Studiens syfte är att undersöka hur lärare i fritidshem och idrottsledare i idrottsföreningar upplever samverkan kring elever som går i fritidshem och vad den kan bidra med när det gäller deras lärande och utveckling. Följande frågeställningar har formulerats: Hur samverkar fritidslärare och idrottsledare i idrottsföreningar med varandra? Vad upplever parterna att samverkan mellan fritidshem och idrottsföreningar kan bida med när det gäller elevers utveckling och lärande? Studien använde en kvalitativ metod där data samlats in genom semistrukturella intervjuer. Datamaterialet har tolkats genom fenomenologisk ansats och där igenom analyserats genom Georgis analysmetod. I resultatet framgår det att fritidslärarna och idrottsledarna anser att fysisk aktivitet är positivt för elevernas fysiska och psykiska hälsa. Det framgår även att eleverna får möjlighet att skapa nya sociala relationer samt att elevernas koncentrationsförmåga och arbetsminne påverkas positivt av fysisk aktivitet. Resultatet beskriver även vilka utvecklingsmöjligheter det finns i denna form av samverkan. Enligt fritidslärarna och idrottsledarna finns det flera olika sätt att utveckla samverkan mellan verksamheterna. Det kan till exempel handla om mer ekonomiska resurser för skolan och föreningarna, fler olika idrotter samt en kontinuitet där eleverna lär känna idrottsledarna för att skapa en trygghet för eleverna i arbetet med samverkan.

Syftet med studien var att undersöka hur Covid-19 pandemin har påverkat yrkesarbetandes psykiska hälsa till följd av minskad social kontakt på arbetsplatsen. Tidigare forskning har berört ämnet globalt, denna studie avsåg därför att ta reda på hur yrkesarbetande i Sverige har påverkats. Genomförandet av studien baserades på en kvalitativ metod. Semistrukturerade intervjuer användes för att samla in data och ett bekvämlighetsurval tillämpades. Totalt deltog 16 individer (sju kvinnor och nio män), alla var yrkesarbetande och arbetade hemifrån fullständigt eller i viss omfattning. Insamlade data analyserades med hjälp av tematisk analys. Resultatet visade att respondenterna hade delade upplevelser om hemarbetet. Fördelarna ansågs vara att kunna planera sin arbetstid, slippa pendla och förbereda sig inför arbetsdagen. Distansarbetets nackdelar var att arbetslivet inkräktade på privatlivet, att det upplevdes som tråkigt samt en avsaknad av kollegor. Dock fick majoriteten av respondenterna utlopp för sitt sociala behov utanför arbetet. Några enstaka respondenter upplevde lätta psykiska besvär, men majoriteten påvisade psykiskt välbefinnande. Studiens slutsats är därför att den sociala kontakten med kollegor på arbetsplatsen inte har så stor betydelse för respondenternas psykiska hälsa.

