The purpose of this study is to gain a deeper understanding of what preschool educators think about gender work and how they work with gender in preschool. The aim is also to contribute to a broader understanding of the educators way of promoting gender equality in preschool. The study is based on a qualitative method were eight preschool educators were interviewed. Previous research has also highlighted gender, which has also been our central research area. The theory is based on West and Zimmerman's “Doing Gender” theory and Connell's theory "About Gender". The results of the study show different ways of working with gender and the importance of gender work in preschool. Gender work at preschool was evident through conversations with the children, language usage and preschool materials. The importance of gender work was expressed through the educators' norm-critical approach and their approach to non-gender-aware colleagues. The final discussion shows a link between previous research and our results, but also how a gender perspective in the work with the children benefits society as a whole.

The modern society has become increasingly digitalized and many workplaces follow the same pattern. This means that people are becoming more distant from one another as work can be done from other places than the office. Social interactions now occur more through a screen, especially in extraordinary circumstances such as Covid-19. Man is by nature a social being and the development of technology is forcing individuals to more or less adapt social relations to become more digital. The question is whether social evolution is catching up with the progress of technology. The purpose of the study is to investigate how employees experience that increased digitalization affects their social relationships at work, in general and in relation to Covid-19. The study examines employees’ experiences with the help of qualitative interviews at a large company in Stockholm. The result shows that digitalization enables interaction with colleagues, although employees cannot physically meet. However, digitalization prevents the possibility of establishing deep social relationships. These relationships are considered essential for a work-group to function. Finally, it appears that the need for social relations in the workplace becomes more evident when employees are forced to isolate themselves from each other for a longer period, which is a consequence of the pandemic. / Det moderna samhället har blivit allt mer digitaliserat och många arbetsplatser likaså. Det innebär att människor blir allt mer distanserade från varandra då arbete kan ske från andra platser än kontoret. Social interaktion sker i större utsträckning än tidigare via en skärm, speciellt under extraordinära omständigheter som Covid-19. Människan är av sin natur en social varelse och teknikens utveckling mer eller mindre tvingar individer att anpassa sina sociala relationer till att bli mer digitala. Frågan är om den sociala evolutionen hinner ikapp teknikens framfart. Syftet med studien är att undersöka hur anställda upplever att den utökade digitaliseringen påverkar deras sociala relationer på arbetsplatsen, i allmänhet och i samband med Covid-19. I studien undersöks de anställdas upplevelser på ett stort företag i Stockholm med hjälp av kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att digitaliseringen möjliggör interaktion med kollegor, även fast anställda inte kan mötas fysiskt. Däremot hindrar digitaliseringen möjligheten till att etablera djupa sociala relationer. Dessa relationer är essentiella för att en arbetsgrupp ska fungera. Slutligen framkommer det att behovet av sociala relationer på arbetsplatsen blir mer påtagligt när anställda tvingas isolera sig från varandra en längre tid, vilket är en konsekvens av pandemin.

