Förväntat kunskapsbidragStudiens resultat belyser variationen i det specialpedagogiska uppdraget mellan tre skolor. Genom analys av specialpedagogernas yrkesupplevelser bidrar studien med kunskap om vad det specialpedagogiska uppdraget kan inrymma i förhållande till den kunskapskompetens som förmedlas under Malmö högskolas specialpedagogutbildning. Syfte Studiens syfte är att belysa fem yrkesverksamma specialpedagogers upplevelse av sin dag-liga yrkesverksamhet i enlighet med tre centrala områden som anses viktiga för specialpeda-gogiska yrkesrollen ur Malmö Högskolas utbildningsplan för specialpedagogprogrammet. Identifiera möjligheter i lär- och undervisningsmiljöer, leda och delta i kvalificerade samtal samt delta i och leda skolutveckling och specialpedagogiskt förändringsarbete (http://edu.mah.se/LASPP 170317.Frågeställningar1.Hur upplever specialpedagogerna i studien sina arbetsuppgifter i relation till att iden-tifiera möjligheter i lär- och undervisningsmiljöer?2.Hur upplever specialpedagogerna i studien sina arbetsuppgifter i relation till att leda och delta i kvalificerade samtal i olika pedagogiska frågor?3.Hur upplever specialpedagogerna i studien sina arbetsuppgifter i relation till att delta i, och leda skolutveckling och specialpedagogiskt förändringsarbete?TeoriStudiens teoretiska förankring förstås utifrån Bronfenbrenners systemteori samt det relation-ella respektive kategoriska perspektivet (Persson, 2013). Det analytiska arbetet utgår ifrån en Hermeneutisk ansats (Bryman, 2011, Thurén, 2014).MetodEmpiriska materialet består av semistrukturerade intervjuer, (Bryman, 2011) med fem speci-alpedagoger/speciallärare på tre skolor i tre kommuner. ResultatResultatet visar att specialpedagogerna upplever att de ofta arbetar med, vad de själv be-nämner som specialläraruppgifter, som t.ex. undervisning av elever enskilt eller i grupp, ofta avskilt från ordinarie klassrumsundervisning. Samtliga informanter arbetar i hög utsträckning med dokumentationsuppgifter samt uttrycker vilja att arbeta mer proaktivt. Förmåga att skapa goda relationer till eleverna påtalar samtliga som en nödvändig kompetens (Juul &Jensen, 2009). Skolorna har tydliga skillnader i sin specialpedagogiska organisation. På en skola upplevs organisationen tydlig och välstrukturerad med arbetsbeskrivningar, tydligt mandat från led-ningen samt hög tillit från kollegor för specialpedagogens arbete. De andra skolorna uttryck-er behov och önskemål om att utveckla elevhälsoarbetet samt förbättra rutiner och struktur för specialpedagogiskt arbete. Dessa informanter uttrycker avsaknad av rektors delaktighet samt önskan om ökad förståelse för sitt uppdrag från övriga kollegor. Längtan att arbeta pro-aktivt med skolutveckling och förändringsarbete samt att arbeta med ”rena specialpedagog-uppgifter” finns hos dessa informanter. ImplikationerTrots specialpedagogprogrammets och speciallärarprogrammets nuvarande examensordning (2011:688) verkar arbetsuppgifterna för en specialpedagog fortfarande vara påfallande lika speciallärarens. I specialpedagogutbildningen påtalas vikten av att skillnaden mellan yrkes-rollerna måste förtydligas och stärkas för att båda professioner ska nå full potential. Detta behöver förtydligas även i grundskollärarutbildningen och i rektorsprogrammet. Dessutom bör förståelsen för allas yrkeskompetens inom verksamheten öka för att reell skolutveckling ska ske. SlutsatsInformanterna upplever otydlighet mellan specialpedagogens och speciallärarens arbetsupp-gifter. Tydlig arbetsbeskrivning för respektive uppdrag, mandat från rektor och tillit från kollegor visar på gynnsam upplevelse av möjligheten att utföra sitt uppdrag i enlighet med utbildningens innehåll. Ambition att få arbeta i enlighet med sin utbildning finns men får stå till sidan av olika anledningar. Viljan att arbeta proaktivt och hälsofrämjande med skolut-vecklingsfrågor, att stärka elevhälsoarbetet samt arbeta med specialpedagogiskt förändrings-arbete finns i olika grad hos samtliga informanter. Ökad tydlighet kring de olika yrkesroller-na i samtliga pedagogiska utbildningarna samt större skillnader i respektive examensordning (2011:688) skulle kunna bidra till ökad förståelse samt mer renodlade uppdrag utifrån kom-petenser i utbildningen.

