Med anledning av dagens utvecklade kommunikationsteknik har stora förändringar skett i arbetslivet. Det flexibla arbetet är ett fenomen som förändrat arbetslivet och som innebär att medarbetare i större utsträckning kan kontrollera var och när arbetet utförs. Forskning visar att flexibelt arbete tenderar etableras mer kontinuerligt i arbetslivet vilket kommer påverka de sociala relationerna och därmed också experimentera medarbetares hälsa och lärande. Syftet med studien var därför att belysa hur medarbetare på olika organisatoriska nivåer uppfattar att sociala relationer påverkar deras hälsa och lärande på arbetsplatsen. Studien har tagit ett teoretiskt avstamp i hälsoteorin KASAM och Världshälsoorganisationens modell “Healthy workplace” samt den pedagogiska teorin sociokulturellt lärande. För att svara på syftet har tio intervjuer genomförts med medarbetare på ett aktivt företag i byggbranschen. Den insamlade datan analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys som resulterade i två kategorier innehållande sammanlagt nio underkategorier. Resultatet visade att sociala relationer i arbetslivet har en direkt påverkan på medarbetares hälsa och lärande. Sociala relationer i arbetet visade sig bland annat generera ökad trivsel, arbetsglädje och meningsfullhet och på så sätt påverka medarbetarnas hälsa. Vidare beskrevs vikten av dialog och diskussion för att kunna utveckla lärandet. Resultatet går i linje med mycket av den tidigare forskning som finns på ämnet och en slutsats som dragits är att sociala relationer i arbetet är en avgörande faktor för medarbetares hälsa och lärande. Då flexibelt arbete visat sig hämma de sociala relationerna går det också att dra slutsatsen att tillväxten av fenomenet tenderar påverka medarbetare negativt ur ett hälso- och lärandeperspektiv. / Due to today's advanced communications technology, major changes have taken place at work. Flexible working is a phenomenon that means that employees can to a greater extent control where and when the work is performed. Research shows that flexible working is increasing which will influence social relationships at work and in turn the effects on employees' health and learning. The aim of the study was to illustrate how employees at different organizational levels perceive that social relationships affect their health and learning in the workplace. The theoretical approach for this study is grounded in the health theory KASAM, the model of the World Health Organization “Healthy workplace” and the pedagogical theory of sociocultural learning. Ten employees were interviewed within the construction industry. The collected data was analyzed through a qualitative content analysis. The result showed that social relationships in working life have a direct impact on employees' health and learning. Social relationships at work were found to generate greater job satisfaction, well-being and meaningfulness and thus affect employees' health. Furthermore, the importance of dialogue and discussion was described in order to develop learning. The result is in line with much of the previous research on the subject and one conclusion is that social relationships at work are a decisive factor for employee health and learning. Since flexible work has proven to inhibit social relationships, it can also be determined that the growth of the phenomenon tends to negatively affect employees’ health and learning.

Levin, M, Palestro. P, S. 2023. Kommunikation på avstånd - En studie av användandet av digitala verktyg bland utbytesstudenter på STS-programmet. Uppsatser Kulturgeografiskainstitutionen, Uppsala universitet. I denna studie undersöks hur och varför digitala kommunikationsverktyg används av civilingenjörsstudenter inom System i teknik och samhälle på utbytesstudier. Studien har tagit avstamp i ett kvalitativt förhållningssätt där två fokusgrupper och tre intervjuer har genomförts med studenter som läser år fyra på STS-programmet vid Uppsala universitet. För att besvara syftet har ett teoretiskt ramverk med fokus på nära sociala relationer, social närhet, geografiskt avstånd och synkron och asynkron kommunikation använts. Studiens resultat visar att studenternas närmaste relationer har inneburit den största påverkan på användningen av digitala verktyg och den största källan till ett upplevt överbryggande av avstånd. Interaktionen mellan studenterna och deras närmaste relationer präglades i större utsträckning av kommunikation med synkrona digitala verktyg. I kommunikationen med dess mer ytliga relationer förekom det en större grad av kommunikation med asynkrona verktyg. Även det skiftande geografiska avståndet påverkade kommunikationens natur. Ett geografiskt avstånd som innebar en tidsskillnad innebar att studenterna i högre utsträckning använde sig av asynkrona kommunikationsverktyg. Detta följde av att en tidsskillnad krävde en högre grad av planering och sämre möjlighet till spontan kontakt.

