SammanfattningStefan Soomro (2016). "Alla får inte samma läxa". ("Not everyone gets the same homework".) Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola.ProblemområdeDenna studie vill belysa läxpolicyn som ett viktigt fenomen i dagens svenska skola. Både formella och informella diskussioner om läxor förekommer överallt i samhället. Frågan som diskuteras här är hur dessa samtal inom skolans ram skrivs ner och dokumenteras i en policy. Om varje skola har en läxpolicy kan pedagoger, elever och föräldrar bättre förstå hur arbetet med läxor på skolan fungerar och det blir samtidigt lättare att arbeta medvetet mot en likvärdig utbildning på skolan. Syfte och preciserande frågeställningarSyftet med denna studie är att studera en skolas arbete med läxpolicy och utifrån deras arbete finna framgångsfaktorer. Förhoppningen är även att föreliggande arbete kan fungera som ett arbetsmaterial vid diskussioner om elevers läxor. Specialpedagogen är en person som kan använda dessa faktorer som lärdomar i sitt arbete och få en drivande roll på olika skolor. Följande frågeställningar är därför aktuella i sammanhanget:•På vilket sätt har skolan tagit fram sin läxpolicy?•Vilken forskning ligger till grund för skolans läxpolicy?•På vilket sätt används policyn i det systematiska kvalitetsarbetet?Teoretisk ram Teorin om socialkonstruktionism ligger som grund i denna studie. Det innebär ett synsätt om samhället som socialt konstrukturerat av människor i samspel med varandra. Enligt perspektivet konstrueras olika fenomen av människorna som använder begreppen, i den tid de används. Det gör att innebörden av de olika fenomenen kan förändras över tid. Framför allt språket lyftes fram som en viktig faktor och därför kallas denna förändring inom samhällsvetenskaperna för ”den språkliga vändningen”. Anhängarna till denna teori lyfter gärna fram att de sociala konstruktionerna har en viktig funktion när det gäller att skapa en bild av vad som är normalt och onormalt. Skolan är en verksamhet som ständigt utvecklas. En del nya begrepp och fenomen tillkommer och en del försvinner. Fenomen skapas här och nu av personer som direkt berörs av dem. Våra fördomar och vår förförståelse påverkar den bild vi skapar om vår verklighet som vi befinner oss i. Dessa upplevelser, som är socialt konstruerade, påverkar oss i vardagen. Teorin i detta arbete används för att belysa se hur samspelet fungerat, eller inte fungerat, på den aktuella skolan. Studien vill även visa på betydelsen av att skolors läxpolicy konstrueras tillsammans med människorna som skall använda den. MetodStudien använder en kvalitativ intervjumetod med fenomenologisk forskningsansats. Fenomenologi beskrivs som läran om tolkning och handlar om hur vi kan förstå och skapa mening i tillvaron. Intervjuerna i arbetet spelades in och granskades noga. Därefter analyserades svaren och utgjorde grunden till nya frågor. Uppmärksamhet riktas till hur författarens förförståelse och fördomar präglar arbete med granskningen. Att befinna sig i en cirkulär process, som sker vid tolkning av insamlad empiri, ökar förståelsen. För att ta reda på hur det egentligen går till att göra en läxpolicy behövs en motpart som kan ge en kontext där fördomar utmanas och sätts på prov. ResultatIntervjuerna med rektorn om läxpolicyn hade fokus på tillvägagångssätt, forskningsgrund och användningsområde i skolans kvalitetsarbete. Då analysen av svaren på dessa frågor färdig-ställts kunde resultaten sammanfattas i sju kategorier. Oavsett kontext anses dessa vara av vikt vid upprättandet av en läxpolicy. De sju kategorier är följande: 1) Begreppen. Öka kunskapen kring begrepp, som policy och rutiner, bland kollegiet.2) Delaktigheten. Elever och föräldrar görs tidigt delaktiga i arbetet med läxpolicyn.3) Tiden. En medvetenhet om den tid som krävs av pedagogen för individanpassade läxor.4) Undersök hemmiljön. Ta reda på och utvärdera hur läxarbetet fungerar i hemmet.5) Forskningen. Vad säger aktuell forskning om läxor och inlärning? Vad är en bra läxa?6) Lärande samtal. Kollegor pratar pedagogik för att få nya insikter och kunskaper. 7) Läxpolicy som en del i det systematiska kvalitetsarbetet. En analys av ovanstående delar görs kontinuerligt och ingår som en del i skolans kvalitetsarbete. Skolan bör ha en återkommande diskussion om läxor. Frågan de skall ställa till sig själva är: Varför har vi läxor på vår skola?KunskapsbidragetForskning som behandlar läxpolicyarbete är svårt att finna. Den kända läxforskaren Harris Cooper (2001, 2007) framhåller vikten av en policy och nämner även vad den bör innehålla. Detta arbete fokuserar på hur en specifik skola arbetat fram sin policy och vilka lärdomar andra kan göra av det. Om en skola använder sig av läxor som en del av den ordinarie undervisningen, så bör de även ha en policy kring hur detta arbete ser ut precis som det finns en läroplan med centralt innehåll och kriterier för bedömning. Vi människor är olika och gör saker på olika sätt. Slutsatser och lärdomar i detta arbete är därför generellt skrivna, så de kan användas av alla