Sociala relationer är centrala i alla människors liv. Vår förmåga att knyta sociala band har utvecklats över tusentals år och påverkar dagliga beslut som individer tar. Idag används sociala medier till stor del för att knyta sociala band och utvecklingen av sociala medier rör sig snabbt. Den här studien har ämnat att undersöka hur individer upplever att en ökad tillgänglighet av sociala medier påverkar sociala relationer. Med en tillgänglighet av sociala medier menas hur lätt det är att nå ut och vara kontaktbar för andra användare. En ökad mängd sociala medier har bidragit till att användare i en större utsträckning är tillgängliga. Forskning visar att sociala medier har haft en stor påverkan på samhället men det finns ett tomrum inom forskningen på hur det har påverkat individens sociala relationer. För att besvara forskningsfrågan utgick studien från en kvalitativ forskningsansats där litteratur och semistrukturerade-intervjuer varit centrala. I slutsatsen presenteras vilka effekter individen upplever i sociala relationer i och med en ökad tillgänglighet av sociala medier. Bland annat visar studien att sociala relationer hämmas av sociala medier i fysiska möten. / Social relationships are key to all people's lives. Our ability to form social bonds has evolved over thousands of years and influences daily decisions that individuals make. Today, social media is largely used to forge social ties and the development of social media is moving fast. This study aims to investigate how individual’s experience that an increased accessibility of social media affects social relationships. An accessibility of social media means how easy it is to reach out and be contactable for other users. An increasing amount of social media usage has contributed to users being available to a greater extent. Research shows that social media has had a major impact on society, but there is a gap in research on how it affects the individual's social relationships. To answer the research question, the study was based on a qualitative research method where literature and semi-structured interviews were key. The conclusion presents the effects the individual experiences in social relationships with an increased availability of social media. Among other things, the study shows that social relationships are inhibited by social media in physical meetings.

Denna studie är gjord för att belysa och förklara hållbar utveckling utifrån de tre dimensioner som bör tas i beaktning i förskolans verksamhet, de är ekologi, sociala relationer och ekonomi. Detta utifrån förskollärarnas planerade undervisning men också från den tysta kunskap de förmedlar till barnen. I studien används icke-deltagande observationer som datainsamlings metod och datan arbetas därefter genom grundad teori för att nå fram till ett resultat. Det är tydligt att hållbar utveckling är ett begrepp som det arbetas aktivt kring i förskolor idag, men det visar sig uppenbart att den tysta kunskapen som förskollärarna besitter och för vidare till barnen är svår att upptäcka för gemene man och att den därför i allmänhet inte tas i beaktning när man talar om hållbar utveckling inom alla dimensionerna. / This study is designed to elucidate and explain sustainable development based on the three dimensions that should be taken into account in preschool activities, they are ecology, social relations and economics. This is based on the preschool teachers' planned teaching but also from the silent knowledge they convey to the children. In the study, non-participant observations are used as the data collection method and the data is then worked through grounded theory to arrive at a result. It is clear that sustainable development is a concept that is actively worked on in preschools today. But it is evident that the silent knowledge that preschool teachers possess and pass on to the children, is difficult to discover for commoners and that it is therefore generally not taken in when considering sustainable development in all dimensions.