Föreliggande uppsats behandlar rektors ledarskap i ett skolutvecklingsarbete. Syftet är att undersöka hur rektors pedagogiska ledarskap blir synligt i ett skolutvecklingsarbete samt hur lärarna upplever rektors pedagogiska ledarskap. Som struktur för resultatredovisningen och som analysverktyg har de fyra inslagen i Alvessons och Ydéns ledarskapsteori använts. Studien har gjorts med hjälp av intervjuer med en rektor och fyra av hennes medarbetare. Utskrifterna av intervjuerna har reducerats och genom meningsstrukturering har olika berättelser förts samman till en sammanhängande historia.

Detta är en kvalitativ studie med fenomenologisk ansats, som beskriver kvinnor med Irritable Bowel Syndrome (IBS) och deras upplevelser av sjukdomen. Vårt syfte med studien är att öka kunskapen och förståelsen hos sjuksköterskor och övrig vårdpersonal, genom att låta kvinnor med diagnosen IBS beskriva sina upplevelser av att leva med syndromet samt hur de blivit bemötta vid kontakter med sjukvården. Målsättningen är att det holistiska omhändertagandet av patienten skall förbättras. Studien baseras på semistrukturerade intervjuer med sju diagnostiserade kvinnor. Materialet har sedan bearbetats utifrån Philip Burnards modell för textanalys. Resultaten presenteras i följande kategorier sociala aktiviteter, sociala relationer, okunskap, bemötande och utredning, vilka kan relateras till de aktuella frågeställningarna (1) Hur upplever kvinnor med IBS att sjukdomen påverkar deras dagliga liv? Och (2) Hur upplever kvinnor med IBS att de blivit bemötta vid kontakter med sjukvården. Våra resultat ger en uppfattning av hur kvinnorna upplever att deras IBS påverkar det dagliga livet. Utmärkande för studiepopulationen är upplevelser av att sociala relationer och sociala aktiviteter förändrats till följd av sjukdomen. Gällande bemötande vid kontakter med sjukvården upplever kvinnorna att de bemötts med okunskap från sjuksköterskor och annan vårdpersonal. De upplever sig dessutom ofta åsidosatta och lågprioriterade av sjukvårdssystemet. / This is a qualitative study with a phenomenological approach, about females with Irritable Bowel Syndrome (IBS). The purpose of the study is to increase the knowledge and understanding among nurses and other caring personnel, by letting females diagnosed with IBS describe their experiences of living with the syndrome, and how they have been treated in contacts with the Swedish healthcare system. The intention of the study is that the holistic care should be improved. The study is based on seven semi-structured interviews of IBS-diagnosed females. The data has been analysed with Burnard´s method for transcripts. The results are presented in the following categories social activities, social relations, ignorance, treatment, analysis, which can be related to the actual questions of the study: (1) How do females with IBS experience that the illness affects their daily life? and (2) How do females with IBS experience the treatment in contacts with the Swedish care-system? The results have been presented in categories that can be related to the empiric questions in the study. The results of the study give us a conception of how IBS influences the daily life. Distinguishing for the study population is their experiences of changes in their social activities and relations due to their illness. About treatment in contacts with the Swedish healthcare system the females experience that they have been treated with ignorance from nurses and other health care personnel. They also experience themselves as disregarded and low prioritised by the healthcare system.

