Studiens syfte är att ge en inblick i vilka erfarenheter och upplevelser personalen på två förskolor i södra Sverige har av arbetet med gråzonsbarn samt hur de anpassar verksamheterna till dessa barn. Frågeställningarna som besvaras i studien är: Vilka erfarenheter av problem och möjligheter ger personalen uttryck för kring arbetet med gråzonsbarn? Vilka erfarenheter av specialpedagogiskt stöd kring arbetet med gråzonsbarn ger personalen uttryck för? Genom en kvalitativ studie blev samtliga frågor besvarade. Insamlingen av data genomfördes med semistrukturerade intervjuer med sex yrkesverksam personal inom förskolans verksamhet.   I resultatet framgick det att samtliga respondenter upplever flera olika problem i arbetet med gråzonsbarnen, i flera fall uttrycktes samma sorts problematik. De problem som det främst talades om var: bristen på tid och personal, svårigheterna med att se ”de tysta barnen”, problematiken med att få föräldrarna till att medverka i att samarbeta med specialpedagog och brist på kunskap kring de neuropsykiatriska funktionsnedsättningarna. Flera av respondenterna uttryckte även svårigheterna med att avgöra när ett barn är i behov av särskilt stöd, som i vissa fall kan innebära särskilda insatser, och när det kan röra sig om en mognadsfråga. Specialpedagogens roll i arbetet med gråzonsbarnen och vilka erfarenheter respondenterna har av specialpedagogiskt stöd framgår även i studiens resultatavsnitt.

No description available.

Abstract I den svenska skolans verksamhet finns idag två yrkesroller inom det specialpedagogiska området, den ena är specialpedagog och den andra är speciallärare. Under vår utbildning till specialpedagoger har vi upptäckt att andra lärare och rektorer har bristande kunskap om skillnader och likheter mellan de båda yrkesgrupperna. Vi har också upptäckt att förväntningarna på rollerna är oklara. För att fördjupa våra kunskaper i ämnet beslöt vi oss för att intevjua två rektorer på två olika skolor och göra enkätstudie med lärarna på respektive skola. Syftet med studien var att få svar på frågorna kring, specialpedagogers och speciallärares efterfrågade kompetenser, elever i behov av särskilt stöd samt samverkan mellan specialpedagoger och speciallärare och andra lärare. Resultaten vi fick tyder på att de båda yrkesrollerna formas av den kultur kring specialpedagogisk verksamhet som råder på respektive skola. Rollerna för specialpedagogisk verksamhet bestäms av rektorerna på varje skola. Vid analysen av enkätstudierna kan vi konstatera att svaren överensstämmer med vad som kom fram vid intervjuerna av rektorerna. Förväntningar från lärarnas sida på specialpedagoger och speciallärare överensstämmer med rektors, på respektive skola. Även synen på elever i behov av särskilt stöd överensstämmer med rektorernas syn. Samverkan mellan lärare och specialpedagoger, speciallärare, kring elever i behov av särskilt stöd, ser olika ut beroende på vilken mikrokultur som råder på respektive skola. På den ena skolan ligger fokus på samverkan i arbetet för elever, och i den andra på samverkan kring arbetet med elever.

Syftet med studien är att beskriva specialpedagogers och rektorers upplevelser av specialpedagogers roll i skolutveckling samt samarbetet dem emellan. Målsättningen är att utveckla kunskap om hur rektorer inom skolan kan använda specialpedagogens kunskap och kompetens i syfte att bidra med skolutveckling. Det är en kvalitativ undersökning och det empiriska materialet består av intervjuer. Studien utgår från teorier inom fenomenologin då jag som skriver är intresserad av specialpedagogers och rektorers synsätt på specialpedagogers roll i skolutveckling. Resultatet i studien visar att specialpedagogers roll i samband med skolutveckling uttalas positivt av rektorerna men utgör ingen stor del av det vardagliga arbetet i skolan utan består till stor del av undervisning med elever enskilt och/eller i mindre grupp. I analysen av specialpedagogernas utsagor framträder betydelsen av rektors ansvar att prioritera och medverka till att skapa tid och forum för specialpedagogerna att arbeta med skolutveckling. Det uttrycks ett behov av specialpedagogerna att få arbeta med skolutvecklingsfrågor ur ett processinriktat och mer långsiktigt arbete där syftet är att deras kunskap och kompetens ska nyttjas så som examensförordnings mål och intentioner, för specialpedagogens uppdrag och roll, beskriver. / The purpose of this study is to describe special education teachers' and principals' experiences of special education teachers' role in school improvement and cooperation between them. The goal is to develop knowledge of how principals in schools can use special education teachers' competence in order to contribute to school improvement. It is a qualitative study and the empirical material consists of interviews. The study is based on theories of phenomenology as I am interested in special education teachers' and principals' views on special education teachers' role in school improvement. The results of the study show that special education teachers' role in school improvement is appreciated by the principals, but do not constitute a large part of the everyday work at school, but mainly consists of teaching students individually and/or in small groups. In the analysis of special education teachers' statements, the importance of the principal's responsibility to prioritize and take part in creating time and forums for special education teachers' work with school development appears. The need for special education teachers to work with school improvement issues from a process-oriented and more long-term project is expressed, aiming at the use of their knowledge and competence as stated in the Graduation Regulations goals and intentions for the special education teacher's mission and role.

