Detta är en sociolingvistisk studie som genom diskursanalys har kartlagt deiktisk närhet i Instagraminlägg, publicerade på fyra politikers Instagramsidor under december månad år 2021 och januari månad år 2022. Även benämning av skatter och bidrag har undersökts i studien, samt vilka samhällsgrupper som påverkas av budskapen i inläggen. Politikerna som igår i studien är Socialdemokraternas Magdalena Andersson och Mikael Damberg samt Moderaternas Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson. Inläggen som undersökts för att besvara frågeställningarna och bekräfta eller dementera studiens hypotes, Moderater vill sänka skatten för de som jobbar och Socialdemokrater vill höja bidragen för de mest utsatta i samhället, handlar om bidrag och skatter. Totalt ligger 12 inlägg från socialdemokratiska politiker och 15 inlägg från moderata politiker till grund för studien. Resultatet visar att de socialdemokratiska politikerna skriver om sjuk- och aktivitetsersättning, garantitillägg, funkisskatt, skatt, ersättningar, stödåtgärder och föräldrapenning. De som påverkas är sjukskrivna, människor med funktionsnedsättning, egenföretagare, de som arbetar inom kultur och idrott samt pensionärer. De som tilltalas är du som kan arbeta och du som kan komma att bli sjuk. De som omtalas är de som har sjuk - och aktivitetsersättning, de som har det allra sämst, de sjukskrivna, människor med funktionsnedsättning och pensionärer som har det sämst ställt. De moderata politikerna skriver om elskatten, bidrag, skatt, jobbskatteavdraget, evenemangsstöd och generella krisstöd. Här påverkas och tilltalas du som sparar, påverkas och omtalas gör företagare, de som äger sitt boende och aktörer inom evenemang- och kultursektorn. Med analysen till grund kan hypotesen bekräftas. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2022-06-05</p>

Är engelska lånord ett hot mot eller har de en berikande effekt på det svenska språket? Det engelska språkets inflytande på det svenska språket växer ständigt i samband med utvecklingen, som resulterar i att nya begrepp och beteckningar letar sin in i det svenska språket. Frågan är dock om svenskar har en negativ attityd till de engelska lånordens framväxt eller om de är positivt inställda till dess inverkan på det svenska språket. Enligt en kvantitativ undersökning med ett urval informanter med svenska som modersmål har en klar majoritet av informanterna en positiv attityd till engelska lånord. En jämförelse mellan olika åldersgrupper visar dock att den äldre generationen har en tendens att vara mer negativa till mängden engelska lånord i det svenska språket, och att de direkta lånorden inte är lika godtagbara som andra typer av lånord vilket kan bero på den ortografiska kopplingen till det engelska språket. De positiva attityderna är däremot betydligt fler främst hos den yngre generationen, som anser att engelska lånord har en positiv effekt på det svenska språket.

