Syftet med vår uppsats är att få kunskap om hur BVC sköterskor arbetar med att främja samspelet mellan barn och föräldrar samt hur specialpedagogens kompetens kan användas i detta arbete.

SammanfattningAsadi, Elize & Serwanga, Caroline (2017). ”Vilka förutsättningar behövs” En studie kring vad som påverkar specialpedagogens handledningsarbete. “What conditions are needed”A study of what affect the special education supervisor's work. Malmö: Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Fakulteten för lärande och samhälle, Malmö Högskola.Bakgrund och syfteUnder vår specialpedagogiska utbildning läste vi en kurs som hette ”Att leda professionella samtal” som väckte vårt intresse för handledning. När vi har arbetat på olika arbetsplatser har vi sett att handledning från specialpedagogen förekommit i olika utsträckning oberoende av när de har utbildat sig. Vi är nyfikna på varför specialpedagogerna arbetar med handledningsuppdraget olika mycket. Utifrån det har vi konstruerat syftet med denna studie som är att undersöka vilka förutsättningar som kan påverka specialpedagogens handledningsuppdrag. Med studien vill vi bidra med kunskap för oss och andra specialpedagoger om vilka förutsättningar som kan påverka specialpedagogens handledningsuppdrag. Till vår hjälp använde vi oss av följande två frågeställningar:-Hur uppfattar specialpedagogen sitt arbete kring handledningsuppdraget?-Vilka uppfattningar har specialpedagogen om vad som påverkar handledningsarbetet på medarbetar-, grupp- och organisationsnivå?Teori I studien använder vi Gjems (1997) tolkning av systemteorin där hon anser att varje system består av en grupp människor som i sin tur består av olika delar. Vi har använt oss av ordet aktör istället för del eftersom begreppet aktör tydligare anger den påverkan handlingar av olika slag på specialpedagogens handledningsuppdrag. I vår studie ser vi de olika yrkeskategorierna som exempelvis specialpedagog och rektor som olika subsystem inom det överordnade systemet, som i det här fallet är en skola. Gjems (1997) menar att aktörerna håller ihop systemet genom att samverka och stå i relation till varandra. Den ömsesidiga påverkan som sker betyder att alla handlingar och beteende får effekt på samtliga aktörer i systemen. En annan sak som kan påverka ett system är en yttre och inre struktur (Gjems, 1997). Fokus på vår studie kommer att synas genom den yttre strukturen där aktörerna i systemet anpassar sig efter omgivningen och de förutsättningar de ställs inför. Öquist (2014) är en referens som används i studien. Han anser att ledningens hållning är avgörande för hur organisationens aktörer kommer att fungera tillsammans. Han menar att ledningens uppgift är att kommunicera en övertygande bild av deras vision.MetodvalI insamlandet av empirin använde vi oss av en kvalitativ ansats där vi intervjuat sex specialpedagoger. När vi fick bekräftelse på att deltagarna kunde delta i vår studie skickade vi ett missivbrev samt en intervjuguide till dem. Intervjuguiden var ett stöd för oss som intervjuade och ett sätt att skapa förtroende hos informanterna. Intervjuguiden gav informanterna möjlighet att förbereda sig inför intervjun. Det insamlade materialet transkriberades ordagrant i sin helhet, dock utlämnades typiska taluttryck.Resultat och specialpedagogiska implikationerUr ett helhetsperspektiv visar resultatet att specialpedagogens förutsättningar i handledningsarbetet påverkas av många olika faktorer. Rektorns och specialpedagogens utbildning och tidigare erfarenheter har en påverkan på hur handledningsarbetet genomförs. Specialpedagogerna vars rektorer har en specialpedagogisk utbildning upplever att rektorerna har förförståelse för handledningsuppdraget. Samtliga specialpedagoger känner förtroende för sina rektorer och att de upplever att det finns ett ömsesidigt förtroende mellan dem och övriga medarbetare. Förutom rektorns viktiga roll i att förmedla en tydlig vision och syfte med handledingsarbetet är de yttre faktorerna som tid, miljö och gruppindelning faktorer som påverkar specialpedagogens arbete. Samtliga faktorer kan skapa obalans i skolans olika system och därmed även påverka specialpedagogens handledning. Det visar sig att det inte bara är faktorer som ligger i våra händer som blivande specialpedagoger som påverkar hur vi kommer att arbeta med handledningsuppdraget. När vi i vår kommande yrkesprofession ska arbeta med handledningsuppdraget ska vi komma ihåg att tänka på följande: Vilka förutsättningar finns i organisationen och har rektorn tid och möjlighet att engagera sig i handledningsarbetet tillsammans med oss?Nyckelord handledning, förutsättningar, specialpedagog, rektor, skolutveckling, systemteori