MS är en kronisk sjukdom som påverkar alla aspekter i en människas liv; det dagliga livet, familjerelationerna såväl som arbetslivet. Syftet med vårt arbete är att beskriva vilken påverkan MS har på det dagliga livet och hur det påverkar individen i relation med andra människor samt att beskriva vilka omvårdnadsåtgärder som krävs i denna situation. Vald teoretisk referensram är Carnevalis omvårdnadsmodell. Metoden är en systematisk litteraturstudie som grundar sig på nio vetenskapliga artiklar vilka är granskade enligt Polit et al. (2001). Resultatet visar att MS påverkar det dagliga livet och att sjuksköterskan spelar en viktig roll i vården av MS patienter. Sjuksköterskan bör göra en individuellt anpassad omvårdnadsplan för att hjälpa patienten bibehålla funktionen av det dagliga livet. / MS is a chronic disease that affects every aspect of human life; the daily life, family relations as well as working life. The aim of the study is to describe what effect MS has on the daily life and its influence on relations with other people and what nursing care is demanded. Chosen theoretical frame of reference for the study was Carnevali theories of nursing. The method in use is a systematic literature review that is based on nine articles evaluated according to Polit et al. (2001). The result revealed that MS effects the daily life and the nurse has an important role in the nursing of MS patient. The nurse should make an individual nursing plan to help each patient to keep the function of the daily life.

Detta är en kvalitativ studie där syftet är att skapa förståelse utifrån fritidslärares perspektiv för vilka förutsättningar det finns för sociala relationer på fritidshemmet. Utifrån frågeställningen: Vad påverkar och hur påverkas sociala relationer enligt fritidslärare? Undersökningen utgår från ett sociokulturellt perspektiv, där mediering, proximala utvecklingszonen samt fantasi och kreativitet har varit vår begreppsbank i analysen. Som metod har semistrukturerade intervjuer använts, där totalt sju fritidslärare intervjuats. Syftet med den semistrukturerad intervjumetoden är att skildra informanternas perspektiv på fenomenet. Intervjuerna har satts i relation till bakgrundslitteratur, forskning samt en teori som menar att människor lär i samspel med varandra.  Resultatet av undersökningen har visat att fritidslärarna anser att den sociala miljön behöver vara trygg för att elevers sociala relationer ska främjas. De menar även att den fysiska miljön måste vara inbjudande för att elever ska kunna skapa sociala relationer. Genom sitt förhållningssätt stödjer fritidslärarna det sociala samspelet som sker på fritidshemmet, både som en hjälpande hand och genom att utmana eleverna till att utföra det själva. Fritidslärarna ser även hur gruppstärkande övningar med eleverna gynnar deras sociala relationer och den sociala miljön. Vidare lyfter fritidslärarna olika aspekter av vad som påverkar elevernas sociala relationer på fritidshemmet, där gemensamma intressen, fantasi och kreativitet, kommunikation, bearbetning och makt synliggörs. Hur elevers sociala relationer påverkas anser fritidslärarna har med samspelet mellan eleverna att göra och hur de utvecklar sociala koder tillsammans. Undersökningen visar att arbetet med elevers sociala relationer är komplext och därför krävs det stöttande, tillgängliga och utmanande fritidslärare som kan hjälpa elever i det sociala samspelet.

Syftet med denna studie är att ta del av förskollärares upplevelser och erfarenheter av etisk stress i förskolans verksamhet. Med hjälp av denna studie hoppas vi på att öka medvetenheten och skapa kunskap om den etiska stressen inom förskoleverksamheten och dess befintliga roll. Studien tar sin utgångspunkt i ett relationellt pedagogiskt teoretiskt perspektiv där det empiriska materialet har samlats in från sex olika förskollärare och med hjälp av en semistrukturerad intervju och fem strukturerade intervjuer tagit reda på deras erfarenheter och upplevelser av etisk stress. För att få ett så brett perspektiv som möjligt har vi valt olika förskolor med varierande antal barn och avdelningar samt att förskollärarna kommer från olika bakgrunder och med olika många års arbetslivserfarenheter inom yrket. Materialet har analyserats med hjälp av tematisk analys för att hitta gemensamma teman som kan hjälpa oss att besvara våra frågeställningar och forskningsfråga. Studiens resultat visar hur de sex deltagande förskollärare beskriver etisk stress och hurdana erfarenheter de har från situationer som bidrar till etisk stress i sitt arbete utifrån dessa fyra teman:  Tid, vårdnadshavare, organisation/ledning och arbetslag. Därmed bidrar vår studie med viktig praktisk och konceptuell kunskap som kan vara av nytta till förskollärarens profession.

