Migration is a current subject in today's society. Many people are forced to migrate to a new country, but many of them are moving for other reasons, for example to study, to work or start a family. The aim of this paper is to gain an increased understanding of Arabic speaking female immigrant’s experiences of the adaptation process and whether there is a change in gender identity. The selection consists of Arabic speaking women who have lived in Sweden for a maximum of five years. A qualitative approach has been used and data were collected through interviews and analyzed within the themes that were presented by the research. In analysis, four such themes were identified, such as identity, social relations, cultural differences and migration processes. The result of the study shows that the majority of the respondents perceive that they have been affected by migration, that they have experienced cultural differences in Sweden compared with their homelands and that they are influenced by their social relations. / Migration är ett aktuellt ämne i dagens samhälle. Många människor tvingas fly, men många flyttar även av andra skäl, för att exempelvis studera, arbeta eller bilda familj. Syftet med arbetet är att få en ökad förståelse kring arabisktalande kvinnliga immigranters upplevelser av anpassningsprocessen och huruvida det sker en förändring gällande deras könsidentitet. Urvalet består av arabisktalande kvinnor som flytt från sina hemländer och som har bott i Sverige i högst fem år. En kvalitativ ansats har använts och data samlades in genom intervjuer och analyserades med tematisk analys. Vid analys framkom fyra övergripande teman som var identitet, sociala relationer, kulturella skillnader och migrationsprocessen. Resultatet av undersökningen visar på att majoriteten av respondenterna upplever att de har påverkats av migrationen, att de har upplevt kulturella skillnader i Sverige jämfört med deras hemländer och att de har influerats av deras sociala relationer.

Syfte – Idag saknas det ett standardiserat arbetssätt för att hantera kundkrav samtidigt som det finns stora utmaningar i hanteringen av dem. Därmed är syftet med denna studie:  Att definiera ett ramverk för hantering av kundkrav inom Grafisk kommunikation. För att kunna besvara syftet i studien har en frågeställning tagits fram som utgångspunkt för studien. Hur kan Requirements Engineering, sociala relationer och kommunikation tillsammans bidra till att förbättra hantering av kundkrav inom arbetet med Grafisk kommunikation? Metod – För att besvara frågeställningen har studien arbetat med datainsamlingsmetoden, semistrukturerade djupintervjuer. Intervjuerna har genomförts  för att få fram primärdata. Metoden har valts ut för att säkerställa en kvalitativ ansats i studien. I studien har även litteraturstudier genomförts som en viktig del med syfte att ge en bakgrund kring befintliga teorier, metoder och verktyg. Resultat – Studien är av tvärvetenskaplig art och dess resultat behandlar områden så som Requirements Engineering, Grafisk kommunikation, sociala relationer och kommunikation. Områdena har studerats för att se hur de kan samverka för att säkerställa en högre och jämnare nivå av de projektresultat som reklambyråer och konsulter inom reklam- och kommunikationsbranschen levererar. Studien resulterade i ett ramverk för hantering av kundkrav inom Grafisk kommunikation. Ett ramverk beståendes av två olika kategorier som berör både den praktiska processen samt den social kommunikativ dimensionen kopplat till hantering av krav. Studiens resultat beskriver också vilka element som bör finnas i en iterativ designprocess samt hur ramverket kan användas tillsammans med en sådan typ av utvecklingsprocess. Implikationer – Studien anses kunna bidra till forskningsvärlden då dess resultat har öppnat upp nya dörrar för ytterligare områden att applicera Requirements Engineering på. För näringslivet och det vardagliga arbetet inom reklam- och kommunikationsbranschen har resultatet visat att ramverk för hantering av kundkrav inom Grafisk kommunikation bör kunna medverka till att stödja verksamheters arbetsprocesser och säkerställande av en mer jämn kvalitetsnivå. Utvecklingsprocesser och dess slutresultat skulle ha större möjlighet att bli framgångsrika, samtidigt som användningen av projektets resurser med stor sannolikhet skulle kunna effektiviseras genom den struktur som ramverket för med sig. / Purpose – There is no standardized approach for how to managing Customer Requirements, while there are significant challenges in managing them. Thus, the aim of this study is: To define a framework for the managing of Customer Requirements in Graphic Communication. In order to find the purpose of the study, a research question was developed and used as basis for the study. How can Requirements Engineering, Social Relationships and Communication improve the managing of Customer Requirements in Graphic Communication? Method – The study worked is based on one data collection method, semi-structured interviews, in order to