Medelåldern bland personer över 65 år som bor hemma och har hemsjukvård eller bor på särskilda boenden för äldre i Sverige ökar och parallellt med detta ökar också antalet personer med demenssjukdom. Samtidigt sker en generell ökning av problematiska beteenden, som är vanliga bland personer med demenssjukdom. Problematiska beteenden är en utmaning för personalen på äldreboenden och de har till viss del har varierade uppfattningar om orsaker till problematiska beteenden samt hur beteendena kan minskas och bemötas. Eftersom området är komplext finns det ytterligare behov av att undersöka vårdpersonals uppfattningar inom detta område. Syftet med studien var att beskriva vårdpersonals uppfattningar om orsaker till aggression, vandringsbeteende och överdrivet verbalt beteende hos personer med demenssjukdom, samt åtgärder som kan lindra dessa beteenden. Metoden som använts för datainsamling är semistrukturerade intervjuer med 13 personer verksamma vid äldreboenden i en svensk medelstor stad. Det transkriberade datamaterialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen fokuserade på att besvara de specifika frågeställningarna och utfördes stegvis. Studien är godkänd av Etikkommittén vid Luleå Tekniska Universitet. Resultatet pekar på att de omvårdnadsåtgärder som personalen använder har ofta en nära koppling till hur de tänker om orsaker. Studiens resultat kan förstås som att personalen både använder en biomedicinsk förklaringsmodell där beteenden ses som symptom på en förändring i hjärnan och en psykosocial förklaringsmodell där beteenden är logiska resultat av hur individen upplever sin situation och kan betraktas som reaktioner på samspelet med omgivning, andra människor och fysiska besvär. Slutsats: förekomst av problematiska beteenden hos personer med demenssjukdom samt personalens upplevelse av stress kan minskas genom implementering av personcentrerad omvårdnad.

Bakgrund: Omkring 100 000 svenskar beräknas lida av bensår vilka kräver långa behandlingstider och medför ekonomiska kostnader för samhället. Olika sjukdomstillstånd såsom trauma och försämrad blodcirkulation anses som riskfaktorer. Att leva med bensår kan ha negativ inverkan på människors dagliga liv. Det är viktigt för sjuksköterskor att informera patienterna kring behandlingen, ge stöd samt ha förmågan att bemöta dem med respekt och empati. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva hur patienter med bensår upplever sin livskvalitet samt att beskriva undersökningsgrupperna som ingick i de inkluderade artiklarna. Metod: Beskrivande litteratur studie som inkluderade tolv vetenskapliga artiklar som söktes fram i databasen Cinahl. Huvudresultat: Patienterna beskrev smärta som påverkade deras dagliga liv både fysiskt och psykiskt. Sömnproblem påverkade det psykiska måendet negativt. Rädslan för att skada sig begränsade patienterna fysiskt och man beskrev även känslan av skam, missmod, ensamhet, oro, ångest, depression och förlust av hopp. Bensår upplevdes tidssamt energikrävande och brister i kunskap hos sjukvårdpersonalen hade negativ påverkan på patienternas livskvalité. Undersökningsgrupperna varierade i antal från 5 till 247 deltagare, majoriteten var kvinnor, åldern var mellan 18 till 99 år. De flesta deltagarna hade haft venösa bensår, vilka varade mellan 6 veckor till 43 år. Slutsats: Att leva med bensår påverkade livskvaliteten. Relationen mellan sjuksköterska – patient hade stort betydelse för sårläkningen och välbefinnande. Det är viktigt att sjuksköterskor har tillräcklig kunskap om denna patientgrupp samt att ge ett professionellt bemötande, stöd och information om en egenvård.