Syftet med denna studie var att undersöka vikten av sociala faktorer för individens upplevda lycka. Lycka definieras i studien som en kombination av tillfredsställelse och subjektivt välbefinnande. Syftet mynnar ut i frågeställningarna: “Är individer lyckligare ju oftare de umgås med vänner, familj eller kollegor?”, “Är individer som har barn lyckligare än de som ej har barn?” samt “Är individer lyckligare ju fler personer de har att anförtro sig åt?”.   Studien är en tvärsnittsundersökning med data från European Social Survey (ESS) nionde vågen i Sverige 2018. Studiens urval består av 1312 respondenter i åldrarna 28 till 90 år som tillhör privata hushåll och är skrivna i Sverige. För att svara på undersökningens syfte, frågeställningar och hypoteser genomfördes en multipel linjär regressionsanalys med upplevd lycka som beroende variabel. Den multipla linjära regressionsanalysen genomfördes för de tre oberoende variablerna som mäter “antalet tillfällen individen umgås med vänner, familj eller kollegor”, “om man har barn eller inte” och “antal personer man har som man kan anförtro sig åt”. Därefter utfördes en linjär sannolikhetsmodell (LPM) för att undersöka vilka sociala faktorer som bidrar till att man upplever sig vara extremt lycklig. Detta då lyckorus enligt Bengt Brülde är ett mycket ovanligt tillstånd för individen och därmed ett tillstånd som är intressant att studera. Resultatet i studien visade att det finns ett positivt samband mellan frekvensen av socialt umgänge med familj, vänner eller kollegor och upplevd lycka. Ett positivt samband konstaterades även mellan antalet personer man har att anförtro sig till och upplevd lycka. Vidare visade studien att individer med barn upplever sig vara lyckligare än de utan barn. Resultatet ligger delvis i linje med tidigare forskning på ämnet lycka. I tidigare forskning tenderar föräldrar att vara något mindre lyckliga än de individer som inte har barn vilket skiljer sig från resultaten i denna studie.  Genom att applicera de teoretiska ramverk som utgås från i studien, Brüldes teorier om lycka och Maslows behovstrappa, bidrar resultaten till förståelsen om vad lycka är och hur individer genom motivation strävar efter att uppnå lycka och självförverkligande. Studien bidrar med ökad förståelse för hur specifika sociala faktorer samverkar med lycka för individer i Sverige.

Syftet med detta utvecklingsarbete är att skapa en attraktiv och inbjudande utomhusmiljö på skolgården med elevers relationer och delaktighet i fokus. På skolan har det i observationer visat sig att elevernas sociala relationer förändrats under Covid-19 pandemin och konflikter på skolan har ökat. För att stärka elevernas delaktighet och relationer har skolans lekbod varit i fokus, där eleverna har varit högst delaktiga i vilket material som köpts in och även som lekbodsvärdar. Utvecklingsarbetet är inspirerat av aktionsforskning och bygger på ett genomförande i olika steg utifrån planera, agera, observera och reflektera, samt nya frågor som uppkommit under studiens gång. Resultatet visar att lärare med små medel kan ge förutsättningar för elevers sociala interaktioner. Genom att eleverna har fått önska material och förslag på lekar, så har utomhusverksamheten både i skolan och på fritidshemmet bidragit till ett ansvarstagande bland eleverna. Eleverna känner sig delaktiga, bland annat genom att utveckla lekboden. Samtliga lärare i fritidshem såg positivt till studien, då eleverna utvecklade nya sociala relationer i leken och att eleverna var delaktiga och hade inflytande över lekboden. Aktionerna har genomförts på min arbetsplats under 5 veckor.

Utgångspunkten i detta arbete är att barn och barndom skapas i kontexten här och nu, vårt syfte med arbetet är därför att belysa vilken bild av sociala relationer som barn erbjuds att spegla sig i bilderböcker. Vår övergripande fråga lyder: “Hur framställs sociala relationer i bilderböcker?” Böckerna vi valt att studera är Daghemmet Rödmyran: Nya Ninni och Daghemmet Rödmyran: Till Dagis av Siv Widerberg och Cecilia Torudd, båda skrivna 1982. Vårt material analyseras med hjälp av positioneringsteori och diskursteori, eftersom dessa utgår från att individer skapas i sociala och kommunikativa processer och påverkas av samhälleliga sociala kategorier. De sociala kategorierna ålder och kön är de kategorier vi valt att fokusera på i arbetet. Vi har valt att göra en diskursanalys för att identifiera vilka antaganden om karaktärerna som finns i böckerna. Med bilderböcker som vårt empiriska material så har vi ställt analysfrågor för att synliggöra teman. Vi har identifierat sju olika teman som visar på hur sociala relationer framställs, dessa är: Karaktärer som positionerar andra, Motstånd, Grupperingar, Omsorgsgivare och omsorgsmottagare, Anknytning till mjukdjur och andra objekt, Pedagogens förhållningssätt samt Förskolläraryrket, ett kvinnligt yrke? Resultatet visar att i en social relation finns det sociala kategorier som påverkar vilken position och vilket handlingsutrymme som möjliggörs för individer, där de språkliga praktikerna blir strategin att sätta sig själv eller andra i olika positioner. Här ser vi att kategorin ålder speciellt spelar roll för hur maktpositionerna uppdelas. Vi har även fått syn på att karaktärer grupperar sig och genom detta får större handlingsutrymme. En annan del av resultatet visar att karaktärernas barnsyn påverkar de sociala relationerna, då synen på det kompetenta barnet jämnar ut positionerna mellan vuxna karaktärer och barnkaraktärer. Bilderböckerna utmanar diskursen om att förskolläraryrket lämpar sig för kvinnor men belyser samtidigt att kvinnor är i fler interaktioner än män, vilket påvisar att diskursen om omsorgsuppdraget är komplext.