answer the research question. The interviews were conducted to obtain the primary data. The method were selected to ensure a qualitative approach in the study. The study has also literature studies conducted as an important element in order to provide a background on existing theories, methods and tools. Findings – The study is of an interdisciplinary nature and its results concern areas such as: Requirements Engineering, Graphic Communication, Social Relationships and Communication. These areas have been studied to see how they can interact and ensure a higher and uniformed level of project results, as advertising agencies, consultants in communication and advertising industry delivers. The study resulted in a framework for managing Customer Requirements in Graphic Communications. A framework consisting of two different categories that can affect both practical processes and a social communicative dimension linked to the handling of requirements. The study’s result describes the elements that should be in an iterative design process and how the framework can be used in conjunction with such development. Implications – The study is considered to contribute to the research world, since its results have opened up new doors for additional areas for applying the Requirements Engineering. For business and everyday-work in the advertising and communication industry, the result demonstrated that the framework for managing Customer Requirements in Graphic Communications should help to support operations work process, and ensuring a more consistent level of quality. Development processes and its final result would have greater opportunity to be successful, while the use of project resources with high probability could be improved and more efficient through the structure framework brings.

I studiens inledning framgår att fysisk aktivitet är en förutsättning för god hälsa, både för individen och folkhälsan. Samtidigt framkommer föreningsidrotten som en viktig aktör för att öka den fysiska aktiviteten i samhället. För att öka den fysiska aktiviteten och minska avhopp inom föreningsidrotten krävs det en förståelse för ett flertal faktorer varav sociala relationer utgör en. Syftet med studien var att undersöka betydelsefulla sociala relationers betydelse för deltagande i lagidrott bland föreningsaktiva tjejer i övre tonåren. Metoden som användes för studien var kvalitativ, där semistrukturerade intervjuer genomfördes. Urvalet utgjordes av ungdomstjejer i åldersspannet 17-19 år som är aktiva medlemmar i ett lag inom föreningsidrott. Analysen av materialet gjordes med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade på att betydelsefulla sociala relationer är avgörande för idrottsdeltagande. Beroende på relationens betydelse påverkar relationen idrottsdeltagandet i varierad utsträckning. Resultatet visade tre kategorier: Primär relation som omfattar familj, partner och vänner, sekundär relation bestående av lagkamraterna och tertiär relation bestående av ledaren. Relationernas betydelse, stöd, prioritering, förståelse, engagemang, lagsammanhållning och delaktighet uttrycktes av respondenterna vara viktiga faktorer för fortsatt idrottsdeltagande. Konklusionen är att sociala relationers närhet är en av de faktorer som påverkar idrottsdeltagandet och bör därför vara centralt i föreningsidrotten, samt användas i arbetet för att behålla och öka ungdomars deltagande i föreningsidrott. / In the introduction of the study, physical activity is seen as a prerequisite to good health, both for the individual and for public health. At the same time, club sports appear as an important player to increase physical activity in society. To increase physical activity and reduce drop-outs in club sports, an understanding of a number of factors, of which social relations constitute one, are required. The aim of the study was to investigate the importance of important social relations for participation in team sports among girls in the upper teens participating in sports clubs. The method used for the study was qualitative, in which semi-structured interviews were conducted. The sample consisted of girls in the age of 17-19 years, who are active members in team sport. The analysis of the material was made by using qualitative content analysis. The result showed that important social relationships are crucial for sports participation. Depending on the importance of the relationship, the relationship affects sports participation to a varied extent. The result showed three categories: Primary relation includes family, partner and friends, secondary relation includes teammates and tertiary relation includes coach. The importance of the relationships, social support, priority, understanding, the cohesion of the team and participation are vital factors for continued participation in club sports. In conclusion, social relations are one of the factors that affect participation in club sports and should therefore be central to and used in the work to keep and increase youth’s participation in club sports.

