Recent research in classrooms has often had its focus on the pupil, the individual, and not on the different groups of students that exist. In a classroom there are normally several different groupings, each one having its own personal attitude towards the current lesson. If there had been more research we would find it easier to understand why pupils sometimes behave the way they do. The purpose of this essay is to analyze how pupils` social relations create groupings. Furthermore I intend to investigate how and why pupils show their belonging to a certain group. The two questions of the essay are: 1. How pupils’ social relations appear in a classroom? 2. What strategies do the pupils use to indicate their belonging to a grouping? My final conclusion is that the pupils’ social relations appear in groupings, in which a certain standard dominates how the pupil should behave during a lesson. The members of a group use the same strategies to show their group belonging. For example, it can be different attitudes to the teacher’s lesson that mark a grouping.

Vi liknar denna antologi med en resa till olika levnadsområden i Sverige där vi får en inblick i några individers lokala levnadsvillkor. Under resans gång har vi försökt förstå hur den lokala platsen inverkar på individernas identiteter och livsvillkor. Resan börjar i två barnfamiljers närmiljö. Där berättar familjerna om olika faktorer så som trafik och hotfulla företeelser som inverkar på deras upplevelse av sin närmiljö som trygg eller hotfull. Därefter far vi vidare till stadsdelen Rosengård i Malmö. I det avsnittet söker författaren finna samband mellan några individers olika boendeformer och livsvillkor. Fokus ligger på delområden i Rosengård, ett hyresrättsområde och ett bostadsrättsområde. Resan avslutas i Valdemarsvik, en liten ort i Östergötland med befolkningsproblem. Detta avsnitt präglas av några utflyttares upplevelser av kommunen som boplats. Vi har under resans gång uppfattat den lokala platsen och individens identitet och livsvillkor som föränderliga. Därmed har den lokala platsen betydelse för individens livsvillkor och identitet. I våra olika studier fann vi flera exempel på hur den lokala platsen inverkat på individerna. Sociala relationer, boendeformer och trafik är några av dessa exempel.

Anställda inom bemanningsbranschen trivs i regel bra men trots detta har branschen en hög personalomsättning. Tidigare forskning visar att de anställda i många fall inte är nöjda med branschens förutsättningar för att skapa och upprätthålla sociala relationer. Det övergripande syftet med denna uppsats är att undersöka hur anställda i bemanningsbranschen upplever sin psykosociala arbetsmiljö och även hur de upplever, hanterar och ser på sin roll som konsult.Studien utgår från sju intervjuer med ambulerande tjänstemän på ett bemanningsföretag. Alla i undersökningsgruppen är kvinnor med varierande ålder, anställningsform och erfarenheter av bemanningsbranschen.Resultatet visar att gemenskap över lag är viktig för konsulterna men hur viktigt det är och hur man hanterar frågan om gemenskap beror till störst del på hur långt uppdraget är. Vid långa uppdrag är det lättare än vid korta att komma in i gemenskapen och det är också då gemenskap anses vara viktigast och har också störst betydelse för konsulterna. Annat som påverkar uppfattningen om den psykosociala arbetsmiljön är hur man är som person och dessutom vilket bemötande konsulten upplever att de får från kundföretagets sida. Resultatet visar att personerna i rollen som konsult anser att de inte har samma rättigheter som andra anställda på kundföretaget och att de skulle ställa andra krav om de hade en stationär tjänst. Anledningen till detta och hur det hanteras skiftar. I de fall som konsulterna upplever tillhörighet till kundföretaget har de ändå sin lojalitet hos bemanningsföretaget. Vid studien har vissa nackdelar med bemanningsbranschen framförts av konsulterna men utefter analys av materialet har vi dragit slutsatsen att positiva upplevelser ändå överväger de negativa.

Ill health takes different expressions during different periods in life and habits during the early years affect the health during the rest of the lifetime. Bronfenbrenners ecological systems theory has been used as a theoretical starting point in this cross-sectional study. The aim of this study was to identify differences in self-rated health and health-related factors between boys and girls and between the compulsory school and the upper secondary school in Sundbyberg municipality as a basis for the planned activity in the Young Women’s shelter in Sundbyberg, as well as in other municipalities A questionnaire consisting of 24 questions based on different variables has identified disparities in health and health-related factors between boys and girls in Sundbyberg municipality (n=323). This paper found pronounced differences between the sexes in terms of sex and relationships, security, emotional support and psychosomatic complaints. Three times more girls than boys in secondary school stated that they had sex although they did not want to. Three times more boys than girls in compulsory school had no one to confide in. Further research with focus on how the systems micro, meso, exo and macro interact and affect each other can examine young people's health in a broader perspective. The conclusion is that there are differences in life style, social relationships and self reported health between the sexes and between the compulsory school and the upper secondary school. / Ohälsa tar sig olika uttryck under olika perioder i livet och de levnadsvanor som grundläggs under ungdomsåren har inverkan på hälsan under resten av livet. Som teoretisk utgångspunkt i tvärsnittsstudien har Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori använts. Syftet var att kartlägga skillnader i självskattad hälsa och hälsorelaterade faktorer mellan pojkar och flickor samt mellan högstadiet och gymnasiet i Sundbybergs kommun som underlag för verksamhetsplaneringen inom tjejjouren i Sundbyberg samt i andra kommuner. En enkät bestående av 24 frågor baserade på olika variabler har kartlagt skillnader i hälsa mellan pojkar och flickor i Sundbybergs kommun (n=323). Resultatet visar att det är störst skillnad mellan könen gällande sex och samlevnad, trygghet, emotionellt stöd och psykosomatiska besvär. Det är tre gånger fler flickor än pojkar i gymnasiet som haft sex fastän de känt att de inte vill och tre gånger fler pojkar än flickor i högstadiet som inte har någon att anförtro sig åt. Ytterligare forskning med fokus på hur systemen mikro, meso, exo och makro samspelar och påverkar varandra kan undersöka ungdomars hälsa i ett bredare perspektiv. Slutsatsen är att det finns skillnader i livsstil, sociala relationer och självskattad hälsa mellan könen och mellan högstadiet och gymnasiet.

