Background: A common view about people with diagnosed psychosis is that they are socially withdrawn and that they neither cope nor want to engage in social relationships. Newly published specialist books on this subject also support this view. Aims: To unveil further dimensions of the phenomena by explorative analyzing consumers’ own depictions about their ”social relationships". Method: The material is taken from a larger study that followed consumers regularly during a lapse of 3 years. Within this material 15 interviews from three respondents were chosen, a selection which gives maximal spreading concerning age, sex and background. The interviews where analyzed by methods based on Grounded Theory. Results: Three main dimensions were identified: supportive relationships, difficulties and social withdrawal. The individual’s process of improvement emerged as the core category throughout these factors. Conclusion: This study suggests that the experience of psychosis can be a part of the individual improvement process. In this process the person’s social relationships interacting with various other components – all linked together by one central aspect, the person’s self-image. A conclusion from this study is that social withdrawal can be seen as a symptom but also as a conscious choice that can support the improvement process.

Syftet med föreliggande studie är att ur ett socialpsykologiskt perspektiv undersöka vilka upplevelser inhyrd personal har på ett visst företag beroende på vilken arbetsgrupp de tillhör. I studien har vi utgått från en kvalitativ metod med nio semistrukturerade intervjuer där urvalet bestod av fem manliga informanter och fyra kvinnliga. Resultatet visar att det finns övervägande positiva upplevelser av att arbeta som inhyrd på det aktuella företaget där sociala relationer och ett gott bemötande är viktiga orsaker till dessa.  Resultatet visar även på skillnader i upplevelser hos den inhyrda personalen beroende på vilken arbetsgrupp de tillhör och vilka grupprocesser som utspelar sig inom denna. Resultatet har vi sedan analyserat med hjälp av ett flertal teoretiker; Moira von Wright, Johan Asplund, Norbert Elias, Georg Simmel, Susan A. Wheelan och Abraham Maslow. Analysen visar bland annat att den inhyrda personalens egenskaper skapas i samspel med de direktanställda och att detta gör att de känner sig som en del av arbetsgruppen. / The purpose of this study is to examining which experiences that temporary workers has on a particular company from a social psychological perspective, and see if the experiences depend on which workgroup they belong. In this study we have used a qualitative approach with nine semi-structured interviews, where the sample consisted of five male and four female informants. The results show that there are generally positive experiences of temporary work on the relevant company in which social relationships and good treatment are important causes. The results also show differences in the experiences of the temporary workers, depending on the working group they belong and which group processes that take place within it. The result, we then analyzed with the help of several theorists: Moira von Wright, Johan Asplund, Norbert Elias, Georg Simmel, Susan A. Wheelan and Abraham Maslow. The analysis shows that the temporary workers characteristics are created in interaction with those directly employed and that this makes them feel as part of the working group.

Begreppet Human Resource Management, d.v.s. ledning av de mänskliga resurserna, har de senaste åren vuxit sig större. Detta beror bl.a. på att medvetenheten kring organisationer och hur man får anställda att öka produktiviteten har blivit större. Idag vet vi att de psykosociala faktorerna på en arbetsplats är av stor vikt för att få en ökad produktivitet och effektivitet. Före och under 30-talet ansåg forskare att människan drevs och motiverades av ackordslöner och andra belöningar. Idag vet vi bättre och företag som har ett HR-perspektiv arbetar aktivt för att skapa delaktighet, motivation, engagemang, socialt stöd, kompetensutveckling etc. Detta för att personalen ska må bra och bidra till organisationen med sin kunskap och kreativitet. På så sätt blir organisationen mer effektiv och de anställda mer produktiva. Denna studie syftar till att undersöka hur HRM-arbetet ser ut på ett mindre företag där det inte finns någon specifik HR-funktion. Lyckas företaget skapa delaktighet, motivation, engagemang, kompetensutveckling, goda relationer och socialt stöd och hur påverkas de anställda av dessa komponenter? Med en kvalitativ metod undersöks dessa frågor. Datamaterialet besår av åtta semistrukturerade intervjuer. Utifrån den såkallade Harvardmodellen studeras komponenterna delaktighet, motivation, engagemang, kompetensutveckling och goda relationer. Vidare studeras även komponenten socialt stöd då detta spelar en avgörande roll enligt Krav-kontroll-stödmodellen. Resultatet visar att det finns en del brister på arbetsplatsen gällande delaktighet, tydlighet, dokumentation och delvis socialt stöd. Företaget har dock lyckats skapa trivsel, engagemang och motivation trots avsaknaden av en specifik HR-funktion. Studien visar att goda relationer och de sociala stöd som erbjuds verkar ha fungerat som en buffert som kompenserar bristerna i delaktighet.

