No description available.

Undervisningen i historia ska utformas så att alla elever utvecklar kunskaper. I varje elevgrupp finns det samtidigt en variation av elevers olikheter och deras förutsättningar och behov skiljer sig åt. Lärare behöver utgå från denna variation för att skapa möjligheter för alla elever att lära. Tidigare forskning beskriver att språkutvecklande arbetssätt kan användas för att möta elevers olika behov i undervisningen. Syftet med studien är därför att undersöka om och i så fall hur lärare i år 4-6 använder sig av språkutvecklande arbetssätt i historieundervisningen för att leda och stimulera alla elever. Det uppfylls genom att lärares språkutvecklande undervisning och hur den möter variationen av elevers olikheter beskrivs. Likaså behandlas lärares upplevelser av att arbeta på det här sättet. En kvalitativ metod har valts och i studien har tre historielärare i år 4-6 deltagit. Hos var och en av dem har två historielektioner observerats och en intervju hållits. I det analyserade materialet framkommer det hur lärarna arbetar språkutvecklande vid läsning av text samt hur de genom att utveckla ord- och begreppsförståelse och använda samtal, skrivande, bilder och filmer, utvecklar elevernas språk och samtidigt deras historiekunskaper. Likaså beskrivs hur de här olika arbetssätten möter variationen av elevers olikheter. Lärarna upplever att det finns ett behov av att undervisa språkutvecklande för att nå alla elever och uttrycker att de behöver kunskaper för att åstadkomma det. De ser både utmaningar och möjligheter med att använda språkutvecklande arbetssätt för att leda och stimulera alla elever och menar att det är ett användbart tillvägagångssätt i historieundervisningen som gynnar alla elevers lärande. / The history instruction should be formed in a way that develops knowledge for all students. At the same time, there is a variation of students’ differences in every class and their abilities and needs vary. Teachers must work on this variation in order to create opportunities to learn for all students. In previous research, language-enhancing methods of working are described as a way of meeting all students’ different needs during the instruction. The purpose of this study is therefore to investigate if and, if so, how teachers in grade 4-6 use language-enhancing methods of working in history instruction to guide and stimulate all students. This is answered by describing teachers language-enhancing instruction and how it meets the variation of students’ differences. Teachers’ experiences of this approach are also considered. A qualitative method has been chosen and three history teachers in grade 4-6 have participated in the study. For each teacher, two history lessons have been observed and one interview has been conducted. It is shown in the analysed data how the teachers work language-enhancing while reading texts. They also develop students’ language, and simultaneously their knowledge in history, through developing understanding of words and expressions and using discussion, writing, pictures and movies. How these methods of working meet the variation of students’ differences are described as well. The teachers find it necessary to teach language-enhancing to reach all students and express that they need knowledge in order to achieve this goal. They describe both challenges and opportunities with using language-enhancing methods of working to guide and stimulate all students and think that it is a useful approach in history instruction that promotes all students’ learning.

This study aims to investigate how teachers at upper secondary school understand the concept of language-developing work methods and whether they define this method in a similar way. Further, this study aims to investigate how teachers put those methods into practical use in the classroom. The data has been collected through interviews with six teachers at two different municipal upper secondary schools. The results have been analysed from a sociocultural perspective. The results show that all teachers in the study claim that there is a particular school language but they differ in how they define and deliberately work with language-developing work methods. They all claim the method is carried out through interaction and that teachers act as a supporting figure. Knowledge, understanding and motivation are affected positively with the students. Conclusively, teachers differ in how they understand the meaning of language-developing work methods and in-service training is important to improve this understanding. / Syftet med studien är att undersöka hur några gymnasielärare förstår innebörden i språkutvecklande arbetssätt och om de definierar språkutvecklande arbetssätt på liknande sätt. Vidare syftar studien till att undersöka hur de omsätter sådana arbetssätt i praktiken tillsammans med sina elever. Studiens data har samlats in genom samtalsintervjuer med sex lärare som arbetar på gymnasiet i två olika kommuner och resultatet har analyserats med hjälp av ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att alla lärare i studien menar att det finns ett speciellt skolspråk och att det skiljer sig åt hur lärarna definierar och medvetet arbetar med språkutvecklande arbetssätt. Gemensamt har de dock att det språkutvecklande arbetet sker med hjälp av interaktion och alla lärare går också att se som den mer kompetenta personen som stöttar eleverna på något sätt. Lärarna menar också att det språkutvecklande arbetet påverkar elevernas kunskaper, motivation och förståelse av sammanhang positivt. Slutsatser som dragits är bland annat att det skiljer sig åt mellan hur lärarna förstår innebörden i språkutvecklande arbetssätt och att fortbildning spelar roll när det gäller hur medvetet de arbetar med det.