I många länder världen över ökar antalet fängslade personer stadigt och i Sverige är det varje år tusentals barn som har minst en förälder i fängelse. När någon ur familjen blir frihetsberövad straffas indirekt också de barn som finns i familjen, trots att de är helt oskyldiga till brottet och för många barn och unga kan situationen innebära en kris med många frågor och känslor. Barnen är en bortglömd grupp då fokus ofta hamnar på vilka effekter frihetsberövandet har på fången och inte på barnet. Studiens syfte är att öka förståelsen av hur det kan påverka ett barn att ha en förälder i fängelse. Studien har genomförts genom en kartläggande litteraturöversikt baserad på 16 vetenskapliga artiklar som tagits fram genom att söka i databaserna SocIndex, CINAHL samt i Umeå Universitetsbiblioteks fritextsökning. Efter en noggrann granskning av kvaliteten på varje artikel analyserades dem med hjälp av teoretisk tematisk analys vilket innebär att materialet är kodat utifrån specifika forskningsfrågor. De teman som resultatet kom att handla om är påverkan på fysisk hälsa, påverkan på psykisk hälsa och påverkan på sociala relationer. Det visade sig att det finns en betydande komplexitet då barnen sällan påverkas inom enbart ett område av livet. Det framkom också att det behövs mer hjälp och stöd för den här gruppen av barn, speciellt i form av tidiga insatser samt att det saknas forskning kring målgruppen. Studiens slutsats är bland annat att alla barn påverkas på ett individuellt sätt då alla barn är unika liksom den situation de ställs inför är unik. Den stigmatiseringsprocess som startar i och med att en förälder blir frihetsberövad påverkar ofta alla delar av barnens liv och startar en ond cirkel som det krävs hjälp och stöd för att ta sig ur. Det finns ingen universell påverkan som drabbar varje barn som har eller har haft en förälder i fängelse men majoriteten av barnen upplever en negativ påverkan. Det behövs mer fokus på de här barnen i framtida forskning, främst för att i god tid ha möjlighet att erbjuda stödinsatser anpassade efter den enskilde individen och dennes unika behov. Forskningen behöver också inta ett mer holistiskt perspektiv och studera alla delar av påverkan för att genom det kunna se på helheten.

Bakgrund: I Sverige lever cirka 180 000–350 000 personer med hjärtsvikt. Hjärtsvikt i NYHA klass III och IV innebär att sjukdomen inte längre går att behandla utan att vårdandet istället övergår till symtom lindrande vård och i senare skede till palliativ vård. Förväntad livstid är begränsad till ett år i den senare delen av hjärtsvikt. Syfte: Beskriva patienters upplevelser av att leva med hjärtsvikt i ett palliativt skede. Metod: Litteraturbaserad metod med grund i analys av kvalitativ forskning för att bidra till evidensbaserad omvårdnad. Datamaterialet baseras på 13 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Ur analysen framträdde tre teman; Kroppen sviker, nära relationer, ovisshet om framtiden med sex underteman. Konklusion: För att bidra till en god vård i livets slut bör vården utgå från patientens livsvärld, där behov och önskningar beaktas. Sjuksköterskan ska stödja till en trygg och säker vård genom att låta patient och anhöriga delta. / Background: In Sweden, approximately 180,000–350,000 people live with heart failure. Heart failure in NYHA class III and IV means that the disease can no longer be treated, and the patient will be treated with palliative care. Life expectancy is limited to one year in the later part of heart failure. Aim: To describe patients' experiences of living with heart failure in a palliative stage. Method: Literature based study, based on 13 qualitative scientific articles. Results: Patients experienced physical and mental limitations in the palliative care phase. The nurse played a significant role in the experience of safe care. Social relationships were perceived as a support in everyday life and care. The future was uncertain, some were waiting for death and others felt hope for the future. Conclusion: In order to contribute to good care at the end of life, the care should be based on the patient's world of life, where needs and wishes are included. The nurse must support the patient by allowing the patient and relatives to participate