Syftet med vårt arbete har varit att undersöka och belysa hur man som lärare ska bemöta och stötta elever med läs-och skrivsvårigheter i ämnet religion samt redogöra för arbetsmetoder som förenar läs- och skrivsvårigheter och religionskunskap utifrån ett sociokulturellt och reformpedagogiskt perspektiv. Vi har inspirerats av den kvalitativa intervjumetoden där reflektion och samtal får en djupare roll än den kvantiativa metoden. Våra intervjupersoner bestod av fem stycken verksamma lärare i mellanstadiet som undervisar i de samhällsvetenskapliga ämnena. Respondenterna arbetar på skolor i Malmö, Lund och i Staffanstorp.Resultatet visade att samtliga lärare använder sig av olika arbetssätt och metoder för att stötta elever med läs-och skrivsvårigheter i religionsundervisningen. Det var vanligt förekommande att lärarna fick stöttning och hjälp i undervisningen av specialpedagog. I vår slutsats kom vi fram till att texter och ämnesspecifika begrepp i religionskunskap ofta var svåra för elever med läs-och skrivsvårigheter att tillägna sig. Religionsämnet kan vara känsligt och svårt att undervisa om, då elever med olika kulturella bakgrunder möts i klassrummet och det kan uppstå problematiska situationer. Elever med läs-och skrivsvårigheter är i behov av lärare med bred kunskap om didaktiska metoder för att kunna stötta barnen i sitt lärande.

Det framkommer i resultatet att extra anpassningar är ett implementerat begrepp i verksamheten. Informanterna i studien är av uppfattningen att det utförs inom ramen för den ordinarie undervisningen och i huvudsak av läraren själv. Sedan Skolverket 2014 utkom med sina allmänna råd om extra anpassningar har det blivit tydligare vad det är och vad som förväntas av läraren. På skolan finns numera en arbetsgång samt en gemensam checklista över extra anpassningar. Det framkommer att specialpedagogen har en viktig roll i arbetet genom att vägleda och stötta lärarna samt att följa upp arbetet så att det blir systematiskt.

Bjernryd, Charlotte & Thörn, Nina (2014) Samverkan vid övergången från förskola till särskola –sex aktörers olika perspektiv. (Collaboration during the transition from preschool to special school –six actors different perspectives). Specialpedagog programmet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga olika aktörers perspektiv på samverkan vid övergångar mellan förskola och särskola. Våra två huvudfrågor har varit; Vilken syn har olika aktörer på övergången mellan förskola och särskola? Vilka hinder och möjligheter finns enligt aktörerna avseende samverkan?Metod: Vi har gjort en kvalitativ studie med en hermeneutisk ansats där vi intervjuar sex aktörer med olika roller i samverkan vid övergångsprocessen; en specialpedagog från barnhabiliteringen, en specialpedagog från förskolan, en pedagog från förskolan, en speciallärare från särskolan, en rektor för särskolan, samt en aktör från särskolans resursteam. Teori: Vi har i vår studie valt att använda Bronfenbrenners ekologiska utvecklingsmodell och systemteorin för att tolka våra resultat. Resultat/analys: Resultatet och analysen är indelat i tre gemensamma delar; Samverkan- process och riktlinjer, möjligheter och hinder samt vårdnadshavares delaktighet. Våra resultat visar på en genomgående positiv inställning till samverkan hos aktörerna. När det kommer till erfarenheter kan vi dock se vissa skillnader utifrån aktörernas olika yrkesperspektiv. Aktörerna har olika uppdragsgivare och arbetar utifrån olika fokus, därav skiljer sig deras erfarenheter och uppfattning av hur samverkan fungerar. Det framkommer även att vårdnadshavare har stor delaktighet i övergångsprocessen. Nyckelord: förskola, samverkan, specialpedagog, särskola, vårdnadshavare, övergångar.

