<p>Syftet med undersökningen är att beskriva och öka insikten om enhetschefernas dubbla roll och deras arbetssituation då det gäller tillämpningen av arbetsmiljölagen och socialtjänstlagen och hur de hanterar denna dubbla roll.</p><p>De forskningsfrågor som vi har sökt svar till är:</p><p>• Vad styr och vad består enhetschefernas arbete av?</p><p>• Hur ser enhetscheferna på sin dubbla roll gentemot arbetsmiljölagen och socialtjänstlagen?</p><p>• Hur hanterar enhetscheferna motsättningar mellan arbetsmiljölagen och socialtjänstlagen?</p><p>Studien är en kvalitativ intervjustudie där sex enhetschefer inom äldreomsorgen har intervjuats. Analysen har skett genom kodning som gav de kategorier och teman som resultatet redovisas under.</p><p>Resultatet visar på att socialtjänstlagen och arbetsmiljölagen styr enhetschefernas arbete och att lagarna genomsyrar hela verksamheten då de används som ett medel och redskap för att nå en lösning på motsättningar. Hanteringen av socialtjänstlagen och arbetsmiljölagen ses av enhetscheferna och organisationen som en självklar del i arbetet och de upplever överlag inte hanteringen som ett problem. De svårigheter som uppkommer är i den gråzon som finns mellan olika lagar och dessa svårigheter har de ansvaret för att lösa. Resultatet visar tydligt på att enhetscheferna är fokuserade på HUR de ska genomföra uppdraget och lösa svårigheterna och inte på VAD de ska göra. Motsättningar löses genom ett samarbete mellan berörda parter och det är enhetscheferna som har den samordnande rollen. Socialtjänstlagen och arbetsmiljölagen ses som två jämbördiga lagar men socialtjänstlagen prioriteras i tillämpningen eftersom brukaren måste få sina behov tillgodosedda.</p> / <p>The purpose of this research is to describe and gain a deeper insight in the dual role of the unit managers and their practical work situations in terms of applying and managing the work environment act as well as the social services act and possible oppositions between the two.</p><p>The following research questions have been formulated for the subject:</p><p>• Which are the tasks and responsibilities of the unit managers and which factors determine these?</p><p>• What is the opinion of the unit managers, in terms of their dual role, towards the work environment act as well as the social services act?</p><p>• How is the opposition in the work environment act and the social services act dealt with by the unit managers?</p><p>The research is of qualitative nature based on an interview study in which six unit managers within the geriatric care participated. In order to analyze the outcome a coding system was used, which resulted in the different categories and themes under which the outcome is presented. The outcome of the research indicates that the work environment act and the social services act are the base for the work of the unit managers, the laws permeate the whole unit as they are used as tools in order to reach solutions to oppositions. The unit managers consider the management of the two acts as a natural task in their work and they do not, in general, perceive the management of the acts as problematic. The possible problematic and difficult areas are the issues, which can be said to be in the grey zone between different acts, and it is the responsibility of the unit managers to solve these difficulties. The outcome of the research is strongly showing that the unit managers are focused on HOW the task should be performed and difficulties solved rather then WHAT they should be doing. Oppositions are solved through cooperation between the involved parties and it is the unit managers who have the coordinating role. The work environment act and the social services act are regarded equally important but nevertheless the latter is prioritized in practice since it is necessary to fulfill the needs of the users.</p>