Detta är en kvalitativ studie som undersöker hur barnens intressen, tankar och idéer ingår i det tematiska arbetet i svenska förskolor. Syftet med denna studie är att förstå hur förskollärare arbetar för att möjliggöra barns inflytande och deltagande i det tematiska arbetet i förskolan. Detta kommer vi att analysera genom det relationella perspektivet med kompletterande centrala begrepp. Syftet kommer att besvaras med följande frågor:• Hur arbetas teman fram i förskoleverksamheten?• Hur tar pedagogerna vara på barnens intressen, tankar och idéer idet tematiska arbetet?• Hur ser pedagogerna på det tematiska arbetet?Vår studie är en kvalitativ studie där intervjuer har använts som metod för att ta reda på hur förskollärare arbetar med barns inflytande och deltagande i det tematiska arbetet. Från resultatet kan vi se att utformningen av det tematiska arbetet varierar i de olika kommuner där förskolorna är belägna. Oavsett hur uppstarten ser ut, är barnens intressen alltid i fokus och får chans till inflytande i det tematiska arbetet. För att göra det lättare för både barn och förskollärare valde samtliga avdelningar att arbeta i smågrupper. Detta främjar ett säkert klimat där varje barn får en chans att uttrycka sig. Resultatet visade också att förskollärarna anser att det tematiska arbetet är ett verktyg för att hålla barnen intresserade och göra aktiviteterna meningsfulla genom att koppla dessa till ett visst tema. De poängterar också komplexiteten i att involvera alla barnens intressen i aktiviteterna. Flera av förskollärarna betonar vikten av att skapa goda relationer med barnen och att det är grunden för ett roligt och utvecklande arbetssätt. / This is a qualitative study that examines how the children's interests, thoughts and ideas are included in the thematic work in Swedish preschools. The purpose of this study is to understand how preschool teacher’s work to enable children’s influence and participation in the thematic work in preschool, which we will analyze by using the relational perspective with complementary concepts. The purpose will be answered by following questions:• How are themes developed in preschool activities?• How does preschool teacher’s include children’s interests, thoughts and ideas inthe thematic work?• What is the preschool teacher’s view on the thematic work?Our study is a qualitative study where interviews have been used as a method in order to find out how preschool teacher’s work with children’s influence and participation in the thematic work. From the result we can see that the design of the thematic work varies in the different towns in which the preschools are located. No matter what the start-up looks like, the children’s interests are always in focus and gets a large influence in the thematic work. To make it easier for both children and preschool teacher’s, all departments chose to work in small groups. This promotes a safe climate where every child gets a chance to express themselves. The result also showed that preschool teacher’s considers the thematic work being a tool to keep the children interested and making the activities meaningful by connecting the activities to a certain theme. They also point out the complexity of involving all of the children's interests equally in the activities. Several of the preschool teacher’s emphasize the importance of creating good relationships with the children and that it is the basis for a fun and developing way of working.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att ta reda på hur lek påverkar både språkutveckling, framförallt i ämnet svenska, i undervisningen utifrån kunskapskraven samt elevers utvecklingsförmågor gällande det muntliga språket i de tidiga årskurserna. Sökning på utbildningsdatabaser ledde till elva slutliga artiklar om studier med utgångspunkt för lek och muntligt språk i undervisning, gjorda i olika länder. Artiklarna innehåller studier gjorda utifrån olika syften där ämnet svenska inte specifikt behandlats. Majoriteten har inriktning på andra ämnen men innefattar huvudsakligen det muntliga språket. Språkutveckling sker ständigt i all undervisning oavsett ämne, vilket gör att kunskapsöversikten även behandlar studier som inte är direkt kopplade till svenskämnets språkutveckling. Materialet visar på positiva resultat av implementering av lek i undervisning gällande kognitiva förmågor, sociala relationer och språkutveckling för elever i tidiga årskurser. Resultatet visar att elevers språkutveckling påverkas positivt av implementering av lek i undervisning

Syftet med föreliggande studie var att undersöka det sociala samspelet under raster hos grundskoleelever med hörselnedsättning där övriga skolkamrater är hörande. För att besvara studiens syfte och frågeställningar använde vi oss av strukturerad icke-deltagande observation. Vi utgick från ett observationsschema där vi förde anteckningar kring vad som observerades under rasten. Som teoretisk utgångspunkt använde vi oss av det sociokulturella perspektivet samt delaktighetsmodellen. Sammanlagt åtta elever i låg- och mellanstadiet på skolor i olika kommuner observerades. Tidigare forskning inom området har pekat mot olika resultat gällande om eleverna är socialt inkluderade eller inte. Vår studies resultat visar att av de åtta observerade eleverna, har sex av eleverna gott socialt samspel med kamrater medan två elever intog en mer iakttagande roll. / The purpose of this study was to investigate the social interaction during breaks among elementary school students with hearing loss where the other schoolmates are hearing. To answer the study's purpose and questions, we used structured non-participant observation. We started from an observation schedule where we kept notes on what was observed during the breaks. As a theoretical starting point, we used the socio-cultural perspective and the participation model. A total of eight students in primary and middle school at schools in different municipalities were observed. Previous research in the area has pointed to different results regarding whether students are socially included or not. The result of our study shows that of the eight students observed, six of the students have good social interaction with peers, while two students took a more observant role.

