, tolkats fram. Syftet är att undersöka hur barnen gestaltar sin livsberättelse i samtal och samspel och vad som framstår som viktigt i deras liv vid undersökningstillfället. Studien utgår från hermeneutisk tolkningslära, narrativ teori och ett relationellt psykologiskt perspektiv. En problematisering ges av begreppet barnperspektiv, vilket är centralt för förståelsen av barns livsvärld. I forskningsöversikten ges en kortfattad beskrivning av detta begrepp relaterat till aktuell forskning. Också forskning om barnsamtal beskrivs. Tre gemensamma teman i barnens livsberättelser, så som de presenteras i studien, kan läsas fram; tillhörighet, makt och kön som organiserande princip. Tillhörighet handlar om tillgång till olika gemenskaper som femårsgruppen, flickorna, pojkarna och bästisar. Tillhörighet innebär social inkludering, vars subjektiva dimension utgörs av barnets upplevelse av att ”få vara med”. Barn konstruerar tillhörighet genom likhet i intressen, kamratlighet och snällhet. Makt handlar om rangrodning och hierarkier, Att vara stor är liktydigt med makt. Social exkludering är ett maktuttryck, vars subjektiva dimension är barnets upplevelse av att bli utesluten. Exkludering kan också vara ett sätt att värna om en upprättad gemenskap. Kategorisering och genrekonstruktioner påverkar barnets möjligheter att delta. Kön som organiserande princip manifesteras i tydliga flick- respektive pojkgemenskaper där barn gör kön, men barnen utmanar också den traditionella tudelningen mellan feminina och maskulina positioner.

Frånvaro bland elever i gymnasiet är ett allt mer tilltagande problem. Elever med en hög frånvaro brukar inom forskningen benämnas ELOF (elever med omfattande frånvaro). Det är konstaterat att det existerar ett samband mellan frånvaro och låga betyg samt chansen att ta studentexamen. I värsta fall hoppar ungdomen i fråga helt av gymnasiet och slutför därmed inte sina studier. Detta försämrar avsevärt denne individs livschanser och tenderar till att påbörja en negativ spiral in i ett utanförskap där ungdomen får svårigheter på utbildnings, arbets- och bostadsmarknaden. Denna utanförskapsprocess kallas för social exkludering vilket innebär att ungdomen finner sig själv utanför samhällsgemenskapen. Studien är upplagd med en komparativ metod och jämför Solna och Sundbybergs arbete med gruppen ELOF. Fokus har legat på att hitta olikheter i arbetssätten, inte att finna en metod som skulle fungera för båda kommunerna. Vi noterade att Solna uppvisar lägre ungdomsarbetslöshet än Sundbyberg. Detta ansåg vi vara anmärkningsvärt och bestämde oss för att fördjupa oss i varför det skiljer sig mellan kommunerna? I studien har vi identifierat en socioekonomisk faktor som kan tänkas vara en bidragande orsak till dessa skillnader, nämligen andelen högskoleutbildade i respektive kommun. Resultaten från vår studie tyder även på att ungdomar med psykisk ohälsa och diagnoser tenderar att löpa större risk att befinna sig i ELOF.

This research is about unemployment and how it effects on three dimensions of social exclusion: health, income deprivation and political activity. The aim is to investigate how age and welfare systems interact with unemployment’s impact on social exclusion. The analysis method used in this research paper is multilevel modelling. The analyze method gave the possibility to study the impacts of unemployment on social exclusion both from an individual and a context level. The results shows that unemployment does have an impact on all the three chosen dimensions of social exclusion. In addition, unemployment effects most people in countries which are characterized by the liberal welfare systems and east European welfares. At age level, unemployment has a larger impact on older individuals than the younger ones. / Denna studie undersöker arbetslöshetens påverkan på tre olika dimensioner som anses tillhöra social exkludering, dessa dimensioner är hälsa, inkomst och politisk inkludering. Här undersöks arbetslöshetens påverkan på. Arbetslöshetens inverkan på de olika dimensionerna i relation till olika välfärdssystem och åldersgrupper inom Europa. Analysmetoden som används i denna studie är multilevel analysmodellen. Denna analysmodellen ger en möjlighet att studera effekter på arbetslöshetsproblematiken både på individnivå och gruppnivå. Resultaten visar att arbetslösheten ger mest negativ påverkan på social exkludering i de europeiska länder som betraktas att ha liberala välfärdssystem samt i östeuropeiska välfärdsstater. På individnivå är effekten av arbetslöshet mest påtaglig bland kategorin äldre och etablerade inom de tre dimensionerna.