Denna studie har genomförts utifrån iakttagelsen att det i forskningssammanhang inom samhällsvetenskaperna hänvisas till begreppet eller fenomenet socialitet utan att det egentligen redogörs för vad som åsyftas. För att ge ökad förståelse av socialitet har syftet för denna studie varit att belysa hur socialitet som begrepp eller fenomen beskrivs inom mikrosociologisk teoribildning och empirisk forskning. Studien är en forskningsöversikt där empirin genomgått deskriptivt kvalitativ innehållsanalys.   Översikten presenterar beskrivningar av socialitet möjliga att kategoriseras under fyra olika teman varav ett av dessa är personlighetens socialitet och där socialiteten beskrivs som en emergent spiralformad dialektisk process genomsyrad av elementär och avancerad responsivitet. Studien visar även på att socialiteten kan vara genomkorsad av skillnad utifrån vitt skilda önskemål om form, miljö och mängd. Här diskuteras hur socialiteten idag ter sig utsatt för ökade spänningar där alla anses söka gemenskap för välbefinnande och där individen ställs som ansvarig för sina personliga framgångar, ledande till ett socialitetens dilemma.

Problem: Barn och ungas psykiska hälsa har fått stor uppmärksamhet, då forskningen tyder på att den blir allt sämre. Forskningen tar upp faktorer som ökad ångest, depression och psykisk obalans bland barn och unga men också ungas brist på fysisk aktivitet samt att användningen av sociala medier har ökat. Forskningen tyder även på att skolresultaten blir sämre. Skolan som arena är unik då alla barn och unga befinner sig i skolan under större delen av sin uppväxt oavsett socioekonomisk status samt levnadsförhållande. Hur kan skolan på bästa sätt förebygga psykisk ohälsa bland eleverna i Båstad kommun?  Syfte: Att få en tydligare bild över ungdomarnas mående i Båstad kommun och identifiera hälsofaktorer som kan kopplas till elevernas psykiska hälsa när det gäller både positiva och negativa effekter och deras relationer till varandra. Utifrån detta är min förhoppning att komma fram till vad skolan faktiskt kan bidra med för att främja den psykiska hälsan hos eleverna. Metod: En empirisk undersökning i form av en kvantitativ digital enkät på elever i årskurs 6-9 som går i grundskolan i Båstad kommun Resultat: Studien kom fram till att de flesta elever upplever att deras hälsotillstånd är bra, men är man tjej och går i årskurs 8 verkar man må sämre. Eleverna i Båstad är aktiva på många plan efter skoltid så som användning av sociala medier, goda sociala relationer, lägger ner tid på skolarbete samt är fysisk aktiva vilket enligt forskningen är positivt för hälsan. Det jag kom fram till som var negativ var brist på rekreation hos eleverna, dvs de var för aktiva på alla plan för att gynna sin psykiska hälsa.  Slutsats: Då studiens fokus var hur skolan som arena kan göra för att främja elevers psykiska hälsa kom jag fram till tre olika delar som skolan kan fokusera på och det är 1. Elevhälsoteamets betydande roll både för eleven, pedagogerna samt vårdnadshavare.2. Rekreation under skoltid3. Mer fysisk aktivitet samt fokus på elevers hälsa under skoltid.

