Otydliga uppdragsbeskrivningar för specialpedagoger bidrar till ökad stressnivå och arbetsbelastning, det leder också till minskad motivation och vilja till att stanna inom yrkesrollen. Specialpedagogens uppdrag benämns heller inte i styrdokument, detta har resulterat i att yrkesrollen ofta blandas ihop med speciallärare och innebär att de utför arbetsuppgifter som inte anses ingå i uppdraget eller rollen för en specialpedagog. Syftet med föreliggande studie har varit att få kunskap om hur specialpedagogers roll och arbetsuppgifter i skola och förskola kan se ut, samt vad det får för konsekvenser att specialpedagogens uppdrag är otydligt formulerat i styrdokument. Frågeställningarna handlar om hur specialpedagoger och skolledare beskriver de praktiska arbetsuppgifterna i förskola och skola samt vad specialpedagoger och skolledare menar att det fått för konsekvenser att specialpedagogens uppdrag är otydligt formulerat i styrdokument. För att få svar på syfte och frågeställningar präglas studien av ett kvalitativt angreppsätt med semistrukturerade frågor.  Resultaten i studien visar att specialpedagogernas praktiska arbetsuppgifter i skola och förskola är mångfacetterade. Arbetsuppgifterna som beskrivs utföras handlar bland annat om att genomföra kartläggningar, förebyggande arbeten, utvecklings- samt uppföljningsarbeten samt vara en handledande och vägledande pedagog till övriga i verksamheten som känner behov av specialpedagogisk kompetens. En framtydande konsekvens av att uppdraget är otydligt formulerat i styrdokument innebär att arbetsuppgifterna riskerar att blandas ihop med en speciallärares. Slutligen betraktas skolledaren ha det huvudsakliga ansvarsområdet kring utformning av uppdraget och tidfördelning, enligt resultatet upplever flertalet specialpedagoger hög autonomi eftersom de känner att de styr och formar arbetsdagarna individuellt.

Syftet med denna studie är att belysa speciallärares och specialpedagogers syn på samverkan med elevassistenter i grund- och gymnasiesärskola. Studiens empiriska material utgörs av sex semistrukturerade intervjuer med lärare i grund- och gymnasiesärskola och som alla har en påbyggnadsutbildning antingen till specialpedagog eller speciallärare med specialisering mot utvecklingsstörning. Med utgångspunkt i kvalitativ metod och inspiration av hermeneutik, genomförs en analys med startpunkt i kartläggningsmetoden för vidare tolkningsarbete med stöd i den hermeneutiska spiralen med ambitionen att besvara studiens centrala forskningsfrågor. Resultatet visar att lärare i grund- och gymnasiesärskola beskriver en arbetssituation där lärare förväntas planera och leda undervisning utifrån elevernas enskilda behov samt att leda och involvera elevassistenter i det pedagogiska uppdraget. Speciallärarnas beskrivningar av samverkan har tolkats och presenteras utifrån kategorierna: Intentionella förutsättningar, Organisatoriska förutsättningar, Interpersonella förutsättningar och Kompetensbaserade förutsättningar. Avslutningsvis diskuteras bland annat lärares funktion som länk mellan teoretiskt formulerade kunskapsmål och undervisningsaktiviteter. Huruvida skolans kunskapsuppdrag uppfylls tolkas vila på lärares förmåga att handleda elevassistenter vilket problematiseras i och med att lärares specialpedagogiska kompetens då medieras via elevassistenter innan den når eleven i undervisningsaktiviteter.

Denna uppsats handlar om specialpedagoger och speciallärare. Uppsatsen berör vilka arbetsuppgifter professionerna själva anser att de har och utför med fokus på läs- och skrivutveckling. I litteratur och forskning som använts i uppsatsen framträder ett smalt fält där väldigt lite finns att tillgå i ämnet kring hur de specialpedagogiska yrkesrollerna har sin arbetsfördelning samt hur speciallärare och specialpedagoger beskriver och upplever dessa. Syftet med uppsatsen var därför att undersöka och utveckla kunskap om vilka uppgifter speciallärare och specialpedagoger beskriver att de har i sitt arbete. Undersökningen baseras på åtta olika intervjuer fördelat på fyra speciallärare och fyra specialpedagoger. Teoretiska utgångspunkter utgörs av Abbotts (1988) resonemang om fördelning av arbete och begreppet gränsarbete (Liljegren, 2008). Resultatet påvisar två yrkesroller som är skilda från varandra men samtidigt arbetar med samma och liknande saker i olika omfattning. Speciallärarna upplever sin egen yrkesroll och arbetsuppgifter som ostrukturerad medan specialpedagogerna upplever sig trygga i sin yrkesroll och arbetsuppgifter.