Självmord och självmordstankar förekommer i högre utsträckning bland läkare än i andra yrkesgrupper. Sociala relationer är enligt studier viktigare för kvinnor än för män i utvecklingen av depression. Studien syftar till att undersöka om de inkluderade arbetsmiljövariablerna, vilka behandlar sociala relationer, är viktigare i kopplingen till självmordstankar för kvinnor än för män. Samt att undersöka vilka av arbetsmiljövariablerna som bäst förklarar självmordstankar. Tre arbetsmiljövariabler skiljde sig signifikant eller nära signifikant mellan män och kvinnor. Dessa var att inte ha någon eller en organisation som tillvaratar ens intressen, att inte uppmuntras att tänka ut sätt att förbättra arbetsplatsen, samt nära signifikant; att inte uppmuntras att delta i fattande av viktiga beslut. De variabler som bäst förklarade självmordstankar för kvinnor var att inte ha någon eller en organisation som tillvaratar ens intresse, ej regelbundna möten, trakasserier, och att motstridiga krav ställs från en eller flera personer. Motsvarande för män var att inte uppmuntras att delta i fattande av viktiga beslut. / HOUPE

This thesis highlights the importance of social relationships for high school adolescents’ identity in a multicultural school in Stockholm’s suburb. The second purpose of this thesis is to shed light on, if the school sees the students’ cultural background as an asset and how teachers can take advantage and implement it to the way they teach .The theories in the study were developed by Urie Bronnfenbrenner; The ecological theory, Pierre Bourdeau; The three forms of capital and George H. Mead; The significant other, The generalized other and "I" and "Me". The results show that the family is the most important relationship in comparison to relationships with teachers and friends /classmates, according to both high school youth and teachers. The child's identity develops in the primary relationships that is essential for the child's future relationships. In other words it’s in the microsystem which the child's norms and values creates and develops. The result also shows that teachers and students have different opinions regarding the school's approach to students' cultural background as an asset. The students believe that teachers don't take their cultural background into account, while the teachers feel that this is an essence to be able to understand each other and respect each other. But the cultural background should not be a wall that they hide behind.

Denna uppsats utgår från tidigare forskning som har konstaterat fyra huvudsakliga faktorer som bidragit till uppkomsten av ensamhetskänslor, dessa är ”utan närrelation”, ”otillräckliga vänskapsband”, ”avvikande” och ”alienerad”. De två faktorerna ”utan närrelation” och ”otillräckliga vänskapsband” behandlas under samma tema i uppsatsen. Syftet är att utifrån dessa faktorer förklara hur känslor av ensamhet kan uppstå i samhället. Förhoppningen är att detta ska leda till kunskap som är användbar inom det sociala arbetet. Uppsatsen är litteraturbaserad och tillvägagångssättet utgörs av en begreppsanalys. Uppkomsten av ensamhet har utifrån faktorerna analyserats med hjälp av vetenskapliga rapporter och texter. Analysen visade att ensamhetskänslor på grund av ”utan närrelation” och ”otillräckliga vänskapsband” kan förklaras av separeringen av hushåll och företag vilket leder till en försvagning av gemenskap familjemedlemmar emellan. Ytterligare förklaringar är distanserade kontakter och en blaserad attityd i samhället. Känslan av att inte passa in och att vara missförstådd i ett samhälle med mycket press och många val är förklaringar till uppkomsten av ensamhetskänslor utifrån den andra faktorn, ”avvikande”. Förklaringarna till ”alienerad” som en faktor till ensamhetskänslor är ytlig gemenskap på arbetsplatsen, organisationsförändringar samt en osäkerhet på både arbetsplatsen och arbetsmarknaden. Vidare är känslan av meningslöshet ett grundläggande problem i det moderna sociala livet. Slutligen är kunskap om ensamhet användbar för socialarbetare då det möjliggör ett bättre bemötande och bättre insatser.