skolor som funderar på att starta ett arbete med läxpolicy.Specialpedagogiska implikationerSpecialpedagogens roll är viktig för alla elever – inte bara för de med särskilda behov. Detta gäller både i den ordinarie undervisning och med läxarbetet. Hur barns hemmiljö påverkar möjligheten att lära är allmän kunskap och behovet av en förståelse för skillnader i hemmen är av yttersta vikt. Det behövs en person på varje skola som för elevernas talan vid exempelvis diskussioner om läxans vara eller icke vara. Specialpedagogen bör vara denna person. Det är min önskan att rektorer kan se ett användningsområde för specialpedagogens erfarenheter och kompetens i ett läxpolicyarbete, där de sju kategorier som jag beskrivit ovan fyller en funktion. Nyckelord: läxa, läxpolicy, framgångsfaktor, socialkonstruktionism, specialpedagog / English summary: "Not Everyone Gets The Same Homework" (Stefan Soomro, 2016)A study on the process of writing a homework policy.This study wants to highlight the homework policy as an important phenomenon in Swedish schools. Both formal and informal discussions on homework are present everywhere in society today. The question is how these discussions within the school are documented in a policy. If a school has a homework policy then educators, students and parents can better understand the idea of homework.The intent was to study a specific school's work with their policy and then organize different kinds of knowledge in specific categories. Other schools can use this knowledge, with the special education teacher in a leading role, when writing a homework policy of their own. The theory of social constructionism is the foundation in this study. This means an approach on society as socially constructed by people interacting with each other. According to this perspective phenomenon is constructed by the people who use them. Therefore, the meaning of various phenomena may change over time. This study uses a qualitative interview method with a phenomenological research approach to get answers to questions about the homework policy process in a school. Our prejudices and our preconceptions affect the image that we create from the reality that we live in. These experiences, which are socially constructed, affects us in everyday life. After three interviews with one principal the results have been summarized in seven categories. Regardless of the context these categories are considered by the author to be of importance of writing a homework policy. These seven categories are as follows: 1) Concepts. Increasing knowledge about concepts, for example policies and procedures in a school environment.2) Participation. Pupils and parents must be involved at an early stage on the process of writing a homework policy.3) Time. An awareness of how much time is required for a teacher to personalize homework.4) Home environment. Evaluate pupils' and parents' experiences at home.5) Research. What does current research say about homework and learning? What is good homework? 6) Discussions on learning. Colleagues talking about education to gain new insights and knowledge.7) The homework policy as part of the systematic quality work. An analysis of the above parts is made continuously and is included as a part of the school’s quality work. The school should have a regular discussion on homework. The question they should ask themselves every year is: Why do we have homework in our school?Keywords: homework, homework policy, successful learning, social constructionism, special education teacher

Malmö HögskolaLärarutbildningenSkolutveckling och ledarskap Specialpedagogisk påbyggnadsutbildningHöstterminen 2006Nyman Lise-Lotte. (2006). Läs - och skrivinlärningsmetoder för särsko-leintegrerade elever i grundskolan år 1-3.(Reading and writing methods for students with learning diabilities in the compulsory school year 1-3 ). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbild-ning, Lärarutbildning, Malmö högskola.Mitt syfte är att undersöka vilka metoder lärare i år 1-3 använder sig av när det gäller läs- och skrivinlärningen för särskoleintegrerade elever. Jag vill även undersöka hur jag som specialpedagog på bästa sätt kan stödja och stötta både läraren och eleven i år 1-3 när det gäller läs- och skrivinlärningen. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om läs- och skrivinlärning. Med hjälp av studiebesök och intervjuer ville jag undersöka vilka meto-der som används i grundskolan för att lära särskoleintegrerade elever läsa och skriva, samt ta reda på hur jag som specialpedagog kan arbeta.Sammanfattningsvis pekar resultatet på att det finns olika metoder att lära särskoleintegrerade elever läsa och skriva. Olika pedagoger använ-der sig av olika metoder. Det handlar om att utgå från eleven för att hitta den metod som passar just den eleven. Specialpedagogen utgör ett stöd för både elever och pedagoger och har en viktig roll när det gäller sam-arbetet kring eleven med all personal.Nyckelord: grundskolan, integrering, läs– och skrivinlärning, specialpe-dagog, särskolan.

