Syftet med studien är att belysa pedagogers erfarenheter kring språkutvecklande arbetssätt i förskolorinom Haparanda kommun samt att bidra med kunskap om detta arbetssätt. Genomtänkta strategierför undervisningen behövs för att stödja och utveckla språkutvecklingen hos alla barn genom enspråkplan som Haparanda kommun har. Studien utgår från följande forskingfrågor: Vilka erfarenheterlyfts av pedagogerna av att arbeta med den gemensamma språkplanen? Vilka arbetssätt använderpedagoger för att stimulera språkutveckling? Utgångspunkten för studien är det sociokulturellaperspektivet på lärande och utveckling. Vygotskijs sociokulturella perspektiv fokuserar på socialtsamspel för lärande och utveckling och ser detta som en ständigt pågående process. Studien utgårifrån en kvalitativ forskningsansats med en intervju som datainsamlingsmetod. Kunskap omspråkutvecklande arbetssätt kommer till nytta för blivande pedagoger men även för redan verksammapedagoger inom förskolan. Resultat visar på en ökad medvetenhet hos pedagogerna kring hur deanvänder språket i det dagliga arbetet. Det handlar om det verbala språket likväl som andrakommunikationsmöjligheter. Resultatet visar även betydelsen av kollegialt lärande. Slutligenuppmärksammas förskolans viktiga roll när det gäller barns språkutveckling. Alla intervjuadepedagoger lyfter det sociala samspelet som viktigt för barnens språkutveckling.

Detta arbete tar sin utgångspunkt i att jag arbetar på en skola där en stor del av eleverna har utländsk bakgrund. Senaste PISA- studien visar att grupper med utländsk bakgrund presterar på lägre nivå i matematik och detta var något som även visade sig på vår skolas resultat på nationella proven i matematik. Utifrån detta bestämde jag och min kollega oss för att förändra vår matematikundervisning. Detta blev en två och ett halvt år lång inter-vention där syftet var att undersöka om en ökad måluppfyllelse kan nås i matematik ge-nom en förändrad undervisning från lärobokscentrerad till språkutvecklande.Metoden i detta arbete byggde på en kvalitativ del- en fallstudie där jag studerat en grupp elever i ett klassrum under ett längre tidsperspektiv. Fallstudien bygger på observationer och tar sin grund i Cummins språkteori. Genom den och andra teorier om språkutveck-lande arbetssätt har eleverna erbjudits en språkutvecklande undervisning i matematik utan läromedelsbok.Resultatet blev att över 90% av eleverna nådde kravnivån för enkla problem 2023 vilket i jämförelse med tidigare år visar en ökning i måluppfyllelse med i snitt ca. 20%. Lik-nande resultat har inte setts på skolan sedan 2015 vilket tyder på att den strukturerade språkliga undervisningen har givit önskad effekt. Resultatet har inte hög reliabilitet och det går inte att dra generella slutsatser eftersom uppgifterna på proven genom åren inte är identiska samt att endast en del på de nationella proven undersökts. Andra aspekter som kan ha spelat in för det ökade resultatet kan ha varit att vi varit två lärare i samma klass vilket gett oss större möjligheter att fånga upp elever som behövde få mer stöd inom något område.

Syftet med min studie är att undersöka hur elever med svenska som andraspråk upplever ett språkutvecklande arbetssätt i geografi. Jag ville vidare undersöka hur eleverna upplevde att arbeta med det som kallas Denvermetoden inom geografiundervisning. Denna metod går ut på att med hjälp av de olika kartorna i kartboken beskriva en plats ellerett område. Detta ville jag ställa i relation till elevernas upplevelse av att arbeta med en lärobok i geografi. Vidare ville jag också undersöka deras upplevelse av förståelse för geografiska begrepp när de arbetat med Denvermetoden istället för att arbeta med läroboken. Eleverna går på språkintroduktionsprogramet och har ingen tidigare skolerfarenhet. De är alla mellan 18 till 20 år gamla. De har gått på detta program i cirka två år och nått upp till kunskapskraven för årskurs 6i svenska som andraspråk och läser mot målen för årskurs 9 i svenska som andraspråk. Eleverna har deltagit i sex lektioner, där två lektioner var en introduktion till Denvermetoden och fyra lektioner var själva uppgiften. I undersökningen har jag använt mig avhalvstrukturerade gruppintervjueroch uppföljning med enskilda intervjuer med varje informant, för att ta del av elevens upplevelseav arbetsättetoch sinupplevelse avutveckladbegreppsförståelse. Resultatetpåvisar att elevernaärpositivatill arbetssättet men att de inte enbart vill arbeta med Denvermetoden. Forskning i språkutvecklande arbetssätt bekräftar att en varierande interaktiv arbetsgång med både öppna frågor och textbearbetning är en framgångsfaktor för elever med svenskasom andraspråk. Vidare upplevdeeleverna att de har lättare att förstå de geografiska begrepp som ingick i studien, då de kunde visualisera begreppen med hjälp av kartboken. Detta gällde för alla begrepputom för längd-och bredgrad. Dessa begrepp kan vara svåraatt förstå utifrån plana kartor som finns i en kartbok. Studien påvisar att de begrepp som konkret kan förstås med stöd av kartbilderoch som eleverna har viss förförståelse för,är lättare att använda. Slutsatsen av min studie är att elever medsvenska som andraspråk behöver arbeta med både öppna uppgifter, textuppgifter med arbetsbok och att kartboken är ett viktigt redskap i geografiundervisningen. Grundläggande är dock att elevenförstår de geografiska begrepp som är kopplade till kartboken samt kananvända den på ett bra sätt. Eleverna i min studie upplevde det lättare att använda kartboken när de väl förstått exempelvis begreppet tematisk karta.