Under år 2020 infördes restriktioner i Sverige då Covid-19 pandemin spreds över världen, distansarbete var en åtgärd som infördes för att minska smittspridningen. Detta medförde en stor omställning för många arbetstagare då de började att utföra sitt arbete på distans från hemmet. Studien ämnar skapa fördjupad förståelse för upplevelser av socialt samspel mellan kollegor under distansarbete till följd av covid-19. Studien avser också att undersöka hur kontorsarbetare beskriver samarbete och sociala relationer vid ensamarbete på distans samt att undersöka vilka utmaningar och möjligheter som kan identifieras i relation till begreppet emotionell energi då arbetet sker på distans. För att uppfylla studiens syfte har en kvalitativ studie med sju semistrukturerade intervjuer genomförts. Det insamlade materialet har sedan analyserats med hjälp av tematisk analys där mönster och repetitioner eftersökts. Genom en abduktiv ansats har sedan ett växelspel mellan empiri och teori ägt rum under hela studiens gång, där det teoretiska ramverket bestående av Randall Collins (2004) interaktionsritualer och Erving Goffmans (2009) dramaturgiska perspektiv tillämpats för att få fördjupad förståelse för resultatet. Resultatet av studien påvisar att upplevelsen av distansarbete är individuell där kontorsarbetarna både upplever positiva och negativa effekter av distansarbete. När det gäller positiva upplevelser framkommer upplevelser av högre effektivitet då arbetstagarna blir mindre störda när de arbetar från hemmet. De negativa effekterna av distansarbete som framkommit berör främst det sociala samspelet då kontorsarbetarna inte träffar sina kollegor dagligen på arbetsplatsen, vilket haft en negativ inverkan på samarbete och sociala relationer mellan kollegor. Då distansarbetet skett under lång tid beskrivs en inverka över arbetsglädjen, kreativiteten och välmående hos arbetstagarna. Kontorsarbetarna påtalar en saknad av att inte träffa sina kollegor där de naturliga mötena i arbetets lokaler framhålls som viktiga. Vidare framkommer videofunktionens relevans för det sociala samspelet då det framhålls att funktionen stärker digitala interaktioner. Vidare anses att svårigheter kan uppstå om arbetstagarna inte ser varandra vid möten då kroppsspråket är viktigt för ett gott samarbete och socialt samspel. Distansarbete har också medfört en upplevd ensamhet då de fysiska mötena uteblivit och kontorsarbetarna behöver utföra sitt arbete på distans från hemmet. Trots detta beskriver kontorsarbetarna att arbeta på distans är något som de ställer sig positiva till att fortsätta med några dagar i vecka. / In 2020, restrictions were introduced in Sweden when the Covid-19pandemic spread across the world, teleworking was a measure that was introduced to reduce the spread of infection.  This brought about a major shift for many workers as they began to perform their work remotely from home. The purpose of the study is to create a deeper understanding of experiences of social interaction between colleagues during remote work as a result of COVID-19.  In order to fulfill the purpose of the study, a qualitative study with seven semi-structured interviews has been conducted. The collected material has then been analyzed using thematic analysis where patterns and repetitions have been sought. Through an abductive approach, an interaction between empirical and theory has then taken place throughout the course of the study, where the theoretical framework consisting of Randall Collins (2004) interaction rituals and Erving Goffman's (2009) dramaturgical perspectives has been applied to gain a deeper understanding of the result. The results of the study show that the experience of telework is individual where office workers experience both positive and negative effects of telework. When it comes to positive experiences, experiences of higher efficiency emerge as employees become less disturbed when they work from home. The negative effects of telework that have emerged mainly concern the social interaction as office workers do not meet their colleagues daily in the workplace, which has had a negative impact on cooperation and social relations between colleagues. When teleworking has taken place for a long time, it is described that there is an impact on the job satisfaction, creativity and well-being of employees. The office workers point out a lack of not meeting their colleagues where the natural meetings in the premises of the work are highlighted as important. Furthermore, the relevance of the video function to social interaction emerges when it is emphasized that the function strengthens digital interactions. Furthermore, it is considered that difficulties can arise if the employees do not see each other at meetings as body language is important for good cooperation and social interaction. Teleworking has also led to a perceived loneliness as physical meetings have not been available, and workers need to perform their work remotely from home. Despite this, office workers describe that working remotely is something they are in favor of continuing with a few days a week.

