Syftet med studien är att utveckla kunskaper om hur förskollärare uppfattar relationersom syftar till lärande. Undersökningsfrågan studien lutar mot är; Kan förskollärarenstödja barns lärande genom skapande av relationer mellan förskollärare och barn? Föratt utveckla kunskaper om hur förskollärare uppfattar relationer som syftar till lärandehar en kvalitativ metod använts där förskollärare intervjuats. Begrepp som använts istudien är empati, omsorgsrelation, undervisningsrelation, intimitetszon och lyhördhet.Resultatet beskriver att ett empatiskt bemötande kan ses vara gynnande för relationenmellan barnen och förskollärarna. Vidare påvisas i resultatet att relationerna har olikakaraktär. Innehållet i kategori ett i resultatavsnittet påvisar en omsorgsrelation vilkenkan ses vara nödvändig för att en undervisningsrelation ska ges möjlighet att byggas. / <p><strong>Fastställt via akademichefsbeslut HIG-STYR 2019/7 den 2019-01-07</strong></p><p><strong> </strong>Daniel Petterson, fil dr, univ. lekt Pedagogik och Erika Björklund, fil dr, univ. lekt Pedagogik går in som examinatorer på PEG700 under veckorna 1 till och med 3, 2019 då Peter Gill, prof. Pedagogik, gått i pension från och med 2019-01-01.</p>

Introduktion: Multipel Skleros [MS] är en autoimmun nervsjukdom som påverkar kroppens alla funktioner, genom att nervernas ytskikt, myelin, skadas och bryts ner. Orsaken är okänd och sjukdomen anses vara kronisk, då det i nuläget inte finns något botemedel. Sjukdomen upplevs olika av alla och genom att belysa erfarenheter hos personer med MS, kan sjuksköterskan få en större förståelse för personers situationer och på så vis kunna anpassa vården efter olika behov. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa personers erfarenheter av Multipel Skleros. Metod: Litteraturstudien grundades på Polit och Becks (2017) niostegs flödesschema. Sökningar genomfördes i databaserna Cinahl och PubMed. Urval i tre steg och databearbetning genomfördes, vilket resulterade i 15 kvalitativa artiklar. Resultat: Fyra huvudkategorier identifierades: MS – en känslofylld resa, Stöd &amp; relationer, Planera för att vara aktiv och Att bilda familj – från ett kvinnligt perspektiv. Slutsats: Personer med MS upplevde att vägen fram till diagnos var lång och fylld av många olika känslor. Personer med MS ansåg att sjukdomen innebar en ständig kamp att anpassa sig till det vardagliga livet, där stöd och sociala relationer var en stor och viktig del.