Brädde, L & Ramstorp, C (2013). Öppna frågor i geometri i ett specialpedagogiskt perspektiv (Open-ended questions in geometry within special pedagogic perspective). Speciallärarexamen 90hp matematikutveckling, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola.ProblemområdeBåde internationella och nationella undersökningar visar att elevernas matematikkunskaper har försämrats. Ahlberg (1995; 2001) anser att flertalet forskare är eniga om att elevernas problemlösningsförmåga måste utvecklas. Vi blev inspirerade av de positiva effekter som Ingmar Holgersson från högskolan i Kristianstad framförde (18/2 2012) om öppna frågor i matematik. Vi inriktade oss på att se i vilken utsträckning som speciallärare/specialpedagoger använder sig av öppna frågor och hur detta arbetssätt påverkar elevernas lärande? Eftersom ämnet matematik är så brett valde vi att avgränsa oss inom området geometri. Med begreppet öppna frågor menar vi uppgifter som kan ha flera olika svar.SyfteEn av den specialpedagogiska forskningens uppgifter är att visa på vilka pedagogiska val som kan/bör göras samt vilka konsekvenser dessa val kan få för eleverna. Därför är syftet med vårt examensarbete att se om speciallärare/specialpedagoger använder sig av öppna frågor inom området geometri. Om öppna frågor används vill vi se om effekterna upplevs som positiva eller mindre positiva av speciallärarna/specialpedagogerna.Teoretisk ramDe teoretiska utgångspunkterna har vi hämtat från Vygotskijs sociokulturella teori, samt känslan av sammanhang och kommunikativ relationsriktat perspektiv, KASAM.MetodGenom enkäter har vi tagit del av speciallärares/specialpedagogers användning av öppna frågor inom geometri. Vi valde att skicka ut enkäterna i tre olika kommuner. I enkäten fick pedagogerna ange exempel på en öppen fråga inom geometri. Dessa exempel har vi analyserat tillsammans med enkäten.Resultat med analysSammanfattningsvis pekar vår studie på att speciallärare/specialpedagoger ibland använder sig av öppna frågor inom geometri. Speciallärare/specialpedagoger upplever att öppna frågor gör eleverna aktiva. Samarbetet med andra blir tydligt och de reflekterar över sina lösningar. De blyga och tysta elevernas röster hörs mer. Det som upplevs mindre positivt är att detta arbete är tidskrävande och att pedagogerna känner svårighet att formulera öppna frågor. Vi kan inte dra en generell slutsats då vi upplever att svarsfrekvensen är låg. Våra resultat indikerar att oberoende av antal yrkesverksamma år eller utbildning så använder speciallärarna/specialpedagogerna öppna frågor inom geometri. Flest svarande har arbetat upp till tio år som speciallärare/specialpedagog. Öppna frågor används mest i de lägre skolåren med undantag för förskoleklass. Av pedagogerna som deltagit i undersökningen hade endast fem av tjugosju en matematisk utbildning. Samtliga pedagoger som använde sig av öppna frågor var kvinnor. Det var fler som var utbildade till specialpedagoger än till speciallärare, två hade dubbel kompetens.Pedagogiska implementeringarI det centrala innehållet i kursplanen kan eleverna arbeta på olika kunskapsnivåer med hjälp av öppna frågor. Genom öppna frågor har eleverna möjlighet att visa på sina förmågor vilket är det som bedöms enligt Lgr 11. Vår förhoppning är att öppna frågor kommer att användas mer oberoende av årskurs och skolform i framtiden.Tyvärr finns det inte så mycket forskning om öppna frågor inom matematiken. Runt om i världen används öppna frågor, men det kallas inte alltid för just öppna frågor. För den forskning som är gjord inom detta område har forskarna påvisat att öppna frågor gynnar eleverna positivt i deras kunskapsutveckling. Vår fulla övertygelse är att öppna frågor inomgeometri kan utveckla elevernas kunskaper. Genom öppna frågor kan eleven motivera sina lösningsstrategier och genom diskussioner kan de ta del av andras tankegång vilket kan leda till ett lärande, både nu och för framtiden.