Syftet med studien är att undersöka lärare samt studenters distanserade gruppdiskussioner inuti Zoom’s funktion breakout-rooms, samt hur studenternas engagemang följaktligen har påverkats. Studien är grundad i tre semistrukturerade fokusgrupper gjorda med studenter samt lärare med erfarenhet av distanserade gruppdiskussioner inuti breakout-rooms. Utifrån det empiriska materialet från fokusgrupperna framgår det tydligt att respondenterna till en stor del fokuserar på funktionalitet, flexibilitet samt sociala relationer och kameraanvändlighet. Utifrån det empiriska materialet framgår det att det funnits förmåner i form av en enkelhet och smidighet för lärarrespondenterna att utforma gruppdiskussioner, samt flexibiliteten som gett studenterna en ökad frihet. Emellertid framgår det utifrån studentrespondenterna att uppfattningen av distanseringen grundar sig i försämrad kommunikation med lärare och studenter, svårigheter i form av distraktioner samt en försämrad relation till sina klasskamrater, vilket följaktnings har påverkat studenternas engagemang negativt. / The purpose of the study is to examine teachers' and students' distant group discussions within Zoom's function breakout rooms, and how the students' involvement has consequently been affected. The study is based on three semi-structured focus groups made with students and teachers with experience of distant group discussions inside breakout rooms. Based on the empirical material from the focus groups, it is clear that the respondents largely focus on functionality, flexibility as well as social relations and camera usability. Based on the empirical material, it appears that there have been benefits in the form of a simplicity and flexibility for the teacher respondents to design group discussions, as well as the flexibility that has given the students increased freedom. However, it appears from the student respondents that the perception of distancing is based on impaired communication with teachers and students, difficulties in the form of distractions and a deteriorating relationship with their classmates, which consequently has affected students' commitment negatively.

The aim of this study is to illustrate the experiences of school age educare teachers when it comes to group sizes in Swedish school age educare. The quality of the Swedish school age educare has decreased and one of many factors seem to be essential to this development – big groups.  There are not many studies in this field, only a few related to preschool and compulsory school as in class sizes. That is why it is of interest to study this area. The research questions bring up the teachers’ possibilities and restraints in relation to the size of the groups of children in school age educare.  The empirical data consists of both a qualitative survey and qualitative interviews. The data has been processed by using hermeneutic perspectives and categorized and divided into themes. To analyze and discuss the results I’ve approached theories about the ecological systems theory by Bronfenbrenner and Dahllöf’s frame factor theory.  The conclusion is that in school age educare managing large groups, the staff experience difficulties to create relations to the children and because of the lack of space they need to structure the time, spaces, and activities. Hence, a bigger group and narrow spaces can have negative effects on the social relations and the spare time of the children which are two important aspects within Swedish school age educare. The teachers believe that a smaller group of children is preferable as well as appropriate locals and enough space to be able to fulfill the curriculum and to increase the quality.