Olsson, Lisbeth och Terje, Helena (2023). Språkutvecklande arbetssätt i matematikundervisningen - ett måste för elever i språklig sårbarhet. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.  Genom detta arbete vill vi synliggöra några matematiklärares uppfattningar vad gäller språklig sårbarhet. Detta för att som speciallärare kunna möta lärarna med det stöd som de är i behov av vad gäller sin undervisning av elever i språklig sårbarhet. Vi önskar bidra med kunskap om vad speciallärare behöver kunna handleda matematiklärarna i för att de ska lyckas nå elever i språklig sårbarhet i den ordinarie undervisningen. Syftet med studien är att ta reda på vilken uppfattning några matematiklärare i årskurs 4-6 har vad gäller elever i språklig sårbarhet och hur dessa lärare säger sig arbeta språkutvecklande i matematik. Studien vill också synliggöra dessa lärares stödbehov för att diskutera hur speciallärare, ur en specialpedagogisk synvinkel, ska kunna bidra med förslag på arbetssätt och metoder. Följande frågeställningar har tagits fram: Vad har några matematiklärare i årskurs 4–6 för uppfattning om språklig sårbarhet?Vilka utmaningar och framgångsfaktorer upplever dessa lärare att det finns med ett språkutvecklande arbetssätt i matematik?Vilka stödbehov beskriver samma lärare att de själva har vad gäller att arbeta med elever i språklig sårbarhet?   Studien tar avstamp både i ett sociokulturellt perspektiv (Vygotskij, 1978) och ett specialpedagogiskt perspektiv utifrån språklig sårbarhet (Bruce, 2018). Det sociokulturella perspektivet har tydligt präglat språkundervisningen och har som utgångspunkt hur lärande sker. Genom ett specialpedagogiskt perspektiv framhålls betydelsen av att utforma skolans undervisning för att lyckas möta alla elever. Metoden som används till den här studien är en kvalitativ forskningsmetod. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 7 matematiklärare i årskurs 4–6 på två skolor. Resultatet visar att lärarna har en snäv uppfattning om språklig sårbarhet och att det saknas tillräcklig kunskap om hur undervisningen behöver utformas för att lyckas nå elever inom hela spektrat vad gäller språklig sårbarhet. Det framkommer även brister vad gäller ett språkutvecklande arbetssätt då lärarna uppger att eleverna i stor utsträckning förväntas arbeta under tystnad i läroboken. Resultatet visar även att lärarna i alltför stor utsträckning för ett kategoriskt resonemang vad gäller eleverna i förhållande till sin undervisning. Som speciallärare i matematikutveckling är det viktigt att undersöka vilka förkunskaper matematiklärare har vad gäller de specialpedagogiska begrepp som specialläraren använder sig av utifrån aktuell forskning. Detta för att lyckas möta lärarna på ett sätt så att det uppstår samförstånd och samsyn samt för att leda till kollegialt lärande. Genom ett främjande och förebyggande synsätt kan enligt Bruce m. fl. (2021) detta kollegiala lärande ge elever i språklig sårbarhet förutsättningar att utvecklas och lära.