The purpose of this study was to gain an increased understanding of the college students 'self-presentation on social media, emphasizing whether the use of social media affects the college students' well-being. It is also studied whether the use of social media has changed due to the corona pandemic. This essay aims to gain an in-depth understanding of the research topic. A qualitative approach was used in the study, where a total of four semi-structured interviews were conducted. All participants were students at Södertörn University. The collected material was interpreted with the help of theories of Goffman's dramaturgical perspective on role appearances and self-presentation, as well as Scheff's theory of social ties and its role in human life. The theories were used interchangeably to conduct a content analysis. The survey shows that the informants have a daily use of social media that is focused on communication purposes and a social interaction with family and friends. The results of the study show numerous positive aspects of the use of social media. However, there are considerably negative impacts on the informants' well-being. In addition, the participants were continuously seeking approval from others, as well as an idealization of themselves in order to place themselves in social cohesion. This resulted in the college students engaging in presenting themselves in a favorable way on social media. Finally, the results show that the informants experienced a negative impact on self-esteem, stress, anxiety and depression due to their use of social media platforms. / Syftet med denna studie var att få en ökad förståelse för högskolestudenternas självpresentation på sociala medier, med fokus att belysa om användningen av sociala medier påverkar högskolestudenternas välbefinnande. Utgångspunkten var att få en uppfattning om studenternas användning av sociala medier och deras upplevelser av vad de tror att sociala medier bidrar med och om sociala mediers inflytande i deras liv. Denna studie har genomförts med hjälp av fyra intervjupersoner som var högskolestudenter vid intervjuernas tidpunkt. Sammanfattningsvis går det att utläsa att användningen av sociala medier bidrar till en rad positiva aspekter. Sociala medier underlättar kommunikation och sökning av information. Den förstärker sociala relationer och bidrar till ökad social sammanhållning och gemenskap för användarna. I studien framkom att utöver de positiva aspekterna som sociala medier erbjuder kan det uppstå flera negativa aspekter som kan påverka människans välmående. Deltagarna upplevde att det ställdes krav och förväntningar på dem som lett till att de valt att presentera sig själva på ett visst sätt som enligt deras mening skulle gynna publiken på sociala medier. Detta ledde till stress, nedstämdhet och depression. Resultaten visar även att ständiga jämförelser med andra användare kan bero på bekräftelsebehov, som i sin tur kan leda till att användarnas självförtroende påverkas negativt. Detta kan exempelvis illustreras genom att respondenterna kan sätta högre krav gällande sina respektive självpresentationer på diverse sociala medier. / sociologi

Några elever tenderar att fastna i samma aktivitet på fritidshemmet. Syftet med studien är att undersöka om det finns strategier fritidslärare säger sig använda för att få eleverna delaktiga i fritidshemmets aktiviteter. Vidare undersöks vilka strategier som uppges vara effektiva och hur elevernas deltagande i aktiviteterna påverkar de sociala relationerna i gruppen. Studien utgår från fyra frågeställningar: Vilka strategier anser fritidslärare att de använder för att motivera eleverna att delta i frivilliga aktiviteter? Hur uppfyller fritidshemmet elevernas önskemål av aktiviteter? Hur upplever fritidslärarna sociala relationer mellan eleverna i aktiviteterna på fritidshemmet? och Vilken typ av miljö använder fritidshemmet mest under aktiviteterna? Metoden är semistrukturerade intervjuer med fyra fritidslärare på två skolor i södra Sverige. Analysen av resultatet tolkas ur ett sociokulturellt perspektiv för att få en djupare förståelse av elevernas delaktighet i aktiviteterna. Undersökningen visar att fritidslärare behöver ha elevernas intressen och behov i åtanke när planering av aktiviteter görs. Det visar sig vara av stor vikt att fritidslärarna är delaktiga i aktiviteterna för att motivera eleverna att delta. Fritidslärarna bör ge tydliga instruktioner som gör att eleverna förstår vad som förväntas av dem. Eleverna mår som bäst om de får möjlighet till miljöombyte och erbjuds en bred variation av aktiviteter med engagerade fritidslärare. / Some pupils tend to get caught up in the same activity at the leisure-time centre. The purpose of the study is to investigate whether there are strategies that leisure-time teachers use to involve pupils in the activities of the leisure-time centre. Furthermore, it investigates which strategies are reported to be effective and how pupils' participation in the activities affects the social relations in the group. The study is based on four questions: What strategies do leisure-time teachers think they use to motivate pupils to participate in voluntary activities? How does the leisure-time centre meet the pupils' wishes for activities? How do the leisure-time teachers experience social relations between the pupils in the activities at the leisure-time centre? and What kind of environment does the leisure-time centre use most during the activities? The method is semi-structured interviews with four leisure-time teachers at two schools in southern Sweden. The analysis of the results is interpreted from a sociocultural perspective in order to gain a deeper understanding of the pupils' participation in the activities. The survey shows that leisure-time teachers need to keep pupils' interests and needs in mind when planning activities. It turns out to be of great importance that the leisure teachers are involved in the activities to motivate the pupils to participate. Leisure-time teachers should provide clear instructions that allow pupils to understand what is expected of them. Pupils feel at their best if they get an opportunity for a change of scenery and are offered a wide range of activities with dedicated leisure-time teachers.