Syftet med denna undersökning var att se om det fanns några skillnader på kommunala kontra fristående grundskolor angående specialpedagogiskt stöd. I samband med detta är syftet också att lyfta fram hur de ser på uttrycket “en skola för alla” vilket är en stor del i specialpedagogens uppdrag att se skolan följer. Men uttrycket “en skola för alla” tolkas olika beroende på vem som får frågan och likaså var de för rektorerna. För att kunna få svar på mina frågeställningar har litteratur om inkludering, perspektiv på en skola för alla m.fl. gåtts igenom samt intervjuer med rektorer. Resultaten visar att det skiljer sig en del på olika frågor beroende på om det är en fristående eller en kommunal grundskola. Rektorerna väljer själva att lyfta inkludering i frågan om “en skola för alla” vilket en av rektorerna inte alls kunde förlika sig med och ville istället lägga benämningen på En skola.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur verksamma lärare i Sverige arbetar med att stödja elever med läs- och skrivsvårigheter i åk F-3. Vi genomförde en kvantitativ studie genom att informanter svarade på ett elektroniskt enkätformulär samt kompletterade vi materialet med ett par intervjuer, och därmed fick studien både en kvantitativ och en kvalitativ ansats. Resultatet visar att informanterna anser att de har de teoretiska kunskaper som krävs och insikt i att det krävs olika metoder och arbetssätt för att kunna individanpassa undervisningen. De uppger också att de har en god kompetens som gynnar elevers läs- och skrivutveckling och att de vill utveckla sin egen undervisning. I studien framkommer olika svårigheter som kan leda till att anpassningen för elever med läs- och skrivsvårigheter blir lidande, exempelvis för stor klass, för knappt med material och för mycket annat arbete. Det finns olika uppfattningar bland informanterna vad gäller när åtgärder ska sättas in för elever med läs- och skrivsvårigheter. Det ser också olika ut i vad mån speciallärare tar hand om de specifika insatserna, De flesta informanterna anser att eleverna bör läsa enskilt för dem, men det finns olika uppfattning om huruvida det är en tillräcklig åtgärd för en elev med läs- och skrivsvårigheter att läsa varje dag.

Syftet med studien är att öka kunskapen om hur specialpedagogen och pedagogerna beskriver handledning i förskolan samt hur specialpedagogen och pedagogerna beskriver vilka effekter handledning kan ge. För att besvara syftet kom vi fram till följande frågeställningar, hur kan specialpedagogens yrkesroll se ut i förskolan, hur beskriver specialpedagogen och pedagogerna handledning i förskolan samt beskriver specialpedagogen och pedagogerna att någon förändring skett i lärmiljön efter handledningen, i så fall vilken. Studien grundar sig på en kvalitativ forskningsansats och metoden som använts är kvalitativa semistrukturerade intervjuer samt fokusgruppintervjuer. I studien har två specialpedagoger som arbetar mot förskolan samt tre arbetslag som får handledning av specialpedagog intervjuats. Som stöd i analysen av resultatet har de specialpedagogiska perspektiven, det kategoriska och relationella perspektivet, använts. Resultatet som har framkommit är att specialpedagogerna har olika arbetssätt och arbetar med handledning på olika sätt. I reflektion med arbetslagen upplever specialpedagogerna effekten av handledningen. Alla arbetslagen beskriver förändring i lärmiljön efter handledningen med specialpedagogen. Samtliga arbetslag beskriver handledning som något positivt. / The aim of this study is to increase the knowledge about how the special educator and the educators describe tutoring in the preschool and how the special educator and the educators describe the effects that tutoring can give. To answer the aim, we came up with the following questions, how can the special educator's professional role look in the preschool, how does the special educator and the educators describe tutoring in the preschool and do the special educator and the educators describe that any change has occurred in the learning environment after the tutoring, if so which one. The study is based on a qualitative research approach and the method used is qualitative semi-structured interviews and focus group interviews. In the study, two special educators working towards preschools and three work teams who receive tutoring of special educator have been interviewed. In support of the analysis of the result, the special educational perspectives, the categorical and relational perspective, have been used. The result that has emerged is that the special educators have different working methods and work with tutoring in different ways. In reflection with the work team, the special educators experience the effect of the tutoring. All the teams describe changes in the learning environment after the tutoring with the special educator. All work teams describe tutoring as something positive.