Sammanfattning/AbstractExamensarbete: 15 hp Program: Specialpedagogprogrammet SPHAH 16, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hpNivå: Avancerad nivå Datum: 2019-05-20Titel: Hur uppfattar rektorer och specialpedagoger sitt ansvar för de särskilt begåvade eleverna?How do principals and special need coordinators view their responsibility regarding gifted students?

Sammanfattning/AbstractJohansen, Annalena och Keric Poljo, Alma (2020). Specialpedagogens arbetsuppgifter. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragAhlberg (2013) beskriver att specialpedagogiken har många ansikten och kännetecknas av sin komplexitet. I Möllås, et al (2017) studie framgår det att de kunskaper och färdigheter som specialpedagogen har tillägnat sig genom sin utbildning inte med självklarhet får eller kan praktiseras inom den verksamhet som specialpedagogen får sin anställning. Det råder inga tvivel om att den specialpedagogiska rollen i sig är komplex och därför blir det intressant för oss att med denna studie försöka nå en ökad förståelse i hur specialpedagogens uppdrag kan se ut i praktiken. I examensordningen (SFS 2017:1111) ska specialpedagogen efter avslutad examen besitta vissa förmågor och färdigheter (se bilaga 2). Vi har valt att belysa två av dem;- visa förmåga att kritiskt och självständigt genomföra pedagogiska utredningar och analysera svårigheter på organisations-, grupp- och individnivå,– visa fördjupad förmåga att vara en kvalificerad samtalspartner och rådgivare i pedagogiska frågor för kollegor, föräldrar och andra berörda.Vi har även valt att lyfta fram de uppgifter som specialpedagogerna anser vara de viktigaste.Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att öka kunskapen om hur specialpedagoger på några skolor beskriver sina arbetsuppgifter i förhållande till några färdigheter och förmågor som nämns i examensordningen SFS 2017:1111.Följande specificerade frågeställningar söker vi svar på.•Hur använder specialpedagogen sin kompetens och kunskap för att utföra arbetsuppgifterna handledning, kartläggning och pedagogisk utredning på de undersökta skolorna?•Vad anser specialpedagogerna på de undersökta skolorna är deras viktigaste arbetsuppgift? TeoriDe teoretiska utgångspunkterna för denna uppsats är Thomas Brantes professionsteori samt de specialpedagogiska perspektiven; relationellt och kategoriskt perspektiv, salutogena förhållningssättet och KASAM. Valet motiveras med att öka förståelsen samt analysera specialpedagogens yrkesroll som ofta präglas av otydlighet. I vår resultatanalys framkommer det att specialpedagogen kan kategoriseras som både semiprofession och preprofession.MetodDenna studie är en kvalitativ intervjustudie som utgår från åtta specialpedagogers beskrivningar av sina arbetsuppgifter. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer utifrån en kvalitativ ansats. Metoden lämpar sig när forskaren vill få fram ny kunskap samtidigt som det finns ett antal på förhand utvalda frågeställningar som intervjupersonerna ska reflektera över (Justesen och Mik-Meyer, 2011).ResultatI vårt resultat kan vi se att det finns en skillnad mellan de arbetsuppgifter specialpedagogen utför i verksamheten och de mål som ska uppnås i specialpedagogutbildningen, exempelvis när det gäller handledning. Utifrån våra samtal framkommer det även att specialpedagogerna har som mål att få en samlad och fördjupad helhetsbild av elevens skolsituation, för att på bästa sätt hjälpa eleven utvecklas mot kunskapsmålen. Alla informanter har samma primära mål, att alla elever ska lyckas i skolan. Informanterna har även som mål att arbeta fram en struktur som underlättar lärarnas arbete som i sin tur syftar till att alla elever ska utvecklas. Flera av dem beskriver sig som spindeln i nätet men vissa belyser även övriga arbetsuppgifter som inte har något med specialpedagogik att göra. Det specialpedagogiska uppdraget är således mångfasetterat. Utifrån vårt resultat kan vi se två tydliga spår i specialpedagogernas arbetssätt. Det ena spåret har fokus på individ - och gruppnivå varav det andra spårets fokus är på organisationsnivå. Med stöd i vår tidigare forskning visar Lindqvists studie (2013) att de arbetsuppgifter som mer än 80% av specialpedagogerna själva väljer är att arbeta med är att handleda annan personal, dokumentation och skolutveckling. Specialpedagogiska implikationerVårt resultat visar att det råder en otydlighet i vad specialpedagogen har för kunskap och kompetens. För att specialpedagogens roll i en likvärdig skola ska bli tydligare krävs en samsyn bland samtliga aktörer i skolans värld. Önskvärt vore en mer stringent framställning av detta i styrdokumenten. Det framkommer att det inte finns tid för processinriktad handledning hos våra informanter trots att forskning visar att denna typ av handledning ger möjlighet till yrkesutveckling genom reflektion. Vi önskar mer tid för processhandledning då det bidrar till en yrkesutveckling. Vi tycker att det är tydligt att specialpedagogerna i vår studie anser att alla elever ska lyckas i skolan och att specialpedagogernas övergripande arbete är att bidra till en skola för alla.NyckelordHandledning, kartläggning, pedagogisk utredning, profession, specialpedagog,