This is a quantitative study examining the importance of social relations for organizations. The aim of the study is to examine the social relationships between management and employees, but also between co-workers, to see which has the greatest impact in terms of staying in the organization. The two hypotheses of this study involve a negative relationship. The negative relationship implies a lower probability of seeking another job if the social relations are good. With that said, employees would rather stay in their workplaces when the social relations are good. The study carries out analyses using SPSS, using two existing data sets called Opinions on jobs and working life. The data sets from the years 2005 and 2015 have been used for comparison. The results are based on crosstabs and regression analyses. Finally, the results of the study are discussed to answer the research questions, but it also suggests further research on the field. The results that emerged support the two hypotheses of the study. That is, good social relations in a workplace make employees more likely stay in the organization. It was also found that people in 2005 were more likely to stay compared to 2015.

Diagnoser är ett ämne som diskuteras både på skolor och i samhället, det finns mycket forskning om bland annat för- och nackdelar kring medicinering, kosthållning, pedagogiska förhållningssätt samt uppfostringstekniker. Lärare och pedagoger möter oftast dagligen barn i behov av särskilt stöd samt deras föräldrar. Men hur präglas och utformas familjens vardag när det finns ett barn med atypiskt beteende, det vill säga när ett barn har ett beteende som inte passar in i alla situationer? Vilka tankar har syskon, föräldrar och barnet själv angående familj, vänner och relationer? För att undersöka detta togs kontakt med fem familjer. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med hjälp av diktafon som senare transkriberades. I varje familj intervjuades tre medlemmar, modern, ett syskon och barnet med atypiskt beteende för att få kunskap om hur familjens vardag präglas och utformas i förhållande till barnet.Resultatet visar att de flesta barnen i studien med atypiska beteenden har svårigheter med sociala relationer och upplever en känsla av att vara annorlunda. Syskonrelationerna är ambivalenta, några umgås inte med varandra och några väljer att gå undan när det blir konflikter. Mammorna i studien känner oro inför sina barns sociala relationer och hur det ska bli i framtiden. Studien visar också att familjerna blir begränsade i olika utsträckningar på grund av det atypiska beteendet.

Syftet med undersökningen var att se om lekarbetsmetoden är en effektiv metod för barn med koncentrationssvårigheter och/eller svårigheter med sociala relationer. Jag ville också få svar på om koncentrationsförmågan och förmågan till att etablera fungerande sociala relationer förbättras positivt hos barn/elever genom lekarbete. Jag undersökte pedagogers uppfattningar om och resultaten av lekarbete på några av dessa barn via intervjuer med lekpedagoger och andra pedagoger kring barnet och tog del av utvärderingar och lekschema som lekpedagoger förmedlade. Sammanfattningsvis pekade resultaten av min undersökning på att lekarbete är en effektiv metod för barn med koncentrationssvårigheter och sociala relationssvårigheter och att koncentrationsförmågan och sociala relationer i hög grad förbättrats positivt hos barnet/eleven genom lekarbete. / The purpose of this study was to see if play pedagogy is an effective method for children with difficulties in ability to concentrate and social relations. I also wanted to know if the ability to concentrate and ability to establish functional social relations had improved positively during the period with play pedagogy. I examined pedagogue point of view about and the results of play pedagogy concerning some of these children using interviews with play pedagogue and other pedagogue working with the child and take part in some of evaluations and play timetable as pedagogue mediate. Conclusively the results of my examination point out that play pedagogy is an effective method for children with difficulties in concentration ability and that social relations has improved to a high degree and in a positive way for children/pupils with play pedagogy.