Yrkesversamma specialpedagoger har en gedigen utbildning med flera arbetsår som utbildade lärare eller förskollärare inom utbildningsverksamheter innan de blir behöriga specialpedagoger. Trots det påtalar flera forskare att det ändå inte finns riktigt tydliga arbetsbeskrivningar eller tillräckligt med forskning om vad en specialpedagog faktiskt arbetar med. Med anledning av den otydligheten var syftet med den här studien att se hur verksamma specialpedagoger beskriver sin yrkesroll i den utbildningsverksamhet de arbetar i. De frågeställninigar som respondenterna har hjälpt till att besvara är; Vilka arbetsuppgifter beskriver respondenterna känntecknar deras yrkesuppdrag som specialpedagoger? Vad upplever specialpedagoger att det finns för möjligheter i det specialpedagogiska yrkesuppdraget? och Vilka hinder möter specialpedagoer i sin yrkesroll? För att svara på ovanstående frågor gjordes det en kvalitativ studie med hjälp av 15 semistrukturerade intervjuer. Det teoretiska perspektiven som har används för att hjälpa till att svara på frågeställningarna är det relationella-, kategoriska-, dilemma- och sociokulturella perspektivet. Resultatet av studien visar att specialpedagoger får lägga mycket tid på att ha en kommunikativ roll där de känner sig som en "spindel i nätet" genom alla samtal de har både i och utanför utbildningsverksamheterna för att kunna säkra elevernas möjligheter att tillgodogöra sig undervisningen i en tillräcklig och anpassad miljö. Studien visar även att specialpedagoger genom kvalificerade samtal kan arbeta skolutvecklande och förebyggande. Enligt respondenterna visar det sig att den specialpedagogiska yrkesrollen innehåller både ett empatiskt och lyhört förhållningssätt gentemot elever, vårdnadshavare och lärare för att skapa förståelse för uppdraget.

Sammanfattning/Abstract Skog, Patric (2022) Från politisk idé till profession i vardande. Specialpedagogprogrammet, institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och Samhälle, Malmö universitet, 90 hp.  Förväntat kunskapsbidrag Denna studie analyserar den specialpedagogiska yrkesrollens etablering och implementering sedan den infördes i början av 90-talet. Studien skapar en förståelse för vilka faktorer som har påverkat implementeringen samt analyserar vilka hinder som funnits på vägen. Den följer den politiska styrningskedjan och de beslut som fattats för att undanröja dessa hinder i syfte att stärka professionens ställning på verksamhetsnivå, vilket i denna studie utgörs av svensk grundskola.  Syfte och frågeställningar Studien syfte är att bidra med kunskap kring hur den specialpedagogiska profession formulerats och etablerats i det skolpolitiska fältet samt hur denna utveckling påverkats av de politiska beslut som tagits för att styra denna utveckling. Med ett professionsteoretiskt perspektiv analyseras vilka förutsättningar den nya professionen haft vid etableringen och implementeringen av sin kompetens, men också hur den hanterat konkurrens från andra specialpedagogiska kompetenser (fr a speciallärarna) Frågeställningarna är följande: 1. Hur har specialpedagogen som profession formerats och utvecklats under de senaste 30 åren? 2. Hur kan vi tolka och förstå utvecklingen utifrån ett professionteoretiskt perspektiv? Teori Den teori som använts för att ge denna studie en professionsteoretisk analysbas är Brantes professionsteori. Här har de fyra begrepp han använder för att definiera en professions möjlighet att verka inom sitt kompetensområde analyserats: legitimitet, förtroende, auktoritet och autonomi. Studien tittar på vilka av Brantes karakteristiska attribut som den specialpedagogiska professionen uppfyller idag.  Metod För att kunna göra denna studie där professionens utveckling över tid har stått i fokus. Har studien gjorts som en dokumentanalys av politiska styrdokument som påverkat implementeringen. Dessa beslut på skolpolitisk nivå har sedan granskats utifrån rapporter och forskning kring hur dessa genomförts och tagits emot på verksamhetsnivå, samt hur detta har utvecklats över tid.  