Frågor om var man kommer ifrån är något som ofta ställs i dagens samhälle. Syftet med denna studie är att undersöka upplevelsen av att leva med tre olika kulturer. Hur individer med en annan etnisk bakgrund än den svenska upplever sin kulturella tillhörighet och formar sina/sin identitet.  Jag vill studera hur mycket dessa individers hemmamiljö, samhället samt deras vänner påverkar identitetsskapandet. Även i vilka situationer de väljer att vara och bete sig på ett visst sätt, samt vilka olika roller de eventuellt spelar i olika situationer. Detta är en sociologisk kvalitativ studie, med en fenomenologisk ansats som bygger på sju intervjuer med individer i åldrarna 25-40 som biologiskt har två olika kulturella bakgrunder, och som lever i Sverige. Det finns flera tidigare studier som belyser olika faktorer i formandet av en individs identitet, så som etnicitet, kultur, språket och interaktion med andra individer. De teoretiker jag har valt att använda i denna kvalitativa studie är Goffman, och Berger & Luckmann. Då dessa teoretiker behandlar identitetsskapandet, något som passar min studie. Intervjuerna har kodats efter valda teorier och begrepp. Resultatet visar att faktorer som etnicitet, kultur och olika roller i skilda sammanhang påverkar en individs identitetsskapande. Respondenterna bedömer sig själva utifrån hur de upplever att andra människor bedömer dem. Slutsatsen i denna studie visar att respondenterna har svårt att identifiera sig som svenskar. Deras identitetsskapande skiljer sig åt beroende på känslan av upplevd tillhörighet, i olika roll framträdanden i interaktion och möten med andra människor.

Vår frågeställning ska ge svar på vilka hinder och möjligheter möter de före detta kriminella när de ska återintegreras i ett konsumtionssamhälle? Vi har intervjuat före detta kriminella som är medlemmar i organisationen KRIS och Unga KRIS utifrån syftet, att skapa kunskap och förståelse kring vad som krävs av före detta kriminella att skapa sig en livsstil som accepteras av samhället. Vi har även intervjuat Frivården som går ut på att fånga personalens syn på arbetet, hur dem arbetar för att underlätta frigivningen för de intagna samt skapa en förståelse kring deras tankar angående huruvida det faktiskt går att skapa en ny identitet. Studiens resultat presenteras i fyra teman som myndigheter, sociala relationer, identitet och livsstil samt respekt. Det gav bland annat följande resultat: respondenterna måste genomgå en förändring, ifrån en kriminell livsstil, till en livsstil som anses accepterad av samhället. Först ska myndigheterna ge den rätta hjälpen och skapa en bra relation med den före detta kriminella, den före detta kriminella ska bryta med sina gamla kompisar och skapa sig nya sociala relationer, det vill säga umgås med rätt personer. Att skapa en livsstil som inte innehåller någon kriminalitet utan skaffa struktur i form av bostad, jobb, körkort och även respekt genom att göra gott tillbaka till samhället. Då kommer den före detta kriminella få känslan av att räknas igen och bli accepterad. Analysen av materialet gjordes utifrån hinder och möjligheter med hjälp av tankar ifrån teoretikerna Zygmunt Bauman, Norbert Elias samt Ervin Goffman. Bauman talar om de konsumtionskrav som finns i samhället, följs inte dessa krav blir man som Goffman beskriver stigmatiserad till en viss status. Denna status presenteras som Elias talar om Etablerade och Outsiders. Att inte känna en tillhörighet till samhället i helhet, utan vara medlem i en viss grupp. Som före detta kriminell blir då det en svårighet att bryta sig ur och förändra denna stigmatisering.

Syftet med vår undersökning är att se vilka sociala relationer det finns mellan kriminalvårdspersonalen och de intagna, ur ett social psykologiskt perspektiv. Även vilken hjälp det finns att bistå de kriminella under tiden på anstalten men även efteråt. Kriminellas beteende är ett omdiskuterat och intressant ämne i samhället. Ska de lyckas ta sig tillbaka till samhället utan att leva ett kriminellt liv och vad får det kosta? Det finns många fördomar i samhället som gör att de människorna som har varit kriminella alltid kommer att bli dömda för det de tidigare har blivit straffade för och får leva med det resten av sitt liv. Vi menar att det är ett mönster som är svårt att ta sig ur utan sociala relationer. Vi har utgått från en kvalitativ intervjumetod där vi har intervjuat sammanlagt nio personer, varav 4 personer från organisationen KRIS, 3 anställda från anstalten i Halmstad och 1 person som är anställd på frivården i Halmstad. Genom en god social kontakt mellan vårdare och intagen är målet att förändra den intagnes tankesätt och bryta det kriminella mönster som denne lever i. Den sociala relationen mellan dels vårdare och intagen och dels mellan de intagna, är viktigt för att den före detta kriminelle på bästa sätt ska klara av att acklimatisera sig till samhället igen. Rehabilitering är en viktig aspekt för den intagne för att denne ska klara av att förändra sitt kriminella tänkande. Resultatet analyseras utifrån Anthony Giddens, Howard Becker, Erwing Goffman, Helen Rose Fuchs Ebaugh olika teorier.