The purpose with this thesis was to study the special pedagogical perspectives that stood out in documents written by the special teachers in preschool. In order to maintain the thesis research questions a text analysis was carried out on the document “Handledningssamtal” that was used by the special teachers in their contact with the teachers in preschool. The documents were analyzed based in the special educational perspectives and the results and measures from the analysis were divided into three levels; individual, group and organizational level. Finally a study of the connection between the analysis and the measures was carried out and the result was reported in a typology schedule inspired by earlier research. The result of the text analysis indicated that the special educational perspective that dominated was the relational (environmental) perspective. The level that was most frequent in the investigations was the individual level since half of the documents reported that the problems discovered were to be found on this level. The most measures were taken at both the group level and individual level. The most common connection between investigation and measure were individua lneeds/measures belonging to the environment.

To talk about, talk to or with children. A conversation between a child and its teacher should be more than the teacher telling the child what to do, how to act. It should be more like a respectful and reverent meeting between two people where the adult sets the tone. The purpose of this research is to investigate teachers' experiences of conversations with children in need of special assistance. Our issues: What do teachers say about how they meet children in need of support? How do teachers response to students who are in difficulty? What ability have teachers and their school's to meet children in need of support and what appear to be particularly important or problematic issues for them in that work? In order to find some answers to our questions we interviewed ten teachers at two schools. Some of the teachers told us that they would really like to have more of relationship building, empathetic conversations with children, but felt that the school structure, form, and the working conditions prevented them. Other teachers felt that it was not their job to take the time to converse with individual children. Good relations between teachers and children may be crucial for the child´s ability to succeed and to thrive in school. Especially when a child is in any kind of difficulty, it is important that there is someone who listens and tries to understand how to customize something for the better.

No description available.

Syftet med den här studien är att få en fördjupad förståelse till vad det är som gör att pedagoger och specialpedagoger, inom förskolans verksamhet, upprättar särskild dokumentation kring barn i behov av särskilt stöd, när det inte finns någonting i uppdraget som gör gällande att så ska göras. Två frågeställningar har varit vägledande under arbetets gång; ”Vilka skäl finns för särskild dokumentation av barn i behov av särskilt stöd?” och ”Hur motiverar pedagogerna sitt val av den form av dokument som de använder sig av när de dokumenterar kring barn i behov av särskilt stöd?”   Denna kvalitativa undersökning bygger på sju intervjuer med förskollärare och specialpedagoger, verksamma i förskolan. Arbetet har tolkats ur ett hermeneutiskt perspektiv, vilket har inneburit att med utgångspunkt från informanternas berättelser, försöka förstå och tolka deras sätt att tänka, deras åsikter och handlande när det gäller dokumentation kring barn i behov av särskilt stöd. Resultatet har speglats genom Moira von Wrights teorier om det punktuella och det relationella perspektivet, som i denna studie handlar om hur pedagogerna ser på barnet.   Resultatet visar att sex av de informanter som medverkat i studien dokumenterar mer eller tydligare, kring barn som ses som i behov av särskilt stöd. Ett av skälen till särskild dokumentation uppges vara att genom att följa och dokumentera barnens utveckling och lärande extra noga, så synliggörs barnets behov och därigenom kan insatser och åtgärder planeras och genomföras för att underlätta och stödja barnet i dess utveckling. I dokumenten skrivs bland annat åtgärder och insatser på organisations-, grupp-, och individnivå in. Dokumentationen kring barn i behov av särskilt stöd upplevs vara ett stort stöd för pedagogerna i deras arbete med barnen. Ytterligare ett skäl till den särskilda dokumentationen är att den tjänar som underlag i samtal med föräldrar, förskolechef och barnteam, i samverkan med andra samhällsinstanser så som barnhälsovården, BUP och HAB och i övergången till förskoleklassen eller skolan

I svensk grundskola hade innevarande läsår 51400 elever ett åtgärdsprogram. Med tanke på mängden text som skolan producerar om en elev genom skolåren är det av vikt att reflektera över vad som skrivs. Skriva bra åtgärdsprogram är en utmaning då det handlar om elever i en redan utsatt position där inte utanförskapet ytterligare ska förstärkas. Detta gör formulering av insatserna i sig och var de förläggs viktiga. Urvalet, 55 åtgärdsprogram från årskurs 3 från en skolenhet i mellansverige, analyserades med metoden summativ innehållsanalys. Studien undersöker förekomsten av matematik i åtgärdsprogram. Syftet är att analysera fördelningen av det matematiska innehållet i  procedurkunskap respektive konceptuellt kunskap. Dessutom är syftet att analysera på vilken nivå: individ, grupp och organisation, stödet förläggs samt vilka specialpedagogiska perspektiv; kompensatoriskt, kritiskt och dilemma, som framkommer ur texten.   Resultatet visar att 27 åtgärdsprogram innehåller matematik. Sammanfattningsvis syns flera perspektiv i de flesta åtgärdsprogram med information om det matematiska innehållet, vem som ska hjälpa eleven och var eleven ska få hjälpen och till viss del hur stödet ska ges. Däremot gör stora målformuleringar i åtgärdsprogram dem oklara i vilket det matematiska innehållet är samt hur undervisningen ska förändras för att möta elevens behov.