På grund av covid-19 har många organisationer tvingats implementera distansarbete i syfte att minska smittspridningen. Givet den snabba omställningen till distansarbete och de utmaningar som arbetssättet har på kunskapsdelning, ämnar denna kvantitativa tvärsnittsstudie undersöka hur viljan att arbeta på distans påverkar kunskapsdelning hos distansarbetande anställda. Kunskapsdelning operationaliseras genom de relationella faktorerna förtroende, sociala relationer samt organisatorisk förpliktelse. Studiens analysmodell baseras på fyra hypoteser som formulerats utifrån tidigare forskning. Respondenter samlades in via en webbenkät där den insamlade datan analyserades genom hierarkisk linjär regression. Resultaten från 170 distansarbetande anställda visade att viljan att arbeta på distans modererar effekten av förtroende på kunskapsdelning. För individer som har lågt förtroende till sina kollegor agerar viljan att arbeta på distans som en facilitator för kunskapsdelning. Därutöver bör organisationer ta hänsyn till de anställdas vilja att arbeta på distans eftersom resultaten från studien indikerar att viljan påverkar kunskapsdelning på den digitala arbetsplatsen. / Due to the COVID-19 pandemic many organizations have been forced to implement telework in an effort to reduce the spread of the virus. Following the quick transition to telework and challenges associated with organizational knowledge sharing, this quantitative cross-sectional study aims to investigate how the willingness to telework impacts knowledge sharing. Knowledge sharing is operationalized through the relational factors trust, interpersonal bonds and organizational commitment. The study’s model of analysis is based on four hypotheses formulated from earlier research within the field. Data was gathered through an online survey where the collected data was analyzed through hierarchical linear regression. Results from 170 teleworkers show that the impact of trust on knowledge sharing is moderated by willingness to telework. For individuals with low levels of trust in their coworkers the willingness to teleworks acts as a facilitator for knowledge sharing. An implication for organizations is that employees’ willingness to telework needs to be considered as our results indicate that it affects knowledge sharing in a digital work environment.

En utmaning knutet till onlinespel och sociala relationer online är svårigheten att bibehålla kontakten, vilket leder till att många relationer och vänskaper online påverkas negativt när användare går från ett spel till ett annat. Tidigare forskning pekar på att den kontakt som uppstår till följd av onlinespel består av svaga relationer utan större känslomässiga och personliga band mellan spelarna. Syftet med denna studie är således att undersöka uppkomsten av sociala relationer online för att sedan dra slutsatser knutet till hur dessa relationer bildas med hjälp av digitala plattformar. För att genomföra detta genomfördes en kvalitativ forskningsstudie som grundar sig i tidigare litteratur, intervjuer samt kompletterande enkätutskick. Denna studie  har resulterat i ett kunskapsbidrag genom att identifiera digitala plattformar som på ett eller annat sätt bidrar till skapandet av sociala relationer i onlinespel. / There is an existing challenge associated with online games and social relationships onlineregarding the difficulty of maintaining contact, resulting in many online relationships andfriendships being affected negatively as users move from one game to another. Previous researchindicates that the contact that arises as a result of online games consists of weak relationshipswithout major emotional and personal ties between the players. The purpose of this study is thusto investigate the emergence of social relationships online in order to draw conclusions linked tohow these relationships are formed using digital platforms. To achieve this, a qualitative researchstudy was conducted based on previous literature, interviews and supplementary questionnaires.This study has resulted in a contribution of knowledge by identifying digital platforms that inone way or another contribute to the creation of social relationships in online games.

Syftet med den här studien är att ge en överblick i hur fritidshemslärare förhåller sig till ett inkluderingsuppdrag samt hur de arbetar med inkludering av elever med olika funktionsvariationer.  De frågeställningar som kommer att tas upp i studien handlar om hur fritidshemslärare implementerar inkludering i praktiken, under de aktiviteter som erbjuds på fritidshemmet. Studiens metod bygger på en kvalitativ undersökning och består av fem intervjuer och två observationer genomfört med hjälp av fritidshemslärare, på fem olika skolor i samma kommun i Stockholmsregionen.  I intervjuerna påvisades det av fritidshemslärarna, att alla elever med olika funktionsvariationer är likvärdiga och att de behöver ha en individanpassad undervisning vilket ska bemöta elevernas olika behov. Under intervjuerna, framförs ett behov av allmän kunskap om de olika funktionsvariationerna där erfarenhet bör utökas, genom en bredare utbildning av praktiska moment i skolan angående elever med olika funktionsvariationer. / The purpose of this qualitative study is to create an understanding about how a leisure center teacher relates to an inclusion assignment and how they work with inclusion of pupils with disabilities. The questions asked in this study implement inclusion in the internship during the activities that are offered at the leisure center. The method is based on qualitative research and consists of fine interviews and two observations, implemented with the help of leisure center teachers performed in the same municipality in Stockholm. It was proven by leisure centre teachers that pupils with different disabilities are of the same value. That they need an individually adapted education, which shall include the students' special needs. During the interviews, the necessities are presented general knowledge regarding the different disabilities, where Experience should be extended. Through a greater education of practical activities in school concerning pils with functional variations.