Syftet med studien har varit att studera onlineforumet incels.net för att undersöka huruvida medlemmarna vid forumet har liknande bakgrund och/eller gemensamma erfarenheter. Detta undersöktes med hjälp av på förhand utvalda variabler baserade på risk- och skyddsfaktorer tagna från riktlinjer inom socialtjänsten. Tidigare forskning har kunnat kartlägga en specifik rådande diskurs bland incels och uttryck av psykisk ohälsa hos gruppen men inte kunnat visa på gemensamma erfarenheter på kvantitativ nivå. Studien använder sig av en kvantitativ dataanalys som metod. Den vetenskapsteoretiska utgångspunkten för studien är kritisk realism, social exkludering och stämplingsteori. I diskussion av resultaten har social exkludering och stämplingsteori använts. Studien utfördes genom granskning av totalt 12 700 inlägg på online-forumet incels.net. I studien ingick granskning av 111 medlemmar på onlineforumet incels.net. Dessa medlemmars inlägg granskades för att sedan föras in i ett statistiskt sammanställt ark för att se vilka variabler som uppfylldes av vardera medlem. Det insamlade materialet undersöktes sedan genom olika typer av statistiska analyser såsom korstabulering med Chi2-test och korstabeller för att kunna urskilja samband. Vid utförandet av de statistiska jämförelserna användes programmet Statistical Package for the Social Sciences (SPSS). Resultatet av studien visade på en förhöjd andel psykisk problematik hos medlemmarna på forumet vilket sedan diskuterades och jämfördes med övrig befolkning. Resultatet visade även på ett samband mellan dåliga familjeförhållanden och psykisk problematik hos medlemmarna på incels.net.

Studiens syfte har varit att undersöka professionellas bedömningar av det stöd arbetssökande får genom kommunala arbetsmarknadsinsatser. Studien har åsyftat att lyfta fram de kommunala insatsernas möjliggörande och begränsande effekter, faktorer som påverkar arbetssökanden i sin position på arbetsmarknaden samt förbättringsområden som de professionella ser inom insatserna i stort. För att besvara studiens syfte har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med fem professionella som är verksamma inom kommunala arbetsmarknadsinsatser. Intervjupersonerna arbetar inom tre olika enheter i två “mellanstora/större” svenska kommuner. Det insamlade materialet analyserades sedan med hjälp av ett teoretiskt ramverk bestående av perspektiven marginalisering, social exkludering samt push- och pullfaktorer kopplade till arbetsmarknaden. Resultatet visar att arbetsmarknadsinsatserna i sin helhet fyller en betydande funktion avseende att påverka arbetssökandens möjligheter och begränsningar på arbetsmarknaden. De möjligheter som insatserna öppnar upp för deltagarna ansågs i stort påverka positivt samtidigt som det framgår att insatserna i vissa fall kan tendera att ha en stigmatiserande effekt. Det har framkommit att ett flertal faktorer kan ses som centrala och påverka hur väl insatsstödet fungerar för respektive individ. Insatsernas kvalité i form av tidsmässiga resurser och vilken typ av professionellt stöd som erbjuds är exempel på centrala faktorer som anses påverka för insatsernas effektivitet.