Inledning: Mat och måltider har stor betydelse för att förebygga åldersrelaterad ohälsa. Äldre har ett ökat behov av protein och mellanmål är ett ypperligt tillfälle för att de ska få i sig mer protein. Att undersöka attityder till och vanor bland personer över 65 år kan ge en fördjupad förståelse när det gäller val av mat och mellanmål som kan ligga till grund för hälsofrämjande insatser riktade till äldre. Syfte och frågeställningar: Att undersöka attityder till och vanor kring mellanmål bland personer över 65 år. Frågeställningarna handlar om vilka faktorer som påverkar mellanmålsvalet, om proteinrika mejeriprodukter äts till mellanmål och vad de tycker om några av dessa produkter. Material och metod: En kvantitativ studie gjordes genom att använda en enkätundersökning. Urvalet i studien är ett bekvämlighetsurval. Resultat: Majoriteten åt ett till två mellanmål per dag och de bestod oftast av frukt/grönsaker, smörgås med pålägg och kakor/kaffebröd. Att dricka förmiddags/eftermiddagskaffe uppgavs som den huvudsakliga anledningen till mellanmål. Viss skillnad fanns mellan män och kvinnor med avseende på attityder till mellanmål. De faktorer som påverkade valen av mellanmål mest var gott, enkelt och nyttigt/hälsosamt. Att mellanmålen skulle vara proteinrika spelade minst roll. Slutsats: Mellanmål associeras med förmiddags/eftermiddagskaffe och därför kan framtida satsningar på proteinberikade kakor och kaffebröd bidra till att personer över 65 år lättare kan täcka sitt proteinbehov. En medvetenhet om vikten av proteinrika mellanmål förefaller saknas hos målgruppen. Generaliserbarheten av resultaten i studien är begränsad på grund av bekvämlighetsurvalet. / Introduction: Food and meals are of great importance for preventing age-related health problems. Older adults need more dietary protein to support good health and a snack is a great way for them to get more protein. Studying attitudes and habits among people over the age of 65 can provide a deeper understanding of what kind of food and snacks choices they make. This can also be used as a basis for health promotion intended for elderly people. Aim: To study attitudes and habits towards snacks among people over 65 years. The questions asked in the study focused on what factors influencing the choices of snacks, if high-protein dairy products are eaten as a snack and how these products are regarded. Material and method: A quantitative study was conducted using a survey, where a convenience sampling was made. Results: A majority ate one-two snacks per day and these mostly consisted of fruit/vegetables, sandwiches or cookies/pastries. The main motive for snacking was to drink forenoon/afternoon coffee. There was some difference between men and women when it came to attitudes to snacks. The factors that affected the choices of snacks the most were that they should be tasty, simple and healthy. That the snack should be high in protein was of least importance. Conclusion: Snacking was associated with drinking forenoon/afternoon coffee and consequently future efforts to promote and develop protein-enriched cakes, cookies and pastries can help people over 65 years to easier acquire their protein need. Awareness about the importance of high-protein snacks appears to be lacking in the targeted population, however the generalisation of the results from this study is limited because of the convenience sampling.

Bakgrund: Den äldre befolkningen ökar ständigt och antalet äldre personer överstiger redan två miljoner i Sverige, vilket innebär ökat vårdbehov. Att flytta till särskilt boende kan vara svår att acceptera för den äldre personen, även för anhöriga som oftast känner osäkerhet för vem som bär ansvaret för deras närstående. Sjuksköterskor upplever att det kan göras mer för att förbättra omvårdnaden av den äldre personen. På grund av tidsbrist är det svårare att skapa en vårdande relation. Problem: Det finns ett bristande engagemang från sjuksköterskor till att utföra en personcentrerad omvårdnad samt en tidsbrist för att beakta den äldre personens unika behov. Syfte: Beskriva äldre personers erfarenheter i samband med flytt till särskilt boende. Metod: En systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes. Resultat: Anpassning till ny boendemiljö kunde vara svårt för den äldre personen. Vad som underlättade för trivsel var när de fick ta beslutet att flytta själva. Trots det fanns det omkringgivande aspekter som försvårade för den äldre personens trivsel på boendet, bland annat ökat vårdbehov. Slutsats: För att förbättra äldre personernas erfarenheter kan resurser sättas in före flytten för att säkra att deras synpunkter och behov tas hänsyn till.

