ABSTRAKTMcCormick, Emma & Nilsson, Sofie (2009). Specialpedagogens roll i samtal mellan hem och skola (The Special Needs Teacher in Conversations Between Home and School). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med denna undersökning är att undersöka vad specialpedagogen har för roll då hon eller han deltar i samtal mellan hem och skola. Vi vill bland annat undersöka vilka förväntningar som finns på specialpedagogen i samtalen, hur man förbereder sig inför dessa samtal och om specialpedagogen känner sig rustad för rollen som kvalificerad samtalspartner. Undersökningsmetoden är kvalitativ intervju och vi har intervjuat tre specialpedagoger, tre pedagoger och tre vårdnadshavare. Resultatet visar att specialpedagogen har eller förväntas ha ett antal olika roller i samtal mellan hem och skola; expertrollen, den stödjande rollen, ledarrollen samt den ”objektiva” rollen. Enligt undersökningen är det vanligt med höga förväntningar på specialpedagogen. När det gäller förberedelser visar det sig att specialpedagogerna och pedagogerna förbereder sig mer eller mindre grundligt inför samtalen medan vårdnadshavarna inte är särskilt delaktiga i dessa förberedelser. De specialpedagoger som intervjuats känner sig rustade för rollen som kvalificerad samtalspartner, men menar att detta i större utsträckning beror på erfarenhet än på specialpedagogutbildningen. Nyckelord: förväntningar, hem och skola, roll, samtal, specialpedagog

Syftet med denna studie är att försöka ge en bild av faktorer som påverkar mellanmänskliga möten i skolvardagen. Studien har fokus på relationen barn – pedagog. Fokus finns på hur blivande specialpedagoger upplever och beskriver pågående samspel där barn känslomässigt berör sin omgivning. De egna känslorna som dessa samspel väcker hos de blivande specialpedagogerna lyfts fram. Avslutningsvis och som en konsekvens av undersökningen har en diskussion startats om hur den specialpedagogiska utbildningen skulle kunna bidra till att öka studenternas professionalitet i form av empatisk förmåga och utvecklad relationskompetens.Utvecklingspsykologiska teorier så som anknytnings-, objektrelations-, själv- och affektteorier samt teorier om pedagogens förändrade yrkesroll presenteras. Ett omfattande textmaterial där blivande specialpedagoger beskriver sina upplevelser av samspelsobservationer i olika skolmiljöer har analyserats. De beskrivande texterna har ingående studerats och kategoriserats så att fyra områden av samspelsperspektiv kan presenteras.Sammanfattningsvis lyfts följande exempel fram och diskuteras i studien:1.Goda exempel på samspel där pedagoger ”ser” barnen trots att barnen utmanar sin omgivning på ett negativt sätt. Även exempel där pedagoger har förmåga att se bakom barnets beteende, lyfts fram.2.Mindre goda exempel där pedagoger inte ser barnen. Dessa beskrivningar har fått underrubrikerna jag ser inte dig, jag låtsas som om du inte finns, skyll dig själv, du irriterar mig, jag tycker inte om dig och jag har gett upp dig.3.Exempel där blivande specialpedagoger upplever starka och ofta motstridiga känslor när de betraktar barn som av sin omgivning upplevs som annorlunda. Studenterna beskriver även exempel där egna starka känslor upplevs på grund av pedagogers förhållningssätt.4.Exempel där blivande specialpedagoger reflekterar över sina egna känslor som väcks under observationerna.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur pedagoger i förskoleklass och skolledning upplever betydelsen av specialpedagogens arbete i förskolan för barns fortsatta skolgång. Undersökningsmetoden är kvalitativ intervju och för studien är två rektorsområden utvalda och representeras av två rektorer och tre pedagoger i förskoleklass. Resultatet visar att det finns många fördelar med specialpedagogens arbete i förskolan. Att tidigt upptäcka barn i behov av särskilt stöd och stöd åt personalen i förskolan i sitt arbete med dessa, är den främsta anledningen till att rektorerna valt att satsa på specialpedagoger i förskolan. Vem som främst gynnas framkommer inte utan barn, föräldrar, pedagoger i förskola/skolan och rektorer nämns alla som de som har stor nytta av arbetet. En fördel som nämns i undersökningen är att om specialpedagogen arbetar både i förskola och i förskoleklass bildas en länk mellan de olika verksamheterna samtidigt som förskolans kunskaper om barnen förs vidare med in i skolan.

