Fotbollens gemensamma språk kan framstå som en kliché och som något påhittat. Syftet med denna studie är att ge en bild av hur svensk fotbollsverksamhet arbetar med inkludering och olika faktorer som berör svensk integration med fokus på språkinlärning. Studien är kvalitativ och undersöker hur två professionella fotbollsspelare ser på sin integrationsprocess och hur de ser på sin egen språkinlärning rörande det svenska språket samt språkets betydelse för integration, delaktighet och gemenskap. En representant från Stockholmsidrotten applicerar dessutom ytterligare perspektiv på hur fotbolls- föreningar i Stockholmsområdet arbetar med integrationsfrågor. Studien tar sitt avstamp utifrån begreppen integration, inkludering, delaktighet och gemenskap samt språk, som även är centrala begrepp inom idrottsverksamhet och delger utifrån ett bredare pedagogiskt perspektiv hur den idrottsliga föreningsverksamheten inom Stockholmsområdet arbetar med integration av nyanlända till Sverige. Studiens metodologiska utgångspunkt bygger på en hermeneutisk tradition inom vilken studiens deltagare intervjuats semistrukturerat och ostrukturerat. Deltagarnas berättelser har sedan tolkats, översatts och analyserats utifrån delvis samtalsanalys och delvis narrativ analys. Resultatet av studien visar att fotbollsföreningar idag utför ett tungt arbete gällande integration av individer med utländsk bakgrund. Det finns i dagsläget ytterst få initiativ som bygger på språkinlärning som inkluderande metod. Däremot finns ett stort utrymme för fotbollsverksamhet, skola och samhälle att samarbeta och tillsammans inrätta denna sorts verksamhet.

Den här uppsatsen behandlar attityden till och användningen av den egna dialekten hos högstadieelever på en skola i Lycksele i södra Lappland, Västerbottens län. Eleverna fick svara på en enkät och ett antal blev därefter inspelade. Inspelningarna transkriberades och analyserades med hänsyn till dialektala drag.   Resultatet blev att det fanns skillnader mellan pojkars och flickors användning av dialekt, och även mellan elever som sökt ett teoretiskt och elever som sökt ett praktiskt program på gymnasiet. Av de inspelade eleverna var det en som sa sig tala dialekt utan att göra det, och en som talade väldigt mycket dialekt men som ville sluta.   Mina slutsatser är att ungdomarnas framtidsplaner påverkar användningen av dialekt, och framtidsplaner mättes i val av gymnasieprogram och om det fanns en önskan att stanna på eller lämna orten. I slutänden är det individerna själva som avgör om de vill fortsätta tala dialekt eller inte. Det handlar om vilken grupp man vill tillhöra, om man vill betraktas som Lyckselebo i resten av livet eller om man vill bli något annat.

Syftet med min uppsats är att, med utgångspunkt i Spolskys teori om språkvård, kartläggabruket och attityderna till hen som könsneutralt pronomen. I kartläggningen granskar jag också vilka olika användningsområden hen har, och ifall studenter i genusvetenskap och studenter i svenska har olika inställning till ordet. Metoderna jag har använt mig av är enenkätundersökning och en bruksundersökning av bloggar och tryckta texter. Mina resultat visar att de olika grupperna har olika attityder till hen, och att pronomenet framförallt fyller en funktion när man problematiserar genus eller enskilda individers könsidentitet.

Detta arbete undersöker hur ungdomar i en Stockholmsförort uppfattar tio olika talprov från fem olika talare (matched guise). Jag har låtit genomföra en enkätundersökning följt av en gruppdiskussion för att få reda hur ungdomarna uppfattar de olika talproven. Studien är inspirerad av Bijvoet och Frauruds SALAM-studie. Slutsatsen är att såväl talare som respondenter i den aktuella studien har en hög grad av sociolingvistisk medvetenhet. Resultatet i gruppdiskussionen visade att tjejer gärna får ha ett mer standardspråksnära uttal medan killar som pratar för ”rent” kan dömas som ”bögig” eller ”svennig” dvs. ett distanserande från ”orten”. Paradoxalt nog fanns det finns en rädsla att dömas utifrån sitt sätt att tala.

