Att realisera en film är ett unikt och kreativt projekt där olika aktörer med olika yrkesroller samarbetar. Syftet med denna studie är att beskriva hur en manusförfattare använder sitt kontaktnätverk inom den svenska filmbranschen för att realisera en film. Studien redogör för vilka upplevda värden, i form av förmåner, som aktörer samskapar med manusförfattaren och hur det föranleder andra aktörer att vilja delta i filmprojektet. Studien har genomförts genom intervjuer med etablerade aktörer inom filmbranschen. Erhållen data analyseras utifrån tjänsteekosystemets ansats, enligt vilken en aktörs resurs, i form av kompetens, måste göras tillgänglig, anpassas och integreras med andra aktörers resurser för att samskapa värden. Resultatet av studien visar att manusförfattaren har tillgång till andra aktörer via sitt kontaktnätverk samt anpassar sitt manus och sociala beteende efter olika aktörernas upplevda värden. Filmskaparna som studerats upplever värden i ett kreativt och kommersiellt manus, men även i andra filmskapares erfarenheter. / The making of a film is a unique and creative project where various individual actors with different professions co-operate. The aim of this study is to describe how a screenwriter uses his or her relations in the Swedish film industry in order to create a film. The study aims to describe which benefits, defined as perceived values, different actors co-create with the screenwriter which stimulate other individual actors’ desire to participate in the film project. The study has been conducted through interviews with established actors in the film industry. Acquired data is analysed with regards to the theory of service ecosystems, according to which an actor’s resource, defined as competence, has to be made available and adjusted to the resources of various other actors in order to co-create value. The result of this study shows that the screenwriter aquires availability to other actors through networks of actors and adjusts the script and social behaviour to the other actors’ perceived values. The studied filmmakers perceive values in a creative and commercial script as well as in the merits of other filmmakers.

Detta självständiga arbete sammanställer elva vetenskapliga artiklar som behandlar vilka effekter lärares högläsning har på elevers läslust. Vissa av artiklarna grundar sig på studier av mer kvantitativ art och andra är mer kvalitativa. De bakomliggande studierna i artiklarna har också haft olika informanter: vissa har enbart antagit lärares perspektiv och vissa har enbart utgått ifrån eleverna, medan några har grundat sig på både lärar- och elevperspektiv. Innehållet har analyserats systematiskt i syfte att ta reda på vilka komponenter som lärarens högläsning behöver för att den ska bidra till att elevers läslust ökar. Arbetet har utförts som en systematisk litteraturstudie där innehållet i artiklar har kodats, kategoriserats och tematiserats. Enligt analysen framstår det som att det finns fyra komponenter som bör ackompanjera högläsningen för att den ska påverka elevernas läslust positivt: strategier och struktur, genuint intresse , intressant material och valfrihet samt social kontext. Lärare bör planera sin undervisning för att inkludera dessa fyra komponenter i högläsningssituationen.

Äldre personer utgör en allt större del av befolkningen vilket gör att forskning kring hälsosamt åldrande blir mer aktuellt. Flera studier tyder på att ånger kring det förflutna har negativa konsekvenser för hälsan och att upplevelsen av att vara tillfreds har en positiv inverkan på välmående. Däremot saknas kunskap om hur äldre blir tillfreds med sina livsval. Studien syftade till att bidra med en mer nyanserad bild av hur personer över 65 år förhåller sig till livsval och konsekvenser av dessa, samt hur upplevelsen av att vara tillfreds med livet kan uppstå. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 11 deltagare. Det insamlade materialet analyserades utifrån en induktiv tematisk analys vilket resulterade i fyra huvudteman och 12 subteman. Huvudtemana Positivitet, Acceptans och Självständighet innebär tre olika förhållningssätt till livsval. Social kontext belyser social påverkan på livsval samt hur gemenskap och att vara betydelsefull bidrar till välmående och mening i livet. Studiens bredare definition av livsval och det positiva fokuset bidrar till en mer nyanserad bild av äldres syn på livsval inom flera olika områden. Resultatet visar att upplevelsen av att vara nöjd inte nödvändigtvis kan likställas med att vara tillfreds, och att hur människan förhåller sig till valet och dess konsekvenser blir viktigare än det faktiskt utfallet i det aktuella valet. Äldre som söker behandling för hantering av negativa känslor kopplade till åldrande och livsåterblickande kan behöva olika interventioner beroende på hur de förhåller sig till livsval. / Older people make up an increasing proportion of the population which makes research on successful aging more relevant. Several studies show negative health consequences when regretting the past and that the experience of coming to terms have positive effects on well-being. Although, little is known about how older people come to terms with life choices. This study aimed to contribute with a nuanced picture of how people over the age of 65 relate to life choices and their consequences, and how elderly people come to terms with life. Semi-structured interviews were conducted with 11 participants. The material was analyzed based on inductive thematic analysis, resulting in four main themes and 12 subthemes. The main themes Positivity, Acceptance and Independence involve three different approaches to life choices. Social context highlights the social impact on life choices and how community and being important to others contributes to well-being and purpose in life. The broader definition of life choices and the positive focus of this study contributes to a more nuanced picture of older peoples view on life choices in multiple areas. The result shows that the experience of coming to terms with life not necessarily can be equated with being satisfied, and that how people relate to life choices and its consequences becomes more important than the actual outcome of the choice itself. Elderly people who seeks treatment for dealing with negative emotions related to aging and life reminiscence may need different interventions depending on how they relate to life choices.