Uppsatsen behandlar de svar som gavs av de ungdomar som deltagit i studien angående kodväxling, en form av språkblandning. En förutsättning för att den här typen av språkblandning kan ske är att talaren erhåller en tvåspråkighet där det ena språket är mer dominant än det andra. Det språket som är dominant är i den här undersökningen är svenska och det så kallade gästspråket som kodväxlingen sker på är engelska. Kodväxlingen skiljer sig dock från låneord och importord då kodväxlingsord ännu inte blivit accepterade som låneord och importord i det svenska ordförrådet. Kodväxling har implementerats i det svenska språkbruket i flera decennier genom flera språk, framförallt franska och tyska under dessa länders storhetstider (Birch-Jensen 2011:146). Under senare delen av 1900-talet har dock kodväxling främst kommit att ske på engelska. Detta beror på att engelsktalande länder, som USA och England, varit i framkant på de marknader som idag är världsledande. Det mest betydande, för den här typen av språkförändring, är den tekniska utvecklingen och utvecklingen av de sociala medier som ofta förekommer på engelska (Birch-Jensen 2011:9). Kodväxlingen på engelska växte, och växer fortfarande, fram i stor del på de sociala medierna där den här typen av språkbruk används för att underlätta konversationer. Detta språkbruk används dock inte endast på sociala medier och internet utan har även kommit att implementerats i det talade språket och blivit en allt större del av vardagen menar de ungdomar som deltagit i studien. Den tidigare forskning som skett kring ämnet är begränsad, men Appel och Muyskens sociolingvistiska teori kring varför kodväxling förekommer är en teori som är anpassningsbar gällande ämnet. Likt den sociolingvistiska teorin påvisar den här studien på flera användningsområden för kodväxling, men det nämns av de deltagande ungdomarna ytterligare användningsområden än de Appel och Muysken redovisat. Resultatet av den här studien hävdar, i enlighet med den sociolingvistiska teorin, att den här formen av språkblandning sker med engelska ord och fraser i samband med svenskt språkbruk för att förstärka, förtydliga och för att inge en annan känsla än vad det svenska ordförrådet är kapabelt till enligt de deltagande ungdomarna (Appel &amp; Muysken 2005:117). En form av exkludering kan även ske via kodväxling, men detta är dock inget som ungdomarna anser vara ett primärt användningsområde för kodväxling. Den här formen av exkludering kan ske då ungdomarna menar att de inte tillämpar kodväxling med äldre personer, då de anser att kodväxling är begränsat till en viss generation då kunskap om kodväxling och det engelska språket ofta saknas hos en äldre åldersgrupp. Appel och Muysken teori påvisar dock motsatsen att kodväxling inte är åldersbegränsat, vilket medför att ungdomarnas påstående angående detta kan ifrågasättas (Appel &amp; Muysken 2005:119). Om kodväxling idag är åldersbegränsat, vilket ungdomarna menar, kan det dock ha skett en förändring genom de sociala mediernas stora utveckling de senaste åren. Eftersom ungdomar främst är den åldersgrupp som använder dessa sociala medier är det möjligt att de även har blivit de som brukar den typen av språkligt fenomen som ofta förekommer på dessa medier. Detta kan ha medfört att ungdomarna infört den här typen av språkbruk mer i det talade språket. Språkliga förändringar har påverkan på samhället och dess inrättningar. Skolan är en av de inrättningar som ständigt måste adaptera sig efter förändringar, men anpassningen efter dessa förändringar är ofta svårgenomförlig. Undervisningen i ämnet svenska präglas idag främst av det språkbruk som kallas rikssvenska, vilket många elever inte kan identifiera sig med. Om undervisningen skulle anpassas mer efter erfarenhetspedagogiken och tillåta eleverna att använda sitt egna språk, däribland kodväxling, skulle detta troligen öka elevernas förståelse och motivation till ämnet (Nilsson 2005:68). Kodväxling har idag enligt resultatet av den här studien blivit ett normaliserat fenomen. Detta främst beroende på att det har blivit en avgörande del av det språkbruk som tillämpas av de deltagande ungdomarna. Om detta språkbruk kommer att fortsätta att tillämpas av ungdomarna även i vuxen ålder kan inte avgöras, men då ungdomarna påstår att de tillämpar kodväxling då det svenska ordförrådet inte räcker till är det möjligt att kodväxling fortsättningsvis kommer utgöra en stor del av det svenska språkbruket för ungdomarna även i framtiden. Om en utökning av det svenska ordförrådet inte sker kommer ett alternativt språkbruk, eventuellt kodväxling, vara nödvändigt för den kommunikation som ungdomarna vill föra.