I den här uppsatsen analyserar jag tilltal och artighetsstrategier i tolv läkare-patientsamtal från Sverige och Svenskfinland. Jag utgår från Brown & Levinsons politeness theory och gör en empirisk prövning av materialet utifrån begreppen solidaritets- och respektstrategier, direkt och indirekt stil. Syftet är att se vilket samband som finns mellan artighetsstrategier och tilltal, och om dessa skiljer sig mellan de olika språkvarieteterna. Det finns också en institutionell aspekt av mitt material som skiljer den från tidigare jämförande studier mellan sverigesvenska och finlandssvenska tilltal och artighetsstrategier. Materialet visar att varieteterna har en jämn fördelning av samtal som är huvudsakligen direkta eller huvudsakligen indirekta, men däremot att de finlandssvenska samtalen präglas av en högre grad av indirekthet än vad de sverigesvenska gör. Det bekräftar också ett samband mellan ni-tilltal och indirekt samtalsstil, om än inte ett lika tydligt mellan du-tilltal och direkt samtalsstil. Slutligen visar uppsatsen att den institutionella kontexten är relevant för att förstå valet av artighetsstrategier och hur dessa hänger ihop med tilltal, både för att den styr vilka möjliga språkhandlingar som finns för samtalsdeltagarna, och för att den skapar roller de måste förhålla sig till i sin interaktion med varandra.

Uppsatsen beskriver talspråk hos 15 ungdomar i årskurs 9 i Halmstad vintern 2012. Materialet består av inspelningar gjorda på tre högstadieskolor i områden med olika socioekonomiska förutsättningar. Huvudsyftet med undersökningen var att kartlägga förekomsten av några typiska inslag i talat ungdomsspråk, nämligen samtalspartiklarna asså, ba, typ, liksom och såhär samt slang, svordomar, fula ord och ljudord. Andra syften var att se om det förekom skillnader i ungdomarnas talspråk i de olika stadsdelarna och om inspelningssituationen påverkade informanterna. Undersökningen är synkron och har främst en kvalitativ ansats med kvantitativa inslag. Resultatet visar att det invandrartäta och socioekonomiskt minst gynnade Öster var asså-land, medan unga i de socialt mer gynnade områdena på Väster och Norr talade typ-språket. Bruket av slang, svordomar och fula ord varierade och var vanligast på Väster och överraskande lågt på Öster. Inspelningssituationen påverkade informantgrupperna olika. Störst grad av formalitet fanns hos de unga på Österskolan.

Följande studie är baserad på en undersökning med sociolingvistisk inriktning och syftar till att undersöka vad lärare väljer att inkludera i sin undervisning som rör språklig variation. Studien syftar även till att undersöka vad dessa val beror på och vilka konsekvenser dessa val kan tänkas få. Empirin utgörs av en kvantitativ enkätundersökning där lärare har fått delge information om sin undervisning samt sina åsikter och uppfattningar kring begreppet språklig variation. Tidigare forskning visar bland annat att språklig variation, eller snarare brister i kunskap, förståelse och tolerans kring språklig variation kan bidra till att vissa elever inte får samma förutsättningar för lärande. Den bearbetade och analyserade empirin visar att momentet språklig variation ingår i samtliga lärares undervisning i kursen Svenska 1. Det råder en samsyn kring begreppet språklig variation enligt lärarnas definitioner. Det framkommer dock att majoriteten av de tillfrågade anser att momentet får mindre tid och utrymme än andra moment i kursen Svenska 1 och att några av delområdena (lekterna) inom momentet inte inkluderas i samma utsträckning. Valet av stoff påverkas bland annat av elevgrupp, erfarenhet, intresse, aktualitet och den tid man har till sitt förfogande. Momentet språklig variation är en del av alla tillfrågade informanters undervisning och även om momentet inte får lika mycket tid och utrymme som andra moment i kursen Svenska 1, så skattas momentet som viktigt och betydelsefullt. Dessutom kan sägas att informanterna i följande undersökning berör de flest delar av momentet i större utsträckning än vad som först antogs. / The following study is based on a study with a sociolinguistic focus and aims to investigate what teachers choose to include in their teaching regarding linguistic variation. The study also aims to investigate what these choices depend on and what consequences these choices might have.The empirical materialconsistsof a quantitative survey where teachers have been given information about their teaching as well as their opinions about the concept of linguistic variation. Previous research shows, among other things, that linguistic variation, or rather deficiencies inknowledge, understanding and tolerance around linguistic variation can contribute to the fact that some students do not have the same conditions for learning. The worked and analyzed empirical evidence shows that the element of linguistic variation is included in all teachers 'teaching in the course Swedish1. There is a consensus on the concept of linguistic variation according to the teachers' definitions. However, it turns out that the majority of those surveyed consider that the part gets less time andspace than other parts of the course and that some of the sub-areas within the part are not included to the same extent. The choice of material is influenced, among other things, by the group of students, experience, interest, timeliness and the time available to them. The subject linguistic variation is part of all the informants' teaching and although the subject does not get as much time and space as other parts of the course Svenska 1,linguistic variation is considered to be valuable and important. In addition, it can be said that the informants in the following survey includes most parts of thelinguistic variationin their teachingto a greater extent than was initially assumed.