Bakgrund: Goda sociala relationer är i viss mån grundläggande för ungdomars identitetsutveckling. Utveckling av deras sociala förmågor har även positiva effekter på deras psykiska hälsa. För ungdomar med hörselnedsättning kan sociala relationer bli svåra eftersom de lever i ett samhälle där hörande kommunicerar med talad svenska och döva kommunicerar med svenskt teckenspråk. Ungdomar med hörselnedsättning har inte samma förutsättningar som hörande och det kan därför vara svårt för dem att hänga med i sociala samspel och skapa sociala relationer till andra. Om ungdomar med hörselnedsättning inte kan teckenspråk har de inte heller förutsättningar för att hänga med i det sociala samspelet som finns i dövsamhället. Den teoretiska inramningen för studien är James Marcias teori om identitetsutveckling och socialkonstruktionistisk teori. Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur ungdomar med hörselnedsättning upplever sin psykosociala hälsa utifrån sina sociala relationer och hur de påverkar deras möjligheter till identitetsutveckling. Metod: Kvalitativ metod användes i studien och data samlades in med nio semistrukturerade intervjuer med ungdomar med hörselnedsättning i åldrarna 12–16 år. Resultatet har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat och slutsatser: Under analysen framkom två kategorier; kompisar är viktiga men det är svårt och kommunikation är bra men den fungerar inte alltid. Ungdomarna upplevde att de hade kompisar men att de fanns i skolan och att de inte umgicks med dem på fritiden. De berättade också om hur kommunikationen påverkade deras möjligheter att kunna hänga med i det sociala samspelet. Ungdomarna undvek vissa situationer och höll sig tillbaka på grund av att de inte hörde allt som sades vilket de upplevde som pinsamt, jobbigt eller att de såg dumma ut. På grund av olika kommunikationssätt kan ungdomar med hörselnedsättning bli begränsade och få mindre möjligheter till sociala relationer och på så sätt kan de ges mindre utrymme till utveckling av sin identitet, sina sociala förmågor och att få en bra psykisk hälsa. Resultatet visar att samhällets strukturer begränsar vilka möjligheter till utveckling av identitet och sociala relationer som ungdomar med hörselnedsättning får. / Background: Good social relationships are a fundamental part of adolescents identity development, development of their social skills and have positive effects on their mental health. For adolescents with hearing impairment, social relationships can be difficult because they live in a society where hearing people communicates with spoken Swedish and deaf people communicates with sign language. Adolescents with hearing impairment don´t have the same ability as hearing people and it can for that reason be difficult to keep up in social interaction and create social relationships with others. If adolescents with hearing impairment don´t know sign language they also have no prerequisites for the social interaction that exists in the deaf community. The theoretical framework for the study is James Marcia's theory of identity development and social construction theory. Aim: The aim of the study is to investigate how adolescents with hearing impairment experience their psychosocial health based on their social relationships and how they affect their opportunities for identity development. Method: Qualitative methodology was used in the study and data was collected with nine semi structured interviews with adolescents with hearing impairment aged 12-16 years. The result has been analyzed with qualitative content analysis. Results and conclusions: During the analysis two categories emerged; friends are important, but it is difficult, and communication is good, but it does not always work. The adolescents experienced that they had friends but that they were at school and did not spend time with them in their spare time. They also talked about how communication affected their opportunities to be able to keep up with social interaction. The adolescents avoided certain situations and retreated because they did not hear everything that was said which they felt as embarrassing, difficult or that they looked dumb. Due to different communication needs, adolescents with hearing impairment can be limited and have less opportunities for social relationships, thus providing less space for the development of their identity, social skills and good mental health. The results show that society´s structures limit what opportunities for development of identity and social relationships that adolescents with hearing impairment may have.

Syftet med studien var att undersöka lärares upplevelse av ledarskap och sociala relationer på arbetsplatsen samt lärares upplevda motivation till att göra ett bra arbete. Studien genomfördes med kvalitativ metod med hjälp av semistrukturerade intervjuer, antalet respondenter till uppsatsen är sex. Teorierna som har använts i den här uppsatsen är Self determination theory (SDT), Effort reward imbalance (ERI) modellen och Krav-kontroll-stöd modellen, denna studie har haft speciellt fokus på stödvariabeln. Resultatet visade på att lärarna upplevde gott ledarskap och välfungerade relationer på arbetsplatsen samt en hög grad av motivation. Analysen visade att den största motivationsfaktorn till att göra ett bra arbete enligt lärarna var de sociala relationerna, elevernas resultat och uppskattningen från eleverna. Enligt respondenterna var eleverna och de sociala relationerna en större anledning till upplevd motivation än ledarskapet, det kan bero på att samtliga respondenter upplevde hög kontroll över arbetet. Studien visade också på en god trivsel och bra sammanhållning på arbetsplatsen, detta är enligt resultatet en bidragande faktor  till den höga motivationen att göra ett bra arbete.

Syftet med denna studie är att synliggöra hur barnen ser på sina sociala relationer. Detta genom att göra fokusgruppsintervjuer med barn i åldrarna 6–10 år inskrivna vid fyra olika fritidshem. Undersökningen grundas på en kvalitativ metod som har till syfte att synliggöra deltagarnas varierande och gemensamma uppfattning om ämnet. Med utgång ifrån vad tidigare forskning behandlat konstruerades olika diskussionsteman som stöd vid våra fokusgruppsintervjuer. Resultatet i vår undersökning påvisar att de sociala relationerna har en övergripande betydelse i flera sammanhang. Detta grundar sig bland annat genom att barnen hänvisar till situationer som har anknytning till miljöer i skolan, på fritids och hemma. Barnen beskriver i samband med intervjuerna att de har olika syn på sina relationer beroende på hur nära relationen är mellan individerna. I undersökningen framgår det också att barnen idkar ett intensivt relationsarbete som kan innefatta att barnen ibland upplever kränkande behandling. Detta kan till exempel visa sig genom att individer som utesluts ur gemenskapen upplever nedsättande kommentarer, blir sviken av kompisar, samt inte få vara med och bestämma i situationer med kompisar eller kamrater. Resultatet i denna studie belyser även att barnen i vissa avseenden ser vuxnas position som ett stöd i vissa sammanhang, men de kan också utgöra ett motstånd till deras inflytande och delaktighet i de sociala sammanhangen. / <p>Godkännande datum: 2017-06-02</p>