Då marknaden för interaktiva applikationer till TV har blivit mer tillgänglig för utomstående utvecklare skapas en ny arena där nya interaktiva applikationer kan ta plats. Vid design och utveckling av digitala tjänster och produkter är det viktigt att ta hänsyn till det tänkta sammanhanget. I vår kandidatuppsats undersöker vi användarupplevelser av applikationer för TV i hemmiljö och utforskar egenskaper och uppfattningar vad gäller navigering och den sociala kontexten utifrån deltagarnas situation som kan vara viktiga att tänka på vid design av applikationer för TV. Detta gör vi med hjälp av sex användargrupper med två vuxna i varje grupp i blandad ålder och med varierande erfarenhet, genom observationer och intervjuer kring deras användning av utvalda applikationer till Apple TV. Undersökningen visar att kontexten har en avgörande roll och att intresset för applikationer och interaktiv TV främst ligger i gemensam användning medan mer individuella aktiviteter sker genom annan teknik så som datorer, smartphones och tablets. Upplevelserna av applikationer för TV visade sig påverkas av bland annat tidigare teknisk erfarenhet där även ålder inverkar. Men även om vissa moment upplevs som besvärliga var inställningen positiv, vilket betyder att det finns fler aspekter än bara användbarheten som påverkar upplevelsen. Viktiga faktorer för användarupplevelser vid design av applikationer för TV handlar bland annat om det varierande avståndet användare har till teven samt storleken på denna. / As the market for interactive applications for television has become more accessible for outside developers a new arena has been created where new interactive applications can take place. When developing digital services and products it is important to take into account the intended context. In our bachelor thesis, we examine the user experiences of applications for the TV in the home environment and explores the characteristics and perceptions regarding navigation and social context from the participants' situation that may be important to consider when designing applications for TV. We do this with the help of six user groups with two adults in each group of mixed ages and with varying experience, through observations and interviews about their use of selected applications for the Apple TV. The survey shows that the context has a crucial role and that the interest in applications and interactive TV is primarily in common use, while more individual activities are used by other technologies such as computers, smartphones and tablets. The experiences of applications for television proved to be affected by, among other things previous technical experience but also age. Even if some elements where perceived as cumbersome, users attitude was still positive, which means that there are more aspects than just usability affecting user experiences. Important factors for the user experience when designing applications for television include the varying distance users have to the TV, and the size of it.

Abstract The aim of this study was to research how pedagogues work with communication and technique within language development for children with special needs. It covers children with language disorder and language delay as well as children having a different language than Swedish as their native language. The main questions used are: What means of communication methods are the pedagogues using on their daily work with children with special needs and what methods are used in the preschool to support the children with the language development? What obstacles and possibilities do the pedagogues identify when it comes to use of technical tools and what holdbacks are identified in the preschools when it comes to use of technical tools? The identified conclusions were that the sociocultural perspective became the focus of argument throughout the study as it can be used to connect communication and language development. The method to get answers to the questions was to perform four interviews in different preschools. The preschools were located within different counties close to a major city. The aim was initially to see how preschools work with technical tools and language development with children. This purpose was revisited as several preschools do not use technical tools as portable reading devices as we initially thought. The performed interviews were influenced by the model of Bornholm and knowledge of how this model can be used in the preschool support to support the language development for the children. Keywords: communication in preschool, language development, children with special needs, first language, learning tablet and social context.