Syftet med undersökningen är att beskriva och öka insikten om enhetschefernas dubbla roll och deras arbetssituation då det gäller tillämpningen av arbetsmiljölagen och socialtjänstlagen och hur de hanterar denna dubbla roll. De forskningsfrågor som vi har sökt svar till är: • Vad styr och vad består enhetschefernas arbete av? • Hur ser enhetscheferna på sin dubbla roll gentemot arbetsmiljölagen och socialtjänstlagen? • Hur hanterar enhetscheferna motsättningar mellan arbetsmiljölagen och socialtjänstlagen? Studien är en kvalitativ intervjustudie där sex enhetschefer inom äldreomsorgen har intervjuats. Analysen har skett genom kodning som gav de kategorier och teman som resultatet redovisas under. Resultatet visar på att socialtjänstlagen och arbetsmiljölagen styr enhetschefernas arbete och att lagarna genomsyrar hela verksamheten då de används som ett medel och redskap för att nå en lösning på motsättningar. Hanteringen av socialtjänstlagen och arbetsmiljölagen ses av enhetscheferna och organisationen som en självklar del i arbetet och de upplever överlag inte hanteringen som ett problem. De svårigheter som uppkommer är i den gråzon som finns mellan olika lagar och dessa svårigheter har de ansvaret för att lösa. Resultatet visar tydligt på att enhetscheferna är fokuserade på HUR de ska genomföra uppdraget och lösa svårigheterna och inte på VAD de ska göra. Motsättningar löses genom ett samarbete mellan berörda parter och det är enhetscheferna som har den samordnande rollen. Socialtjänstlagen och arbetsmiljölagen ses som två jämbördiga lagar men socialtjänstlagen prioriteras i tillämpningen eftersom brukaren måste få sina behov tillgodosedda. / The purpose of this research is to describe and gain a deeper insight in the dual role of the unit managers and their practical work situations in terms of applying and managing the work environment act as well as the social services act and possible oppositions between the two. The following research questions have been formulated for the subject: • Which are the tasks and responsibilities of the unit managers and which factors determine these? • What is the opinion of the unit managers, in terms of their dual role, towards the work environment act as well as the social services act? • How is the opposition in the work environment act and the social services act dealt with by the unit managers? The research is of qualitative nature based on an interview study in which six unit managers within the geriatric care participated. In order to analyze the outcome a coding system was used, which resulted in the different categories and themes under which the outcome is presented. The outcome of the research indicates that the work environment act and the social services act are the base for the work of the unit managers, the laws permeate the whole unit as they are used as tools in order to reach solutions to oppositions. The unit managers consider the management of the two acts as a natural task in their work and they do not, in general, perceive the management of the acts as problematic. The possible problematic and difficult areas are the issues, which can be said to be in the grey zone between different acts, and it is the responsibility of the unit managers to solve these difficulties. The outcome of the research is strongly showing that the unit managers are focused on HOW the task should be performed and difficulties solved rather then WHAT they should be doing. Oppositions are solved through cooperation between the involved parties and it is the unit managers who have the coordinating role. The work environment act and the social services act are regarded equally important but nevertheless the latter is prioritized in practice since it is necessary to fulfill the needs of the users.

I denna C-uppsats studeras samverkan mellan biståndshandläggare i Gävle kommun och vårdplanerare i Landstinget Gävleborg. Studien belyser framförallt samverkan vid det möte som hålls på sjukhuset kring de patienter som är utskrivningsklara från slutenvården och som är i behov av fortsatt hjälp och stöd från kommunen och/eller primärvården. Mötesformen benämns Samordnad vårdplanering (SVP) och även om det ibland är fler aktörer involverade vid detta möte, till exempel arbetsterapeuter och primärvårdskoordinatorer, så har vi avgränsat studien till att gälla just dessa två professioner. Fokus ligger således på samverkan och studiens syfte är: att studera samverkan mellan biståndshandläggare och vårdplanerare i det gemensamma arbetet kring kunden/patienten. Studien är kvalitativ till sin karaktär och kan ses som både deskriptiv och komparativ. Tre fokusgruppintervjuer har utförts för att få kunskap om de båda professionernas uppfattningar och åsikter. Studien har sedan sammanställts med arbetsförfarande i enlighet med en hermeneutisk tolkningsansats. I studien framkommer det att båda professionerna är positiva till den samverkan som skall ske och de anser att den samverkan man har idag fungerar tillfredsställande. I sammanställningen av respektive professions uppfattningar och åsikter framkommer dock flera aspekter som påvisar att det finns oklarheter och olika åsikter om hur samverkan skall fungera vilka också påvisar utvecklingsmöjligheter för den samverkan som skall ske professionerna emellan.

This bachelor thesis aims to investigate how social workers in Uppsala describe their procedure when investigating applications for housing assistance (i.e. boendestöd). Boendestöd is a specific type of services for people with disabilities, which aim to assist them in their lives. This welfare service is one of many regulated by the framework legislation that is the social services act (SoL 2001:453). Previous research indicates that civil servants who make decisions based on goal-oriented framework legislations like SoL, have a great freedom to act when they make judgments and decisions. A consequence of this can be that they make judgments and decisions largely based on their own personal interpretations of this legislation. The previous research points to the fact that the individual civil servants freedom to act can be viewed as an infringement of individual rights, but also that this freedom is necessary when it comes to assessing the needs of help seeking persons in the context of social work.   We have carried out six interviews with social workers in Uppsala. These social workers primarily investigate the needs of persons with mental disabilities who apply for different forms of assistance from the city. The analysis suggests that the social workers interviewed are relatively unanimous when it comes to which grounds for judgment or criteria they use when investigating applications for boendestöd. This in spite of the fact that their judgments are based on individual cases as well as their own personal assessments of them.