I denna studie har jag beskrivit delar av socialarbetares emotionella arbete i mötet föräldrar och/eller barn. Jag undersöker på vilket sätt personer som jobbar i eller i anslutning till socialtjänsten arbetar emotionellt i mötet med sina klienter, samt hur detta påverkar dem. Jag har även undersökt huruvida stöd från kolleger och ledning underlättar det emotionella arbetet. Studien har genomförts med utgångspunkt i emotionssociologisk forskning. De teoretiska begrepp som studien utgår från är framförallt emotioner, emotionellt arbete, tillit samt emotionshantering. Detta för att skapa förståelse för intervjupersonernas emotionella situation på arbetsplatsen. Arbetet har genomförts med hjälp av sex stycken semistrukturerade intervjuer. Intervjupersonerna är personer som jobbar inom eller i anslutning till socialtjänsten, direkt eller indirekt med barn och familjer. De huvudsakliga resultaten visar att socialarbetarna väljer de att försöka trycka bort sina egna emotioner i mötet med klienter. Detta kan de ta igen i efterhand exempelvis genom att diskutera med sina kolleger, och att släppa fram känslor exempelvis genom att gråta. En svårighet de upplever är att inte bara behöver hantera sina egna emotioner, utan även klienternas.Socialarbetarna påverkas av arbetet genom att de har svårt att släppa arbetet på fritiden och har ibland sömnsvårigheter. De upplever ett stort ansvar som kan vara svårt att släppa. De menar trots allt att det egna livet ändå rullar på, vilket gör att de lär sig hantera tankar på jobbet med tiden och mer erfarenhet.Nära relationer till kolleger är viktiga för välmåendet, medan relationer till chefer tycks vara sekundärt i den aktuella studien. Goda relationer på arbetsplatsen tycks underlätta de svårigheter som kan uppstå. De hanterar sina känslor på olika sätt, men att ha avlastning av kolleger och i form av handledning tycks vara två av de viktigaste delarna. / In this study I have described parts of social workers emotional labout i the meeting with parents and/or children. I have studied the way people who work with social services work with their emotions in relations with the clients, and how this effects the social workers. I also studied in what way support from colleagues and manegement can help with the emotion labour. The study has been implemented with the base in sociologic research with emotions in centre. The theoretic concepts that has been used is first and foremost emotions, emotional labour, trust and handling emotions. I have used these concepts to try and create understanding for the inteviewees emotional situation in the workplace. In this study I have done six semi-structured interviews. The interviewees is people who work with or in close contact to the social services, direct or indirect with children and families. The primary results shows that social workers chose to try and hide their own emotions in the meeting with clients. They can compensate this afterward, for example by talking with colleagues, and let their emotions some forward for example by crying. One thing they say is hard is dealing with not only their own emotions, but also the clients.The social workers are affected by their work in the way that they have a hard time to let the work go when they go home for the day, and sometimes they have trouble sleeping. They experience a big responsability that can be hard to let go. Although, they say their own life runs it course, which makes it easier to learn to handle thoughts about work. Time and experience also helps. Close relationships to colleagues are important for their wellbeing, but the relation to manegers seems to be less important in this study. Good relations on the workplace seems to make hardships easier. They handle their emotions in different ways, but support by colleagues and by guidance appears to be two of the most important parts.