I denna studie har vi med ett kvantitativt tillvägagångsätt analyserat hur den självskattade hälsan hos en sjukdomspopulation förhåller sig till socioekonomiska faktorer, social kontext och de tre inkomsthypoteserna. De tre inkomsthypoteserna avser absolutinkomsthypotesen, relativinkomsthypotesen och inkomstskillnadshypotesen. Datamaterialet som ligger till grund för denna studie baseras på registerdata över cirka 7700 patienter över 18 år från Stockholms län som genomgått ryggkirurgi under åren 2006–2016. Den självskattade hälsan analyserades både vid inskrivningstillfället i samband med ryggkirurgi samt som förändringen i den självskattade hälsan från inskrivningstillfället till ett år efter operationen. Till vår vetskap har tidigare forskning inte i någon större utsträckning analyserat sambandet mellan socioekonomiska faktorer och förändringen i självskattad hälsa i samband med vårdinsats, vilket är en del av vårt forskningsbidrag. Resultaten indikerar att social kontext inte har ett statistiskt signifikant samband med förändringen i självskattad hälsa. Vid analys av den initiala hälsonivån finner vi dock tvetydiga resultat för inkomstskillnadshypotesen och relativinkomsthypotesen. Vi finner att absolutinkomsten har en positiv korrelation med den självskattade hälsan både vid inskrivningstillfället och vid förändringen. Vi finner även att universitetsutbildning har ett statiskt signifikant och positivt samband med förändringen i självskattad hälsa dock gäller inte detta för den självskattade hälsan vid inskrivningstillfället. Våra resultat indikerar även att vara född utanför Europa har en statistiskt signifikant negativ korrelation med den självskattade hälsan vid inskrivningstillfället samt vid förändringen i självskattad hälsa. Våra resultat ger en djupare förståelse för vilka faktorer som kan ligga till grund för skillnader i självskattad hälsa hos en sjukdomspopulation. Vidare ger studien underlag för utformning av policyrekommendationer som riktar sig mot en jämnare fördelning av hälsa i samhället genom implementering av tolk och individuellt anpassad information / In this study, we analyzed the correlation between differences in self-reported health, socioeconomic status, social context and the three income hypotheses. The three income hypotheses refer to the absolute income hypothesis, the relative income hypothesis and the income inequality hypothesis. The sample of our study consists of about 7700 individuals age 18 and above from Stockholm county who have gone through surgery due to back pain in the years 2006-2016. With a quantitative approach, we analyzed the correlations between socioeconomic status, social context and health at two times in conjunction to a health care input. To our knowledge has previous research not to a greater extent analyzed the connection between socioeconomic status and the change in health in connection to a health care input, which is part of the contribution of this study. The results indicate that social context does not have a statistically significant correlation with the change in health after a health care input, although we find ambiguous results for the income inequality hypothesis and the relative income hypothesis when analyzing the initial health status. We find that absolute income has a statistically significant and positive correlation with both the initial self-rated health and the change in self rated health over time. An education at university has a statistically significant and positive correlation with the change in self-rated health between the two-time periods, however we do not find this result for the initial health status. Our results indicate that to be born outside of Europe correlates negatively and statistically significant with the change in selfreported health and the initial health status. Our results give a deeper understanding and knowledge to which factors that could explain differences in health for a population with a defined disease. Furthermore, based on our results we give policy recommendations targeted at a more even distribution of health in Sweden through implementing the use of translators and individually customized information.

My essay is concerned with intercultural leadership and practical knowledge. The essay is about ethical dilemmas and the diversity of issues we face constantly at the preschool. In my story I examine the different views of knowledge and the opportunities to lead people in an intercultural way, and how they relate to each other. I start by looking at the ethical ideas that form the basis for our actions and our view of knowledge. Then, I examine how the practical wisdom guides the ethical dilemmas that arise at the preschool. Thus, that leads me to the different forms of knowledge which are made visible in our daily work at the preschool, how they can be understood in the cultural environment in which they arise, and how they can be related to leadership. I show how the thinking ways and traditions we create shape the leadership. My inquiry is related to my colleagues since my professional role as a preschool teacher is made possible only in a social context with them. I find that the relationship between my own understanding of the practical knowledge and intercultural management can be related to my colleagues, as well as to parents and preschool children. The environment at the preschool is based on different ways of thinking and traditions that are transmitted and transformed in different processes. The inter-cultural leadership is questioned in the working group and the desire for authoritarian leadership is brought to question. Our view of knowledge is dependent on the ethical values we choose to make use of. Knowledge and leadership is created in a process that never ends, together with the people who create and recreate it.

Denna studie beskriver utmaningar för socialt arbete mot barnarbete inom ASM-gruvarbete i Afrika. Detta är gjort genom en strukturerad litteraturöversikt där nio av 192 artiklar valdes ut, vilka tillsammans redovisar en översikt av existerande data. Uppsatsen är ämnad att tematiskt analysera omständigheter kring barnarbete i gruvor i Afrika, och hur förhållandet gällande socialt arbete mellan västerländska och afrikanska länder kan förstås avseende barn som arbetar med mineralbrytning i Afrika. Förhållandet mellan Afrika och västvärlden konkretiseras genom Demokratiska republiken Kongo (DRK) och koboltkedjan. Utgångspunkten för studien är barnkonventionen. Analysen diskuterar vad som behöver tas i beaktning för att uppnå hållbara förändringar. Studiens slutsats är att perspektiv på barnets bästa och barnarbete skiljer sig beroende på social kontext, vilket leder till utmaningar för socialt arbete mot barnarbete. Samarbetet mellan västvärlden och Afrika behöver stärkas än mer för att uppnå hållbar utveckling. / This study depicts challenges in social work against child labour in artisanal and small-scale mining (ASM) in sub-Saharan Africa. It is made through a structured review where nine of 192 articles were selected, which together provides an overview of existing data. The paper is aimed to thematically analyze circumstances of child labour in mines in Africa, and how the relationship of social work between Western and African countries can be understood regarding children mining in Africa. The relationship between Africa and the Western world is concretized through the Democratic republic of Congo (DRC) and the cobalt chain. The approach in this article is based on the Convention on the Rights of the Child. The analysis discusses what should be considered to achieve sustainable changes. It concludes perspectives on best interest of the child and child labour differs depending on the social context, leading to challenges for social work against child labour. Greater cooperation between the western world and Africa is needed for sustainable development.