Sociala relationer har en betydande roll för den psykiska hälsan. Idag är det populärt bland ungdomar att ha sociala relationer online vilket sker bland annat via online gaming.  Det finns ett flertal studier som undersökt negativa konsekvenser av online gaming på den psykiska hälsan men det saknas kunskap om hur online gaming kan bidra till psykisk hälsa. Följaktligen har denna uppsats för avsikt att undersöka ungdomars upplevelser av sociala relationer i online gaming och dess betydelse för deras psykiska hälsa. Uppsatsen utgår från en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer genomförts. Sex ungdomar rekryterades utifrån ett målstyrt urval med krav på erfarenhet av online gaming. Efter genomförda digitala intervjuer, gjordes en innehållsanalys. Resultatet av undersökningen visade att ungdomar upplever sociala relationer i online gaming som något positivt och stärkande för den psykiska hälsan. Ungdomarna motiverade att sociala relationer var en avgörande del i deras fortsatta spelande och bidrog till positiva känslor som glädje. Det fanns dock en medvetenhet bland ungdomarna att vissa sociala relationer i online gaming kan påverka den psykiska hälsan negativt. Utifrån uppsatsens resultat dras slutsatsen att sociala relationer i online gaming är betydelsefullt för ungdomarna och deras psykiska hälsa. Uppsatsen leder också till slutsatsen att vidare forskning behövs inom området.

This study applies social identity theory to analyze social identification, social categorization, social comparison, and stereotypes in the first season of Vikings Valhalla. The analysis focuses on the portrayal of different stereotypes associated with the selected ethnic groups: Christians, pagans, and Christian Vikings, through clothing, behavior, language, and beliefs. These stereotypes serve as tools to establish character identities and differentiate between the groups. Despite the limited application of social identity theory in popular culture studies, this study demonstrates its usefulness in understanding group membership and social relationships in a fictional context. By applying social identity theory, the study provides insights into the social relationships among the chosen ethnic groups in the first season. It is observed that individuals strive for a positive social identity through group membership, identifying with and supporting their group members while also establishing boundaries against other groups. This can lead to the emergence of stereotypes, prejudices, and conflicts between the groups, which also shape perceptions and behaviors towards other groups. The study employs a qualitative content analysis method with a focus on visual aspects. It addresses three research questions related to religious and cultural stereotypes, social categorization, and social relationships. The findings of this study contribute to a deeper understanding of the religious and social dynamics portrayed in the first season of the TV series Vikings Valhalla. By analyzing the behaviors and interactions of the characters, it provides insights into how group membership, boundaries, and conflicts shape individuals' identities and influence their relationships with other groups in the series. This research emphasizes the complexity and fluidity of social identities and raises new avenues for future research in the field.

Syftet med studien är att beskriva och analysera vilka synsätt förskollärare har gentemot högläsning och hur de relaterar högläsningen till förskolebarns språkutveckling. Studiens frågeställningar är följande: Hur arbetar förskollärarna med högläsning? Vilken betydelse ger förskollärare till högläsningen för att stimulera förskolebarns språkutveckling? Vi som format denna studie har valt att använda oss av en enkät med öppna frågor i ett kvalitativt syfte som metodval. Enkäten innehöll 12 frågor kring förskollärarnas uppfattningar, förhållnings- och synsätt gentemot högläsningens funktioner till barns språkutveckling. Frågorna är utformade utefter studiens syfte och frågeställningar. Med hjälp av respondenternas tankar och åsikter kring högläsning har vi som framställt denna studie erövrat en djupare förståelse för högläsningens inflytande för barns språkliga lärande och innebörden av aktivitetens planering, utformande samt innehåll. Slutsatsen är att högläsningen är ett språkfrämjande arbetssätt för att stimulera och utveckla barnens språkliga lärande. Inom högläsningen innefattas det olika metoder såsom: digitala verktyg, QR-koder, läspåsar och varierande barnlitteraturer. Med hjälp av de olika metoderna som beskrivs i resultatkapitlet främjas både förskollärarnas arbetssätt och barnens delaktighet i deras språkliga utveckling.