The purpose of this study is to broaden, expand and enrich the understanding of intimacy. To achieve this purpose, three framing questions will be proposed; How is intimacy practised in friendship and love relationships, What similiraties respectively differences exists in the ways of practising intimacy in friendship and love relationships, finally What social significances is intimacy built upon? A qualtitative researchmethod, interviewing 6 collegestudents was performed. Respondents statements forms the main empirical material, statements whch subsequently was ananlysed from theory. Theoretical choices are Anthony Giddens concepts of the pure relationship and confluent love. Further theoretical choices makes Georg Simmels concepts of exchange, dyad and intimacy. Finally David Morgans 'doing perspective' and dimensional proposal on the concept of intimacy forms an important theoretical choice. Important conclusions are that intimacy in friendship and love relationships is practised by revealing private emotions, thoughts and earnest sides of ones self. Largest differences in the ways of doing intimacy was that love relationships were privileged with larger exclusivity of revealing earnest sides of ones self. Secondary findings was that intimacy appeared to be a gendered practice and also that mutualness and the dyad formed social significances for practices og intimacy to be built upon.

Aktivitetsbaserat arbetssätt har sedan några år tillbaka slagit igenom på marknaden och blivit en stor trend både i Sverige och resten av världen. Det är ett omstritt begrepp sombåde fått lovord och kritik. Studiens syfte är att undersöka hur medarbetare inom akademin upplever att arbeta i en aktivitetsbaserad miljö med fokus på psykosocial arbetsmiljö och sociala relationer samt om det finns ett samband mellan individens arbetsuppgifter och deras upplevelse. En kvalitativ studie har genomförts på ett universitet/högskola i Sverige, totalt sex semistrukturerade intervjuer har genomförts. Respondenternas uppfattning varierade gällande deras upplevelser av det aktivitetsbaserade arbetssättet dock var flertalet negativa. De huvudsakliga faktorerna som lyftes var ljudnivån och transparens, respondenterna nyttjar olika copingstrategier för att få bukt med problemen. Resultatet visar att de sociala relationerna på arbetsplatsen både förstärkts och försämrats. Respondenternas arbetsuppgifter belystes som problematiska inom ett aktivitetsbaserat arbetssätt. Utifrån studiens resultat var det som var mest påtagligt negativt för respondenternas psykosociala arbetsmiljö och upplevelsen av den aktivitetsbaserade miljön de faktorer som låg utanför individens egenkontroll, där lyckade copingstrategier inte var tillämpningsbara. / Activity-based working has been on the rise for some years and has become a big trend both in Sweden and the rest of the world. It is a controversial concept that has both received praise and criticism. The aim of the study is to investigate how employees in the academia experience working in an activity-based office with a focus on psychosocial work environment and social relations, and whether there is a connection between the individual's tasks and their experience. A qualitative study has been conducted at a university/college in Sweden, a total of six semistructured interviews have been held. Respondents' perception of their experiences of the activity-based working varied, but the most respondents were negative. The main factors that were lifted were the sound level and the transparency, the respondents used different coping strategies to overcome the problems. The result shows that the social relations in the workplace have both been strengthened and deteriorated. The respondents' tasks were highlighted as problematic within an activity-based office. Based on the study's results, the most negative factor for the respondents' psychosocial work environment and the experience of the activitybased working were the factors that were outside the individual's control,where successful coping strategies were not applicable.

Syftet med denna studie är att genom kvalitativa intervjuer beskriva upplevelser och erfarenheter av medierad social interaktion på Internet för klienter på behandlingshem för missbrukare. Vi ville undersöka hur detta påverkar klienternas möjligheter att förändra sina liv, identitetsskapande och sociala relationer. Vi genomförde enskilda intervjuer med tre personer som jobbar på ett behandlingshem där klienterna har fri tillgång till Internet och med en klient på samma behandlingshem, samt gruppintervjuer med sammanlagt sju personer som hade varierande erfarenhet av behandlingshem. Resultatet visar en allmän negativ syn på medierad social interaktion under behandlingstiden. Den största risken som lyfts fram under intervjuerna är att Internet försvårar för klienterna att bryta med missbruksvärlden. Kontakt med vänner och bekanta i missbruksvärlden kan leda till att klienten avbryter sin behandling. Andra risker som vårt resultat visar är att klienterna lätt kan beställa droger på Internet, att man inte fokuserar på behandlingen och att det blir svårare att bygga upp en identitet och gemenskap i den nyktra världen. / The purpose of this study is to, by using qualitative interviews, describe experiences of mediated social interaction on the Internet for clients in drug treatment. We wanted to examine how this affects clients' ability to change their lives, their identity and social relations. We conducted individual interviews with three people who work at a treatment center where clients have free access to the Internet and with one client on the same centre, and group interviews with a total of seven people who had varied experience in drugtreatment. The results show a general negative view of mediated social interaction during the treatment. The main risk is that clients need to break their connection to “the addiction world” and the Internet complicates this. Contact with friends and acquaintances in “the addiction world” may lead to the client interrupting his or hers treatment. Other risks that our results show is that clients can easily order drugs on the Internet, that you do not focus on the treatment and it makes it more difficult to build an identity and to be part of a community in the sober world.