Det övergripande syftet var att undersöka kommunala riktlinjer för anhöriganställningar tillgängliga på kommunernas hemsidor, dvs regeldokument gällande situationer där en anhörig anställs för att vårda en närstående. Det övergripande syftet har byggts upp utifrån följande tre frågeställningar angående hur kommunerna i Sverige beskriver: 1) vilka situationer som berättigar anhöriganställning, 2) hur det säkerställs att den äldre personen skall få sina behov tillgodosedda samt 3) hur säkerställs den anhöriganställdes rättigheter/välmående? Det saknas lagstöd för anhöriganställningar som rättighet, och det kommunala självstyret avgör om kommunen erbjuder denna omsorgsform. På senare tid har anhöriganställningar begränsats och förbjudits i flera svenska kommuner, och enligt uppgifter är det cirka 55–65 % av Sveriges kommuner som tillåter anhöriganställningar. Det är mestadels kvinnor med utländsk bakgrund som är anhöriganställda numera, och feministisk omsorgsforskning och media lyfter fram anhöriganställningar som en kvinnofälla och som en risk för integration av invandrare. I studien inkluderas riktlinjer från totalt 21 kommuner, vilka analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Elo & Kyngäs (2007). De undersökta riktlinjerna hittades från hemsidorna för Sveriges 121 medelstora och stora kommuner (mer än 20 000 invånare). Resultatet har bearbetats med hjälp av feministisk teori (Hirdman 2012). Resultatet visar att det överlag finns få riktlinjer tillgängliga i Sveriges kommuner och att regelverken skiljer sig åt i de olika kommunerna.  I de riktlinjer som finns är ofta innehållet allmänna eller oklara beskrivningar. En slutsats är därför att många kommuner säkerställer sitt eget handlingsutrymme och ett tolkningsföreträde genom otydliga och allmänt hållna regler i sina riktlinjer. Utifrån ett feministiskt perspektiv kan dessa tolkningsföreträden skapa orättvisa strukturer och skillnader i förutsättningar och villkor för de äldre och för deras anhörigvårdare avseende anhöriganställningar. Slutligen visar resultatet på att de få detaljerade beskrivningarna prioriterar de äldres rättigheter framför de anhöriganställdas. Säkerställandet av de anhöriganställdas rättigheter beskrivs huvudsakligen att ske genom att kontrollera och styra de anhöriganställda. De anhöriganställda är ofta osynliga i riktlinjerna, betraktas som pseudoanställda och hamnar därför mellan stolarna vad gäller stödbehovet (Sand 2010). / The overall aim was to investigate municipal guidelines for paid dependent care which were available online, i.e. documents regarding situations where a relative is hired to care for a next-to-kin. The overall aim has been built on the following three research questions regarding how municipalities describe: 1) which situations qualify for paid dependent care, 2) how the elderly person’s needs are met in case of paid dependent care and 3) how the dependent caregivers’ rights and well-being are ensured? There is no legal basis for demanding cash-for-care setting, and the local self-government determines whether the municipality offers this form of care. Recently, paid dependent care has been restricted and banned in several Swedish municipalities, and according to some statistics paid dependent care is allowed in 55–65 % of the Swedish municipalities. It is mostly women of foreign origin who are dependent caregivers nowadays, and feminist care research and the media lift up cash-for-care settings as a trap for women and for migrant integration. The study included guidelines from a total of 21 municipalities, which were analyzed using qualitative content analysis according to Elo & Kyngäs (2007). The guidelines analysed were found from the websites of Sweden's 121 medium and large municipalities (more than 20 000 inhabitants). The results were processed using feminist theory (Hirdman 2012). The results show that overall there are few guidelines available in Sweden's municipalities and that the regulations differ in the different municipalities’ guidelines. The guidelines that are available often contain general or vague descriptions. One conclusion is therefore that many municipalities ensure their own discretion and prevail through vague and general rules in their guidelines. From a feminist perspective, these different municipal policies create unfair structures and differences in conditions and terms for the elderly and their family caregivers regarding cash-for-care settings. Finally, the result shows that the few detailed descriptions prioritize elder people's rights over their caregivers'. Ensuring the paid dependent caregivers’ rights is mainly described to be done by checking and controlling them. In other words, the paid dependent caregivers are often invisible in the guidelines, are often regarded as pseudo-employees and therefore fall between the cracks in terms of their need for support (Sand 2010).

