Studiens syfte är att undersöka vad verksamma pianopedagoger har för erfarenheter av gruppundervisning och samspelsmöjligheter för nybörjarpianoelever. I bakgrundskapitlet ges en överblick vad som finns skrivit om samspel, pianogruppundervisning, traditioner inom pianoundervisning och material för grupper. Därefter följer en presentation av tidigare forskning inom ämnesområdet. Den teoretiska utgångspunkten för studien utgörs av det sociokulturella perspektivet på lärarande och kommunikation. Det insamlade datamaterialet består av kvalitativa intervjuer med fyra verksamma pianopedagoger som har erfarenheter av samspel och gruppundervisning för piano. I resultatkapitlet beskrivs informanternas erfarenheter av gruppundervisning, samspel, förutsättningar och material. Resultatet berättar att yttre ramfaktorer (som instrument och tjänst) liksom inre ramfaktorer (som pedagogens intresse och motivation) har stor betydelse för hur undervisningen blir. Andra aspekter som tas upp av informanterna är bland annat gruppdynamik, vikten av puls och lyssnande i samspelssituationer samt tillvägagångssätt för att hitta passande material. I det avslutande diskussionskapitlet lyfts delar av studiens resultat till diskussion i relation till det sociokulturella perspektivet på lärande samt till tidigare litteratur och forskning. En slutsats är att pianoeleven i grupp får möjlighet att tillägna sig andra kunskaper än den individuella eleven. En annan slutsats är att om inte gruppdynamiken fungerar så fungerar inte heller det musikaliska samspelet eller något annat moment. / The purpose of this study is to investigate active piano teachers’ experiences of group teaching and interaction opportunities for new beginner in piano. The background chapter provides an overview of what's written about the interplay, piano tutorials, traditions in piano teaching and materials for groups, followed by a presentation of previous research in the field. The theoretical starting point for the study consists of the socio-cultural perspective on learning and communication. The collected data material consists of qualitative interviews with four active piano teachers who have experience of interaction and group lessons for piano. The results chapter describes the informants' experiences of group work, interaction, conditions and materials. The result tells that external frame factors (such as instruments and services) as well as internal frame factors (as educator interest and motivation) have important implications for how the teaching will be. Other issues raised by informants are group dynamics, the importance of pulse and listening in interaction situations and approaches to find suitable materials. The concluding discussion chapter highlights parts of the study’s results discussed in relation to the socio-cultural perspective on learning, and the previous literature and research. One conclusion is that piano students in a group have the opportunity to learn other skills than the individual student. Another conclusion is that if the group dynamic doesn’t function, so does not the musical interaction, or any other elements.

Syftet med denna studie är att utforska erfarenheter kring användandet av digitala verktyg hos gymnasieelever som får extra anpassningar beträffande språk-, läs- och skrivlärande. Metoden som använts är kvalitativa intervjuer med fyra gymnasieelever, och som teoretisk ansats utgår studien från ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Utifrån syfte och frågeställningar presenteras resultatet av intervjuerna i form av fyra teman som samtliga handlar om digitala verktyg i undervisningen. Dessa är specialpedagogiskt stöd i grundskolan, bevis på att vara annorlunda, pedagogiskt och specialpedagogiskt redskap samt för- och nackdelar. Resultatet i studien visar att eleverna under sin grundskoletid inte fått tillräckligt med specialpedagogiskt stöd. Bristen har bland annat inneburit avsaknad av digital teknik, vilken hade kunnat ge stöd i att kompensera för elevernas läs- och skrivsvårigheter. I gymnasieundervisningen använder man däremot aktivt digitala verktyg för lärande. Dock saknas kunnig vägledning av dessa verktyg i klassrummet, varpå eleverna måste gå till en specialpedagog för att få hjälp och stöd. Sammantaget visar resultatet att eleverna upplever att skrivandet har påverkats positivt av användandet av digitala verktyg, men att det behövs ökad kompetens hos lärare beträffande elever med extra anpassningar i svenskämnet. / The aim of this study is to explore the experiences in the use of digital tools in upper secondary school by students who receive additional adjustments regarding language and literacy learning. The method used is qualitative interviews with four students, and the theoretical base of the study is a socio-cultural perspective of learning. Based on the aim and the questions at issue, the results of the interviews are presented in the form of four common themes, concerning digital tools for learning. These are special education support in primary school, proof of being different, special education and educational tools, and also advantages and disadvantages. The results of the study show that students have not received enough special education in elementary school. The shortage has, among other things, led to the absence of digital technology, which could have provided support to compensate for students' reading and writing difficulties. In upper secondary school, active digital tools for learning are used. However, there is a lack of expert guidance of these tools in the classroom, whereupon the students have to go to a special education teacher for help and support. Overall, the results show that the students feel that writing has been positively influenced by the use of digital tools, but that teachers need a higher degree of competence to deal with students with additional adjustments in the Swedish courses.