Många studier har visat att sociala relationer är viktiga i lärandesammanhanget. Modersmålsundervisningen upplever olika utmaningar. De utmaningarna kan påverka möjligheter att skapa eller utveckla sociala relationer mellan modersmålslärare och elever. Syftet med denna studie var att undersöka hur sociala relationer fungerar mellan modersmålslärare och elever ur elevperspektiv. Studien utgick från ett sociokulturellt perspektiv, där kvalitativa intervjuer användes som datainsamlingsmetod och fenomenologi som analysmetod. Materialet baserades på sex elever från högstadiet och gymnasiet. Studiens slutsats visade att sociala relationer fungerar bra mellan modersmålslärare och de intervjuade eleverna, trots alla utmaningar. Eleverna ansåg att sociala relationer har en betydelsefull roll i deras lärande i modersmålsundervisningen. Denna slutsats kan vara till nytta i första hand för alla modersmålslärare och i andra hand för alla som är intresserade av sociala relationer i lärandesammanhanget. / Many studies have shown that the social relationships are important in the learning contexts. Mother tongue teaching experiences various challenges, which can affect opportunities to create or develop social relationships between mother tongue teachers and pupils. This study aimed to investigate how social relationships work between mother tongue teachers and pupils from a pupils’ perspective. The study was based on a sociocultural perspective, where qualitative interviews were used as a data collection method and phenomenology as an analysis method. The material was based on six pupils from secondary and high school. The conclusion of the study showed that there are good social relationships between mother tongue teachers and pupils, despite all the challenges. The pupils considered that social relationships play a significant role in their learning in mother tongue teaching. This conclusion can be useful for all mother tongue teachers and for all others, who are interested in social relations in the learning context.

Syftet med den här studien var att ta reda på vilken roll storleken på barngrupper i fritidshem spelar för barnens relationsskapande. Studien är en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer använts som metod. Sex fritidspedagogers uppfattningar och berättelser om gruppstorlekens betydelse har utgjort underlaget för resultatet. Dessa fritidspedagoger har olika lång erfarenhet och arbetar i fritidshem på olika skolor. Arbetet knyter an både till Ulf P. Lundgrens ramfaktorteori och framförallt Roar C. Pettersens tolkning av densamma samt till Etienne Wengers tankar om socialt lärande.Den tidigare forskningen lutar på en avhandling av Catarina Andishmands som lyfter barngruppernas storlek samt forskning av Marianne Dahl som lyfter sociala relationer som huvudpunkt.Resultatet i studien visar att för stora barngrupper många gånger är en begränsande faktor i förhållande till relationsarbetet men fritidspedagogerna i studien berättar samtidigt att andra faktorer som den fysiska miljön, personaltäthet och gruppkonstellation också spelar stor roll för möjligheterna att arbeta med sociala relationer.