Syftet med denna studie har varit att undersöka skyddsfaktorer mot emotionell ensamhet ur äldres perspektiv. För att besvara vårt syfte har vi genom elva kvalitativa intervjuer med äldre personer i en kommun norr om Stockholm försökt fånga intervjupersonernas subjektiva upplevelse av skyddsfaktorer mot emotionell ensamhet. Intervjupersonerna vi har träffat är mellan 79 år och 98 år, hemmaboende, ensamstående med hemtjänstinsatser. Empirin har bearbetats genom kodning där materialet kategoriseras och nyckelbegrepp identifierades. Utifrån kodningsarbetet gjordes en tematisk analys med stöd av tidigare forskning och en teoretisk referensram. Teorin vi använt oss av är gerotranscendensen som är en gerontologisk teori. I studien har vi identifierat fyra skyddsfaktorer som intervjupersonerna upplever vara ett skydd mot emotionell ensamhet, nära relationer i form av familj, självständighet trots hjälpberoende, acceptans, trygghet och att få bo kvar i sitt eget hem. Sorg och saknad efter en partner är en stor utmaning för den äldre som blir kvar på jordelivet men det uppstår också praktiska utmaningar där man efter ett långt liv tillsammans står ensam kvar med allt ansvar. Vi har också genom våra intervjupersoners utsagor förstått att ensamhet inte alltid behöver vara något negativt, att vara ensam har i vissa fall visat sig vara välkomnat hos flera äldre. / The purpose of this study has been to examine protective factors against emotional loneliness from the elderly’s perspective. To accomplish this we have conducted 11 qualitative interviews with the members of the elderly community in a municipality north of Stockholm, with the aim to capture the participants’ subjective experiences in terms of protective factors against emotional loneliness. The subjects, aged between 79 and 98 years old, are single homeowners assisted by home care services. The empirics have been compiled through coding where the material has been categorised and key concepts identified. Through the coding process a thematic analysis was conducted, supported by previous research and a theoretical frame of reference. The theory we have used is the gerotranscendence, which is a gerontological theory. In this study we have identified five protective factors that the subjects consider to be a protection against emotional loneliness; close relationships with family members, independence despite the need of home care, acceptance, security, and remaining a resident in your own home. Grief and the loss of a partner can be a great challenge for the elderly. But there are also practical challenges to encounter when you are left handling all the responsibilities that used to be shared with a spouse. We have also, from the statements of our subjects, come to the conclusion that being alone is not always seen as a negative thing and can sometimes even be embraced by the elderly.