Examensarbetets fokus är hur små barn mellan ett till tre år interagerar och samlär tillsammans i svensk förskola. Det övergripande syftet var att undersöka hur de yngsta förskolebarnens samspel, samlärande, kommunikation samt kamratrelationer gestaltas i lek och vardagliga situationer på förskolan. Detta för att öka kunskapen om de yngsta barnens sociala värld tillsammans med andra barn och vuxna i förskolan. En kvalitativ undersökning genomfördes på en småbarnsavdelning med 16 barn, där 7 var flickor och 9 var pojkar. 14 av de 16 barnen var även nyinskolade på avdelningen. Videoobservationer och fältanteckningar under en veckas tid användes för datainsamlingen. Videomaterialet bestod av totalt 90 minuter film i både inomhus- och utomhusmiljö. Teoretiskt vilar studien på ett sociokulturellt perspektiv, i vilket barn framstår som sociala aktörer där samspel och lärande sker utifrån interaktion och deltagande i sociala sammanhang. Resultatet stöder också detta perspektiv där de allra yngsta barnen på förskolan verkar har en inneboende vilja att interagera tillsammans med andra barn. I mötet med de andra barnen använder barnen framförallt en icke verbal kommunikation där kropp, gestaltning och mimik är de aktiva redskapen för förståelse för varandra. Barnen visade genom sitt sociala samspel att de verkar ha förmåga att imitera varandra, ta varandras perspektiv, hjälpa varandra, frambringa konflikter med varandra, skapa kontakt med varandra samt lära av och med varandra. Resultatet tycks även visa hur de yngsta förskolebarnens gemenskap uttrycks av glädje för varandra och hur de ständigt verkar vilja vara i en mänsklig samvaro för att bygga relationer till varandra.

The purpose of the study is to find out how Swedish teachers in grade 6 integrate the school’s value base into the Swedish subject. Following question have driven the study: How is value-based work integrated into Swedish subject in grade 6? What methods/teaching strategies do Swedish teachers in grade 6 use to integrate the value base into Swedish subjects? How does Swedish teacher experience value-based work in Swedish subjects in grade 6? The methods that’ve been used are qualitative methods in form of participatory observations and teacher interviews. The study is based on teacher’s perspective. The theories that’ve been used in the study are the socio-cultural perspective, the hidden curriculum, the prevention work and the social interaction. The value base is a term that can interpreted on several different levels. A value-based work need to be done all the time. It should be an active work that will permeate all Swedish education. The foundation of values for the students is to feel safe and to be able to express themselves through their education. Through the value base, students should feel involved in the teaching as well as school’s activities. The results were a co-operative learning, inclusive education, value-based exercises, four corner-activities, every-other questioning method, health- and safety groups, student advice, property-oriented methodology, cognitive development methology, role-playing methology and value-clarification method.

Vi har valt att undersöka hur skönlitteratur används i undervisningen då vi anser att skönlitteratur kan utveckla lärandet och användas i många olika aspekter i undervisningen. Vårt gemensamma intresse av skönlitteratur skapade tanken att se hur det används i klassrummet. Målet var att få en insikt i hur skönlitteraturen används i undervisningen och få lärarnas samt elevernas tankar kring ämnet och hur de överensstämmer. För att få informationen om detta gjordes kvalitativa intervjuer med åtta lärare, en skolbibliotekarie och hundra elever. Resultaten visar hur lärarna arbetar kring skönlitteratur och även deras syn på hur den skulle kunna användas. Även elevernas tankar kring skönlitteratur i både undervisning och hemmamiljö sammanställdes. Analysen av resultaten visar att skönlitteratur används i ämnet svenska och att det då är störst fokus på högläsning. Eleverna ser till största del positivt på skönlitteratur och vill ha mer av det i undervisningen. Lärarna menar att de skulle vilja använda skönlitteratur mycket mer men att det framförallt är tidsbrist som hindrar dem. / We chose to examine how fictional literature is used in education because we believe that fictional literature can aid learning and be used in many different aspects of education. We share a mutual interest in fictional literature and wanted to see how it is being used in the classrooms. The goal was to gain insight into how teachers, as well as students, are using fictional literature, their thoughts about the subject, and if the teacher´s and student´s views correspond. To gain this information we chose to conduct qualitative interviews with eight teachers, one librarian, and one hundred students. The results show how the teachers implement fictional literature in their education, as well as their view on how it could be used further. We also compiled information from the students in regard to both using fictional literature in the classroom as well as how they use it at home. The analysis show that fictional literature is used when learning Swedish and that the focus is on reading aloud. The students mostly view fictional literature positively and would like to see more of it in their learning. The teachers reported that they would like to use it more as well, but that lack of time prevents them from doing so.