Resultat Resultatet i studien visar på att det idag finns ett starkt stöd och förtroende för den specialpedagogiska yrkesrollens funktion från politiskt håll. Detta stöd är inte lika starkt ute i verksamheten. Men över tid har det skett en förbättring vad gäller förtroende och auktoritet. Med de senaste politiska besluten är det också tydligt att professionen är i skolan för att stanna och att yrkesrollen stärkts ytterligare från politiskt håll. Specialpedagogiska implikationer Det är tydligt att det fortfarande finns en diskrepans vad gäller den policy kring vad specialpedagoger bör göra och utbildas till, och vad de förväntas göra för arbete ute i verksamheten. Det är därför viktigt att känna till denna diskrepans och hitta sätt att förhålla sig till den. Med kunskap om detta kan aktiva specialpedagoger jobba mot att ytterligare tydliggöra yrkesrollens unika kompetens. Samtidigt viktigt att gå in i sin yrkesroll med vetskapen om att många inte känner till kompetensen och genom att med ett nätverkande förhållningssätt sprida kunskapen om den.

Sammanfattning/Abstract Carreira Jönsson, Susanna och Karlsson, Sofia (2023). Förskolans möjligheter vid språklig sårbarhet. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Syftet är att bidra med kunskap om betydelsefulla insikter och insatser i förskolan som främjar språkutveckling med fokus på barn i språklig sårbarhet. Syfte och frågeställningar Studiens syfte är att bidra med kunskap om vad några specialpedagoger och förskollärare uppfattar som centralt i det språkutvecklande arbetet i förskolans kontext i relation till barn i språklig sårbarhet. Mot bakgrund av syftet formuleras följande forskningsfrågor.• Vad i det språkutvecklande arbetet beskriver lärarna stödjer barn i språklig sårbarhet i förskolans undervisning?• Vad förstår lärarna som hinder och möjligheter i det språkutvecklande arbetet för barn i språklig sårbarhet på individ-, grupp-, och organisationsnivå? Teori Studien tar avstamp i sociokulturell teori, systemteori och utvecklingsekologisk teori.Perspektiven är viktiga att förhålla sig till för att utgå från barns språkliga förmåga i kombination med dess kontext och för att nå en progression och ett hållbart lärande. De perspektiven är också utgångspunkt i analysarbetet. Metod Studien är skriven utifrån kvalitativa semistrukturerade intervjuer för att besvara syftet. Tre förskollärare och tre specialpedagoger verksamma på olika orter intervjuades. Empirin transkriberades och resultatet analyserades utifrån en fenomenografisk analysmodell (Fejes &Thornberg, 2018). Resultat Resultatet visar att lärarna har varierade förståelser av språklig sårbarhet men alla beskriver liknade stödjande insatser. De som är centrala är lärares kunskaper om språkutveckling och hur de själva fungerar som språkliga förebilder för barnen i förskolans olika aktiviteter. De menar också att hur pedagogerna interagerar har stor påverkan på språkutvecklingen där kompletterande stödstrukturer som TAKK och bildstöd nämns som viktiga att använda pågruppnivå. En annan viktig språkutvecklande insats är att miljön är föränderlig och utgår från barnens intresse. Högläsning menar lärarna har stor inverkan på språkutvecklingen och de anser att förskolan behöver kompensera ytterligare då läsning hemma tycks ha avtagit. Som sista bidragande faktor nämner de samverkan med alla som är inblandade i barnets språkutvecklingsåsom föräldrar och olika professioner. Som hinder för arbetet lyfter lärarna svårigheter med att öka antalet förskollärare och annan personal med tillräckligt utvecklad svenska. Ett annat äratt skapa små barngrupper vilket rekommenderas, särskilt för barn i språklig sårbarhet, då barngrupperna ofta upplevs som alltför stora. Specialpedagogiska implikationer Resultatet visar på vikten av tidiga insatser och specialpedagogens roll för att understödja verksamheten med ett specialpedagogiskt perspektiv genom exempelvis handledning, observationer, kartläggning, fortbildning och själv vara språklig modell. Det specialpedagogiska perspektivet behövs för att skapa en tillgänglig lärmiljö där språkliga utmaningar identifieras och blir vägledande för att skapa ett hållbart lärande. En specialpedagogisk implikation är att stödja förskolan att alltid ha vissa grundläggande stödstrukturer vilket några i resultatet menar brukar försvinna på gruppnivå när barnet i språklig sårbarhet slutar. Pedagogiska utmaningar förutsätter väl valda didaktiska metoder och en omsorg för att förstå individen men även vilka konsekvenser det kan leda till. En samverkan hos alla lärare utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv kan bidra till en samsyn och skapa optimala förutsättningar i lärmiljön efter behov. Specialpedagogens kompetens behövs även i samverkan med föräldrar för att öka kunskaperna hos dem runt barnets behov