Författare: Kroon, Helena (2011).Titel: I ingenmansland. En studie av specialpedagogens yrkesroll och samarbete i gymnasie- samt gymnasiesärskolan.Handledare: Kristian Lutz.Detta examensarbete syftar till att undersöka specialpedagogens yrkesroll i gymnasie- samt gymnasiesärskolan, såväl ur specialpedagogens eget perspektiv som ur andra aktörer verksamma i skolans perspektiv. Även samarbetet mellan specialpedagogen och tio enskilda aktörer belyses. Till den empiriska grunden har tio informanter från tre olika skolor; varav två gymnasieskolor samt en gymnasiesärskoleverksamhet, bidragit. Det empiriska materialet baseras på enskilda intervjuer, vilka analyserats utifrån en hermeneutisk tolkningsprocess. Vidare har även ett systemteoretiskt perspektiv, med fokus på samspelet mellan individ, grupp och organisation, anlagts. Resultatet visar att även om vissa av de intervjuade specialpedagogerna upplever sig åtnjuta stor frihet i nämnd yrkesroll, formas specialpedagogens yrkesroll till stor del utifrån verksamhetens förväntningar och tankar om uppdraget specialpedagog. Vidare visar resultatet att samarbetet mellan specialpedagogen och skolans övriga aktörer inte alltid kan anses konfliktfritt, vilket bland annat kan bero på otydlig rollfördelning i verksamheten. Resultatet visar slutligen på att den specialpedagogiska verksamheten inte enbart är beroende av specialpedagogen, utan även av ett specialpedagogiskt förhållningssätt i organisationen som helhet.

Syftet med följande arbete är att undersöka om förskolans/skolans kvalitetsredovisningar kan användas av specialpedagogen som ett redskap för att synliggöra behovet av den specialpedagogiska kompetensen i verksamheterna, utifrån examensordningen. I vårt arbete har vi använt oss av dokumentanalys som metod. Vi har läst kvalitetsredovisningar från två olika kommuner från förskola och och skola F-6. Dessa har bearbetats enskilt av var och en utifrån kriterier som vi innan bestämt. Vi har dels analyserat innehållet och dels gjort en jämförelse mellan kvalitetsredovisningarna från förskolor och skolor i kommunerna. Sammanfattningsvis tyder resultaten på att kvalitetsredovisningar kan vara ett bra redskap för specialpedagogen att synliggöra behovet av den specialpedagogiska kompetensen utifrån examensordningen. Vi kan även utläsa att specialepdagogens tre kompetenser, undervisning genom handledning, utredning och utveckling behövs i olika omfattning, inom olika områden i de båda verksamheterna.

No description available.

AbstraktRifo, Ivanka och Trenchevski, Anita (2016). Kommunalt meningsskapande kring specialpedagogens uppdrag. Municipal sensemaking around Special Educational Needs Coordinator assignment. Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola, 90hp.Förväntat kunskapsbidragAnalysen i studien har med hjälp av Weicks enactment teori bidragit till att synliggöra politikers och utbildningschefers uppfattningar kring specialpedagogens uppdrag och profession på organisationsnivå inom en vald kommun. BakgrundDet upplevs att det råder en övergripande okunnighet och otydlighet om specialpedagogens uppdrag och yrkesroll. Specialpedagogerna får oftast rättfärdiga sin professionsroll samt klargöra sina arbetsuppgifter trots att de besitter den högsta kompetensen för utförandet. Det finns stora variationer i uppdragsbeskrivningar, ansvarsområde och funktion även för specialpedagoger inom en och samma kommun. Dessutom handlar förvaltningarna inom kommunen utifrån egna beslut av specialpedagogiska behov, fristående från andra yrkesutövare och oberoende av varandra. Otydligheten i de statliga skrivelserna resulterar i att organisationerna väljer att själva skapa egen mening och struktur. Meningsskapandeprocessen utgår oftast utifrån det som anses vara rimligt just för berörda enheter.SyfteSyftet med vår studie är att skapa kunskap om hur utdrag ur statliga skrivelser rörande specialpedagogens uppdrag har tolkats och tillskrivits mening av tre politiker och tre utbildningschefer i en sydsvensk kommun. Frågeställningar•Hur stor variation förekommer vid tolkning av de statliga utdragen kring specialpedagogen på kommunnivå?•Vilka hinder och möjligheter kan uppstå i tolknings- och meningsskapandeprocessen kring specialpedagogens uppdrag?TeoriDet teoretiska ramverket i studien baseras på Karl E. Weicks enactment teori eller teori om meningsskapande i organisationer. Weicks teori ligger till grund för studien och den ger en logisk utgångspunkt för att skilja på strategiska beteenden och grundbeteenden. Sensemaking är ett begrepp som Weick utvecklade kring enactment.MetodEmpirin utgörs av intervjuer och kvalitativ textanalys av utdrag ur statliga skrivelser rörande specialpedagogen. Deltagande respondenter var tre kommunpolitiker och tre utbildningschefer inom en förvaltningsorganisation.Resultat•Det förekommer stor tolkningsfrihet av de statliga utdragen kring specialpedagogen av både politiker och utbildningschefer inom den valda kommunen. Analysen genomsyras i sin helhet av hur olika man ser på och använder specialpedagogens kompetens. •Analysen av respondenternas tankar om vilka hinder och möjligheter som kan uppstå i tolknings- och meningsskapandeprocessen rörande specialpedagogens uppdrag leder till följande resultat:Hinder:-Specialpedagogen lyser med sin frånvaro i Skollagen (2010:800) och andra viktiga styrdokument-Obefintlig lagstiftning kring professionen-Budgetnedskärningar inom kommunen-De nya karriärtjänsterna som förstelärare och förste förskollärare har ytterligare försvårat för specialpedagogen att få legitimitet inom samma område Möjligheter:-Att skapa och införa uppdragsbeskrivning för specialpedagogen -Att både politiker och utbildningschefer inom den undersökta kommunen ser specialpedagogen som en kvalitetförstärkare-Specialpedagogen kan ha en central roll i det kollegiala lärandetImplikationerDe centralpolitiska skrivelser kring specialpedagogens profession och uppdrag bör förtydligas och uppdateras, vilket borde leda till att yrkesgruppens legitimitet förstärks. För att uppnå en samsyn kring specialpedagogens yrkesroll bör staten ställa krav på att varje kommun inför en uppdragsbeskrivning för specialpedagogen så att den blir likvärdig i hela kommunen. En tydlig lagstadgad uppdragsbeskrivning för specialpedagogen, borde befästa bilden av yrkesgruppen inom förvaltningsorganisationen på både makro och mikronivå.