Este trabalho relata a produção, implementação e avaliação de um curso sobre física quântica destinado a alunos do Ensino Médio. A unidade didática foi inspirada nas propostas de Ostermann et al. (2009) e Pessoa Jr. (1997, 2003). Ela introduz a física quântica considerando a óptica ondulatória como um contexto para introduzir algumas analogias conceituais básicas para conceitos fundamentais da física quântica. O conceito central desta abordagem é a dualidade onda-partícula e o Interferômetro Virtual de Mach-Zehnder (IVMZ) é utilizado como sua ferramenta didática principal ou, em termos vygotskyanos, ferramenta de mediação. A proposta foi aplicada no formato de uma oficina extracurricular em uma escola privada de Porto Alegre no Brasil. Um dos professores de Física da escola se engajou e colaborou com este projeto. As aulas ocorreram entre os meses de Outubro e Novembro de 2013, em encontros semanais de uma hora. A perspectiva sociocultural de Vygotsky foi utilizada para embasar as aulas do curso. A translinguística de Bakhtin e os conceitos vygotskyanos foram utilizados para a análise das falas dos estudantes durante as atividades do curso. Nesta perspectiva analítica buscamos compreender como os estudantes elaboram estratégias discursivas para entender o conceito de dualidade onda-partícula, analisando a importância das interações com parceiros mais capazes (como professores), textos, simulações e outras ferramentas didáticas. Os resultados indicam que os estudantes desenvolveram algum domínio das ferramentas mediacionais necessárias para compreender a dualidade onda-partícula em um nível satisfatório. O Interferômetro Virtual de Mach-Zehnder, os roteiros exploratórios e os professores mostraram-se importantes para tornar mais efetivas as experiências de aprendizagem dos estudantes. / This dissertation reports the development, implementation and evaluation of a quantum physics course directed to high school students. The course was conceived inspired in proposals of Ostermann et al. (2009) and Pessoa Jr. (1997, 2003). It introduces quantum physics considering wave optics as a context to introduce some basic conceptual analogies to quantum fundamental concepts. The core concept of this approach is the wave-particle duality and the Virtual Mach-Zehnder Interferometer (VMZI) is used as its main didactical tool or, in vygotskyan terms, a mediational tool. The course was applied as an extracurricular workshop in a private school from Porto Alegre, Brazil. One of the school´s Physics teacher collaborated and engaged in this project. The classes took place between October and November 2013, in a set of one-hour weekly meetings. Vygotsky´s sociocultural perspective is adopted to ground the practices of the course. Both Bakhtin´s translinguistics and Vygotsky’s concepts were used to perform the analysis of students’ utterances along didactical activities at the classes. In this analytical framework, we try to understand how students elaborate discursive strategies to understand the concept of wave-particle duality, analyzing the importance of interaction with more experienced peers (like teachers), texts, simulation and other teaching tools. The results indicate that the students developed some mastery of mediational means needed to understand the wave-particle duality at a satisfactory level. The Virtual Mach-Zehnder Interferometer, the exploratory guides and the teachers were important to enhance the students’ learning experiences.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om några pedagogers erfarenheter av IKT som stöd i läs- och skrivundervisning i grundsärskolan. De forskningsfrågor som ställts är hur pedagoger inom grundsärskolan beskriver att de använder IKT som stöd för elever i läs- och skrivundervisning, vad pedagogerna uttrycker för inställning till IKT och vilka för- och nackdelar som de kan se kring användandet av IKT som stöd i läs- och skrivundervisningen.   Metodvalet för studien är semistrukturerade intervjuer med respondenter som arbetar inom grundsärskolans åk 1–9 och använder sig av någon form av IKT i sin undervisning. Respondenterna skulle också arbeta med ämnet svenska. Intervjuguiden skickades ut i förväg för att förberedda respondenten på själva intervjutillfället. Intervjuerna har spelats in och transkriberas för analysarbetet. I analysarbetet har ett sociokulturellt perspektiv på lärande används.        Resultatet med studien visade på att respondenterna anser att IKT kan vara ett stort stöd för elever i grundsärskolan inom läs- och skrivundervisningen. De stora fördelarna var att elever kan ta till sig kunskap genom att få texter upplästa via talsyntes, kunna skriva texter även om de har motoriska svårigheter med till exempel penngrepp. Nackdelar kunde vara den tekniska biten och att eleverna förlorade den finmotoriska träningen som skrivande med penna ger dem. / The purpose of this study is to contribute with knowledge of some educators' experiences of ICT as support for reading and writing education in compulsory schools  for pupils with learning disabilities The research questions are how educators in compulsory schools for pupils with learning disabilities describe that they use ICT as support for students in reading and writing education, which attitudes educators express about ICT and which pros and cons they can see in the use of ICT as support in reading and writing education.   The method selection for the study is semi structured interviews with respondents who work within the grades 1-9 in compulsory schools for pupils with learning disabilities and use some form of ICT in their education. The respondents also work with teaching the subject Swedish. The interview guide was sent out in advance to prepare the respondents for the interviews. The interviews were recorded and transcribed for the analysis work. In the analysis work, a socio-cultural perspective on learning has been used.   The results of the study showed that respondents believe that ICT can be a great support for students in compulsory schools for pupil with learning disabilities regarding reading and writing education. The major advantages were that students can gain knowledge by getting texts read out loud with speech synthesis and writing texts even if they have physical difficulties with their fine motor skills, such as holding a pencil. Disadvantages could be the technical bit and that the students lose their motor skills practice that pencil writing can give them.

