Bakgrund: Samhälls-och hälsoorienteringen till nyanlända är en av de hälsofrämjande insatserna som bedrivs över hela landet och är även lagstadgad. Trots det etableras det inte på samma sätt eller nivå i varje län och forskning visar för att de nyanlända ska kunna finna möjligheterna att etablera sig bör det finnas ett arbete som förhåller sig till den nivån av behov som krävs. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur aktörer arbetar och upplever samhälls-och hälsoinformation för nyanlända och personer med utomnordiskt påbrå samt vilka förutsättningar finns för att genomföra samhälls-och hälsoinformation på modersmål. Metod: En kvalitativ metod användes för att besvara studiens syfte och frågeställning. Kvalitativa semi-strukturerade intervjuer var studiedesignen som valdes för att smala in data. Urvalet bestod av tio intervjupersoner och alla intervjupersoner är aktörer med olika yrken, som är kopplade till integration och nyanlända. Resultat: Studiens resultat påvisade att befintliga samhälls-och hälsoorienteringen upplevs ge både möjligheter och svårigheter när det gäller aktörerna som arbetar med det och deras upplevelse av nyanlända som deltar. En ständig utveckling, ökade resurser och behovsanpassade insatser krävs för en lyckad samhälls-och hälsoorientering som hjälper till att främja hälsan. Slutsats: Resultatet redogjorde att den befintliga samhälls-och hälsoorienterings insatsen har två olika upplevda perspektiv. Det studerade perspektivet som var aktörerna och det andra var mottagarna av insatsen vilket är de nyanlända. Aktörerna upplevdes ha olika behov, upplevelser och uppfattningar av samhälls-och hälsoorienterings insatsen. Studiens fynd redovisade att samhälls-och hälsoorientering på modersmål kommer att gynna och påverka samhället på ett främjande sätt lika mycket som individen själv, samt att förutsättningarna är positiva trots de olika nivåerna av utmaningar som kan påträffa insatsen. / Background: Community and health orientation to immigrants is one of the health promotion efforts conducted across the country and is also statutory. Despite this, they do not hold the same quality in each county, which is required to give immigrants the same opportunities to integrate themselves in the new contest. Aim: The purpose of the study is to examine how sectors experience social and health information for immigrants and people with non-Nordic ancestry and the conditions for implementation of social and health information in the native language. Method: A qualitative method was used to answer the questions of the study. Qualitative semi-structured interviews were used. The sample consisted of ten interviewees and all respondents are sectors with different professions, that work with immigrant integration. Results: The results of the study show that existing social and health orientation is perceived to provide both opportunities and difficulties in terms of both perspectives, the actors working with it and immigrants participating. Continuous development, increased resources and needs-based efforts are needed for a successful community and health orientation that helps to promote health. Conclusion: The existing social and health orientation has two different perceived perspectives. The studied perspective was the sectors working with the orientation. Each perspective has different needs, experiences, and perceptions of the orientation. The study's findings showed that orientation in the native language will benefit and influence society as much as the individual, and that the conditions are positive despite the different levels of challenges that may be encountered.

<p>This dissertation is a policy driven ethnography of smallholder and alternative farmers in Indiana that centers food justice and utilizes interdisciplinary frameworks to analyze the adaptive strategies that farmers use to address the specific challenges they face. Through the implementation of adaptive strategies such as regenerative growing practices, the cultivation of community, stewardship of the land, and an emphasis on transparency, the smallholders I worked with over the course of this study negotiate complex agricultural spaces and build the resilience of their farmsteads and the communities they serve. Smallholder and alternative farmers in Indiana are reimagining the agricultural spaces they occupy and driving transformational change of dominant narratives and local food systems. Critiques of conventional agriculture and commodity production are not intended to reify binary perceptions of the agricultural paradigm, but rather to demonstrate that the critical role of smallholder and alternatives farmers should be valued as well. </p> <p> </p> <p>This research draws on four years of ethnographic research, archival sources, and close readings of policy measures and media reports to illuminate the historical context that has positioned smallholders in juxtaposition to large-scale conventional agriculture, and the critical role of smallholder farmers in driving food systems change while centering food justice and community resiliency. The driving research questions for the following essays follow: Why have small scale and alternative farmers chosen to farm (and farm differently)? What specific challenges do they face and how might these challenges be better addressed by existing support systems and new legislation? What can be learned from the alternative narratives and reimagined spaces smallholder farmers engage with? This work joins the growing body of research that challenges agricultural meta-narratives by presenting a counter-narrative of smallholder resilience and the <i>a priori</i> notion that posits agricultural technology as a panacea for everything from world hunger to economics to environmental concerns. </p>