Hybridarbete har medfört fördelar och utmaningar som arbetsgivare behöver uppmärksamma för att främja ett hälsosamt arbete. En hybrid arbetsform kan bidra med det bästa från två världar, distans- och kontorsarbete, förutsatt att arbetsgivare och arbetstagare samverkar för att utveckla nya färdigheter för att anpassa sig till det nya arbetssättet. Denna studie syftar till att skapa en djupare förståelse för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön vid hybridarbete. Studien är genomförd med en kvalitativ ansats och materialet har samlats in med hjälp av tio semistrukturerade intervjuer med både medarbetare och chefer inom en svensk offentlig organisation. Studiens metodval är inspirerad av empirisk fenomenologi med ett hermeneutiskt förhållningssätt som syftar till att skapa förståelse. Empirin har tematiserats och analyserats med hjälp av tematisk analys. Studiens resultat visar att den främsta fördelen med hybridarbete är flexibiliteten till att påverka balansen mellan arbete och fritid. Till följd av den hybrida arbetsformen visar resultatet utmaningar i egenskap av minskade fysiska interaktioner med kollegor, digital trötthet, uteblivna pauser samt svårigheter med gränsdragningen mellan arbete och fritid. Resultatet visar att tydliga riktlinjer för hybridarbete får betydelse för hur individen upplever den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Studien konstaterar att tillgång till socialt stöd, delaktighet, dialog, autonomi samt explicita riktlinjer och rutiner som kan anpassas efter individuella behov främjar en god arbetsmiljö. Avslutningsvis presenteras en modell som kan användas av praktikersamhället för att bidra med kunskap om hur känslan av sammanhang (KASAM) främjas i den hybrida arbetsmodellen. / Hybrid work has brought benefits and challenges that employers must observe to promote healthy work among employees. Hybrid working can create the best of both worlds, remote and office work, if employers and workers work together to develop new skills to adapt to the new way of working. This study aims to create a deeper understanding of the organizational and social work environment in hybrid work. The study is conducted with a qualitative approach and the material has been collected using ten semi-structured interviews with employees and managers within a Swedish public organization. The study's choice of method is inspired by empirical phenomenology with a subjective hermeneutic approach that aims to create understanding. The empiricism has been thematized and analyzed using thematic analysis.The results of the study show that the main advantage of hybrid work is increased flexibility regarding the ability to influence the balance between work and leisure. The results also show some possible disadvantages of the hybrid working form, such as reduced physical interactions with colleagues, digital fatigue, missed breaks and difficulties with drawing the line between working time and free time. The results shows that clear guidelines for hybrid work are important for how the individual experiences the organizational and social work environment. The study states that access to social support, participation, dialogue, autonomy and explicit guidelines and routines that can be adapted to individual needs promote a good work environment. Finally, a model is presented that can be used by the practitioner community to contribute knowledge about how the sense of coherence (SOC) is promoted in the hybrid work model.

Detta är en studie som syftar till att skapa fördjupad förståelse i hur samarbetet mellan medarbetarna på Maxkompetens Växjökontor har förändrats under ett långt distansarbete. Majoriteten av interaktionen mellan medarbetarna har tidigare utgjorts av att träffas fysiskt på kontoret men i samband med Folkhälsomyndighetens rekommendationer om distansarbete har den fysiska interaktionen minskat. I en undersökning om vilka utmaningar som upplevs svårast med distansarbete har det framkommit att samarbete med kollegor är den största utmaningen. Tidigare studier som genomförts innan Covid-19 pandemin menar att företag bör arbeta mer på distans i framtiden. Det som dessa studier inte reflekterat över är dock i vilken omfattning distansarbete försvårar medarbetarnas sociala relationer och samarbete med varandra. Denna studie utgörs av en kvalitativ fallstudie med en abduktiv forskningsansats. Den empiriska datainsamlingen baseras på semistrukturerade intervjuer med fem medarbetare från Växjökontoret. Studien har sin utgångspunkt i sociala relationer, vilket är en grundförutsättning för samarbete mellan medarbetare. Ett starkt socialt stöd och småpratande ökar möjligheten till goda sociala relationer och samarbete. När den fysiska interaktionen minskar mellan medarbetare finns det risk för att de sociala relationerna och samarbetet påverkas negativt. Slutsatsen visar att samarbetet mellan medarbetarna var sämre under första halvåret av pandemin. Detta då den ovana situationen med ett distanserat arbetssätt gjorde att det förekom lägre kommunikation och samspel mellan medarbetarna. Numera har medarbetarna ett starkt samarbete på distans. De har hittat nya sätt att samarbeta på genom att de är mer aktiva i att kontakta varandra på distans. Medarbetarna har fått ett lärande om både för- och nackdelar med distansarbetet. Det har visat sig vara svårt att finna digitala alternativ för att ersätta spontana småprat och den fysiska interaktionen. Avslutningsvis är det tydligt att öppen-dörr-kommunikation fungerar sämre på distans, detta då det kräver ett initiativ från medarbetare vilket underlättas vid den fysiska interaktionen.