Studiens syfte är att ur ett livsloppsperspektiv belysa vilka bemästringsstrategier finlandssvenskar i åldern 100-103 år har använt från barndomen till ålderdomen. Fokus läggs främst på bemästring av svårigheter, men studien tar även fasta på hur man som 100-åring ser på livet idag och på framtiden. För studien intervjuades tre kvinnor och två män i Finland. En kvalitativ innehållsanalys användes för att tolka intervjumaterialet. Studiens resultat visar att de intervjuade som barn i Finland i början av 1900-talet fick bemästra genom att acceptera och vara i ödets händer. I vuxenlivet tog de däremot kontroll över sina liv och vägde ofta fördelar mot nackdelar. Idag som 100-åringar vill de behålla kontrollen trots behov av hjälp, men ser också tillbaka på och accepterar livet som helhet. Vissa strategier syns även över längre perioder i livet. Behovet av socialt stöd är en viktig aspekt, men även individens inställning till livet har stor roll. Resultatet visar hur viktigt det är att låta till och med 100-åringar behålla sin självbestämmanderätt för att själva kunna bemästra svårigheter. / The aim of this study is to show which coping strategies fennoswedish centenarians aged 100-103 have used throughout life. The study is conducted from a life course perspective, with focus on coping strategies in times of difficulties, but the study also sheds light on how centenarians experience life today and what they think of the future. Three women and two men were interviewed for the study in Finland. A qualitative content analysis was done to interpret the data. The result shows that the interviewed centenarians, as childen in the early 20th century Finland, had to cope by accepting and by leaving one’s fate in someone else’s hands. In adult life, however, the interviewees took control of their lives and often weighed the pros and cons to cope with difficulties. Today the centenarians want to maintain control even though they are in need of help, but also look back on and accept life as a whole. Some coping strategies are also present over longer periods in life, for example the need for social support, as well as the individual attitude. The result shows the importantance of allowing centenarians to maintain their autonomy in order to cope with difficulties.

Inledning: Andelen äldre personer i Sverige ökar och beräkningar visar att det kommer finnas över en miljon personer i Sverige som är över 80 år 2045. Det är fler och fler äldre personer som väljer att bo i ordinärt boende vilket betyder att det kommer att behövas fler resurser för att bemöta deras behov. Att undersöka vårdtagarnas upplevda matsituation är viktigt för att förstå de hälsomässiga, sociala och samhällsekonomiska risker en bristfällig matförsörjning kan resultera i. Syfte: Syftet är att undersöka och beskriva den upplevda matsituationen bland äldre ensamstående vårdtagare som bor i ordinärt boende med hemtjänst för att få en förståelse för vilka förbättrande åtgärder som behövs. Fokus läggs på måltidsordning, känslorna kring matsituationen och måltidsmiljön. Material och metod: En kvalitativ studie gjordes i form av djupintervjuer med enskilda individer samt observationer av serverad mat och befintlig mat i hemmet. Intervjuerna spelades in samt transkriberades. Informanterna bestod av sex vårdtagare mellan 77 och 96 år från Höör och Simrishamn. Resultat: Resultatet visar att informanterna är nöjda med maten de får av hemtjänsten. Det finns dock ett underliggande missnöje med hur maten serveras, anpassning till hemtjänstens scheman samt brist på sällskap under måltiderna. Slutsats: Utifrån studien har det visats att vårdtagarna är tacksamma för den hjälp de får av hemtjänsten men det finns tecken på att det behövs förbättringar gällande hemtjänstens kunskap och planeringen av måltiderna. Det är inte möjligt att generalisera resultaten på grund av den begränsade omfattningen dock finns det möjligheter för framtida insatser och forskning kring exempelvis äldres speciella behov när det gäller matens innehåll, konsistens och måltidsordning. / Introduction: The number of elderly in Sweden is increasing and calculations show that there will be over one million people in Sweden over 80 years of age year 2045. There are more and more elderly people who choose to live in their own homes which means that more resources are required to meet their needs. Studying the experienced food situation of care recipients is important in understanding the health, social and socio-economic risks that a lack of food intake can result in. Aim: The purpose of this study was to explore and describe the experiences of elderly care recipient’s food situation, whom are living alone with home care in order to gain insight into which improvement actions are needed. The focus was on meal arrangements, the feelings about their food situation and their meal environment. Materials and methods: A qualitative study was implemented in the form of in-depth interviews with individuals as well as observations of served food and existing food in the informant's home. The interviews were recorded and transcribed. The informants consisted of six care recipients between the ages of 77 and 96 from municipalities Höör and Simrishamn. Results: The result shows that the informants are satisfied with the food they receive from the home service. There is an underlying dissatisfaction with how the food is served, adaptation to the home service schedules and company during meals. Conclusion: Based on the study, it has been shown that care recipients are grateful for the help they receive from home care services, but there are indications that improvements are needed regarding home care’s knowledge and planning of meals. It is not possible to generalize the results because of the limited extent, however, there are opportunities for future actions and research on, for example, special needs regarding food content, consistency and meal arrangements for the elderly.