The purpose of this study was to explore how interpersonal relationship can be affected by groing up in a New Religoius Movement such as Jehovah’s Withnesses and how it has affected them both in their youth and today. The aim was also to explore if there were people in the respondents' environment that was significant to them during their childhood and which support our respondents have received if they were in need of it.We have not found any previous research on children's social relationships within the Jehovah's Witnesses. We therefore believe that this study is of high relevance to both society and also for all the professionals who come into contact with these children. To discover a child in need, knowledge about how their social environment looks like is crucial. We chose to conduct qualitative interviews with six former Jehovah's Witnesses. The main theories we have assumed is the theory of social interactionism and cognitive dissonance. The vast majority of our respondents have grown up in a strong relationship with their faithful family and assembly. They believe that they have had a large social network but still felt alone in their concerns and thoughts. Several of the interviewees have experienced dissonance when their beliefs collided with societal values and norms. Some of our interviewees have only had contact with other witnesses (aside from the inevitable contact through school) because they have been taught that "worldly people", or non-Witnesses, are evil and their enemies. Others have had several relationships with people outside the organization and have never experienced this as wrong or strange. The genuine cohesion they experienced during childhood has had a sharp end in connection with the respondents' exclusions, when virtually all the faithful witnesses chosen to turn their back on them. Following the exclusion, several interviewees sought professional help in the form of therapy and they all allege that their upbringing has had negative consequences for them in adulthood.

The aim of this study was to use stories from three people who previously lived in homelessness to increase the knowledge of the social network's impact on the process of exiting homelessness. In order to answer our questions, whether the social network facilitated or hindered the way out of homelessness, we have used a narrative method to take advantage of these person's life stories. As a theoretical perspective, we used the ecology of human development, based on the idea that human development occurs in interaction with their environment at different levels. Results showed those interviewees' networks had a significant impact on their path out of homelessness and that these relationships both facilitated and hindered this process. At the same time, these relationships affected our interviewees in different ways and were found in various areas of life, which indicates that there is more than one way out of homelessness. However, common patterns emerged in these stories that said that the relationships facilitated consisted of those who have supported and encouraged our interviewees in their way out of homelessness. While hindering relations consisted of those who disbelieved in the interviewees abilities and not supported when needed most.

In this study, we have considered the impact the organization`s implementation of its vision of the psychosocial work enviroment has been for the relations between the employees. We have primarily relied on a hermeneutic approach to understand our empirical data, and when we have interpreted and made a socialpsycological analysis on our collected empirical data. We have used Smith´s Institutional Ethnography, Sheff`s Social bonds and Asplund`s theory of Social responsivity. To collect the empirical data we have combined quantitative and qualtitative methods and a textanalysis at a visiondocument in the aim of capture both the depht and the breadth of our chosen fields of study. The results we have found shows that the psycosocial work environment within the organization can be seen as interplay between individual and enviroment and between individuals as well and that this interaction is influenced by the organizational culture that is created by the organization`s political vision / I denna C-uppsats har vi undersökt vilken betydelse ledningens implementering av sin vision kring den psykosociala arbetsmiljön för de psykosociala relationerna har för relationerna mellan de anställda. Vi har främst utgått ifrån en hermeneutisk vetenskaplig ansats för att förstå vårt empiriska material. Då vi tolkat och gjort en socialpsykologisk analys kring vårt insamlade material har vi använt oss av Smith`s Institutionella etnografi, Sheff`s Sociala band och Asplund`s teori om social responsivitet. För att samla in det empiriska materialet har vi använt både kvantitativ och kvalitativ metod samt en textanalys av ett visionsdokument i syfte att dessa metoder kan fånga både djup och bredd av vårt valda studiefält. Resultatet vi kommit fram till visar på att den psykosociala arbetsmiljön inom organisationen kan ses som ett samspel mellan individ och miljö samt mellan individerna i sig och att detta samspel är påverkat av de organisationskultur som till viss del formas av organisationens personalpolitiska vision.