Syftet med denna studie är att studera attityder till olika talare med avseende på hur ålder, kön och dialekt påverkar attityderna. Studiens teoretiska utgångspunkt är lekt-teorin som innebär att en människas alla lekter samverkar och tillsammans bygger upp identiteten, vilket i sin tur påverkar våra attityder mot olika företeelser. I studien genomförs intervjuer med öppna frågor där sex informanter beskriver sina intryck av talare i utvalda talprov. Talarna värderas också med en sexgradig bedömningsskala med värderingsorden kompetent, ordentlig, öppen, trevlig och pålitlig. Informanterna kommer från samma familj från Småland. Talproven är hämtade från Youtube och är framförda av fyra talare i olika åldrar och med olika kön och dialekter. För att analysera informanternas svar används en innehållsanalys med en induktiv ansats som metod. Resultatet visar att äldre talare bedöms mer positivt än yngre talare. De manliga talarna bedöms totalt sett mer positivt än de kvinnliga talarna. Informanterna har även samma bedömning av vilka egenskaper som tilldelas de manliga respektive de kvinnliga talarna. De äldre informanterna bedömer de manliga talarna mest positivt, medan de yngre informanterna hade en mer jämlik bedömning. Majoriteten av informanterna identifierar sig med eller föredrar en talare som har samma ålder och könstillhörighet som dem själva. Studien visar även att en talares dialekt har en stark påverkan på attityden till talaren, både positivt och negativt. Med bakgrund mot lekt-teorin kan det konstateras att skillnader i attityder beror på informantens idiolekt, som i sin tur består av en mängd olika faktorer som lägger grund för vår identitet, våra idéer och våra attityder mot vår omvärld.

Följande arbete undersöker olika attityder och föreställningar som förekommer i samhället och skolan kopplat till flerspråkighet och etnolekt. Även effekterna av dessa attityder undersöks utifrån ett individperspektiv. Det genomgående temat som återfinns i forskningen målar upp en tydlig språklig nedvärdering av etnolekt och flerspråkighet där standardiserad svenska framläggs som dess åtråvärda motsats. I massmediala anföranden förekommer bilden av etnolekt som ”ett aggressivt rop på hjälp” och som ett språkligt inslag som bör motarbetas. Även i en skolkontext förekommer negativa föreställningar till etnolekt och flerspråkighet där avvikelser från standardiserad svenska betraktas som skadliga för elevers framtidsutsikter. Nyckeln till akademisk och samhällelig framgång anses ligga i anammandet av standardiserad svenska. Flerspråkighet anses också som en ofördelaktig aspekt hos eleverna som i längden kunde/skulle leda till försämrade svenska språkkunskaper. Detta är en vanligt förekommande språkmyt och forskning har påvisat att förstaspråksinlärning gynnar andraspråksinlärningen. Utifrån ett individperspektiv kan den språkliga nedvärderingen bidra till utanförskap och inlärd hjälplöshet. Etnolekten kan bli ett medel att bibehålla gemenskap i utanförskapet. Uppsatsen belyser vikten av att fortsätta bedriva språksociologisk forskning kring etnolekt och flerspråkighet samt kompetensutveckla skolpersonal så att de kan hjälpa istället för att stjälpa flerspråkiga elever​.

Följande arbete undersöker olika attityder och föreställningar som förekommer i samhället och skolan kopplat till flerspråkighet och etnolekt. Även effekterna av dessa attityder undersöks utifrån ett individperspektiv. Det genomgående temat som återfinns i forskningen målar upp en tydlig språklig nedvärdering av etnolekt och flerspråkighet där standardiserad svenska framläggs som dess åtråvärda motsats. I massmediala anföranden förekommer bilden av etnolekt som ”ett aggressivt rop på hjälp” och som ett språkligt inslag som bör motarbetas. Även i en skolkontext förekommer negativa föreställningar till etnolekt och flerspråkighet där avvikelser från standardiserad svenska betraktas som skadliga för elevers framtidsutsikter. Nyckeln till akademisk och samhällelig framgång anses ligga i anammandet av standardiserad svenska. Flerspråkighet anses också som en ofördelaktig aspekt hos eleverna som i längden kunde/skulle leda till försämrade svenska språkkunskaper. Detta är en vanligt förekommande språkmyt och forskning har påvisat att förstaspråksinlärning gynnar andraspråksinlärningen. Utifrån ett individperspektiv kan den språkliga nedvärderingen bidra till utanförskap och inlärd hjälplöshet. Etnolekten kan bli ett medel att bibehålla gemenskap i utanförskapet. Uppsatsen belyser vikten av att fortsätta bedriva språksociologisk forskning kring etnolekt och flerspråkighet samt kompetensutveckla skolpersonal så att de kan hjälpa istället för att stjälpa flerspråkiga elever.