Syftet med studien är att undersöka hur olika högstadieskolor utformar extra anpassningar för elever i läs-och skrivsvårigheter eller dyslexi inom ramen för den ordinarie undervisningen. Vidare är syftet att undersöka hur de extra anpassningarna i text relateras sett utifrån ett inkluderingsperspektiv för elever i läs - och skrivsvårigheter eller dyslexi.Studiens teoretiska utgångspunkt är det inkluderande perspektivet i språkfrämjande miljö. Centralt i detta perspektiv är intresset för hur individer och grupper tillägnar sig språkkunskaper och språkutveckling i samspelet mellan individ och kollektiv. Studien utgår från innehållsanalys. Innehållsanalys innebär att man på ett systematiskt sätt analyserar dokument utifrån kategorier vilka är utformade i förväg. Studien kombinerar kvantitativ och kvalitativ forskning där den kvantitativa aspekten berör systematiseringen av extra anpassningar och den kvalitativa aspekten belyser extra anpassningar i relation till specialpedagogiska perspektiv. Det empiriska materialet består av insamlad dokumentation av extra anpassningar för elever i läs-och skrivsvårigheter eller dyslexi. I studien används Nilholms individ/kompensatoriska perspektiv (2007) respektive Ahlbergs relationella perspektiv (2013) på specialpedagogik som analysverktyg.Resultatet visar att dokumentationen av de extra anpassningarna omfattas såväl av både tekniska hjälpmedel som av elevnära insatser. Insatserna syftar till att stärka och kompensera läsförmåga för elever i läs-och skrivsvårigheter eller dyslexi och därmed minska risken för utanförskap och negativa läs-och skrivutvecklingen. Vikten av lärare med kompetens kring läs-och skrivutvecklande arbete framgår tydligt av tidigare forskning. I resultatet framkommer vikten av lärarkompetens på så sätt att utformningen av extra anpassningar för elever i läs-och skrivsvårigheter eller dyslexi faller på lärarens undervisning inom ramen för den ordinarie undervisningen. Läraren behöver därför ha kunskap om vilka anpassningar som är lämpliga för elever i läs-och skrivsvårigheter eller dyslexi för att kunna tillrättalägga undervisningen utifrån elevernas behov. Analysen visar att utformningen av de extra anpassningarna är av såväl kompensatorisk som elevnära art, vilka tillsammans fungerar väl som framgångsfaktorer för elever i läs-och skrivsvårigheter eller dyslexi och kan leda till en gynnsam inkluderad läs-och skrivundervisning.

Syfte: Syftet med studien är att synliggöra några speciallärares och specialpedagogers arbete med elever i matematiksvårigheter i grundskolan med avseende på deras syn på orsaker till matematiksvårigheter, arbetet med kartläggning och åtgärder samt visioner med sitt arbete. Våra frågeställningar är: Hur ser några speciallärare och specialpedagoger på orsaker till elevers matematiksvårigheter? Hur identifierar och kartlägger några speciallärare och specialpedagoger elevers svårigheter i matematik? Hur arbetar några speciallärare och specialpedagoger med elever i matematiksvårigheter? Vilka visioner har några speciallärare och specialpedagoger om sitt arbete med elever i matematiksvårigheter?   Metod: Studien har en kvalitativ ansats med halvstrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Intervjuer genomfördes med sexton speciallärare, specialpedagoger och lärare i sex kommuner.   Resultat: Studien visar att speciallärare och specialpedagoger ser på orsaker till matematiksvårigheter som individbundna men betonar också undervisningens betydelse för elevernas utveckling i matematik. Flertalet uppger att de använder olika tester vid kartläggningen men få menar att de använder sig av intervjuer eller tittar på undervisningen. Åtgärder som beskrivs är oftast riktade till den enskilde eleven i en-till-en-undervisning eller i liten grupp. Beträffande deltagarnas visioner kring sitt arbete med matematiksvårigheter framkommer en önskan om ett ökat samarbete och delaktighet på olika nivåer.   Slutsatser: De speciallärare och specialpedagoger som deltagit i studien utrycker att arbetet med matematiksvårigheter är komplext och att formerna för det särskilda stödet skulle kunna utvecklas om samarbete och delaktighet på olika nivåer ökar. Speciallärarna och specialpedagogerna har en viktig roll för att utveckla detta arbete i skolans verksamhet.