Introduction. Municipal eldercare is increasingly multifaceted. First line managers in nursing homes and home help services are responsible for personnel, budget and processes. The resources and work conditions of these managers have changed over time. The first line manager is often responsible not only for economic but also for quality development of their unit. Research focusing on first line management within municipal eldercare is lacking in specific contexts, for example, research on leadership in nursing homes and home help services. Aims. The aim of this thesis is to study and analyze perceptions of leadership in eldercare. The main objective is to analyze differences in leaders’ and nursing assistants’ perceptions of leadership in nursing homes and home help services, and to study leadership factors and their associations with psychosocial work environment among nursing assistants who are engaged in eldercare. Design and methods. This thesis is based on two studies, and uses cross-sectional data from two different surveys: the Developmental Leadership Questionnaire, DLQ (Larsson, 2006a) and a Questionnaire for Psychological and Social factors at Work, QPS, (Dallner, et al.,2000). Assessments from 21 leaders and 95 nursing assistants in nursing homes and home help services were analyzed in study I. Assessments from 1132 nursing assistants in nursing homes and in home help services (n=844 nursing homes and n=288, home help service units) were analyzed in article II. The data were analyzed with descriptive and analytic statistics. Results. Nursing assistants in nursing homes assessed their leaders to be more controlling and observant than nursing assistants in home help services. According the leaders self assessment, leaders in home help services were less successful at being supportive, being a good example, and promoting creativity than leaders in nursing homes. Psychosocial work environment was related to leadership factors, but stronger associations occurred more frequently in nursing homes than in home help services. The leadership factors empowering leadership, support from superiors, focus on human resources and control over decisions were associated with better results on all the variables that were related to the psychosocial work environment in both nursing homes and in home help services. Conclusions and implications for practice. Organisational differences in conducting leadership in old age care must be considered. Some leadership characteristics are better conditions for creating and maintaining a positive psychosocial work environment for nursing assistants in nursing homes and home help services. Due to the differences in organisational settings, it is important to consider the differences in conditions for conducting leadership. To influence nursing assistants’ performance and to increase quality in eldercare in the long term, appropriate leadership is necessary. Therefore, it is important for the leaders to provide support in work, help to develop skills, encourage employees to participate in important decisions, and show interest in nursing assistants’ well-being. Also, the leaders might benefit if they reduce the specialisation of work, which counteracts the possibility to have variation in work in nursing homes and home help services. In particular, nursing homes should benefit if they reduce the amount of role conflicts, and if nursing assistants receive reasonable quantitative work demands. The municipality eldercare should take into account the organisational differences in conducting leadership in nursing homes in relation to home help services. Recruiting leaders with characteristics that are desirable in the specific context will create better conditions for a good psychosocial work environment in nursing homes and home help services.

Bakgrund: Idag är 20 procent av Sveriges befolkning över 65 år. Många av dessa lider av fysisk, psykisk eller social ohälsa, samtidigt som vård och omsorg inte kan bemöta deras behov. Med stigande ålder förändras kroppens sammansättning och kroppens funktioner försämras. Äldres ohälsa blir ett ännu större problem vid sjukhusvistelse då äldre människor generellt sett är mer inaktiva och muskelstyrkan minskar. För att motverka försämrad hälsa efter utskrivning har fysisk aktivitet visat sig vara en möjlig behandlingsform. Men hur stor betydelse har den fysiska aktiviteten efter utskrivning från slutenvården?   Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka vilken betydelse fortsatt rehabilitering genom fysisk aktivitet har för äldre personers hälsa efter utskrivning från slutenvård.   Metod: En deskriptiv litteraturstudie genomfördes och vid litteratursökningen användes de akademiska databaserna PubMed och Cinahl. Samtlig litteratur bestod av vetenskapligt granskade artiklar publicerade i fulltext och tillgängliga från Högskolan i Gävle. Resultat: Samtliga 14 studier beskrev förbättringar på fysisk hälsa genom fortsatt fysisk aktivitet efter utskrivning från slutenvården hos äldre. Gällande psykisk och social hälsa var resultaten dock inte lika tydliga vilket påvisade att mer forskning behövs. Regelbundna motivationshöjande insatser genom återkopplingar påvisades vara viktiga All fysisk aktivitet förbättrade hälsan. Högintensiv träning påvisades dock vara mest effektiv på vissa parametrar. Aktivitet i hemmiljö visade sig vara minst lika effektiv som aktivitet inom vården samtidigt som studierna dock visade att andelen olycksfall var något högre vid obevakad aktivitet i hemmiljö än inom den bevakade slutenvården.      Slutsatser: Fortsatt fysisk aktivitet är viktigt för äldres fortsatta fysiska, psykiska och sociala hälsa. Fysisk aktivitet bör därför implementeras i de äldres vardag efter utskrivning. Regelbundenhet gällande den fysiska aktiviteten för äldre efter utskrivning är viktigt för bibehållen god hälsa och ett hälsosamt liv. Kunskap finns till viss del på området men mer forskning behövs.