Syftet med denna studie var att undersöka medarbetares sexistiska attityder samt hur de skattar arbetstillfredsställelse och sociala relationer på sin arbetsplats. Detta genomfördes på en organisation i en mansdominerad bransch. Urvalet bestod av 600 anställda inom depånätet på den aktuella organisationen. Medarbetare och chefer besvarade en webbenkät som innehöll frågor gällande sexism-, arbetstillfredsställelse-, sociala relationer och ett antal bakgrundsfrågor. Data analyserades i statistikprogrammet IBM SPSS Statistics 22 med hjälp av tre hierarkiska regressionsanalyser. Resultatet visade att det inte finns någon signifikant samvarians mellan antal kvinnor på en depå och sexistiska attityder. Däremot framkom att män och medarbetare i högre grad än kvinnor och chefer har sexistiska attityder samt att chefer skattar högre på både sociala relationer och arbetstillfredsställelse än medarbetarna. / The purpose of this study was to investigate sexist attitudes among employees and how they value job satisfaction and social relations at their workplace. This was carried out in a male-dominated organization. The sample consisted of 600 employees within the depots of the current organization. The employees answered a web survey which contained questions about sexism-, job satisfaction-, social relations and a number of background questions. The data were analyzed using IBM SPSS Statistics 22 where three hierarchic regressions were performed. The result showed that there was no significant covariance between the number of women on a depot and sexist attitudes. However, it was found that men and workers to a greater degree than women and executives showed sexist attitudes and that executives got a higher score than workers on both social relations and job satisfaction.

Bakgrund: Sammanslagningar är vanligt förekommande och görs bland annat av ekonomiska skäl. Det är vanligt att sammanslagningar inte ger önskat resultat och skapar sämre moral och arbetskultur. Den mänskliga faktorn och organisationskulturen förbises då fokus ofta ligger på ekonomi. Kulturella skillnader är en stor utmaning vid sammanslagningar och inverkar stort på sammanslagningens resultat. Kulturer som är samstämmiga ökar chanserna att medlemmarna i organisationerna eller enheterna är mer positiva och bidrar till att göra sammanslagningen lyckad. Människors sociala identitet spelar in för hur en individ känner samhörighet och tillhörighet till en organisation eller enhet. Syfte: Studiens syfte är att undersöka och beskriva hur organisationskultur inverkar vid sammanslagningar genom att undersöka artefakters betydelse. Studien ämnar göras utifrån aspekten organisationskultur och specifikt artefakter i förhållande till social identitet, samhörighet- och lojalitetskänsla då en längre tid passerat sedan en sammanslagning genomförts. Metod: Kvalitativ metod valdes för att svara på studiens syfte och få en så rättvis och sanningsenlig bild som möjligt. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med åtta medarbetare som är berörda av sammanslagningen. Även dokument från den studerade organisationen har legat till grund då de anses viktiga vid historiskt inriktad forskning och kan vara bra när kulturella skillnader och anställdas beteende studeras. Slutsats: Studien visar att människan som artefakt har stor betydelse för var de anställda lägger sin lojalitet och känner samhörighet. Studiens resultat visar även att flera andra typer av artefakter, såsom aktiviteter och arbetskläder har betydelse för detta. Det visade sig att chefens sätt att vara och kommunicera reflekteras i de olika enheterna och även ses som en symbol för organisationen. Det framkommer att i stort sett allt som sker i en organisation har en symbolisk betydelse och att artefakter kan användas för att implementera önskade värderingar och beteenden i en organisation. Ett medvetet arbete med organisationskultur och artefakter kan användas som ett verktyg för att uppnå en lyckad sammanslagning. / Background: Mergers are common and financial issues are one reason. It is common that mergers do not produce the desired results and often create poorer morals and work culture. The human factor and organizational culture are often disregarded as the focus is on finances. Cultural differences are a major challenge in mergers and have a major impact on the merger's results. Cultures that are consistent increase the chances that members of organizations or units are more positive and contributes to make the merger successful. People's social identity plays a role in how an individual feels about belonging to an organization or entity. Purpose: The purpose of the study is to research and describe how organizational culture affects mergers by researching the significance of artifacts. The study aims to make, based on the aspect of organizational culture and specific artifacts in relation to social identity, sense of belonging and loyalty after a long time has passed since the merger. Method: The qualitative method was chosen to respond to the study and get as fair and truthful picture as possible. Documents from the studied organization have also been used as they are considered important in historically oriented research and can be good when studying cultural differences and employee behaviour. Conclusion: The study shows that human as an artifact is of great importance for where the employees place their loyalty and feel togetherness. The results also show that several other types of artifacts, such as activities and work clothes have significance for this. It appears that the manager's way of conducting and communicating is reflected in the various units and seen as a symbol for the organization. It appears that almost everything that happens in an organization has a symbolic significance and that artifacts can be used to implement desired values and behaviours in an organization. A conscious work with organizational culture and artifacts can be used as a tool for achieving a successful merger.