Studien avser att bidra med kunskaper om hur specialpedagogens arbete, inom detförebyggande elevhälsoarbetet, påverkas av skolledarnas ledarskap. Studien avser också att visa vilka olika typer av ledarskap som finns i de studerade verksamheterna.

Förväntat kunskapsbidrag Fallstudien söker efter vilka faktorer som bidrar till att specialpedagogen är en nyckelperson vid skolutveckling. Fallstudien visar vilka faktorer som bör uppmärksammas av skolledning och specialpedagoger inför skolövergripande utvecklingsuppdrag, i syfte att underlätta den professionell samverkan för en likvärdig skola.

Mesic, Smaragda & Nihlgård, Jeanette (2020). En skildring av tre skolperspektivpå inkludering. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Denna undersökning belyser ett antal skolors organisering kring ett inkluderande arbete utifrån ett antal rektorer och specialpedagogier kring organiseras i skolan samt hur specialpedagogen arbetar kring och med inkludering i sitt arbete. En kvalitativ metod används och för att i samtal inhämta svar intervjuas de medverkande. Intervju används som metod. Undersökningen har ett övergripande systemteoretiskt perspektiv. Analysen görs utifrån kategorier med hjälp av tidigare forskning och systemteorin.

Denna studie undersöker hur rektorer och specialpedagoger resonerar kring hanteringen av pandemin i grundskolan, där vi avser vidga kunskapen om pandemin i svensk skolkontext. Rektorn styr samt leder skolan och är central för hur specialpedagogens roll utformas, vilket gör bägge perspektiv relevanta för vår specialpedagogiska forskning. Studien utgår från en induktiv kvalitativ metodansats där semistrukturerade intervjuer genomförts. Intervjuerna har kodats och tematiserats utifrån tematisk analys. Resultatet visar att pandemin påverkat skolan på flera sätt och det framkommer olikheter i hur skolan har hanterat smittspridningen beroende på skolans kontext samt huvudman. Rektors ledning av skolan har haft betydelse för hur pandemin hanterats i skolan och rektorsrollen har förändrats utifrån hur nya riktlinjer hanterats. Situationen har bidragit till en större digitalisering både inom och bortom skolan. En professionalisering av specialpedagogens roll har blivit synliggjord i och med pandemin, då rollen har effektiviserats. Studien visar på hur autonomin i specialpedagogrollen är närvarande, vilket varit en framgångsfaktor under pandemin. Samverkansformer fick formuleras om, både inom och bortom skolan, där olika förutsättningar påverkade hur de praktiserades. Det framkommer att elever fått anpassa sig utifrån skolans hantering, men elever är likväl till viss del medaktörer och inverkar på hur pandemin hanterats i skolan.