Goda arbetsrelaterade sociala relationer är något som intuitivt kan kopplas till en rad positiva effekter i organisationer. Bristfälliga sociala relationer på en arbetsplats kan på motsvarande sätt tänkas leda till problem. En genomgång av litteraturen visar dock att det saknas en konceptualisering av begreppet arbetsrelaterade sociala relationer samt ett instrument för att mäta dessa. Syftet med denna studie var att identifiera begreppets underdimensioner samt att utveckla ett psykologiskt mätinstrument för dessa. Både en kvalitativ och en kvantitativ metod har tillämpats genom djupintervjuer samt en enkätundersökning. Som analysmetoder användes dels deduktiv tematisk analys, dels Principalkomponentanalys (PCA). Den kvalitativa studien utmynnade i nio dimensioner; Interpersonella relationer, Uppgiftsorienterade relationer, Konflikter, Tillhörighet, Homogenitet, Arbetsrelaterad återkoppling, Instrumentellt stöd, Emotionellt stöd och Humor. Principalkomponentanalysen gav stöd för fem dimensioner som vi valde att benämna Samförstånd, Uppgiftsorienterade relationer, Personlig Vänskapsrelation, Återkoppling och Humor. Tillsammans förklarade dessa 45.8 % av den totala variansen. Reliabiliteten för varje enskild skala beräknades med hjälp av Cronbachs Alpha och fick värden mellan 0.83 och 0.87.

Bakgrund: Skolfrånvaro är ett komplext område och som kan betraktas som ett folkhälsoproblem då det är en riskfaktor för framtida utanförskap. En ofullständig skolgång försvårar ett aktivt deltagande i arbets- och samhällsliv vilket ökar risken för framtida ohälsa. Riskfaktorer för hög skolfrånvaro finns på individ-, familj-, skol- och samhällsnivå. Dessa riskfaktorer interagerar med varandra och har en kumulativ effekt. Goda relationer inom och mellan dessa nivåer beskrivs som skyddsfaktorer för hög skolfrånvaro.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hypotesen om att det fanns en skillnad mellan gruppen med skolfrånvaro och gruppen utan skolfrånvaro avseende familjestruktur, sociala relationer och delaktighet hos elever i Värmland.Metod: Metoden var en kvantitativ empirisk studie av elevdata i Elevhälsodatabasen ELSA. Sambandsanalyser mellan utfallsvariabeln skolfrånvaro och sociodemografi, sociala relationer och delaktighet analyserades med sambandstestet Chi2, Pearsons r på 95% nivån.Resultat: Resultaten visade att det fanns skillnader beträffande familjestruktur mellan elevgruppen med skolfrånvaro och gruppen utan skolfrånvaro. Elever med skolfrånvaro bor i betydligt mindre utsträckning i en sammanhållen familj med båda föräldrarna. Resultaten visade också på samband mellan sociala relationer och skolfrånvaro. Elever med skolfrånvaro trivdes i mindre omfattning bra hemma och hade färre vuxna att prata med jämfört med elever utan skolfrånvaro. De upplevde också lägre grad av trygghet, trivsel och vänligt bemötande i skolan och hade i större utsträckning blivit rädda då någon gjort dem illa. Äldre elever med skolfrånvaro upplevde mindre delaktighet och att bli lyssnad till i skolan än elever utan skolfrånvaro.Konklusion: I skolan behövs en ökad förståelse för att elever med hög skolfrånvaro är ”elever i svårigheter” istället för ”elever med svårigheter” där elevhälsans kompetens inom det psykosociala området kan användas på individ-, grupp- och organisationsnivå. / Background: School absence is a complex issue that can be considered as a public health problem as it is a risk factor for future exclusion. An incomplete schooling makes it harder for an active participation in working and social life, which in turn increases the risk of ill health. There are risk factors for high school absenteeism at the individual-, family-, school- and community level. These risk factors interact with each other and have a cumulative effect. Good relationships within and between these levels are protective factors for high school absenteeism.Purpose: The purpose of this study was to investigate the hypothesis that there was a difference between the group with school absenteeism and the group without school absenteeism in family structure, social relationships and participation among students in VärmlandMethod: The method was a quantitative empirical study of student-data in the student health database ELSA. Correlation analyzes between the school absenteeism and sociodemographics, social relationships and involvement were analyzed with a Chi2 test , Pearson's r on the 95 % level .Results : The results showed that there were differences in family structure between the group of students with school absenteeism compared to the group without school absenteeism. Students with school absenteeism lived to a significantly less extent in a cohesive family with both parents. The results also showed a correlation between social relationships and school absences. Students with school absenteeism felt less comfortable at home and had fewer adults to talk to compared to students without school absenteeism. They also experienced lower levels of security, comfort and friendly treatment in the school and had to a higher frequency become afraid when someone treated them badly. Older students with school absenteeism did not feel participation or that they were listened to in school at the same rate as students without school absenteeism.Conclusion: The school needs a better understanding that students with high absenteeism is "students in difficulty " and not "students with difficulties " where student health service competence in the psychosocial field may be used at individual, group and organizational levels.