<p>The aim of this study is to investigate how länsstyrelsen as a supervisory authority to private compulsory care-institutions works, to guarantee adequate institutional care of unprivileged children and youth with special problems.</p><p>In order to reach this aim the following questions are to be answered:</p><p>• Describe länsstyrelsen´s supervision of private compulsory care-institutions (HVB-hem)</p><p>• How does the officials at the three chosen county administrative boards find about the responsibility</p><p>To answer the questions of this bachelor thesis I have chosen to apply qualitative methods, by interviewing five supervisory authorities from länsstyrelsen, in three different county administrative boards in Sweden.</p><p>The findings of the study show that officials sometimes find it hard to know the exact meaning and differences between accountability and to be accountable. It also shows that they tend to think that the relationship between länsstyrelsen and the private compulsory care institutions is complicated. Because the officials have two part relationships, they have on the one hand a consultative role and on the other hand the supervising role.</p><p>Keywords: Länsstyrelsen, Hem för vård eller boende (HVB-hem), Ansvar, Ansvarsutkrävande, Socialtjänstlagen</p>

Denna studie bygger på en kritisk hermeneutisk kvalitativ innehållsanalys med en deduktiv ansats. Genom att applicera Nancy Frasers rättviseteori som behandlar frågan om hur rättvisa ska kunna uppnås i en globaliserad värld har EU:s rörlighetsdirektiv, likabehandlingsprincip, svensk lag samt rapporter om EU-medborgares situation i Sverige analyserats för att undersöka EU-medborgares möjlighet till jämlikt deltagande i en svensk kontext. Resultatet visar att det görs en distinktion mellan aktiva och icke-aktiva EU-medborgare och för att räknas som rättvisesubjekt för att omfattas av de rättigheter som manifesteras i rörlighetsdirektivet och svensk lag krävs en ekonomiskt resursstark EU- medborgare. Vidare visar resultatet hur icke-aktiva EU-medborgare ofta hamnar utanför det svenska samhället och deras vistelse här är villkorad på det sätt att de exempelvis krävs inneha tillräckliga egna ekonomiska resurser eller rimlig chans till arbete för att omfattas av det svenska välfärdssystemet. Detta gör att icke-aktiva EU-medborgare ofta hamnar i en situation där de utestängs från viktiga sociala arenor i samhället till följd av att de saknar arbete, bostad och ekonomiska resurser samt möjligheten att hävda sina rättigheter och få dessa tillgodosedda. Konsekvensen av detta blir att de hindras från möjligheten till jämlikt deltagande i det samhälle de befinner sig i. Resultatet visar också att avsaknaden av både kunskap och tillgång till resurser försvårar det sociala arbetets genomförande när det kommer till gruppen utsatta EU-medborgare.

Studien syftar till att belysa hur omvårdnadspersonal och enhetschefer på tre korttidsboenden arbetar med frågor som rör självbestämmande, meningsfullhet, trygghet, integritet, välbefinnande, värdigt liv samt hur de arbetar med att utveckla individernas egna resurser. Dessa begrepp anges i socialtjänstlagens verksamhetsmål och värdegrund i 5 kap. 4§ och 1 kap. 1§ (SFS 2001:453). För att besvara studiens syfte intervjuades tre enhetschefer och ett frågeformulär användes för att inhämta omvårdnadspersonalens perspektiv på implementeringen av verksamhetsmålen och värdegrunden. Empirin analyserades utifrån Self-determination theory och begreppet institutionalisering. Resultatet visar att enhetschefernas främsta metod för implementering av värdegrunden är att diskutera denna med omvårdnadspersonalen på arbetsplatsen. En stor andel av personalen känner dock inte till värdegrundens innehåll. De boendes möjligheter att utöva självbestämmande är begränsade och deras behov av integritet inskränks vid överbeläggningar då de får dela rum och toalettutrymme. Personer med demenssjukdom och de som vistas på korttidsboendet för växelvård blir exkluderade och har minskade möjligheter att få sina behov tillgodosedda. / The study aims to illustrate how caregivers and care managers on three short-term accommodations implement values concerning self-determination, meaningfulness, safeness, integrity, well-being, dignity and how they work to develop the individual's own resources. These values are stated in the Social Services Act in the objectives in section 1 §1, and in section 5 §4 (SFS 2001:453). To answer the aim of the study three care managers were interviewed and a questionnaire were used to obtain the caregivers perspective on the short-term accommodations. The empirical data were analyzed on the basis of Self-determination theory and institutionalization. Result shows that the care managers main method of implementation of the basic values are to discuss it with the caregivers in the workplace. A large proportion of the staff however, do not know the content of the basic values. The residents’ ability to exercise self-determination are limited and their integrity is curtailed when overcrowding when they share a room and lavatories. People with dementia and those who dwelt in the short-term accommodation for respite are being excluded thus, they have less opportunity to get their needs met.