En studie om framgångsrika arbetssätt inom andraspråkselevers språkutveckling är vi inte ensamma om att ha gjort. Vi har dock varit nyfikna på hur transspråkande kan stärka och utveckla elevers språkliga repertoar och när vi började leta i forskningen upptäckte vi att begreppet translanguaging, eller transspråkande som vi har valt som översättning, hittills inte i så stor utsträckning har resulterat i svenska studier. Ett transspråkande arbetssätt handlar om att vara öppen och positiv till att elever använder alla sina språk för att kommunicera, att ge alla språk samma status i klassrummet och att förändra organisationen i skolan så att samplanering och nära samarbete med de pedagoger som eleverna möter kan utvecklas. Transspråkande som teori innebär att se till elevens hela språkliga repertoar, och synen på att lärande sker tillsammans med andra delar transspråkande med det sociokulturella perspektivet som denna studie har utgått ifrån. Med transspråkande som utgångspunkt blir det också tydligt att elevers behov av stöd bör ses ur ett relationellt perspektiv, att elevers svårigheter är yttre faktorer som går att lösa med rätt anpassningar. Syftet med studien var att få se hur svenska som andraspråkslärare arbetar med att utveckla elevernas språkliga förmågor, samt vilka erfarenheter och uppfattningar om transspråkande som dessa lärare har. Med hjälp av semi-strukturerade intervjuer och observationer samlades empirin in. Studien har en kvalitativ och abduktiv ansats och har använt tematisk analys för att bearbeta empirin. Resultatet visade att begreppsförståelse och pedagogiska modeller, interaktion och samarbete samt höga förväntningar på eleverna är viktiga faktorer för att skapa förutsättningar för andraspråkselevers språkutveckling. Både tidigare forskning och lärarna som har medverkat lyfte dessa aspekter. Resultatet visade också att arbete med transspråkande som metod kräver mer än bara en positiv attityd till att använda elevernas alla språk i undervisningen. Det krävs en organisation som möjliggör samplanering och samarbete och enspråkighetsnormen som ofta finns på svenska skolor behöver brytas så att alla språk ges samma status.  Vår slutsats är att transspråkande är en metod som gynnar andraspråkselevers språkliga utveckling och som kan användas oavsett ålder på eleverna.

Studiens mål är att utforska hur låg- och mellanstadielärare arbetar för att förebygga språkchock i övergången till mellanstadiet inom de samhällsorienterande ämnena. Studiens mål var även att bidra till ökade ämnesdidaktiska kunskaper inom SO-ämnena. Målet med studien är också bidra till den pågående diskussionen om bästa praxis för språkutveckling och ämnesundervisning inom samhällsorientering.För att fokusera på studiens syfte valde vi två frågeställningar: “Hur reflekterar verksamma lärare över sina arbetssätt för att främja språk- och kunskapsutveckling och undvika eller lindra en språkchock inom SO-ämnena?” och “Vilka språkliga utmaningar upplever SO-lärare när elever går från lågstadiet till mellanstadiet?“. För att besvara våra frågeställningar valde vi att utgå utifrån en kvalitativ metod genom att intervjua totalt sju grundskollärare varav tre var lågstadie- och fyra var mellanstadielärare. För att ge studien ett fylligare underlag intervjuade vi lärarna utifrån semistrukturerade intervjuer. Därefter sammanställde vi resultatet av undersökningen i olika teman, vilket gör att intervjusvaren blir enklare att organisera och tolka. Studien framhäver att samtliga intervjuade lärare använder sig av olika strategier och metoder för att lindra eller förebygga språkchock. Studien framhäver att undervisningen kring språkutveckling är kontextbunden och innehåller rikliga interaktionsmöjligheter, samtidigt som den bekräftar lärarens centrala betydelse för att stödja elevernas kunskapstillväxt. I diskussionsdelen presenteras tankar och slutsatser baserade på studiens resultat, vilket behandlar forskningsfrågorna. Dessutom diskuteras hur studien kan påverka den framtida yrkespraktiken och pekar på möjliga vägar för fortsatt forskning inom ämnet.

I enlighet med Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshem 2022 (Skolverket, 2022, s. 180) beskriver kursplanen för ämnet historia hur undervisningen ska syfta till att utveckla elevers historiska bildning och historiemedvetande. Däremot hävdar forskare hur det krävs en förståelse för det historiska ämnesspråket, för att elever ska åstadkomma syftet och en holistisk förståelse i historieämnet. Å andra sidan finns det väldigt lite historiedidaktisk forskning i de yngre åren angående hur lärare kan tillgodogöra och arbeta språkutvecklande i förhållande till ämneskunskaper. Examensarbetet har därför genom en fenomenologisk ansats syftat till att undersöka hur verksamma lärare i historia på mellanstadiet reflekterar angående ämnesspråkets betydelse och språkutvecklande arbetssätt, för att stärka elevernas förståelse för ämnesinnehållet i historia. Detta av vikt för att inspirera lärare angående hur de kan bedriva ett språkutvecklande arbete i historieundervisningen.