Syftet med studien var att undersöka om det finns samband mellan arbetstrivsel och personlighet samt arbetstrivsel och kvaliteten på sociala relationer i arbetet. För att mäta arbetstrivseln och sociala relationer på arbetet formulerades sex frågor som var avsedda att mäta i vilken grad deltagarna trivdes på arbetet och hur de trivdes i sin arbetsgrupp. För att mäta personlighet användes Ten-Item Personality Inventory som är ett personlighetstest utvecklat utifrån femfaktormodellen som innefattar fem olika personlighetsdrag. Det insamlade datamaterialet bestod av 57 besvarade enkäter från undersköterskor på tre kommunala arbetsplatser. Resultatet visade på ett signifikant positivt samband mellan arbetstrivsel och sociala relationer på arbetet. Inga signifikanta samband mellan personlighetsdrag och arbetstrivsel kunde konstateras vilket skiljer sig från tidigare forskning, men utifrån Hemphills riktlinjer erhölls intressanta samband. / The purpose of this study was to investigate whether job satisfaction correlates with personality and the quality of social relationships at work. To measure job satisfaction and social relationships at work, six questions were designed to measure the degree to which participants enjoyed their work and how they enjoyed their work group. To measure the personality the Ten-Item Personality Inventory was used which is a personality test developed from the Five Factor Model. The collected data consisted of 57 completed surveys from nurse assistants in three municipal workplaces. The results showed a clear positive relationship between job satisfaction and social relations at work. No significant associations between personality and job satisfaction was found which differs from previous research, but based on Hemphill's guidelines interesting relationships were found.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Handelshögsk., 2003. / Härtill 5 uppsatser.

The aim of this essay is to study social capital among entrepreneurs and employees and see how trust in social relations manifests itself in each working group. This is based on two theoretical concepts: social capital and trust. The essay focuses primarily on the social capital but will also affect trust in social relations. In the essay analysis questions is answered about how entrepreneurs and employees' social capital manifests itself and how trust in social relations is expressed in each working group. The general results of the essay are the following: Social capital for employees and contractors manifests itself in different ways, even if they have not proven to be any different in how much support they have from colleagues or other related parties. It has also been shown that contractors and employees utilize their social capital in various ways. Those surveyed employees and entrepreneurs trust towards social relations have also shown differ. This has been reflected in how they perceive hierarchical systems in the workplace, in the great extent they can be themselves and trust their colleagues. This is basely proved in that they possess different forms of employment, and thus has a different chance to influence who they work with.

Syftet var att undersöka om det fanns någon skillnad mellan de växelvisboende barnen och de barn som bor hos en förälder i fråga om sociala relationer. Under de senaste åren har hälften av   föräldrar som skiljer sig ordnat växelvisboende för sina barn. Totalt är det 35 procent av barnen med skilda föräldrar som har växelvisboende. En orsak till ökningen kan vara de lagändringar som skett under de senaste decennierna, angående gemensam vårdnad som är idag är den vanligaste  vårdnadsformen. Det är fortfarande vanligast att barn bor enbart eller mest hos mamma efter en skilsmässa. Social nätverksteori används för att förklara varför de sociala relationerna är viktiga för ett barns utveckling. Begreppen mikrosystem beskriver relationerna till föräldrar och nära vänner och mesosystem används för att beskriva det som händer när barnen interagerar med varandras familjer vid besök hos en kompis. Materialet analyseras genom multivariat logistisk regressionalalys där modellen har växelvisboende som oberoende variabel mot undersökningsvariablerna. Undersökningsvariablerna beskriver de sociala relationerna i variablerna antal nära vänner i klassen, besök hemma hos kompisar, kompisar hemma på besök och hur intervjupersonerna kommer överens med mamma och pappa. Resultatet visade inga skillnader på vänskaps-och besöksvariablerna mellan de växelvisboende barnen och de som bor med en förälder. Däremot fanns det en skillnad mellan de växelvisboende i hur de kom överens med sina föräldrar, där de flesta hade svarat mycket bra eller ganska bra. Studiens brister betår bl.a. i kausalitets problem, det var omöjligt att säga om vänskapsrelationerna skapades innan eller efter barnet blev växelvisboende. Fördelen med studien är att det är barnen själva som svarat på enkäten.