Syftet med den här studien är att undersöka hur elever i svårigheter, inom området läs- och skrivutveckling, beskriver de stödinsatser som ges under grundskolans årskurser fyra till sex.  Mitt val blev då att samtala med barnen och ge utrymme för deras tankar och funderingar genom intervjuer. Studien har en grund i det sociokulturella perspektivet.   Sammanfattningsvis visar resultatet att elever i läs- och skrivsvårigheter beskriver en stress och oro i sin vardag. De anser att undervisningen går för fort fram och deras problematik gör att de inte lyckas hänga med i undervisningen på ett effektivt sätt. Eleverna beskriver att de företrädesvis använder Ipad som hjälpmedel i undervisningen och att detta kan vara ett stöd som de upplever som positivt. I skolarbetet beskriver också elever att de har möjlighet att få stöd av speciallärare utanför klassrummet. Detta stöd upplevs till stor del som positivt men det finns också elever som beskriver det som särbehandlande och negativt. I de fall där det finns fler än en lärare i klassrummet så beskrivs detta enbart positivt och givande. Eleverna känner att de får ett bra stöd och det hjälper till i deras strävan att följa den ordinarie undervisningen. Eleverna upplever att de inte är delaktiga i utformandet eller utvärderingen av de stödinsatser som finns i skolan.   I relation till andra studier som finns redovisade i mitt arbete så visar dessa på liknade resultat. Eleverna känner en stress i vardagen och denna stress finns med under hela skoldagen. Mina intervjuer visar på ett större användande av Ipad men de problem som beskrivs omkring dessa är liknande. Elevernas tankar och beskrivningar omkring undervisning utanför klassrummet är liknande och fler lärare i undervisningen är överlag mycket positivt. Eleverna beskriver inte heller att de är delaktiga i utformandet av stödinsatser. / The purpose of this study is to investigate how pupils in difficulty in the field of reading and writing development, describes the support measures given at elementary school in the forth to sixth grade. My choice was then to talk with the children and give room for their thoughts in interviews. In summary, the result shows that pupils in reading and writing difficulties worry and experience distress in their everyday lives. They feel that teaching is going too fast and their problems make them unable to keep up with the school work in an effective way. The pupils describe that they prefer to use an iPad as a tool in teaching and that this may be a support they feel positive about. In school work, the pupils also describe that they are able to receive support from special education teachers outside the classroom. This support is largely perceived as positive, but there are also pupils who describe it as negative and being treated differently. In cases where there are more than one teacher in the classroom, this is described only positively and rewardingly. Moreover, the pupils feel that they get good support and it helps in their quest to follow the regular teaching. Pupils feel that they are not involved in the design or evaluation of the support efforts in the school. In relation to other studies that are reported in my work, they show similar results. The pupils feel stress in everyday life and this stress is present throughout the school day. My interviews show a greater use of iPad, but the problems described around these are similar to other studies. The experiences of teaching outside the classroom are similar and more teachers in teaching are overall very positive. The pupils also do not describe that they are involved in the design of support efforts.