Studiens syfte är att undersöka om utvalda lärosäten genom sitt utbildningsinnehåll, på ett likvärdigt sätt, förbereder blivande specialpedagoger för uppdraget som utvecklingsledare. Forskningsfrågorna är ”Fokuserar olika svenska lärosäten i samma utsträckning på begreppet specialpedagogen som utvecklingsledare? Om inte: Vad skulle det kunna bero på?”.För att finna svar på forskningsfrågorna studeras utbildningsdokument från fyra lärosäten. De metoder som används är innehållsanalys och kvalitativ textanalys. Studien är teoretiskt förankrad i verksamhetsteori, men då endast dokument har studerats kan vi bara säga oss vara inspirerade av denna teori.Studiens resultat visar att utvalda lärosäten, utifrån dokumenten, inte på ett likvärdigt sätt förbereder blivande specialpedagoger för uppdraget som utvecklingsledare. Lärosätena fokuserar inte begreppet specialpedagogen som utvecklingsledare i samma utsträckning. Med inspiration från verksamhetsteori har denna studie försökt förklara orsakerna till skillnaderna. Utifrån verksamhetsteori kan rimligen antas att det på de olika lärosätena finns aktörer som uppfattar utbildningens syfte på olika sätt.Studien har handlat om att kartlägga ett område som inte studerats i så stor utsträckning. Ytterligare studier behövs inom detta område för att kunna se om skillnaderna också existerar i praktiken.Vi tror dock att studien kan bidra till diskussioner om specialpedagogens roll som utvecklingsledare på de olika lärosätena, eller till diskussioner om autonomi kontra likvärdighet i professionsutbildningar.

Samhällets sociala struktur har förändrats under de senaste decennierna och strukturförändringarna har påverkat skolans lagar och förordningar. Skolan har behov av nya former av pedagoger och dit hör specialpedagogen. Nya professioner inom skolans verksamhet har inneburit förändrade pedagogiska arbetssätt.Idag har speciallärare på många skolor ersatts av specialpedagoger. Syftet med vårt arbete har varit att se hur specialpedagogens roll ser ut i lokala och centrala resursteam i den integrerade skolan, att undersöka och kartlägga vilket stöd mentorer/klasslärare söker hos specialpedagog. Vi har gjort våra undersökningar på skolor i två olika kommuner i Skåne. Vårt syfte har varit att undersöka vilket stöd specialpedagogerna rekommenderar och om stödinsatserna ger något resultat. Med hjälp av enkätundersökning och intervjuer vill vi ge en bild av hur specialpedagogens arbete fungerar ute i skolorna. Våra resultat visar att många lärare har insett specialpedagogens betydelse för sin egen undervisning men vid intervjuerna framkommer ofta önskan om både speciallärare och specialpedagog. Lärare är i behov av kompetensutveckling i specialpedagogik för att känna sig säkra i den integrerade undervisningen. / The role of the special education teacher in the integrated school