Carlsson, Ann-Kristin & Persson, Åse (2011). Konsten att tillvarata yngre barns motivation till ett lustfyllt lärande (The art of capturing a young child’s motivation to achieve pleasurable learning experience). Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle Specialpedagogik, Malmö Högskola.Syftet med vår studie var att undersöka hur motivation kan tillvaratas i takt med barns stigande ålder samt vad specialpedagogens kunskap kan bidra med i arbetet. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning med fokusgruppsamtal som metod. Då intresset låg i hur motivation tillvaratas hos yngre barn fann vi det relevant att intervjua barn i fyra- till åttaårsålder samt pedagoger som arbetar med barn i denna ålder. Resultat i studien visade att barns motivation kan tillvaratas genom barns intresse samt att lärandet ska var kul och roligt. Det krävs dessutom en pedagog med inlevelseförmåga och ett uppriktigt engagemang samt kunskap kring barns utveckling. Vidare framkom att pedagogerna vill nyttja specialpedagogens kunskaper till handledning, pedagogiska diskussioner samt ha tips på arbetsmetoder för att om möjligt tillvarata barns motivation. I studien framkom hinder i verksamheternas strukturer som bl.a. stora barngrupper som gjorde att barns intressen inte alltid gick att bemöta för att tillvarata deras motivation och lust att lära.

I arbetet ges en beskrivning av skolledare, specialpedagoger och pedagogers uppfattningar om specialpedagogens arbetsuppgifter utiftån utveckling, utredning, undervisning idag och i framtiden. / The purpose of follwing essay is to examine and describe the thoughts principals and teachers have of the work today and in the future.

Vi ville med vår undersökning ta reda på om specialpedagoger arbetar med motorisk träning med elever och om de anser att motorisk färdighet och inlärning har något samband. Vi ville också undersöka om de ser något positivt resultat efter motorisk träning. Ytterligare en frågeställning vi ville få svar på var om det skett en förändring i synsätt och attityd angående motorik och inlärning under de senaste 20 åren.För att få svar på våra frågeställningar använde vi oss av en kvantitativ enkät för att nå ut till så många specialpedagoger som möjligt.De slutsatser vi dragit utifrån våra enkätsvar är att motorikens betydelse för inlärning diskuterades och arbetades mer med för 10 – 20 år sedan. Det är 36 av 52 respondenter som anser att motorik och inlärning har ett samband. De specialpedagoger som arbetar med motorisk träning ser oftast ett positivt resultat. I vår undersökning har vi funnit att specialpedagoger med förskollärar – och lågstadielärarutbildning som grundutbildning i större utsträckning anser att motorik har betydelse för inlärning än specialpedagoger med annan grundutbildning. Flera forskare liksom specialpedagogerna i vår undersökning anser att den största vinsten med motorisk träning är att koncentrationsförmågan ökar vilket i sin tur kan gynna inlärningen.

Holmgren, Helena och Norrman, Jennie (2011). Föräldrars upplevelser av att leva medbarn med funktionsnedsättningar (Parents’ experiences of living with children withdisabilities). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogprogrammet, Malmö högskola. Att bli förälder innebär för många en stor omtumlande upplevelse. Ett föräldraskap äroftast präglat av lycka, drömmar, visioner och förhoppningar. Men för alla föräldrar blirinte känslorna detsamma. Att få ett barn med funktionsnedsättning kan för många bli entraumatisk upplevelse som präglas av ovisshet. Syftet med denna studie är att lyfta fram,belysa, tolka och öka förståelsen för föräldrars upplevelser av att leva med barn medfunktionsnedsättningar. Vår tanke med studien väcktes dels utifrån eget intresse och dels för att vi hade en förhoppning om att det skulle kunna öka förståelsen hos oss som blivande specialpedagoger, andra pedagoger och hos dem som möter dessa familjerdagligen.De teoretiska ingångar som lyftes fram är begreppet KASAM (känsla av sammanhang), systemteori, anknytningsteori och kristeori. Vi valde att genomföra kvalitativahalvstrukturerade intervjuer med hermeneutiken som utgångspunkt, vilken även låg till grund för vår tolkning och analys av det empiriska materialet. I studien deltog fem föräldrar, varav samtliga mödrar.I studiens resultat och ur vår analys framkom att föräldrar till barn med funktionsnedsättningar upplevde vardagen mer påfrestande än andra familjer. Stöd och insatser som lyftes fram och ansågs underlätta tillvaron var LSS och habiliteringen. Det centrala i studien var bemötandet från omgivningen och de professionella, vilket visade på både positiva och negativa upplevelser.

Resultatet från studien kan tolkas som att förskolecheferna har ett stort ansvar för att klargöra för vilka olika roller och vilka mandat som ska ges till förste förskollärare och specialpedagoger. Dock framträder det att förskolecheferna ser väldigt olika på hur dessa roller ska fungera ute i verksamheten vilket kan tolkas som att specialpedagogernas kompetens inte alltid tas till vara på. Tidigare forskningsresultat visar att specialpedagoger har svårt att etablera sin yrkesroll. Med otydliga roller och uppdrag för förste förskollärare och specialpedagoger kan detta tolkas som att aktörer inom förskolan har olika uppfattningar kring de båda yrkesgrupperna