Syftet med studien är att undersöka lärare i fritidshemmets upplevelser gällande möjligheter och hinder, samt hur undervisningen anpassas för elevers lärande inom flerspråkighet. För att besvara syftet har följande frågeställningar använts: Vilka möjligheter och hinder uppstår i arbetet med flerspråkighet i fritidshemmets undervisning? Hur anpassar lärare i fritidshemmet undervisningen med flerspråkiga elever? I studien har en kvalitativ metod använts, i form av semistrukturerade intervjuer. Totalt intervjuades sex respondenter från fem olika fritidshem. Studiens resultat visar likheter och skillnader i hur lärare i fritidshem ser hinder och sedan anpassar undervisningen för att möjliggöra flerspråkiga elevers lärande. De arbetar också med bildstöd, läsning, samtal och medvetet förhållningssätt för att utveckla elevernas språkutveckling. Dessutom organiseras den språkutvecklande undervisningen kontinuerligt genom att skapa samtalssituationer för att eleverna ska jämföra ord från sitt modersmål till svenska.

Syftet med studien var att bidra med kunskap och goda exempel på framgångsrika faktorer för hög måluppfyllelse i ämnet svenska. Studien undersökte hur lärare kan undervisa på ett språkutvecklande och tydliggörande sätt, så att elever i språklig sårbarhet ska kunna tillgodogöra sig undervisningen i klassrummet. Undersökningen har skett utifrån ett lärarperspektiv genom observationer och intervjuer, vilket har gett en fördjupning i hur lärare undervisar i årskurs 5. Resultatet sammanställdes i en tematisk genomgång och de fjorton begrepp som framkom var tydliggörande arbetssätt, scaffolding, retrieval practice, muntligt språk, differentierad undervisning, relationer, inkludering, språkutvecklande arbetssätt, tillgänglighet, digitala verktyg, evidensbaserad undervisning samt fortbildning, kollegialt arbete, kartläggning och särskilt stöd. Framgångsrika faktorer för elever i språklig sårbarhet som framkom i studien är tydliggörande- och språkutvecklande arbetssätt med explicit undervisning och scaffolding, goda relationer och differentierad undervisning som baseras utifrån elevernas olika förutsättningar och behov. En slutsats som kan dras utifrån studiens resultat var att lärares kompetens kring språklig sårbarhet är en förutsättning för att kunna stödja eleverna inom ledning och stimulans. Utifrån diskussionen lyftes även vikten av en tydlig organisation fram, som stärker kollegialt samarbete, både lärare emellan och med andra yrkesgrupper. Gemensam fortbildning visades vara avgörande för att lärare ska kunna känna trygghet i hur de kan arbeta inom ledning och stimulans, för att ge eleverna det stöd de behöver.

Syftet med denna studie är att få kunskap om speciallärares erfarenheter av språkutvecklande arbete i skolan, med fokus på återkoppling till elever när datorn som skrivverktyg används. Studien baseras på en intervjuundersökning av tio speciallärare. Det är en sociokulturell ansats som har använts vid analys- och tolkningsarbetets genomförande. Resultatet av studien visar att elevers delaktighet i ett språkutvecklande sammanhang hade betydelse när återkoppling gavs. Det är i samspel och i dialog mellan lärare och elev som möjligheter och villkor för barns delaktighet har synliggjorts. Det är när återkopplingen har skett direkt, i processen, som det har funnits förutsättningar att möta elevers olika behov och möjliggöra lärande. Det är då som eleverna har fått vägledning om hur de kan ta sig vidare för att närma sig målen. När återkopplingen gavs mot ett färdigt resultat blev återkopplingen fördröjd och ledde bort från lärandeprocessen. Då synliggjordes svårigheter att möta elevers individuella behov. Den praktiska datorkompetensen hos lärarna har i studien visat sig ha betydelse för elevers möjligheter att närma sig sina lärandemål. / The aim of this study is to gain knowledge of special education teachers´ experiences from language development in schools, with focus on feedback to pupils when the computers is used as a writing tool. The study is based on interviews with ten special education teachers. A socio-cultural model was used during the interpretation and analysing phase. It is through interaction and dialogue between teacher and pupil, that possibilities and terms for the pupil´s participation has been made visible. It is when the instant feedback given during the process, that you can find the possibilities to meet with the needs of that particular pupil to enable learning. That is when the pupils has been given guidance how to further approach his or her goals. If feedback is only provided later and is more goal-oriented, the learning process is delayed, with greater difficulties to meet with the pupil´s particular needs. The study also shows that the practical competence in computer usage among the special education teachers is important for pupils´ possibilities of reaching their goals.