Malmö högskolaLärande och SamhälleSkolutveckling och ledarskapSpecialpedagogikVårterminen 2012AbstraktNesic, Anna & Åkesson, Christel (2012). Om vi skalar…en studie om synen på specialpedagogikens inre. (I we peel… a study on the perception of special education internal).Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärande och Samhälle, Malmö högskola.Syftet med vår studie har varit att undersöka vad kärnan i specialpedagogik är. Vi ville se vilka uppfattningar som finns om vad en specialpedagog bör lägga stor vikt vid i sitt arbete och vad som uppfattas som specialpedagogisk verksamhet. Vi har haft funderingar på vad som är så speciellt med specialpedagogiken och velat undersöka hur en specialpedagog verkligen arbetar. Hur uppfattas specialpedagogens arbete av de övriga pedagogerna, finns det samstämmighet i synen, vad anser ledningen om specialpedagogik och hur kan vi bäst bemöta varje individ vi möter. Detta är några av delarna som arbetat med när vi skalat och förhoppningsvis närmat oss kärnan i specialpedagogiken.Vi valde att göra en kvalitativ undersökning med hermeneutisk forskningsanalys med avstamp i KASAM och Vygotskijs sociokulturella teori.Undersökningen resulterade dels i att specialpedagogen måste marknadsföra sitt yrke och dels måste lägga stor vikt vid att se varje individ. Det mest väsentliga i arbetet med människor är:”Att skapa relationer”Nyckelord: handledning, individ, KASAM, relationer, specialpedagog. / Malmö University Learning and Society School Development and Leadership special Education Spring semester 2012 abstract Nesic, Anna & Akesson, Christel (2012). If we peel ... a study on the perception of special education within. (I Thank peel ... a study on the perception of Special Education internal). School Development and Leadership, Special Education, Learning and Society, Malmö University. The aim of our study was to investigate the essence of special education is. We wanted to see what perceptions that exist about what a special education teacher should attach great importance to their work and what is perceived as special needs education. We have had concerns about what is so special about special education and wanted to explore how a special education really works. How is special education work of the other teachers, there is consistency in the approach, what is the management of special education and how can we best respond to every individual we meet. These are some of the parts that worked when we peeled and hopefully closer to the core of special education. We chose to do a qualitative study of hermeneutical research analysis builds on KASAM and Vygotsky's sociocultural theory. The investigation resulted partly in the special education teachers must market their profession and also must attach great importance to see each individual. The most essential in the work of people are: "Building relationships" Keywords: tutorial, individual, KASAM, relationships, special education.

Sammanfattning Jakob Ewa (2017), Hur upplevs handledning? En studie om hur handledning upplevs av handledare och de som handleds i skolan. Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragDenna studie riktar sig till alla som arbetar inom skolan och avser att bidra med en ökad förståelse mellan olika parter inom organsationen, men också ökad förståelse för handledning. Genom att olika yrkesgrupper inom skolan får delge sina upplevelser av handledning, så är min bild att tiden kan effektiviseras, samarbetet öka och på så vis även måluppfyllelsen höjas.Syfte och frågeställningarStudien innefattar information om skolans organisation med dess olika yrkesgrupper och om hur handledning i skolan används. Det övergripande syftet är att se hur specialpedagoger och förstelärare ser på och talar om sin handledarroll samt hur de beskriver samverkan och fördelning av uppdraget. Studien syftar även till att skapa kunskap kring hur lärare som blir handledda ser på handledning från specialpedagoger och förstelärare samt vad handledaruppdraget beskrivs vara på de valda skolorna utav dessa tre grupper. Frågeställningarna är således inriktade på vad handledaruppdraget beskrivs vara för specialpedagoger och förstelärare, hur det fördelas och samverkas i skolan samt upplevelsen av handledning från både de som handleder och de som handleds.Teori Studien utgår från systemteorin enligt Gjems (1997) tolkning, vilket innebär att man tittar på handledning i skolan som en helhet. Helheten påverkas olika beroende på var det sker en förändring och systemets unika delar berör i sin tur de andra systemdelarna som har en gemensam nämnare. Systemteorins centrala begrepp såsom sociala system, helhet, relationer, cirkulation, ”här och nu”-tänkande och kvalitet, är återkommande i undersökningen.Metod Forskningsanasatsen är av både fenomenologisk och hermeneutisk karaktär, då människors upplevelser och erfarenheter av deras verklighet undersöks, samt att studien försöker svara på vad det är som visar sig i resultatet och vad innebörden i det är, det vill säga att tolka något som inte är uppenbart utan att söka efter en absolut sanning. Metoden är kvalitativ och avser intervjuer med specialpedagoger, förstelärare och lärare från tre skolor i samma kommun. Resultat I resultatet framkommer det att handledning är något givet i en specialpedagogs och förstelärares yrkesroll, men samtidigt ett begrepp som definieras olika. Det är framför allt undervisande handledning som finns på skolorna och lärarna efterfrågar en mer konsultativ handledning med råd och tips. Det framkommer även att handledning upplevs ta mycket tid och tidsbristen i kombination med en otydlighet kring specialpedagogers och förstelärares uppdrag samt dålig framförhållning från ledningen skapar dåliga förutsättningar för en fungerande handledning. Vidare visar det sig att specialpedagogerna har en större samsyn kring handledningens syfte, mål och utformning än förstelärarna.Implikationer Efter att ha gjort studien så har jag förstått att handledning i första hand måste definieras lika av alla parter för att bli framgångsrik. Utöver det kräver handledning kommunikation, kontinuitet, regelbundenhet, delaktighet, meningsfullhet, relationsskapande, samverkan och ett tydligt ledarskap samt klargörande arbetsbeskrivningar för all personal. I min roll som specialpedagog kommer jag att se till att dessa förutsättningar på skolan där jag arbetar finns. Med rätt förutsättningar menar jag även att det finns tid till för- och efterarbete, så att hela proceduren inte görs halvdant, vilket varit min uppfattning när jag fått ta del av intervjupersonernas upplevelser och när jag ser på de gånger som jag själv handletts.