I dagens skola lämnar ett antal elever årskurs 9 utan godkänt betyg i matematik, trots att styrdokumenten trycker på elevens rätt att få det stöd som krävs för att nå dit. Studiens syfte är att inför vår kommande yrkesutövning som speciallärare och specialpedagog få ökad kunskap om vad som utmärker skolor där eleverna när de går ut årskurs nio under flera år i rad nått högre resultat än förväntat när det gäller måluppfyllelse i matematik samt vilka faktorer lärare, speciallärare, specialpedagoger och rektorer ser som viktiga för att kunna utföra ett gott arbete med goda resultat för alla elever. Detta är relevant då speciallärare som specialpedagoger kan ha arbetsuppgifter med koppling till utveckling av arbetet på skolnivå och det bland annat behöver ta hänsyn till lärares förståelse för sitt uppdrag. I studien fokuseras det främst på skolor som är framgångsrika i matematikundervisningen och vilka gemensamma faktorer som är utmärkande; i undervisning, i organisation, i det specialpedagogiska arbetet. Studien bekräftar bl.a. betydelsen av lärarkompetens, goda professionella relationer, varierad undervisning, att man utgår från elever kunskapsnivå samt lärares trivsel och förutsättningar för samarbete med kollegor.

I såväl läroplan som kunskapskriterier i gymnasieskolan ställs krav på att muntlig förmåga ska utvecklas och bedömas. Samtidigt finns en stor grupp elever med svårigheter att uppfylla just dessa krav. Detta kan av olika anledningar anses problematiskt, inte minst utifrån ett demokratiskt perspektiv och att det därför finns ett behov av att lyfta fram och hantera just fenomenet talängslan. En integrerad förståelse av specialpedagogik, inkludering och talängslan kan betraktas som grundläggande för att främja en demokratisk skolmiljö där varje elev ges möjlighet att utveckla sina kommunikativa förmågor och delta i samhällsdebatten. Syftet med denna studie är därför att genom ökad förståelse för elevers självupplevda talängslan bidra med kunskap om hur ett specialpedagogiskt arbete skulle kunna utformas för att möta och hjälpa dessa elever. Studien är kvalitativ och narrativa semistrukturerade intervjuer har använts. Tio elever på en gymnasieskola i södra Sverige har intervjuats. Utifrån en innehållsanalys har teman tillhörande studiens frågeställningar identifierats. Dessa teman är: Föreställningar, Skottglugg och Reaktioner, Förändring, Undvikande, Trygghetsskapande samt Förståelse. Narrativ teori samt symbolisk interaktionism har använts för att förstå resultat och analys. Resultatet av studien visar att upplevelsen av talängslan styrs av olika föreställningar kring talsituationen som i sin tur leder till reaktioner. Eleverna agerar antingen genom att på olika sätt undvika situationen eller genom försök att göra den tryggare. Betydelsen av omgivningens förståelse lyfts också som centralt för det pedagogiska bemötandet. Resultat och analys mot bakgrund av teorier och tidigare forskning har utgjort grunden för att en modell vid namn Trygg Talare utarbetats. Syftet med modellen är att lyfta fram olika aspekter av hur arbetet med talängslan utifrån ett specialpedagogiskt synsätt skulle kunna hanteras i en skolkontext. Detta med förhoppningen att stötta och vägleda skolor i arbetet med dessa elever. Modellen omfattar stegen identifiering, kartläggning, ledning och stimulans och extra anpassningar samt utvärdering. Det sistnämnda steget har illustrativt hamnat utanför modellen då fokus utifrån ett relationellt perspektiv bör ligga på de andra stegen.