The following essay is an informative such, with the focus of the collaboration between social resources, in the life of teenagers diagnosed with ADHD. Keeping the child’s best interest at heart, I analyzed how these collaborations are structured today. Thereafter I continued to investigate how one could channel the resources towards the non-normative issues of the diagnoses and if there are any possibilities to reinforce this work to prevent this kind of behaviour before it escalates into a criminal living. Through semi-structured interviews with the separate initiatives available for these youths, I could then analyze how these resources can merge towards a more long-term solution based on a social safety net.  While doing this I emanated foremost from the theory of Aaron Antonovsky, which is Sense of coherence. I also used the more psychological attachment theory in order to get a more unitary view of the teenager.

Äldre är en utsatt grupp som ofta är i behov av stödinsats från välfärdssamhället (Jönson &amp; Harnett, 2015). I Socialtjänstlagen (2010:427) 5 kap. 4 § framkommer det att den äldre ska få leva ett värdigt liv och känna välbefinnande enligt värdegrund. Socialtjänstlagen är en målinriktad ramlag utan precisa detaljer som formuleras på nationell nivå men tillämpas på lokal nivå. Kommunens ges därav stor frihet till att implementera lagrum utifrån vad som anses bäst. För att detta skall kunna genomföras är en förutsättning att kommunen har tillräckligt med välfärdsresurser (Andersson, 2004).  Syftet med studien är att undersöka hur undersköterskor implementerar den äldres rättigheter enligt värdegrund inom kommunal äldreomsorg. För att besvara detta har en kvalitativ metod har legat till grund för studien då vi avsåg att få en förståelse för hur informanterna kan arbeta med värdegrund. Studien präglas av en induktiv ansats där data sökts utan en förutbestämd teori. Som datainsamlingsmetod har öppna frågor används genom en semistrukturerad intervju. Tematisk analys användes för att analysera intervjusvaren. Teman som identifierats i resultatdelen är - privatliv och integritet, självbestämmande och delaktighet, bemötande, trygghet och förtroende, meningsfull tillvaro samt otillräckliga resurser.   I studien framkom att informanterna ansåg att tids-och personalbrist försvårar genomförandet av delar i värdegrund. Visa respekt för den äldres privatliv och integritet var något informanterna beaktade och ansåg fungerade bra. Implementering av självbestämmande, bemötande och en meningsfull tillvaro var svårare för informanterna att tillgodose. Trygghetsfaktorn framkom vara möjlig att tillgodose i viss mån men inte fullt ut. Informanterna menade på att de många gånger enbart hinner med den basala omvårdnaden.    Vi ser att motiveringen till att värdegrundens alla delar inte kan tillgodoses kan förklaras med stöd av Arbetsmiljöverket (2019) som noterar en skev fördelning mellan arbetsbelastning i förhållande till resurser. Av vad som framkom av informanterna hade enhetschefen blivit informerad om att brister i personalbemanningen föreligger men ändå hade inga åtgärder vidtagits. Vilket vi anser kan indikera på att decentraliserade välfärdsrättigheter inte kan tillgodoses inom det kommunala självstyret.

The concept of dignity is a central notion in elderly care in Sweden. The aim of this essay is to show how “dignity” and “worth” is defined by authorities and in law - and how this is translated into practice. In Swedish law, there are specific guidelines for the elderly and there are also laws that are more general, and meant to include the elderly without specifically mentioning age, and this essay will examine what these say on the matter. Protecting and promoting the rights of elderly is an important part of ensuring fundamental human rights. Elderly people have the right to participation and a dignified life. According to the National Board of Health and Welfare, about twenty percent of Sweden's population are 65 years or older, yet their position in society is weak. Life in nursing homes are in many ways governed by routines and carers who have a natural power position over them. This position is not something they can easily challenge, because of the circumstances that surround them – by law, caregivers, relatives and their surroundings. There are a few common themes that also challenge the elders worth and dignity: consent, time, routines, staff shortage, authority and force, and this essay examines their relation to the mentioned key terms – and what this means for the elderly.