Syftet var att undersöka äldre personers uppfattningar om självbestämmande och inflytande relaterat till rambeslut i hemtjänsten. Att respektera individens rätt till självbestämmande och inflytande är grundläggande värden och förhållningssätt i svensk äldreomsorg. Rambeslut i hemtjänsten är ett salutogent arbetssätt som syftar till att i högre utsträckning stärka individens möjlighet till självbestämmande och att utöva inflytande över insatsernas utformning avseende hur och när de ska utföras. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i den salutogena teorin.   Studien genomfördes med kvalitativ metod. Åtta äldre personer deltog i semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna bandades och transkriberades ordagrant och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Deltagarna ingick i ett pilotprojekt där rambeslut skulle utvecklas för att därefter införas för alla hemtjänstkunder i den aktuella kommunen.   Analysen resulterade i tre kategorier som beskriver äldres uppfattningar om självbestämmande och inflytande relaterat till rambeslut i hemtjänsten. Kategorierna inkluderade 1) de äldres vaga uppfattningar om innebörden av begreppen, 2) vad de äldre tycker är viktigt att ha inflytande över och 3) att de äldre uppfattar sig ha inflytande i stunden men inte i planeringen. De äldre uttryckte bland annat att det är viktigt att ha inflytande över när man ska få sin hemtjänst, hur städningen utförs och att det finns flexibilitet utifrån dagsform. En slutsats som kan dras utifrån detta är att det som de äldre tycker är viktigt att ha självbestämmande och inflytande över stämmer väl överens med intentionerna för införandet av rambeslut. En annan slutsats är att de äldre uppfattar att de har självbestämmande och inflytande i stunden, i den faktiska vardagen, men inte i själva planeringen av insatserna. En tredje slutsats är att samtliga tre salutogena faktorer, begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet, är essentiella för att rambeslutets intentioner om ökat självbestämmande och inflytande ska uppnås. / The objective was to examine older people’s perceptions of autonomy and influence related to Framework Decision in Home Help Services. Respect of individual's rights of autonomy and influence are fundamental values and attitudes in Swedish elderly care. Framework Decision in the Home Help Services has the main goal of strengthening the individual’s right to decide for himself and have influence over how the Home Help Service should be carried out and when it should be performed.   The study was conducted using qualitative method. Eight older persons participated in semi-structured interviews. The interviews were taped and transcribed verbatim, and the data was analyzed using qualitative content analysis. The participants were part of a pilot study aimed at developing Framework Decisionsin Home Help Services that subsequently would be implemented for all home care clients in the municipality.   The analysis resulted in three categories that describe the older persons’ perceptions of autonomy and influence related to the Framework Decision in Home Help Services. The categories included 1) the older persons have vague notions about the meaning of the terms, 2) what the older persons think is important to have influence over, and 3) that the older persons perceive themselves to have influence in the moment but not in the planning. The participants expressed, among other things, that it is important to have control over when to get help service, how the cleaning is carried out and that there is flexibility on daily basis. One conclusion that can be drawn from this is that the things the older persons think is important to have self-determination and influence over is in line with the intentions of the introduction of the Framework Decision. Another conclusion is that the older persons feel that they have autonomy and influence in the moment, in the actual everyday life, but not in the planning of activities. A third conclusion is that all three salutogenic factors, comprehensibility, manageability and meaningfulness, are essential in order to achieve the Framework Decision’s intentions of greater autonomy and influence.