Specialpedagogens roll i skolutveckling. Från vision till vardag.Syftet med vårt arbete är att undersöka specialpedagogens roll när det gäller skolutveckling, utifrån ett skolledarperspektiv.Vi vill undersöka i vilka typer av skolutvecklingsfrågor specialpedagogisk kompetens efterfrågas. Vi har därför valt att intervjua tio rektorer, för att få deras syn på hur de använder sig av den specialpedagogiska kompetensen. Resultatet av vår undersökning visar att det finns ett stort behov av specialpedagogisk kompetens inom skolutvecklingsområdet. Visionen om en skola för alla ställer nya krav på de verksamma inom skolan. Förändringar inom verksamheter tar tid och för att det ska ske en förändring inom hela skolsystemet måste mål och visioner vara väl förankrade hos alla verksamma inom skolan. / The function of the special needs educator in educational development. From ideology to praxis.

Syftet är att undersöka personalens erfarenheter av arbetssätt och metoder i förskolan för att möta flerspråkiga barn i förskolan / The staff´s view of the work with multilingual children in integrated pre-school envirements

AbstraktFredrik Höglund och Lotta Wemmert Lundin (2010)Samtalets förutsättning och funktion mellan specialpedagog och rektor (The condition and function of the conversation between special pedagogue and headmaster)Skolutveckling och ledarskap, Malmö högskolaSyftet med denna studie har varit att ta reda på vilken förutsättning och funktion samtalet mellan specialpedagog och rektor har. Detta har vi gjort genom att använda tre delfrågor; vad samtalar specialpedagog och rektor om? När uppfattar specialpedagog/rektor att samtalen varit bra? Samt vad efterfrågar specialpedagog/rektor för att göra samtalet bättre? Undersökningen var utpräglat kvalitativ och vi använde oss av intervjuer med såväl specialpedagoger som rektorer. Inom ramen för detta tar vi upp en fenomenologisk metodteori vilken framförallt får fungera som organiserande princip. Från början var vår avsikt inte att belysa specialpedagogens yrkesroll utan enbart ha fokus på samtalet och dess innehåll. Det var dock omöjligt att bortse från yrkesrollen, då resultat visade att rektors syn på denna är avgörande för såväl samtalets innehåll som genomförande. Sammanfattningsvis har vi i vår studie nått slutsatsen att anledningen till att specialpedagog och rektor samtalar, beror på vilken funktion specialpedagogerna har på sin arbetsplats samt rektors syn på det specialpedagogiska uppdraget. Nyckelord: fenomenologi, giltighetsanspråk, Habermas, intentionalitet, intervju, kommunikativt handlande, rektor, samtal, specialpedagog, uppfattning, yrkesroll