Sammanfattning Björnryd, Sara och Gustafsson, Malin (2022). Språklig sårbarhet i förskolan. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.   Förväntat kunskapsbidrag Forskning (Bruce, Ivarsson, Svensson & Sventelius 2016) visar att i den språkliga sårbarheten behövs det finnas en tillgänglig lärmiljö som är anpassad efter barnets språkliga behov och förutsättningar. Pedagoger bör ha ett väl utarbetat samarbete med både specialpedagog och externa kontakter för handledning. Kunskap om tydliggörande pedagogik så som TAKK, bildstöd och schema kan vara avgörande för barn som befinner sig i språklig sårbarhet. Studien väntas bidra med ökad kunskap kring barn som befinner sig i språklig sårbarhet.   Syfte och frågeställningar Syftet med föreliggande uppsats är att få kunskap om vilka tillvägagångssätt språkförskolan respektive den ordinarie förskolan använder för att möta barn i språklig sårbarhet. Frågeställningar: ·       Vilka specialpedagogiska tillvägagångssätt används i den undersökta språkförskolan respektive de undersökta ordinarie förskolorna för att möta barn i språklig sårbarhet?  ·       Hur bedrivs förebyggande arbete i dessa verksamheter för att stötta barn i språklig sårbarhet? ·       Hur kan lärmiljön i dessa verksamheter utformas för att stötta barn i språklig sårbarhet?   Teori Studiens teoretiska utgångspunkter är tagna i det kategoriska perspektivet, det relationella perspektivet och det sociokulturella perspektivet på specialpedagogik.   Metod Kvalitativa semistrukturerade intervjuer användes för att uppnå syftet i denna studie. Tre specialpedagoger och två förskollärare från ordinarie förskola, samt två specialpedagoger från språkförskolan deltog i studien. Resultatet analyserades och tematiserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys.   Resultat Informanterna i studien anser att tidiga insatser är av stor vikt i arbetet med att möta barn i språklig sårbarhet. Vidare visar resultatet att lärmiljön är en pågående process som måste vara föränderlig och anpassningsbar efter barnet. Resultatet pekar också på att pedagogerna bör vara medvetna om hur de bemöter barn i språklig sårbarhet. Informanterna talar om det relationistiska förhållningssättet som präglas av att skapa relationer och samspel. Resultatet påvisar att det finns en tydlig skillnad mellan språkförskolan och den ordinarie förskolan. På språkförskolan håller specialpedagogen i undervisningen medan specialpedagogen på den ordinarie förskolan fungerar mer som en handledare för förskollärare och barnskötare och arbetar inte i barngrupp och med barnen. Gemensamt för språkförskolan och den ordinarie förskolan är att båda har ett behov och en önskan av ett samarbete med externa professioner så som BHV, logoped och psykolog.   Specialpedagogiska implikationer Vi har funnit tre betydelsefulla specialpedagogiska implikationer. För det första vikten av tidiga insatser, för det andra kunskap om tydliggörande pedagogik samt pedagogers förhållningssätt och slutligen samarbetet mellan olika externa professioner.

According to previous research, there is a need to strengthen the forms of collaboration regarding integrated students. The purpose of this study is to make the perceptions of a few teachers and special education teachers and special educational needs coordinators visible concerning cooperation and to contribute with knowledge regarding what forms of teamwork that can create good environments concerning the education of integrated students. The questions of the study aim to find out how different forms of collaboration can be described by general teachers, special education teachers and special educational needs coordinators as well as what obstacles and opportunities are made visible to create a functioning teamwork. The third question is described through the systems theory and aims at making obstacles, opportunities and forms of teamwork visible to collaboration. A qualitative survey and semi-structured interviews are the method of this study. The system theory is a tool for analysing the empirical evidence. The result of the study presents a coherent picture of lacking competence concerning students with intellectual disabilities. Teachers want to have an improved collaboration with special education teachers and special educational needs coordinators and that is the perception of the result. Learn from colleagues appears as the most requested form of teamwork in enhancing the competence of teachers regarding integrated students. Planning time also appears as a clear form of collaboration. Lack of time is generally seen as an obstacle to this collaboration. All the interviewed claimed that more time was considered the only way to create more opportunities for teamwork. To conclude, the result shows that the principal plays an important part in giving the pedagogues the development of competence and time for collaboration to be able to meet the needs of integrated students in the best way possible.