The break is an important element in educational activities. Previous research shows that the free form of the break gives much more leeway for students to act independently but that it is sometimes at the expense of some students. The purpose of this study is to further investigate how one works within the recreational home to counter social exclusion and exclusion among students at the break. The study has an emphasis on data collected from interviews. These have been conducted with professionals working in the leisure home. Results are reported in four themes identified in the processing of collected empirical data. The study concludes that staff attach great importance to norms. Regarding the work towards creating exclusion, much of their work during the break refers to being an active part of the students' play. This is to be able to communicate inclusive norms and create a common sense among the students. / Rasten är ett viktigt element inom pedagogiska verksamheter. Tidigare forskning har betonat att rastens natur och den frihet som medföljer utgör en plattform för elever att ta till större handlingsutrymme som ibland kan resultera i att vissa elever blir socialt exkluderade. Det blir således ibland blir på bekostnad av de elever som hamnar utanför och socialt exkluderas från gemenskapen. Denna studie har som syfte att närmare undersöka hur man inom fritidshemmet jobbar för att motverka social exkludering och utanförskap bland elever på rasten. Studien bygger på insamlade data från genomförda intervjuer med verksamma inom fritidshemmet. Resultat redovisas i fyra teman som identifierats vid bearbetning av insamlade empiri. Studien konkluderar att personalen fäster stor vikt vid normer. Beträffande arbetet mot att utanförskap skapas avser stor del av deras arbete under rasten till att vara en aktiv del i elevernas lek. Detta för att kunna förmedla inkluderande normer och skapa en samsyn bland eleverna.

Denna litteraturstudies syfte är att belysa hur inkluderingsarbetet av elever med funktionsnedsättning uppfattas av och påverkar elever utan funktionsnedsättning. För att skapa en bild av detta undersöks attityder och sociala relationer hos elever utan funktionsnedsättnings samt vad som avgör vilka attityder och relationer som uppstår i samband med inkludering. Uppsatsen använder sig av en kvalitativ innehållsanalys där en induktiv ansats antagits. Till detta har de sociologiska teorierna om stämpling, stigma och social identitetsteori använts för att fördjupa analysen. De vetenskapliga artiklar som valts beskriver studier som genomförts i ett flertal olika länder och haft fokus på inkludering och elever utan funktionsnedsättning. Studien visar att attityder hos elever utan funktionsnedsättning gentemot elever med funktionsnedsättning är övervägande negativa och att dessa göds av olika former av oförståelse och fördomar. Mindre förekommande är positiva attityder präglade av förståelse och acceptens, men de påträffas trots allt i vissa studier. Vidare visar resultatet att sociala relationer är avgörande sitt sammanhang. Elever utan funktionsnedsättning vill hellre umgås med elever med funktionsnedsättning på fritiden än i klassrummet där akademiskt samarbete krävs. Den vanligaste relationen är dock att inte ha någon relation alls. Vad som avgör vilka attityder och relationer som uppstår skiftar men viktiga faktorer är eleverna själva, lärarnas attityder och förmåga att arbeta inkluderande samt samhällsrelaterade faktorer som ekonomi, resurser och politik. Resultatet indikerar att det finns olika framgångsrika sätt att arbeta inkluderande i klassrummet och att vissa aspekter med fördel bör tas i beaktning för att uppnå ett så lyckat resultat som möjligt. / The purpose of this literature study is to illustrate how inclusion of students with disabilities is perceived by and affect students without disabilities. To illustrate this, attitudes and social relations with students without disabilities and what determines which attitudes and relations that arises in conjunction with inclusion is examined. The essay uses a qualitative content analysis and an inductive approach has been made. The sociological theories of labeling theory, stigma and social identity theory has been used to deepen the analysis. The scientific articles that has been chosen for this essay has been carried through in several countries and they all focus on inclusion and students without disabilities. The study shows that attitudes with students without disabilities against students with disabilities is predominantly negative and that these attitudes appears as a result of prejudice and misunderstanding. Less frequent are positive attitudes characterized by understanding and acceptance, but they occur in some articles. The results also show that social relations are crucial to its context. Students without disabilities rather socialize with students with disabilities on their spare time than in class where academic achievement is required. The most common relationship however is to have no relation at all. What determines what attitudes and relations arise varies but important factors are the students themselves, the teacher’s attitudes and ability to work with inclusion and community-related factors such as economy, resources and politics. The results indicate that there are different successful ways to approach and work with inclusion in the classroom and that some aspects should be accounted for to achieve the most successful result possible.