Este trabalho relata a produção, implementação e avaliação de um curso sobre física quântica destinado a alunos do Ensino Médio. A unidade didática foi inspirada nas propostas de Ostermann et al. (2009) e Pessoa Jr. (1997, 2003). Ela introduz a física quântica considerando a óptica ondulatória como um contexto para introduzir algumas analogias conceituais básicas para conceitos fundamentais da física quântica. O conceito central desta abordagem é a dualidade onda-partícula e o Interferômetro Virtual de Mach-Zehnder (IVMZ) é utilizado como sua ferramenta didática principal ou, em termos vygotskyanos, ferramenta de mediação. A proposta foi aplicada no formato de uma oficina extracurricular em uma escola privada de Porto Alegre no Brasil. Um dos professores de Física da escola se engajou e colaborou com este projeto. As aulas ocorreram entre os meses de Outubro e Novembro de 2013, em encontros semanais de uma hora. A perspectiva sociocultural de Vygotsky foi utilizada para embasar as aulas do curso. A translinguística de Bakhtin e os conceitos vygotskyanos foram utilizados para a análise das falas dos estudantes durante as atividades do curso. Nesta perspectiva analítica buscamos compreender como os estudantes elaboram estratégias discursivas para entender o conceito de dualidade onda-partícula, analisando a importância das interações com parceiros mais capazes (como professores), textos, simulações e outras ferramentas didáticas. Os resultados indicam que os estudantes desenvolveram algum domínio das ferramentas mediacionais necessárias para compreender a dualidade onda-partícula em um nível satisfatório. O Interferômetro Virtual de Mach-Zehnder, os roteiros exploratórios e os professores mostraram-se importantes para tornar mais efetivas as experiências de aprendizagem dos estudantes. / This dissertation reports the development, implementation and evaluation of a quantum physics course directed to high school students. The course was conceived inspired in proposals of Ostermann et al. (2009) and Pessoa Jr. (1997, 2003). It introduces quantum physics considering wave optics as a context to introduce some basic conceptual analogies to quantum fundamental concepts. The core concept of this approach is the wave-particle duality and the Virtual Mach-Zehnder Interferometer (VMZI) is used as its main didactical tool or, in vygotskyan terms, a mediational tool. The course was applied as an extracurricular workshop in a private school from Porto Alegre, Brazil. One of the school´s Physics teacher collaborated and engaged in this project. The classes took place between October and November 2013, in a set of one-hour weekly meetings. Vygotsky´s sociocultural perspective is adopted to ground the practices of the course. Both Bakhtin´s translinguistics and Vygotsky’s concepts were used to perform the analysis of students’ utterances along didactical activities at the classes. In this analytical framework, we try to understand how students elaborate discursive strategies to understand the concept of wave-particle duality, analyzing the importance of interaction with more experienced peers (like teachers), texts, simulation and other teaching tools. The results indicate that the students developed some mastery of mediational means needed to understand the wave-particle duality at a satisfactory level. The Virtual Mach-Zehnder Interferometer, the exploratory guides and the teachers were important to enhance the students’ learning experiences.

The purpose of this survey is to get more understanding of what reading and writing difficulties really mean, as well as the methods that can be used to support students with reading and writing difficulties. In order to arrive at a result, I have used two research methods, qualitative interview and observation of three teachers. The results of the survey show that most teachers work on a specific method, the Bornholm method, in their teaching and that support can develop the student's learning, but they did not have much knowledge or experience about other methods in the field. All teachers who participated in the survey con- sidered that I pad/computer is a good complement in teaching for those students with reading and writing difficulties. The result can be linked to the socio-cultural theory that says that through the support of some or some tools, all children have the opportunity to develop their thinking. Through the support that the students get, it is the language and support structure that develops the learning. / Syftet med denna undersökning är att få mer förståelse för vad läs- och skrivsvårigheter egentligen innebär för lärare och skola, samt vilka metoder man kan arbeta med för att stötta elever som har läs- och skrivsvårigheter samt på vilken grundval lärare gör sitt metodval för att arbeta språkutvecklande. För att komma fram till ett resultat har jag använt mig av två olika forskningsmetoder, kvalitativ intervju och observation av tre lärare. Resultatet i undersökningen visar på att de flesta lärare arbetar med en specifik metod, Bornholmsmetoden, i sin undervisning samt att stöttning kan utveckla elevens lärande, men att lärarna inte hade någon större kunskap eller erfarenhet om andra metoder inom området. Samtliga lärare som deltog i undersökningen ansåg att Ipad/ dator är ett bra komplement i undervisningen för de elever som har läs- och skrivsvårigheter. Resultatet kan kopplas till den sociokulturella teorin som säger att via stöd av någon eller något redskap, har alla barn möjligheten att utveckla sitt tänkande. Genom stöttningen som eleverna får, är det språket och stödstrukturen som utvecklar lärandet.