Syfte: Vårt syfte är att öka förståelse för hur de olika motivationsfaktorerna självförverkligande, gemenskap och altruism (i samhällsfrågor) är motiverande för ledare i sociala företag till att driva deras företag. Metod: Studien är baserad på en kvalitativ metod och vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer där 10 olika ledare i sociala företag har blivit intervjuade. För att kunna dra slutsatser från empirin har vi använt oss av tematisk analys och öppen kodning. Resultat & slutsats: Efter studiens genomförande upptäckte vi olika sätt hur de tre teman påverkade ledare i sociala företags motivation. Vi såg även att gemenskap är den motivationsfaktor som påverkar en ledare i ett socialt företag på flest sätt, följt av självförverkligande och sedan altruism (i samhällsfrågor). Resultatet var förvånade då tidigare forskning mer förespråkar altruism som den motivationsfaktor som påverkar en ledare i sociala företag i störst utsträckning.  Uppsatsens bidrag: Vi presenterar en ny vinkel till vad som motiverar en ledare i sociala företag än vad tidigare forskning har visat. Vårt resultat skapar en större och djupare förståelse till varför en person vill arbeta som ledare i ett socialt företag. / Aim: This study has been conducted to find out how the motivation factors of self-realization, fellowship and altruism (in social issues) are motivating for leaders in social enterprises. Method: The study is based on a qualitative method and we have used semi-structured interviews where 10 different leaders in social enterprises have been interviewed. To obtain a result from the empirical data, we have used a thematic analysis and open coding. Result & Conclusions: After this study implementation we found that fellowship is the motivating factor that has the biggest impact for a leader in social enterprise, followed by self-realization and finally altruism (in social issues). This was surprising when earlier research more focused on altruism as the motivating factor that affects a leader in social enterprises the most. Contribution of the thesis: We present a new aspect to what motivates a leader in social enterprises than previous research has shown. This creates a greater and deeper understanding of why a person wants to work as a leader in social enterprise.

Arbetslinjens tongivande roll anses innebära direkta konsekvenser för det sociala arbetet. I stora drag innebär arbetslinjen att arbetsmarknads- och socialpolitiken utformas för att främja aktivitet framför passivitet. Denna uppsats fokuserar på arbetsintegrerande sociala företag, en typ av sociala företag som erbjuder arbetsträning eller andra sociala insatser för personer som står utanför arbetsmarknaden. I samtalet om sociala företag är arbetsmarknadsintegrering centralt, trots att det saknas entydiga belägg för att sociala företag ökar integrationen på arbetsmarknaden. Samtidigt är det inte helt klart vilket syfte de arbetsintegrerande sociala företagen har. Detta väcker också frågan om möjliga utgångspunkter för verksamhetsutvärdering. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur syftet med arbetsintegrerande sociala företag kan förstås och vilka implikationer detta har för utvärdering av verksamheterna. Forskningsteoretisk utgångspunkt för studien är socialkonstruktionismen. Studiens teori utgörs av tre perspektiv på arbetslinjen: disciplinerings-, självhjälps- och rättighetsperspektivet. Disciplineringsperpektivet innebär att individens eget försörjningsansvar, aktivering och skyldigheter gentemot staten betonas. Självhjälpsperspektivet ger uttryck för en förväntan om ömsesidigt handlande mellan stat och individ, där fokus ligger på att hjälpa individen till självförsörjning. Inom rättighetsperspektivet betraktas arbetet som en social rättighet. Studien använder sig av riktad kvalitativ innehållsanalys. Uppsatsen består av en dokumentstudie med analys av offentliga dokument som följs av en intervjustudie med företrädare för arbetsintegrerande sociala företag. Studien kommer fram till att syftet kan förstås utifrån samtliga teoretiska perspektiv, men främst självhjälps- och disciplineringsperspektivet. Eftersom det i materialet finns uttryck för samtliga teoretiska perspektiv kring arbetslinjen så öppnar det för olika sorters utvärdering, där de undersökta arbetsintegrerande sociala företagen huvudsakligen väljer att utvärdera sin verksamhet utifrån vad de anser prioriterat.

This thesis aims to answer the question if there´s a difference between two different governments policies, even though they have the same goal. The question in particular is about social enterprises and how governments create policies to improve their status. Another thing concerning this is that social enterprises might not be a thing for the Swedish society. To answer these two parts, I´ve analyzed a policy document for social enterprises, from each government and analyzed the structure of social enterprises and compared those to three welfare regimes and theories about non-profit activity in different welfare regimes. The result is that the governments have crucially different policies to reach the same goal with the social enterprises. Social enterprises as a phenomenon is clearly affected by the way a society is built and might not be a common thing in a social democratic country instead Sweden might have to become more conservative to be able to meet their struggles.

