Bakgrund: I Sverige beräknas cirka 180 000 av befolkningen vara spelberoende. Antalet alkoholberoende uppgår till ungefär 330 000 personer. Med anledning av de hälsokonsekvenser detta frambringar, för en relativt stor del av befolkningen, är detta ett folkhälsoproblem. Syfte: Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är att undersöka vilken roll sociala nätverk har för att människor ska vilja och kunna bryta ett alkohol- eller spelberoende samt fortsätta vara alkohol-och spelfri. Metod: Ansatsen till studien är kvalitativ och har som uppgift att förstå vilken roll sociala relationer har i att bryta ett alkohol- eller spelberoende. Inkluderingskriterierna i studien är att personerna tidigare har varit beroende av alkohol- eller spel och sedan haft minst tre år av avhållsamhet. Materialet är framtaget utifrån fem semistrukturerade intervjuer. De intervjuade personerna har blivit strategiskt utvalda genom alkohol- och spelberoendeföreningar/organisationer i Malmö och Göteborg samt via personliga kontakter. Resultat: Studien visade att sociala relationer är behövliga för att bryta ett beroende. Hur denna sociala relation ser ut är högst individuellt. Det som främst framhävs av informanterna är gruppmöten, där personer med beroendeproblematik träffas, samt vänner och familj. Genom öppenvårdsmötena framhävs faktorer som igenkänning och gemenskap som avgörande i förmågan att bryta ett alkohol- eller spelberoende för flera av informanterna. Det går emellertid inte att urskilja en specifik social relation som är universal för att bryta ett beroende och fortsätta vara avhållsam. / Background: In Sweden, it is calculated that about 180 000 of the population are addicted to gambling. The number of people suffering from alcohol addiction is approximately 330 000. Considering the health impacts this brings for a relatively large proportion of the population, this is a public health issue. Aim: The aim of this qualitative interview study is to investigate the role of social networks in people being able to, and wanting to, break an addiction to alcohol or gambling and continuing to be free of the addiction. Method: The study's approach is qualitative and its aim is to understand the role of social relationships in breaking an addiction to alcohol or gambling. The inclusion criteria for this study was abstinence from alcohol and gambling for at least three years. The material is gathered from five semi-structured interviews. The interviewees have been strategically chosen by alcohol and gambling addiction organizations in Malmo and Gothenburg as well as through personal contacts. Result: The study showed that social relationships are necessary in order to break an addiction. The appearance of this social relationship is highly individual. Group meetings and family and friends were the ones most emphasized by the informants. Through the group meetings factors such as recognition and togetherness were highlighted in the ability to break an addiction to alcohol or gambling for many of the informants. It is not possible to discern a specific social relationship that is universal in breaking an addiction and remaining abstinent yet.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om vad fritidshemspersonal anser om leken och dess betydelse för barnens utveckling av sociala relationer i fritidshemmet samt hur de främjar detta. Undersökningen är kvalitativ och bygger på semi-strukturerade intervjuer med åtta fritidshemspersonal. Resultatet visar att fritidshemspersonalen anser att leken är en väg för barns utveckling av sociala relationer. De anser att leken kan bidra till barns utveckling av olika sociala färdigheter såsom siciala samspel, empati, kommunikation och konflikthantering. de menar även att leken kan ha negativa konsekvenser såsom exkludering. Fritidshemspersonalen menar att sociala relationer kräver samspel med andra som sker kontinuerligt i vår vardag. Fritishemspersonalen hävdar att de spelar en viktigt roll i att skapa en positiv atmosfär i fritidshemmet, vilket kan främja barns utveckling av sociala relationer. Studiens slutsats visar att fritidshemspersonalen betonar vikten av ett kontinuerligt arbete för att hitta en balans mellan fri lek och styrda aktiviteter, vilket innebär att utgå från barns perspektiv och barnperspektiv i fritidshemmet samtidigt.

As a result of covid-19 restrictions universities were encouraged to conduct their education remotely. Because of this remote education students could not live the social life they had expected to do during their education. The purpose of our study is to examine the importance of social interactions for the students' learning/academic success during remote education as well as if it was related to any challenges. Furthermore, we intend to compare how the social interactions differ from remote education to the current university-based education. The study was conducted through a qualitative approach with interviews being conducted with students who began their education when it was remote during covid-19. The collected material has been analyzed using Goffman’s dramaturgical theory, social integration and the educational contract. The results show that the students had a lack of social interactions during the remote education. This has also led to a lack of knowledge acquisition for the student when the education was held remotely. The results further show that the student had struggles with the ability to concentrate and motivation during the remote education as well as experiencing difficulties asking for help. In conclusion the results show that the social interaction during university-based education differs significantly from remote education. When the education switched back to being university-based the students got to know each other, which contributed to a better social interaction.