Infrastructural projects to realize the energy transition are framed by governmentsfrom all around the world very positively. This is also the case for green hydrogen,which is considered as a silver bullet to solve multiple crises simultaneously. ThisMaster thesis explores the drivers behind the ramp-up of the hydrogen economy inthe global South and elaborates on socio-economic and ecological implications ofgreen hydrogen production projects to analyse the truthfulness of the positivenarratives of the benefits of green hydrogen. To accomplish this, an internationalgreen hydrogen project led by the German-British company Hyphen and planned tobe established in Namibia, was used as an emblematic case study. Following the framework of the socioecological fix, the findings strongly indicatethat green hydrogen does not significantly contribute in solving the climate crisis andsocial problems. Contrarily, strongly influenced by domestic and internationalpolitics, the project in Namibia seems to primarily fix the crisis of capitalism, which isthe overaccumulation of capital that requires new ways of circulation to makecapitalism renew itself. By commodifying and integrating natural resources in globalvalue chains, the Namibian society is disadvantaged, and few actors, primarily fromabroad, profit. Similarly, the finance approach of the project pushes Namibia intopotential financial dependencies. Besides that, the legacy from German colonialismand South African occupation before liberation is manifested in where and how theinfrastructure of hydrogen production is envisioned and planned. There is a risk thatthe hegemonies of elite social classes sustain their position and that social inequalitiesmight be reinforced through a project heralded as benefitting the whole nation. By assessing the political ecology of green hydrogen, I contribute to a critical researchagenda, that considers global inequalities, colonial histories, and ideologies. This willhopefully help to build a foundation for a truly decolonial and just energy transition,all around the world. / Infrastrukturprojekt som bidrar till realiseringen av energiomställningen har fått enöverlag mycket positiv inramning av regeringar i världen. Detta gäller i synnerhetgrön vätgas vilket betraktas som en lösning till flertalet olika kriser. I denna master-uppsats undersöks drivkrafterna bakom den massiva ökningen av vätgas-ekonomin iden globala södern, samt de socioekonomiska och ekologiska konsekvenserna avprojekt som behandlar produktionen av grön vätgas. Vidare utvärderas huruvidaden positiva inramningen beskriver sanningen av dessa vätgasprojekt korrekt. Föratt uppnå detta användes ett grönt vätgasprojekt som leds av det tysk-brittiskakonsortiet Hyphen, och som planeras att etableras i Namibia, som en emblematiskfallstudie. Enligt ramverket socioekologisk fix som kommer från politisk ekologi,tyder resultaten starkt på att vätgas inte bidrar väsentligt till att lösa klimat-krisen ejheller sociala problem i den globala södern. Tvärtom, starkt påverkad av inhemskoch internationell politik, så verkar bidra till att lösa kapitalismens kristendens, vilketär överackumulering av kapital som kräver nya sätt för att cirkuleras så att kapital-ismen kan förnya sig själv. Genom att göra naturresurser till handelsvaror och integr-era dem i globala värdekedjor så riskerar det det namibiska samhället attmissgynnas, medan ett fåtal internationella aktörer tjänar på det. På samma sätt lederprojektets finansierings-strategi till att Namibia hamnar i ett potentiellt finansielltberoende. Dessutom syns arvet från tysk kolonialism och den sydafrikanskaapartheidregimens ockupation i och hur infrastrukturen för produktion av vätgasplaneras. På så sätt kan hegemoniska strukturer som vidmakthåller sociala eliter ochdärmed sociala ojämlikheter förstärkas genom ett projekt som sägs gynna helanationen. Genom att utvärdera den gröna vätgasens politiska ekologi bidrar jag tillen kritisk forskningsagenda som tar hänsyn till globala ojämlikheter, kolonialahistorier och olika ideologier. Detta kommer förhoppningsvis också att bidra till attrealisar en avkolonisering och rättvis energiomställning över hela världen.

No description available.

This is a study of how knowledge producing actors, like professors of economics, ecological economics and investigators at public institutions, portray the monetary system in general and fractional reserve banking specifically. The methodology of Political Discourse Analysis, with focus on argumentation and legitimisation, is used to identify and compare how different actors portray the monetary system. The outcome shows that there exist competing knowledge discourses that are diametrically different in how they define keywords and describe the relation between the monetary system, societal power relations and environmental impact. Some important concepts under academic debate include the origin of money, which actor (the state or commercial banks) controls the money supply and seigniorage (money issuer’s revenue), if private banks really are intermediaries and multiply central bank money, and if interest-bearing money is a cause of socioecological unsustainability. By critically analysing the moral norms within knowledge discourses that otherwise might be naturalised as portraying ‘facts’ or ‘truth’, this thesis helps identify needs for further research – especially regarding how the financial system can be better adapted for socioecological sustainability.

Vi lever i ett samhälle där individualismen blomstrar samtidigt som ofrivillig ensamhet är ett växande samhällsproblem som kommit att bli en hälsofråga.Genom urbaniseringen bor vi allt tätare, trots detta visar studier att vi känner oss ensammare i storstäder. Forskning visar även att en av de viktigaste källorna till ett långt liv, är social interaktion i vardagen. Något så enkelt som att säga hej till grannen.Det är ju inte så svårt, eller? Socioekologisk stadsutveckling handlar om hur man i stadsplanering kan fläta samman ekologisk och social hållbarhet. Utifrån kontexten “Grannar bosatta i lägenhet i Stockholm”undersöker jag hur jag genom design, kan bidra till detta arbete genom att ta fram ett förslag som kan appliceras på redan existerande boendeformer/miljöer vi ser idag. Grow Social är kombination av en produkt och tjänst med syfte att ”åka runt” och sprida fröer i lägenhetshus för att uppmuntra grannar till att odla lokalt, men framförallt,att få grannars sociala relationer att växa genom att odla och umgås. Genom Grow Social vill jag visa på att utvecklingen till hållbara boenden kan börja i det lilla.Att vi genom något så litet som ett frö, kan gå mot en framtid där social interaktion fyller en naturlig plats vid utformandet av våra boendemiljöer.