Aim: The purpose of the study is to investigate how WISE (Work integration social enterprises) promotes employee health and sustainable development. Method: In order to investigate how WISE works to promote health and sustainable development, interviews were carried out with four business managers at four companies. Semi-structured interviews were conducted with operational managers at WISE in Central Sweden. Results: Analysed data showed that WISE promoted the health of employees through increased opportunities, increased quality of life and preconditions for all. The results also showed that there were ongoing sustainability efforts. The social, economic and ecological dimension clearly appeared in WISE's work. Conclusions: WISE is a relatively new research area and more research is needed on the challenges and opportunities that WISE face in terms of as well as their needs to strengthen health promotion and sustainability achievements. More research is needed on the public health impact of work integration social enterprises as well as on evaluating both health promotion and sustainability measures performed.   Keywords: Work integration social enterprises, sustainable development, health promotion, inclusion, social participation

Social enterprises make up one of the groups of participants that provide welfare services financed by public funding. The object of this study is to describe and analyze from a theoretical point of view which conditions, in what fields, by which division of responsibility and finally through what decisions these social enterprises are allocated a place in the market for social welfare services. The company that has been the object of study offers services in the field of social welfare and in employment. In the study a triangulation of qualitative methods has been used: studies of literature on the subject, recurrent interviews and observations and also reviews of documents. The results have been analyzed from theories on the space available on the market for social services, on social economy and on social capital in the form of strong, weak and bridging bonds. The study indicates that it is important to analyze social enterprises by the help of criteria for companies, social enterprises, the characteristics pertaining to the social entrepreneurs, available space on the market, organization, funding, production, political decisions, approval as a participant and finally choices made by patrons. The study also offers a general checklist with criteria that may be used for analysis and the explanation of social enterprises. / Sociala företag är en av de aktörer som levererar välfärdstjänster finansierade med offentliga medel. Syftet med denna studie är att utifrån ett teoretiskt perspektiv beskriva och analysera vilka förutsättningar, på vilka arenor, med vilken ansvarsfördelning och vilka beslut som ger sociala företag utrymme på den sociala välfärdsarenan. Det studerade sociala företaget erbjuder sociala välfärdstjänster och sysselsättning. I studien har en triangulering av kvalitativa metoder använts: litteraturstudier, återkommande intervjuer och observationer samt granskning av dokument. Resultaten har analyserats utifrån teorier om utrymmet på den sociala välfärdsarenan, social ekonomi samt socialt kapital i form av starka, svaga och överbryggande band. Studien visar att det är av vikt att analysera sociala företag med kriterier för företag, sociala företag, egenskaper hos de sociala företagarna, utrymme, arrangemang, finansiering och produktion samt politiska beslut, godkännande som aktör samt kunderna och brukarnas val. En generell checklista med kriterier som kan användas för analys och förklaring av sociala företag har tagits fram i studien.

Social enterprises are in some contexts considered to be a solution of social exclusion. Studies have tried to reach a deeper understanding of the relatively new phenomenon 'work-integrating social enterprises' by asking questions like 'what is a social enterprise?'. The purpose of this research is to create a greater understanding of how social enterprises can enable and/or restrict work-integration. Data is collected through qualitative interviews conducted on six social enterprise managers. The research focuses on how and to what extent organizational structure components (including functions, target group, leadership and control, along with recruitment and specialization) can lead to work-integration. The research shows a discrepancy of what the social enterprises say they are and what they say they do. I find it to be an effect depending on them being similar to other common enterprises. This is evident in their being located on the regular labor market, having the same demands in competitive and effective production. This research shows how social enterprises restrict individuals just as a common enterprise. By only recruiting individuals with desired abilities and knowledge, the social enterprises reproduces exclusion of individuals and thereby restrict work-integration for the most marginalized individuals. The research also shows that by actually giving a chance of work-integration to marginalized individuals (even if it is a limited chance), social enterprises are an alternative to common enterprises. / I flera sammanhang anses sociala företag vara en lösning på utanförskapet. Tidigare studier har sökt en djupare förståelse av det relativt nya fenomenet "arbetsintegrerande sociala företag" genom att ställa sig frågor som "vad är ett socialt företag?". Syftet med denna studie är att skapa en större förståelse för hur sociala företag kan möjliggöra och/eller begränsa arbetsintegration. I studien har en kvalitativ metod använts i form av intervjuer med sex verksamhetsledare på olika sociala företag. Studien fokuserar på hur och i vilken utsträckning som organisationsstrukturens komponenter (funktion, målgrupp, ledarskap, kontroll samt rekrytering och specialisering) kan leda till arbetsintegration. Studien visar hur sociala företag begränsar individer precis som ett vanligt företag. Genom att bara rekrytera individer med efterfrågade förmågor och kunskaper reproducerar de sociala företagen exklusionen av individer och därmed begränsar de arbetsintegration för de mest marginaliserade individerna. Resultatet visar också att genom att de sociala företagen faktiskt ger en chans till arbetsintegrering för marginaliserade individer (även om det är en begränsad sådan), så är de ändå ett alternativ till de vanliga företagen för individerna.