Sammanfattning/Abstract Fogelklou, Charlotte och Olausson, Kim (2023). Främja närvaro – Specialpedagogens betydelse och roll inom skolsystemet. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90hp.   Förväntat kunskapsbidrag Vår studie förväntas bidra till ökad kunskap om främjandet av skolnärvaro och specialpedagogens upplevda roll. Skolfrånvaro utgör ett växande och komplext problem som har fångat forskares intresse och många har fokuserat på de bakomliggande faktorerna. I studien har fokus lagts på att undersöka skolors arbete för att främja elevers närvaro samt att studera framgångsrika exempel från olika skolverksamheter. Syftet är även att tydliggöra specialpedagogens roll och uppdrag, samt att identifiera både möjligheter och hinder. Detta kunskapsbidrag är av stor vikt för att förbättra förutsättningarna för elevers närvaro i skolan och därigenom påverka deras utbildning och framtida möjligheter positivt.   Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt specialpedagoger förstår sitt uppdrag och upplever sin roll inom främjandet av närvaro. Studien ämnar även bidra med kunskap om hur elevers närvaro i skolan kan genomföras för att framhäva framgångsrika exempel i olika verksamheter.   Preciserade frågeställningar ●        Vilket uppdrag har specialpedagoger inom området att främja närvaro?  ●        Hur uppfattar specialpedagoger sin roll kopplat till att undanröja hinder, förebygga frånvaro och främja närvaro?    Teori I studien används systemteorins beskrivningar utifrån Bronfenbrenners (1979) ramverk för att förstå sammanhanget och specialpedagogernas roll på de olika nivåerna. För att fördjupa vår teoretiska inramning ytterligare används Antonovskys (2005) salutogena perspektiv och dess begrepp; känslan av sammanhang (KASAM) inom hälsofrämjande teori.   Metod Vi har valt en mixad metod och använt en förklarande sekventiell design hämtad från Creswell (2017) där forskaren först använder sig av kvantitativa data för att undersöka på bredden och därefter kvalitativ för att undersöka på djupet. Den valda forskningsmetoden innefattar en kvantitativ aspekt genom enkäter samt en kvalitativ aspekt genom semistrukturerade intervjuer. Vid analysen använder vi den hermeneutisk-fenomenologiska analysmetoden, som beskrivs av Eriksson med flera (2019), för att identifiera koder, teman, eventuella motsatsförhållanden och djupare förståelse.   Resultat I studien framkommer det att specialpedagoger kan hjälpa elever att få en känsla av sammanhang i skolan genom att arbeta på olika nivåer enligt Bronfenbrenners ekologiska systemteori. Enligt studiens resultat spelar specialpedagoger en roll när det gäller att främja elevers närvaro i skolan och hantera problematisk frånvaro genom samarbete med lärare, vårdnadshavare och elevhälsoteamet. Genom att arbeta nära eleverna och deras närmiljö på både meso- och mikronivå samt analysera frånvarostatistik och belysa gynnsamma lärmiljöer på makronivå, kan specialpedagogerna bidra till att skapa en gynnsam och inkluderande skolmiljö. Även om det förekommer vissa skillnader i graden av engagemang inom främjande och åtgärdande områden, är majoriteten av specialpedagogerna involverade i båda dessa områden.   Specialpedagogiska implikationer Specialpedagogens uppdrag är enligt examensordningen (SFS 2017:1111) bland annat att arbeta förebyggande och undanröja hinder i lärmiljön. En specialpedagog behöver ha kunskap om närvaro och dess främjande arbete.  Specialpedagogens vana av att se till helheten blir ett viktigt perspektiv vid utredningar kring bakomliggande faktorer och planeringen framåt. Studien strävar efter att dra nytta av specialpedagogers erfarenheter och tidigare forskning för att bygga kunskap om närvaroarbetet på en vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.   Nyckelord främja skolnärvaro, KASAM, salutogent perspektiv, specialpedagog, systemteori