Afasi är en komplikation som kan drabba en människa efter insjuknande med stroke. Afasi innebär en bristande förmåga att använda sig av språket vilket är en följd av en hjärnskada. Kommunikationssvårigheter påverkar individens livsvärld vilket medför en känslomässig kamp för den drabbade. Syftet med denna studien är att beskriva afasi utifrån ett patientperspektiv. Studien är en litteraturstudie där tio kvalitativa artiklar lästs igenom och analyserats utifrån Axelssons modell (2012).  Resultaten från de tio artiklarna bildade fyra kategorier: En förändrad kommunikativ värld; Att känna samhörighet och delaktighet; Relationer och En ny livsvärld. De fyra kategorierna delades upp i elva subkategorier. I resultatet framkom att de flesta som insjuknade i afasi upplevde en förändrad livsvärld. Många upplevde att omgivningen hade brist på förståelse och kunskap för vad afasi innebar, vilket påverkade deras självförtroende negativt i deras nya roll. Betydelsefulla relationer och delaktighet uttrycktes som viktigt för att kunna känna välbefinnande och få en god livskvalitet och kunna leva framgångsrikt. Att vara eller leva framgångsrikt innebär god ekonomi och lyckad karriär. Denna studie bidrar till en fördjupad kunskap och förståelse för upplevelser av afasi utifrån ett patientperspektiv. Upplevelserna är överlag liknande hos de flesta som lever med afasi, men alla individer har sin egen unika upplevelse. Ökad kunskap är därför viktigt inom detta område för att underlätta rehabiliteringen för dessa individer och skapa hopp och tro om framtiden.

Genom samhällets utveckling från industrisamhälle till tjänstesamhälle har det blivit allt tydligare att medarbetare är den viktigaste resursen i organisationer. För att organisationer ska klara sig på dagens konkurrenskraftiga marknad är det därmed viktigt att lägga fokus på och utveckla denna resurs. Ledarens utmaning ligger i att behålla sina medarbetare och få dem att prestera. För att möjliggöra detta krävs det att organisationen har välmående medarbetare. Syftet med denna studie är därmed att undersöka hur ledare kan arbeta för att påverka medarbetares välmående i syfte att främja deras arbetsrelaterade utveckling. Studien undersöker även hur medarbetarna uppfattar ledarens insatser för att påverka deras välmående och utvecklingsmöjligheter. För att besvara frågeställningarna har två ledare och två medarbetare inom privat sektor intervjuats. Resultatet visade att det finns en mängd olika åtgärder ledare kan nyttja för att främja välmående och utveckling. Respondenternas redogörelser visade att sociala relationer och utmanande arbetsuppgifter är de mest framträdande faktorerna.

Syftet med denna studie är att undersöka vad barnen och pedagogerna anser om styrda rastaktiviteter och vilket lärande som kan ske. Barnen skapar nya kamratrelationer samt utvecklar sitt sociala samspel i leken. Barnen har varit delaktiga och haft inflytande över vilka aktiviteter som har genomförts och hur dessa har utförts. Rastaktiviteterna bidrar till ökad fysisk aktivitet och rörelse. Studien har utförts på en liten skola med barn från årskurs 1-6. Studien är baserad på en kvalitativ enkätundersökning med pedagoger och barnsamtal i små grupper. Enligt enkätundersökningen och barnsamtalen så var de styrda rastaktiviteterna väldigt omtyckta och lärorika på många olika sätt som jag redovisar mer ingående i kapitlet analys, vad händer?

No description available.

No description available.