Syftet med studien har varit att beskriva de specifika barriärer som individer med rörel-sehinder i åldrarna 20-35 år upplever att de möter i sin strävan att komma in på arbets-marknaden. Syftet har också varit att beskriva individernas livssituation under arbets-löshet och jämföra detta med livssituationen i någon form av sysselsättning. Metoden som har använts är kvalitativ, intervjuer med 12 individer med rörelsehinder. Resultaten från intervjuerna visar att individer med rörelsehinder möter barriärer inom olika områden. Barriärerna uppkommer via ett komplext samspel mellan den so-ciala och fysiska miljön, regelsystemen och individen. Studien tyder på olika orsaker till att individer med rörelsehinder möter barriärer i sina försök att få arbete. Exempel på sådana hinder är själva funktionshindret, graden av anpassning i den fysiska miljön, samhällets fördomar och rådande lagar. Utifrån detta har studien kunnat särskilja tre huvudkategorier av barriärer - individrelaterade, miljörelaterade och regelrelaterade. Resultatet visar att barriärer på individnivå är låg utbildning, avsaknad av yrkeserfa-renhet, lång period av arbetslöshet och dåliga kunskaper i regelsystemet. Ytterligare barriärer på individnivå är låg motivation att söka arbete. De miljörelaterade barriärer som identifieras är främst dåligt anpassade arbetslokaler, avsaknad av tekniska hjälpmedel och dåligt fungerade färdtjänst, bristande information samt rådande attityder om funktionshindrade i samhället. Dessa aspekter innebär di-rekta hinder för anställning av rörelsehindrade. Studien tyder också på att regelsystemen kan fungera som barriärer. Dels uppger un-dersökningsgruppen att de har bristande kunskaper i gällande regler, dels uppges att det inte är lönsamt att arbeta, eftersom inkomsten inte förbättras med ett arbete. / The aim of this study was to describe the specific barriers which young individuals (20-35 years) with physical disabilities experience that they encounter in their ambition to become part of the labour market. Furthermore, the aim was to describe the everyday life of the individuals in unemployment and to compare this with the situation in some kind of employment. The method used is qualitative, consisting of interviews with 12 individuals with physical disabilities. The results from the interviews show that individuals with physical disabilities en-counter barriers in different areas. The barriers arise through a complex interaction be-tween the social and physical environment, legislation and the individual. The study implies that individuals with physical disablities encounter different barriers in their attempts to find work. Examples of such obstacles are the disability itself, the level of adaptation in the physical environment, prejudices in society and existing laws. From this perspective, three main categories of barriers are distinguished in the study – those related to the individual, the environment and legislation. The result shows that barriers on an individual level are low level of education, lack of work experience, long-term unemployment and poor knowledge of legislation. Another barrier on an individual level is low motivation to look for work. The identified barriers related to the environment were mainly poorly accomodated work places, lack of technical aids and unsatisfactory transportation services, lack of information as well as prevailing attitudes in society about people with disabilities. These aspects imply direct obstacles for people with physical disabilities to find em-ployment. Moreover, the study indicates that legislation can be considered a barrier. The group of informants points out that they have insufficient knowledge about existing rules, but also that it is not profitable to work since their income does not improve by working.

Sociala relationer är grundläggande för upplevelsen av lycka och sociala medier är utformade för att underlätta dessa. Paradoxalt nog ökar inte användandet av sociala medier alltid upplevelsen av lycka. Syftet med studien har därför varit att undersöka och öka förståelsen för hur kvinnor födda under 70- och 80-talet upplever att deras lycka påverkas av användandet av sociala medier. Sex kvinnor, mellan 35 och 51 år, som använder sociala medier dagligen, rekryterades via sociala medier. Data insamlades via semistrukturerade intervjuer och analyserades genom Interpretative Phenomenological Analysis (IPA). Fyra övergripande teman identifierades - Social tillhörighet, Ändlöst scrollande, Social jämförelse och Medvetet användande. Resultaten visar att deltagarna upplever att ett tydligt syfte med användandet av sociala medier ökar deras lycka, simultant som bristen på medvetet förhållningssätt leder till destruktiva användarbeteenden som minskar lyckan. Samexistensen av positiva och negativa känslor hindrar därmed deltagarna från att känna långvarig och övergripande lycka vid användandet av sociala medier. / Social relationships are fundamental to the experience of happiness and social media is designed to facilitate these. Paradoxically, the use of social media does not always increasethe experience of happiness. The purpose of the study has therefore been to investigate and increase understanding of how women born in the 70s and 80s feel that their happiness is affected by the use of social media. Six women, aged between 35 and 51, who use social media daily, were recruited via social media. Data were collected via semi-structured interviews and analyzed through Interpretative Phenomenological Analysis (IPA). Four overarching themes were identified - Social belonging, Endless scrolling, Social comparison and Conscious use. The results show that the participants feel that a clear purpose for using social media increases their happiness, simultaneously as the lack of a conscious mindset leads to destructive user behaviors that reduce happiness. The coexistence of positive and negative emotions therefore prevents the participants from feeling long-term and overall happiness when using social media.