Denna uppsats analyserar nyckelord som ett modernt sociolingvistiskt fenomen och derasfunktion som samhällets spegel, dess kultur och politik under en viss tid.De ryska nyckelorden och fraserna för perioden 2016-2021 har valts ut och beskrivits. Detdiskuteras huruvida dessa nyckelord har en koppling till de viktigaste händelserna i Rysslandoch i världen för åren 2016-2021 och huruvida de reflekterar det sätt som vi ser omvärlden påoch samt vilka tematiska grupper de aktuella nyckelorden hör till. Metoden som används iuppsatsen kallas för härledd/kompilerad data där bakgrunden till forskningen ärutgångspunkten för analysen och jämförelsen. Google Trends tas i anspråk för att samlastatistiskt data om hur pass nyckelorden i uppsatsen är överensstämmande med nyckelorden isökmaskinen. Analysen visar att de undersökta nyckelorden har en betydelsefull relation till dehuvudsakliga händelserna under de nämnda åren eftersom minst ett av nyckelorden hade endirekt eller indirekt koppling till de årens viktigaste händelser. De dominanta ämnena förnyckelorden visade sig vara politisk eller så utgjorde de en blandning av politik och samhälle.Slutligen kan det konkluderas att nyckelorden vi använder är en signifikant del av av ennations ordförråd och dess politiskt och kulturellt tankesätt. / This thesis analyses keywords as a modern sociolinguistic phenomenon and their function asthe mirror of society, its culture and politics over a period of time. The keywords and phrasesfor the period of 2016-2021 are selected and described. It is discussed whether thesekeywords have a relation to the main events in Russia and the world years 2016-2021, dokeywords in general reflect the way we perceive the outer world and which thematic groupsthe keywords in question belong to. The method used in the thesis is called thederived/compiled data where the research background is the starting point for the analysisand comparison. Google Trends is accustomed to gather statistical data over how thekeywords in question are coherent with the keywords in the search engine. The analysis shows that the researched keywords do have a crucial relation to the events on-going in the years mentioned as at least one of keywords had a direct or indirect relation tomain events of these years. The dominant subject of the keywords is thought to be political ora blend between politics and society. Finally it can be concluded that the keywords we use -are a meaningful part of a nation&amp;#39;s vocabulary and its political and cultural mindset.

This thesis explores the communication of health knowledge among new parents in Sweden. Based on three separate studies, the thesis employs a selection of theoretical concepts and methodological approaches, mainly originating from mediated discourse analysis and linguistic anthropology. Study 1 takes a broad view on the object and asks how knowledge circulates and emerges in a particular arena for parental knowledge. Drawing on nine months of online fieldwork on a discussion forum thread for expectant parents, the study shows that communication of knowledge is engendered by entextualizations and recenterings of previous experiences, including encounters with discourse. This fact challenges categorical conceptions that construct some sources of health knowledge as trustworthy and others as unreliable, and thus, potentially harmful. Study 2 narrows the focus to professionals typically perceived as producers of parental health knowledge, namely, midwives who give prenatal education classes. Drawing on a dataset comprising observations of classes as well as interviews with midwives, the study throws analytical light on anticipatory discourse, that is, discourse designed to dictate and influence the future, and elucidates some of the ways in which midwives prepare the participants for their upcoming delivery by discursively constructing links to these future events. Study 3, finally, takes the perspective of a single individual in whose life several forms of communicated parental knowledge converge as she becomes a mother. The study focuses on a period during which this individual struggles with breastfeeding problems. A combination of the notions of interdiscursivity and the historical body is here employed to grasp this experience as shaped in relation to discourse regarding child care and health. Looking at narrative data through this lens, the study shows how this individual connects failure to follow official breastfeeding recommendations to failure to perform child care in an appropriate way. At heart, the study makes a case for the moral loading of health knowledge and cautions against the assumption that authoritative medical knowledge is the only means for taking action that a new mother might need. In conclusion, the present thesis utilizes a combination of theoretical and methodological tools from MDA and linguistic anthropology to enable a discourse analysis of health communication that privileges a view of language in use as accumulating vis-à-vis engendering meaning over time and in relation to social action. Invoking the notion of ideologies of communication, it demonstrates that parents’ knowledge about their children’s health is a non-neutral issue, and that instrumental aspects of parental health knowledge can never be isolated from moral ideas regarding how particular parenting practices are to be carried out. At the same time, the thesis points out that while representatives of institutions of the welfare state may produce messages to communicate health knowledge, the knowledge obtained by individuals is the product of myriad discursive encounters and other experiences, of which the discourse produced by representatives of state institutions constitutes only one share. / <p>At the time of the doctoral defense, the following papers were unpublished and had a status as follows: Paper 2: Submitted. Paper 3: Accepted.</p>