Syftet med studien var att undersöka specialpedagogers och rektorers uppfattningar om handledningsuppdraget och undersöka eventuella överenstämmelser mellan uppfattningar om uppdraget och upplevelser av uppdragets genomförande i praktiken, i verksamheterna förskola och skola. Kopplingar gjordes till systemteorin. Deltagare bestod av totalt sex personer och utgjordes av två rektorer verksamma inom förskola och skola och fyra specialpedagoger verksamma inom förskola och skola. Semistrukturerade intervjuer användes som metod. Resultaten visar att specialpedagoger uppfattar handledning till andra pedagoger, handledning som en del av kollegialt lärande och handledning som fyller ett syfte/intresse som centrala delar i teori. I praktiken upplever specialpedagoger handledning på uppdrag av rektor och handledning kring utmanande barn/grupper som centrala delar. Rektorer uppfattar handledningsuppdraget som handledning till enskilda pedagoger/arbetslag, att bidra med specialpedagogisk kompetens och som ett främjande och förebyggande arbete. I praktiken upplever rektorer handledningsuppdraget som handledning av personal utifrån enskilt barn/grupp och samverkan med myndigheter och vårdnadshavare. Skillnader mellan verksamheterna förskola och skola i teori berör områden som särskilda undervisningsgrupper och specialpedagogens fördjupning. I praktiken framträder skillnader i områden som berör undervisning. Slutsatsen är att samsyn, relationer och ett främjande och förebyggande arbete är kritiska aspekter för specialpedagogens handledningsuppdrag i båda verksamheterna. Resultaten diskuteras i relation till tidigare forskning och teori. Förslag på implikationer och framtida forskning ges. / <p>.</p> / .

Föreliggande studie beskriver de barn som upplevs ha ett normbrytande beteende i förskolan och som bemöts av uppfattningen och strävan från pedagogerna att barnets beteende bör förändras (Ohlsson, 2022). Enligt Lutz (2021) är pedagogernas förhållningssätt helt avgörande, där ett gott bemötande många gånger ökar barnens chanser att lyckas. Ett uppmärksammat problematiskt uttryck som studien grundar sin undersökning på, är pedagoger som enbart ser till barnets brister och drar direkt paralleller till att det skulle vara en bakomliggande diagnos på grund av barnets normbrytande beteende. Syftet är att bidra med kunskap om den påverkan ett specialpedagogiskt förhållningsätt har i mötet med barn som upplevs ha ett normbrytande beteende.  Metoden som användes i föreliggande studie var kvalitativa intervjuer utifrån fokusgrupper med urvalet förskolelärare. Resultatet bearbetades utifrån en tematisk innehållsanalys (Braun &amp; Clarke, 2006) och vilar på ett kategoriskt, punktuellt och relationellt teoretiskt ramverk med förankring i begreppen relationellkompetens och relations pedagogik. Studiens slutsats visar att å ena sidan är förskollärarna medvetna om betydelsen av ett gott förhållningssätt i mötet med ett upplevt normbrytande beteende i förskolan. Å andra sidan visar studien att, oavsett hur intresserade förskollärarna är av ett specialpedagogiskt förhållningssätt så lyckas de inte med att bemöta alla barns behov/svårigheter om inte förutsättningarna för det finns eller går att skapa. Det som förskollärarna eftersökte var kvalité i ledningen samt resurser och kompetensutveckling för att hantera och bemöta barn som upplevs ha ett normbrytande beteende. Konsekvenserna som uppmärksammats i studien är när personalen inte får det stöd som krävs, som tillräcklig specialpedagogisk kompetensutveckling eller tillgång till specialpedagog. Även andra faktorer som stress, stora barngrupper och för lite personal bidrar till att pedagogerna i förskolan inte alltid reflekterar över sitt förhållningssätt och dess påverkan i mötet med ett upplevt normbrytande beteende hos barn.