Tidigare forskning har visat att arbetet i olika aspekter har stor betydelse för människans psykiska välmående. Vi valde att undersöka hur det är att ha varit utanför arbetsmarknaden och att sedan arbeta i ett socialt företag. Syftet med studien var att skapa en förståelse kring vilka behov arbetet uppfyller samt vilken betydelse ett socialt företag har för en individ. Hur upplever individer den period de var arbetslösa? Uppfyller det sociala företaget något särskilt behov för individen? Det teoretiska ramverk vi använde oss av i studien var; den latenta deprivationsmodellen, humanitärt arbete samt inklusion/exklusion. Vårt empiriska material samlades in genom sju semistrukturerade intervjuer med individer som varit utan arbete men som idag arbetar i ett socialt företag. Här har informanternas upplevelser varit i fokus för att fånga deras unika berättelser. Resultatet visar att informanterna mådde psykiskt dåligt tiden de var utan arbete men att de idag mår bättre som en effekt av att arbetet uppfyller flera väsentliga behov för att en individ ska känna ett psykiskt välmående. Det framgick även att medbestämmande och delaktighet, som är ledord för arbetsförhållandena på det sociala företaget, spelar en stor roll för individens mående i positiv bemärkelse. / Previous research has shown that the work in various aspects is of great importance for human mental well-being. We have chosen to examine how it is to have been unemployed and then to get a job in a social enterprise. The purpose of the study was to create an understanding of the needs that work contributes to and what the importance of social enterprise is for an individual. How have individuals experienced their unemployment? Do social enterprises fulfill any particular needs for the individual? The theoretical framework we use in the study is; the latent deprivation model, humanitarian work and inclusion/exclusion. Our empirical material was gathered through seven semi-structured interviews with individuals who have been unemployed but are currently working in a social enterprise. Through these interviews, we have been able to capture the experiences of the seven individuals and focused on their unique stories. The result have shown that the informants felt mentally ill at the time they were without work, but because work satisfies several essential needs they feel much better today. Co-determination and involvement are key words for the working conditions in social enterprises, which played a major role for the individuals’ positive well-being.

The aim of this study was to identify discourses in the construction of the phenomenon social enterprises in the local context of Växjö, to illustrate the conditions of organized social work. The discourse analysis was done through interviews with different key persons of the local field, who earlier had participated in a medial debate about social enterprises. In accordance to the theoretical perspective of Foucaults approach on discourses, we analyzed the use of language to pursue power. We found that the way of speaking about social enterprises was positive in general when the focus was on the main purpose of their work. When the focus was put on how this purpose would be pursued and accomplished, it was discovered that there were different opinions about that, and two main discourses could be separated. One discourse had the focus on the entrepreneurial aspect of social entrepreneurship and the other had focus on the social aspect. Through the study it became clear that the understanding of the phenomenon is different from various point of views. And since it is unclear what the phenomenon really are, there is an ongoing struggle about the power to define it. We discovered that there is a connection between discourse and power when it comes to social enterprises in relation to welfare state organization.

The aim of this study was to examine how work integration social enterprise (WISE) established their enterprises. To reach the aim we collected data through qualitative in-terviews from six persons with experience of starting a WISE. Four managers, one exec-utive and one consultant. The research focused on their experience of the enterprises’ start up periods. The research shows that the enterprise is searching for legitimacy from its surrounding but in different ways depending who they are interacting with. The research presented in this study also shows four different factors important to WISE in the estab-lishment process; relations, needs, personal resources and the story about WISE.

En studie- och yrkesvägledare som arbetar med vuxna inom vuxenutbildning eller arbetsmarknadsenhet möter många människor som behöver stöd för att komma ur sin arbetslöshet. Då är det viktigt att bemöta dem på ett professionellt sätt och använda sig av arbetssätt som ger bästa möjliga utfall. I studien utgår vi från teorier med hälsofrämjande perspektiv där fokus är att varje människa behöver ha en känsla av sammanhang, meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet. I denna studie fokuserar vi på vilka arbetssätt som fungerar väl i de fem arbetsmarknadsverksamheter som vi har intervjuat, samt vilka färdigheter, kunskaper och formella kompetenser som deltagarna behöver utveckla. Det som framkommer är att det är viktigt att ge stöd utifrån de olika individernas styrkor och behov samt att sociala färdigheter är centrala för att närma sig studier och/eller arbete.