Då konflikter är en del av livet ville vi med denna studie ta reda på hur fritidslärare hanterar och löser konflikter samt hur de använder konflikthantering som en grund för lärande för eleverna i de lägre åldrarna på fritidshemmen. Då vi båda på ett eller annat sätt varit i kontakt med olika fritidshem kunde vi se att konflikter var något som uppstod konstant. Vi ansåg att det skilde sig i hur fritidslärare agera i olika konfliktsituationer och tyckte därför ämnet var intressant och viktigt att utforska. För att arbetet kring konflikthantering ska bli bättre och utvecklas är det viktigt att kunna se hur det ser ut i dagsläget. Vi kan med denna studie ge en bild av styrkor och svagheter som rådet kring konflikthantering inom fritidshemmet. Vi använde oss utav kvalitativ metod där vi genomförde enskilda intervjuer med sju verksamma fritidslärare för att få ta del av deras tankar om konflikter och konflikthantering. För att hjälpa oss stärka våra tolkningar av empirin använde vi oss av det sociokulturella perspektivet då det beskriver olika strategier och metoder som vi ansåg relevanta för vår studie.I resultatet framkom det att fritidslärarna hade en snarlik syn på tillvägagångssättet vid konflikter. Det förebyggande arbetet, så som värdegrundsarbete, sociala relationer, är centralt på samtliga fritidshem. Fritidslärarnas roll som medlare och “hjälpverktyg” var också något som de sju respondenterna var överens om. Den kunskap fritidslärarna har kring konflikter och konflikthantering kommer mestadels, eller enbart, från erfarenhet. De alla var överens om att grundlärarutbildningen bör ha en mer omfattande kurs rörande konflikthantering.

Examensarbetet är grundat på författarens nyfikenhet om hur fritidslärare bygger relationer med elever på fritidshemmet. Syftet med det här examensarbetet är att undersöka hur fritidslärare resonerar kring relationsarbete med elever. Med relationsarbete avses i uppsatsen hur fritidslärarna själva beskriver byggandet av ömsesidiga relationer till eleverna samt hur de kommunicerar inkluderande inom verksamheten. Arbetet vilar mycket på pedagogen Jonas Aspelins forskning om psykosociala relationer, men även pedagogen Annica Lilja och pedagogen Balli Lelinge som båda skriver inom området pedagogik. Utgångspunkten är att se hur åtta fritidslärare på två fritidshem i Malmö stad bygger och utvecklar relationer med elever. Kvalitativa forskningsintervjuer har använts för insamling av empiri. Empirin har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys med psykosociala ansatser.Resultaten visar att fritidslärare är medvetna om hur viktiga relationerna med eleverna inom verksamheten är, samt hur ömtåliga de kan vara. De har metoder och strategier för att öka känslor av stolthet och minska risken för känslor av skam. Det är också tydligt att fritidslärarna bygger sina relationer med inkluderande kommunikation, både mot elever och resterande av berörda i skolan.

Inom fritidshemmet finns det elever som hamnar utanför den sociala gemenskapen. Detta utanförskap medför att dessa elever löper större risk att må både fysiskt och psykiskt dåligt (Juvonen, Lessard, Rastogi, Schacter &amp; Sayre Smiths, 2019). Syftet med denna studie är att synliggöra vilka metoder fem fritidslärare använder sig av för att stärka elevernas sociala relationer inom fritidshemmet. För att samla in empiriskt material till denna kvalitativa studie har fyra strukturerade observationer och fyra semistrukturerade intervjuer genomförts med fem legitimerade fritidslärare. I resultatet görs en jämförelse över vad vi genom observationer sett att fritidslärarna gör vad gällande metoder som motverkar utanförskap, samt vilka metoder fritidslärarna i deras utsagor berättar att de använder sig av. Jämförelsen av vad fritidslärarna görs och deras utsagor stämmer väl överens med varandra. Dessa metoder används för att förebygga utanförskap och flera metoder används för att arbeta med elever som hamnat i ett utanförskap, det vill säga, att fritidsläraren arbetar med inkluderande metoder. Utifrån en hermeneutisk tolkningsansats inspirerades vi av den hermeneutiska cirkeln då vi analyserade resultatets delar och helhet växelvis, för att på så sätt skapa en djupare förståelse. När vi jämfört våra resultat med tidigare forskning framträdde en bild av att fritidslärarna använder sig av ett rikt utbud av metoder både för att förhindra att utanförskap uppstår, men också flertalet inkluderande metoder som fritidslärarna använder när en elev har hamnat i ett utanförskap. / <p>2020-06-08</p>