The following thesis investigates how social relations affect the type of information that people acquire without actively looking for it. To do this Karen Fisher’s concept of information grounds is being used, together with Mark Granovetter’s theory about the strength of weak ties. The population in the study is new university students. A combination of diaries and interviews was used to gather the empirical material, which was then analyzed using thematic analysis. The analysis showed that the most commonly shared type of information was information about people. Conversations with strong ties were usually more in depth, while conversations with weak ties tended to be more superficial. This finding contributes to the reason why information from weak ties tend to appear more surprising than information from strong ties. Factors other than those officially used together with the information grounds concept turned out to be of both interest and importance to understand why certain information was shared between people, while other information was not. These factors included language, culture, and time.

Studien syftar till att synliggöra och förstå fritidshemslärarens roll och förutsättningar för att stötta elever i behov av särskilt stöd i sina sociala relationer. Pedagogiska strategier och metoder samt hinder och utmaningar för detta arbete har undersökts. Studien belyser även fritidshemslärarens upplevelse av samarbete med övrig personal på skolan samt möjligheten till kompetensutveckling för att öka förmågan att stötta elever i behov av särskilt stöd socialt. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem behöriga fritidshemslärare och ligger till grund för studiens resultat. Intervjuerna har analyserats med hjälp av två teoretiska ramverk som består av ett specialpedagogiskt dilemmaperspektiv samt ett läroplansteoretiskt perspektiv. Resultaten har visat att fritidshemslärarna upplever att stöttning till elever med särskilda behov i sina sociala relationer är en stor del av deras uppdrag. Ett flertal pedagogiska strategier och metoder har belysts i denna studie. Hinder och utmaningar som fritidshemslärarna har lyft fram är tidsresurser, stora elevgrupper och en bristande förståelse för elever med särskilda behov. Dessutom har resultatet synliggjort en upplevd brist på samarbete med elevhälsoteamet kring fritidshemmets verksamhet och elevernas sociala relationer. Kompetensutveckling är något som fritidshemslärarna uttrycker ett behov av men som resultaten har visat är något som inte prioriteras. Slutsatsen i denna studie är att fritidshemslärarens arbete med att stötta elever i behov av särskilt stöd i sina sociala relationer är av största vikt för att skapa en inkluderande verksamhet. Arbetet försvåras dock på grund av att fritidshemslärarna upplever att fritidshemmets verksamhet inte får samma prioritet som skolundervisning. Detta gör att fritidshemslärare står inför ett komplext uppdrag i form av att skapa en meningsfull fritid för alla elever samtidigt som alla elever ska få den stöttning de behöver. / This study aims to highlight and understand the role and prerequisites of the leisure time teachers in supporting students in need of special support in their social relationships. Pedagogical strategies and methods as well as obstacles and challenges are examined. The study also highlights the leisure time teacher's experience of collaboration with other school staff as well as the opportunity for skills development to increase the ability to support students in need of special social support. Semi-structured interviews have been conducted with five qualified leisure time teachers and forms the basis of the study's results. The interviews have been analyzed with the help of two theoretical frameworks consisting of a special educational dilemma perspective and a curricular theoretical perspective.  The results show that leisure time teachers believe that the support for students with special needs in their social relationships is a large part of their overall assignment. Several educational strategies and methods are highlighted in this study. Obstacles and challenges that the leisure time teachers highlight are time resources, large student groups and a lack of understanding students with special needs. Furthermore, the leisure time teachers experience a lack of cooperation with the student health team regarding the education of the leisure time center and the students' social relationships. Skills development is something that leisure time teachers express a need for, but as the results show is something that is not prioritized. The conclusion of this study is that the leisure time teacher's work in supporting students in need of special support in their social relationships is of the utmost importance for creating an inclusive environment. That work is made more difficult according to the leisure time teachers due to the fact that the education in the leisure time center does not receive the same priority as school education. This means that leisure time teachers are faced with a complex task by creating a meaningful leisure time for all students, while ensuring that all students receive the support they need.