Diagnosen språkstörning hos barn är något som ofta försummas på de svenska skolorna och okunskapen kring ämnet, trots att diagnosen är så pass vanlig, är fortfarande väldigt stor. Studien belyser hur arbetet kring elever med språkstörning ser ut idag på skolor runt om i Mellansverige och även hur pedagoger reflekterar kring arbetet med dessa elever. Studien genomsyras av Lev Vygotskijs sociokulturella teori som även den svenska läroplanen lutar sig på idag. I studien utfördes sju kvalitativa intervjuer med lärare, speciallärare och en specialpedagog som arbetar med elever och lärare i årskurserna F-6 i olika kommuner i Mellansverige. Intervjumaterialet analyserades med färgteman och utgjorde resultatet. Resultatet visar att bildstöd, struktur och samarbete mellan lärare, speciallärare och specialpedagog är viktigt för ett optimalt lärande för elever med diagnostiserad språkstörning. Resultatet visar även en upplevd okunskap hos klasslärare om elever med diagnostiserad språkstörning som i sin tur kan leda till dåliga förutsättningar för elever med diagnostiserad språkstörning.

Följande studie syftar till att undersöka vilka uppfattningar specialpedagoger och förskollärare har gällande hur de samverkar för att skapa förutsättningar för flerspråkiga barns språkutveckling. Empiri har samlats in i form av semistrukturerade intervjuer med specialpedagoger och förskollärare som arbetar i förskoleenheter med många flerspråkiga barn. Resultatet tyder på att det finns en rad utmaningar vad gäller förskolans uppdrag att utveckla barnens modersmål och att språkutveckling hos flerspråkiga barn främst handlar om att utveckla det svenska språket. Strategier för att utveckla barnens svenska bygger främst på att kontextualisera och skapa förståelse i kommunikationen genom olika typer av multimodala hjälpmedel. Då det gäller att utveckla barnens modersmål handlar strategier främst om att samverka med andra aktörer så som processtödjare, brobyggare och föräldrar. Specialpedagoger samverkar med förskollärare då det uppstår problem gällande barnens utveckling av svenska språket. Specialpedagogerna ger då förskollärarna stöd genom handledning och i vissa fall avlastning. Det är tydligt att pedagogerna vill ha ett kritiskt perspektiv på barn i behov av särskilt stöd men då det handlar om språkstörning framträder det kompensatoriska perspektivet. Vilka perspektiv som får råda beror på etiska aspekter och vem som har makten att bestämma. Här förefaller politiker, arbetsgivare, föräldrar och logopeder ha stor inverkan på förskolans arbete.

Syftet var att, ur de professionellas perspektiv, ta reda på hur kompetensen på grundsärskolan ser ut idag hos några informanter och vad som kan behöva förändras och eventuellt se annorlunda i denna verksamhet, för att möta och tillgodose elevernas stödbehov inom de kommande tio åren. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med åtta klasslärare i grundsärskolan. Pedagogerna fick ge uttryck för sin vision om hur en optimal organisation för verksamheten skulle kunna se ut, samt vilken sorts kompetens som skulle kunna gynna undervisningen och dess kvalitet. I resultatet framkom det att utmaning med arbetet med eleverna var att berika elevernas språk och kommunikationsförmåga. Andra svårigheter som belystes var åldersadekvat undervisningsmaterial och höga kunskapskrav. Klasslärarna ansåg att det fortfarande saknas professioner i verksamheterna såsom speciallärare, specialpedagog, IT-pedagog, samt även flerspråkiga pedagoger. Andra väsentliga faktorer som informanterna också påtalade i studien var pedagogiska lärverktyg, samt att grundsärskolans lärmiljö måste konstrueras och anpassas så att de blir mer tillgängliga för de elever som går där, både fysiskt och psykiskt. De konstaterade också att det fanns faktorer som påverkar möjligheten till en undervisning av god kvalitet, både pedagogernas kompetens, lokalernas utformning – omständigheter som tillsammans bildar undervisningskontexten.