Skolans och teknikens utveckling har gjort att en stor del av lärares och elevers kommunikation med varandra sker i en digital miljö. Lärare delar ut uppgiftsinstruktioner, elevlösningarna lämnas digitalt och även återkopplingen sker på den digitala lärplattformen. Det är ett kommunikationsflöde i vilket eleven ska lära sig saker, den nya kunskapen ska presenteras och bedömas. Den här studien undersöker när, hur och varför lärare växlar stilnivå i sitt språk i en diskurs, ett kommunikationsflöde mellan lärare och elev. Genom att intervjua fyra lärare och samla in material från dem och 20 av deras elever kunde en språkstrukturell och kritisk diskursanalys göras. Resultatet av studien visar att lärare växlar i stilnivå i sin kommunikation med elever. Då drygt hälften av eleverna håller en hög stilnivå i sina elevlösningar visar resultatet även att lärarna anpassar sin språkliga stilnivå till en elev efter den stilnivå som eleven använt sig av i sin uppgiftslösning och gör detta för att eleverna lättare ska kunna ta åt sig av den information som ges. Att återkoppla med en annan stilnivå kan enligt olika teorier och forskning ha en positiv effekt för lärandet då det inte bara att det som meddelas som är information utan även hur det meddelas påverkar elevernas kunskapsbildande.

Uppsatsen har undersökt hur gymnasieelever uppfattar att sitt språkbruk påverkas av deras användande av sociala och digitala medier. Detta undersöktes genom att intervjua fyra grupper med gymnasieelever, antalet deltagare var allt som allt nio gymnasieelever. Syftet med uppsatsen var att hitta ett svar på hur gymnasieelever uppfattar att sociala och digitala medier påverkar deras språkbruk. Resultatet visar att gymnasieelever upplever att sociala och digitala medier påverkar deras språkbruk i olika utsträckning. Man kan däremot inte dra några generaliserbara slutsatser utifrån enbart denna uppsats.

Minoritetsgrupper i Sverige har en särställning, där språklig representation är en rättighet som den svenska offentligheten har ansvar att upprätthålla. Sverige har utvecklats till att bli ett flerspråkigt land under flera årtionden. Dessutom har forskning inom flerspråkighet och språkpraktiker kopplat till användning av olika språk genomförts och utvecklats sedan 1900-talet. Detta är en kvalitativ undersökning om hur translanguaging kommer till uttryck i serien Brus, som under 2022 hade sin premiär på public service-plattformen SVT Play. Brus handlar om sverigefinska ungdomar som bor i Stockholm, en grupp som även i tidigare forskning har synliggjorts. Den här studien bygger på sociolingvistiska teorier om translanguaging och språklig ackommodation, ur vilka för mediet lämpliga analysverktyg och begrepp valts ut. Resultatet visar att translanguaging synliggörs i Brus genom kodväxling, implicit och explicit representation av språkliga repertoarer samt genom användningen av så kallade translanguaging-markörer, i tidigare forskning även kallade markörer för kodväxling. Resultatet visar även tecken på att karaktärerna anpassar sig språkligt till varandra genom ackommodation. Karaktärernas språkliga praktiker sammanfaller i hög grad med de tankar om flexibelt språkande, som den moderna flerspråkighetsforskningen lutar sig på.