Syftet med kandidatuppsatsen är att få en djupare förståelse för hur inkludering i en hybrid arbetsmodell upplevs, samt ledarskapets betydelse i den kontexten. Det saknas tidigare forskning om hybrid arbetsmodell i relation till inkludering, vilket utgör grunden till föreliggande studie. Inkludering i studien definierar vi som delaktighet i arbetet, samarbete, samhörighet och sociala relationer samt socialt stöd. Den hybrida arbetsmodellen är en kombination av att arbeta på distans och på kontoret och är en arbetsmodell många organisationer antagit som en följd av covid-19 pandemin. Vi valde inkludera både äldre och nyare forskning kring olika former av distansarbete, för att vidga förståelsen för den hybrida modellen. Studien är genomförd med en kvalitativ metod och materialet har samlats in genom åtta semistrukturerade intervjuer. Fenomenet att uppleva inkludering utifrån ovanstående förutsättningar har studerats empiriskt, med inspiration av ett fenomenologiskt perspektiv. Empirin har tematiserats och analyserats med hjälp av tematisk analys. Studiens resultat visar på att en hybrid arbetsmodell innefattar ett sammanhang där fysisk närvaro sker mindre frekvent, och där sociala relationer är i beroende av vem som inkluderas i en arbetsgrupp och av vilka som befinner sig på plats. Utmaningar i den hybrida kontexten som identifierades var regler kring möteshygien, informationsdelning, introduktion av nyanställda, känslan av utanförskap och svårigheter att lära känna varandra, men även att inkludera alla oberoende av vart deltagandet sker. Vidare ur resultatet identifierades även framgångsfaktorer som kan underlätta för inkludering, såsom relationsfrämjande aktiviteter, incheckningar vid hybridamöten, vikten av att fördela ordet i möten och skapa samma förutsättningar för alla. Att samla alla fysiskt på plats kontinuerligt, men även ha uppstartsmöten och introduktion fysiskt på kontoret ansågs viktigt. Det framkom även ur resultatet vikten av att variera dagar på kontoretoch att mixa kollegor. Att chefer har ett inkluderande tankesätt, förmedlar riktlinjer för den hybrida modellen och skapar tydligt beskrivna arbetsuppgifter skapar bra förutsättningar för inkludering.

Syftet med studien är att uppmärksamma förskollärare verksamma i socioekonomiskt utsatta områden samtalar om sitt arbete kring att inkludera alla barn i en mångkulturell förskoleverksamhet. Studien utgår från en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna verkställdes med stöd av en intervjuguide och diskussionsfrågor där intervjupersonerna kunde svara fritt. Resultatet visade att det centrala i arbetet med inkludering för mångkulturella barn kategoriseras utifrån sex teman: samtal och aktiviteter som uppmärksammar kulturella olikheter, inkludering genom att arbeta i olika grupper och teman, inkludering genom att uppmärksamma olika språk, besök utanför förskolans arena, interkulturella kompetenser kräver utbildad personal, utmaningar som kan uppkomma i en mångkulturell barngrupp. Det som uppmärksammades och som var avgörande i arbetet med mångkulturella barn var vilka olika strategier förskollärare använde för att inkludera alla barn i socioekonomiskt utsatta områden.

Bakgrund: Irritabel tjocktarm (IBS) är en funktionell tarmsjukdom med okänd etiologi. De typiska symtomen är obehag och/eller smärta vid tarmtömning, obehagliga gaser eller ändrad avföringskonsistens. Diagnostiken utgår från diagnoskriterier (Rom IV-kriterier). Behandlingsmetoder innefattar förändringar i livsstils- och kostvanor, kognitiv beteendeterapi samt läkemedelsbehandling och egenvårdsstrategier. Allmänsjuksköterskans roll är att lyssna, stötta och bekräfta den drabbade patienten i sitt lidande. Syfte: Syftet var att undersöka patienters upplevelser av att leva med IBS. Metod: En systematisk litteraturöversikt med induktiv ansats. Studien bygger på tio stycken kvalitativa originalartiklar som analyserades genom metasyntes, inspirerad av Friberg. Resultat:  I resultatet identifierades tre teman med sex tillhörande subteman. Temat upplevelse av att möta vården beskriver patientens negativa och positiva upplevelser av att möta vården samt upplevelser av sin egenvårdsbehandling. Temat känslor kring IBS beskriver patienternas fysiska och psykiska smärtor samt deras stunder av lättnad. Temat IBS inverkan på sociala relationer beskriver sjukdomens påverkan på den intima relationen/familjen samt på arbetslivet/vänner. Slutsats: Patienter upplever frustration till följd av ett negativt bemötande från sjukvården. Det finns stunder av lättnad och välbefinnande när patienten upplever symtomfrihet. Ett stort lidande skapas till följd av IBS symtomen, vilket även har en inverkan på patientens sociala relationer. Allmänsjuksköterskan bör i sin yrkesroll skapa och upprätthålla en vårdande relation för att öka patientens hälsa och minska lidande.