De senaste decennierna har utbudet av matlagningsprogram och kokböcker ökat dramatiskt, samtidigt som samhället blivit allt mer jämställt. Trots detta är de professionella köken fortsatt kraftigt mansdominerade platser som kvinnor aktivt exkluderas ifrån. Föreliggande studie utforskar därför, ur ett genusperspektiv, hur två vinnare av Sveriges Mästerkock konstrueras i sina kokböcker. Analysen utförs inom ramen för den kritiska diskursanalysen och utgår från en socialkonstruktivistisk syn på språk och makt. Studien intar även en feministisk ansats där Yvonne Hirdmans teori om genussystemet är den huvudsakliga utgångspunkten för förståelsen av samhällets förmåga att reproducera könsnormer. Materialet består av Erik Hammars bok Min franska matresa och Klara Linds bok Sydamerika – min matpassion som ges ut av Bonnier Fakta. Syftet är att undersöka hur Klara och Erik konstrueras i sina kokböcker och om böckerna bidrar till att upprätthålla dikotomin mellan det manliga och kvinnliga köket. För att åstadkomma detta används kvantitativa metoder från den systemisk funktionella grammatiken i kombination med kvantitativ innehållsanalys.Resultatet visar att Erik konstrueras som en aktiv, framgångsrik kock till skillnad från Klara som framställs som mer passiv och familjeorienterad. Förekomsten av teman skiljer sig markant böckerna emellan där Eriks bok främst refererar till tävlingsprogrammet och franska rätter och tekniker vilket inte sker i Klaras fall. Detta bidrar tillsammans till att böckerna bidrar till att reproducera dikotomin mellan det manliga och kvinnliga köket.

Eskilstunamålet har tidigare uppmärksammats, främst i de två studierna av Nordberg (1985) och Sundgren (2002). Dessa studier har tjänat som inspiration för denna undersökning. Syftet med denna uppsats är dels att undersöka vilka dialektala variabler som är synliga i nutid och om dessa skiljer sig i olika åldersgrupper och mellan de biologiska könen. Syftet är dels också att ta reda på om det skett någon förändring sedan tidigare studier. Utöver detta undersöks även attityden till dialekten hos Eskilstunaborna. Metoden som ligger till grund för att undersöka det upplevda dialektbruket hos informanterna är enkätundersökningar. Resultatet av informanternas upplevda bruk visar att Eskilstunamålet fortfarande lever kvar och det pekar på både ökningar och minskningar i användandet av variablerna sedan 1960- och 1990-talet. Informanternas attityder till de olika variablerna skiljer sig också åt mellan de olika informantgrupperna. Det generella resultatet följer även trenden från annan tidigare forskning om att kvinnor tenderar att tala mer standard än män.