Syftet med studien är att få en ökad förståelse för speciallärares/specialpedagogers delaktighet och syn på läsa-skriva-räkna-garantin samt hur garantins resultat överlämnas vid övergångar. Studien har en kvalitativ forskningsansats och utgår från fokusgruppsintervjuer med 21 speciallärare/specialpedagoger som arbetar inom förskoleklass till årskurs 3. Resultatet visar att samtliga deltagare tycker att garantin är bra eftersom den ska garantera tidiga stödinsatser. Det visar även att den största delaktigheten sker vid genomförandet av bedömningsstödet i årskurs 1 och de nationella proven i årskurs 3. Studien synliggör att analysen av de olika delarna i garantin behöver utvecklas. Deltagarna ser en möjlighet att utveckla lärares undervisning med hjälp av analysen. Detta bör ske i samråd med specialpedagogisk kompetens. Den största svårigheten med implementering och genomförande av garantin är skolans organisation och brist på tid. Speciallärarna/specialpedagogerna känner att de är för få och de därför måste prioritera sin tid. De upplever också att deras kompetens inte alltid används på rätt sätt. För att tidiga stödinsatser ska kunna sättas in måste det organisatoriskt ges rätt förutsättningar.

Alla elever ska ges goda möjligheter till utveckling och lärande samt en likvärdig utbildning oavsett i vilken skolform de undervisas. För elever med exempelvis intellektuell funktionsnedsättning eller svag teoretisk begåvning kan integrering i annan skolform bli aktuell. Studien syftade till att bidra med kunskap om integrerade elevers skolsituation i respektive skolforms lärmiljö genom frågeställningarna; vad är framgångsfaktorer men även hinder för de integrerade elevernas sociala utveckling och lärande och vilka stödinsatser behöver respektive skola erbjuda för elevernas välmående och utveckling? Vi ämnade även undersöka anledningar till integrering samt hur samverkan sker mellan grund- och grundsärskola. Studien har en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer genomförts för ta reda på vilka åsikter och erfarenheter 12 rektorer, speciallärare och lärare verksamma i grund- och grundsärskolan har kring organisationen med integrerade elever. Resultatet har analyserats utifrån ett kategoriskt-, relationellt- och dilemmaperspektiv samt det salutogena perspektivet/KASAM. Studiens litteraturgenomgång belyser komplexiteten med att undervisa elever i behov av särskilt stöd och ställer stora krav på lärmiljö och lärarkompetens. I resultatet framkommer att grundsärskolans organisation, lärmiljöer och kompetens ger goda förutsättningar för elevernas lärande och sociala utveckling. Ambitionen hos lärare och rektorer i grundskolan är att tillämpa adekvata stödinsatser och tillgängliga lärmiljöer men det saknas organisatoriska förutsättningar. Slutsatser är att grundsärskolans pedagogik behöver implementeras i grundskolan genom samverkan och fler speciallärare behövs.

Syftet med vår studie är att undersöka förskollärares och specialpedagogers erfarenheter av hur barn med autism upptäcks och vilka åtgärder de vidtar för att hjälpa och stötta barnet. Enligt förskolans styrdokument ska inte barn behöva en diagnos för att få det stöd och de resurser som deras speciella behov kräver. Alla barn ska få en utbildning som är utformad och anpassad så att de utvecklas så långt som möjligt. För att undersöka förskollärare och specialpedagogers erfarenheter användes kvalitativa intervjuer som metod. Intervjuerna genomfördes med fyra förskollärare och fyra specialpedagoger verksamma inom förskolan och habiliteringen. Studien har fyra frågeställningar och dessa frågeställningar är: vilka erfarenheter och kompetenser anser förskollärare och specialpedagoger är viktiga för att upptäcka tidiga symtom hos barn, hur går förskollärare och specialpedagoger vidare när de upptäcker sådana symtom hos barnen, vilka behandlingsmetoder tillämpas för barn med autism? och vad avgör vilken behandlingsform som det autistiska barnet får? I resultatet finns tecken på att NPF uppmärksammas mer än tidigare men att det behövs specialpedagogisk kompetens för att kunna uppmärksamma och se vad barn med autism behöver för stöd för att komma framåt i sin fortsatta utveckling. Avvikande ögonkontakt och brist på kommunikation samt svårigheter kring samspel anses som de mest framskridande tecknen på autism. En bra dialog med kollegor och vårdnadshavare är den mest framträdande förutsättningen för att lyckas i arbetet med autistiska barn. Det saknas resurser för att kunna arbeta med tidiga insatser på ett önskvärt sätt, inte minst för att barnet ska få den intensivträning som habiliteringen åberopar.