Denna kvalitativa studie syftar till att erhålla ökad kunskap om hur fritidslärare arbetar för att inkludera ofrivilligt ensamma elever. Studien bygger på sju semistrukturerade intervjuer av yrkesverksamma fritidslärare. Studiens teoretiska ansats bygger på relationell pedagogik och all insamlade data från intervjuerna har analyserats med hjälp av tematisk analys. Studiens resultat visar att ofrivilligt ensamma elever förekommer men fritidslärare beskriver även en osäkerhet kring elevers upplevda ensamhet. Fritidslärare använder olika strategier för att motverka ofrivillig ensamhet. Bland annat kartlägger de ofrivilligt ensamma elever genom egna och andras observationer och de stödjer ofrivilligt ensamma elever genom att locka, genom att samtala, differentiera och olika kollegiala handlingar i arbetslaget. Framtida forskning bör fokusera på fritidshemmets didaktik vad gäller arbetet med sociala relationer. Slutligen föreslås även fältstudier och observationer av fritidslärares arbete med sociala relationer, samt studier av elevers egenupplevda ensamhet, som förslag till vidare forskning.

Mobbning på arbetsplatser skapar ett stort lidande för den utsatte samt har stora konsekvenser för den enskilde och för organisationen. Tidigare forskning kring ämnet mobbning har mestadels fokuserat på självupplevd stress och psykisk ohälsa. Därför var syftet med föreliggande studie att undersöka arbetsplatsmobbning och egenupplevd allmän hälsa samt tre typer av ohälsotillstånd; Ohälsa 1 (hantering av vardagen); Ohälsa 2 (smärtor/besvär); Ohälsa 3 (oro/nedstämdhet). Negative Acts Questionnaire-Revised (NAQ-R) och Negative Acts Questionnaire-Perpetrators (NAQ-P), användes för att mäta upplevelsen av att bli utsatt för olika mobbningsrelaterade beteenden och situationer (objektivt mått på mobbning) respektive upplevelsen av att utsätta andra för olika mobbningsrelaterade beteenden. NAQ-R har en mobbningsdefinition och en direkt fråga om att ha blivit utsatt för mobbning (subjektiv mått).För att undersöka allmän hälsa och tre typer av hälsotillstånd användes ett självskattat formulär. Undersökningen omfattade 172 personer inom Uddevalla Kommuns område, och deltagarna som medverkade var socialarbetare, ingenjörer, restauranganställda och ordningsvakter. Det var 73 män och 98 kvinnor. Det fanns ett signifikant positivt samband mellan Ohälsa 1-3 och NAQ-R, och ett signifikant negativt samband mellan allmän hälsa och NAQ-R. Resultaten indikerar att den mobbade utmärks av ohälsa. Inga signifikanta könsskillnader kunde urskiljas i upplevelsen av mobbningsbeteenden på arbetsplatsen (objektiv bedömning). Genom att undersöka egenupplevd hälsa utifrån olika typer av hälsotillstånd hos arbetstagare som blivit mobbade och arbetstagare som mobbar, kan denna studie leda till ett förbättrat förändringsarbete. Ett sådant förändringsarbete måste ske fortlöpande för att utveckla goda organisationsförändringar inom Sverige och påbörja ett bättre preventionsarbete gällande arbetsplatsmobbning. / Bullying in the workplace creates a great suffering for the victim and has major consequences for the individual and for the organization. Previous research on the subject of bullying has mostly focused on self-perceived stress and mental illness. Therefore, the aim of the present study was to examine workplace bullying and self-perceived general health as well as three types of illness conditions; Unhealth 1 (everyday life management); Unhealth 2 (pain/discomfort); Unhealth 3 (anxiety/ depression). Negative Acts Questionnaire-Revised (NAQ-R) and Negative Acts Questionnaire-perpetrators (NAQ-P), used to measure the experience of being exposed to various bullying-related behaviors and situations (objective measure of bullying) and the experience of exposing others to various bullying-related behaviors. NAQ-R has a bullying definition and a direct question about having been a victim of bullying (subjective measurement). To investigate the general health and three types of unhealthy conditions. The survey covered 172 people in Uddevalla Municipality's area, and the participants who took part were social workers, engineers, restaurant staff and security guards. There were 73 men and 98 women. There was a significant positive correlation between Unhealth 1-3 and NAQ-R, and a significant negative correlation between general health and NAQ-R. The results indicate that bullying is related to illness. No significant gender differences could be seen in the experience of bullying behavior in the workplace (objective evaluation). By examining the self-perceived health based on different types of health of workers who have been bullied and workers who bully, this study may lead to an improved change management. Such a change must be continuous to develop good organizational changes in Sweden and start a better prevention efforts regarding workplace bullying.