Berntsson, Jennie och Rosell Mughal, Fatima (2007). Konflikthantering i handledning- En fingervisning om specialpedagogens uppdrag. (Handling conflicts in supervision- A hint about the mission of teaching in special needs education.) Skolutveckling och ledarskap. Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Avsikten med vårt arbete var att bidra med kunskap om specialpedagogens syn på sitt uppdrag vad gäller handledningssituationen samt hur specialpedagogen kan agera då en konflikt uppstår i handledningssituationen. Vi har begränsat oss till att endast studera handledning i grupp. Vidare har vi tagit vår utgångspunkt i att specialpedagogen inte i första hand är en konfliktlösare utan främst expert på att hålla samtal. Undersökningen är en kvalitativ studie som bygger på intervjuer med 10 specialpedagoger i handledningsuppdrag. Vi har fått ta del av deras bild av sin roll i handledningsuppdrag samt hur de möter konflikter. Sammanfattningsvis visar resultatet att samtliga specialpedagoger inte har ett tydligt uppdrag. Flertalet arbetar på egen hand fram en arbetsbeskrivning och går även in i konflikterna, men agerar utifrån olika synsätt. Några bryter handledningen för att ta itu med konflikten, andra markerar att handledningssituationen inte är rätta forumet för konflikthantering och lyfter ut konflikten ur handledningen för att lösa den senare. Någon anser att konflikthantering inte är deras uppdrag och lämnar tillbaks det till uppdragsgivaren. Jennie Berntsson har ansvarat för större delen av metodkapitlet och Fatima Mughal Rosell har ansvarat för större delen av litteraturgenomgången. Resultat, analys och diskussion har gjorts gemensamt. Vi står båda som ansvariga för hela forskningsarbetet. Nyckelord: handledning, kompetens, konflikthantering, specialpedagog, uppdrag Jennie Berntsson Fatima Mughal Rosell Handledare: Lena Lang Examinator: Elsa Foisack

Sammanfattningsvis pekar resultaten av mina intervjuer på att de intervjuade pedagogerna i första hand anger att skälen till att de söker specialpedagogisk handledning är på grund av ett eller flera barns avvikande beteende. De söker stöd och bekräftelse i sitt arbete med barnen och de förväntar sig pedagogiska råd och tips för att bättre kunna hantera olika situationer. Jag kunde också konstatera att effekterna av handledningen gav pedagogerna ett ökat självförtroende som i flera fall ledde till en generell pedagogisk utveckling till följd av handledningens rum för reflektion. / The purpose with this work is to give a picture of the reasons teachers have for seeking Special Needs Educations Counselling, what expectations the teachers have on the counselling and what effects the counselling have given.

Syftet med studien har varit att ur ett förskollärarperspektiv tydliggöra verksamma förskollärares önskningar och förväntningar på samarbetet med specialpedagogen samt att jämföra dessa med specialpedagogens uppdrag. Detta har jag närmat mig genom att göra kvalitativa forskningsintervjuer som sedan har tolkats utifrån ett hermeneutiskt förhållningssätt. Anledningen till varför jag valde att göra en studie om detta beror på att jag anser att specialpedagogen borde bli en större del i förskoleverksamheten och att skollagens och läroplanens intentioner inte förverkligas om specialpedagogen inte deltar i verksamheten. Utifrån olika perspektiv på specialpedagogik har jag försökt förstå vilket stöd förskollärarna önskar från specialpedagogen i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Resultatet visar att förskollärarna har det kritiska perspektivet på specialpedagogik. De önskar att specialpedagogen kan handleda dem i hur de utifrån detta perspektiv kan arbeta med barn i behov av särskilt stöd. Specialpedagogens arbete anses viktigt och förskollärarna önskar en tätare kontakt då de själva menar att de inte har den kompetens som krävs för att ge vissa barn det stöd som deras behov kräver. Resultatet visar också att de förmågor och arbetsuppgifter förskollärarna anser att specialpedagogen ska ha stämmer väl överens med examensförordningen.