Det teoretiska ramverket kring denna kvalitativa studie bygger på ett sociokulturellt perspektiv. Pedagogers erfarenheter och upplevelser av språkutvecklande undervisning i grundskolans yngre åldrar ligger till grund för studien och analyseras med en fenomenografisk ansats. Studien har genomförts på fyra skolor med tio pedagoger som undervisar från förskoleklass till och med årskurs tre. Data till studien har erhållits genom halvstrukturerade intervjuer med tillgång till öppna svarsalternativ.   Resultatet visar att de tio pedagogerna har liknande positiva upplevelser av språkstimulerande och språkutvecklande metoder som exempelvis Bornholmsmodellen och genrepedagogik. Dock skilde sig arbetsgången åt och det har vid analys uppkommit intressanta likheter och skillnader gällande val av metoder och material, vilka kan förmodas härröra till pedagogernas utbildning.   Aktuell forskning behandlar i huvudsak andraspråkselevers språkutveckling. Slutsatsen av vår studie är dock att ett språkutvecklande arbetssätt inte gynnar enbart andraspråkselever. Ett språkutvecklande arbetssätt gynnar språkutvecklingen och därmed även kunskapsutvecklingen för samtliga elever i dagens skola.

Detta arbete belyser ämnet Svenska som andraspråk (Sva) genom fyra kvinnliga Sva-lärares upplevelser av hur deras kunskaper i Sva-ämnet beaktas av andra ämneslärare och rektorer. Studien genomfördes på ett högstadium och ett gymnasium i två olika kommuner. Förestående studie har en kvalitativ ansats innefattande inspelade intervjuer där intervjuaren utgick ifrån en intervjuguide. Resultaten pekar på likartade upplevelser hos alla fyra informanterna, nämligen att deras kunskaper i Sva inte utnyttjas av andra ämneslärare samt att det föreligger ett ointresse/okunskap hos såväl andra lärare och rektorer, som hos föräldrar och elever om Sva-ämnet. Samtidigt upplever informanterna att deras kunskaper behövs, men att det i nuläget inte förekommer något samarbete. De skolor som denna studie berör visar på en organisation som inte har en tydlig struktur kring hur flerspråkighetsundervisning bör bedrivas.

I dag är det väldigt vanligt att SVA-elever undervisas i samma grupp som SV-elever, dvs. i samma klassrum, vilket kan innebära att lärarna inte har utbildning i språkutvecklande arbetssätt för SVA-elever. Utifrån kvalitativa och kvantitativa ansatser undersökte vi språkutvecklande arbetssätt vid andraspråksinlärning i årskurs 4–6. Genom semistrukturerade intervjuer via videosamtal undersökte vi vad sex mellanstadielärare använder för undervisningsstrategier för att främja elevernas språkutveckling, och genom en digital enkät som besvarades av 30 SVA-elever tog vi reda på elevernas erfarenheter och vilka undervisningsstrategier de önskar att lärarna ska använda. Undervisningsstrategier som lärarna använder som stöds av litteratur och teori är cirkelmodellen, digitala artefakter, modersmål som resurs och sociala samspel (muntliga aktiviteter). En viktig slutsats i vår studie är att modersmål som resurs är en effektiv strategi att använda i arbetet för att främja språkutvecklingen hos andraspråkselever, men de två lärare som inte hade utbildning i SVA höll fast vid enspråkighetsnormen. Eleverna önskar att läraren tillämpar fler muntliga aktiviteter i undervisningen samt att de ska få använda sina modersmål i undervisningen. Vad gäller förberedelseklass anser de lärare som har erfarenhet av att arbeta i förberedelseklass att det ger mycket stöttning, men att eleverna kan känna sig utanför, och de flesta eleverna svarade i enkäten att de kände sig utanför när de gick förberedelseklass.

Svenskämnets huvudsakliga fokus är inriktat på språket men det kan ifrågasattas om även de övriga skolämnena bör ha samma fokus. Elever lär sig nya ord och begrepp inom alla ämnen i skolan men det är inte självklart att eleverna får tillräcklig förberedelse för detta. Syftet med denna studie är att bida med kunskap om hur ett språkutvecklande arbetssätt kan påverka inlärningen av ämnesrelaterade ord. Genom att låta eleverna genomföra ett ordtest utan ett språkutvecklande arbetssätt och ett ordtest med ett språkutvecklande arbetssätt tydliggörs det om och på vilket satt ett sådant arbetssätt kan påverka inlärningen. Resultatet från studien visar att ett språkutvecklande arbetssätt gynnar elevernas inlärning av nya ord och begrepp. / The main focus of the Swedish subject is language-oriented, but it can be questioned whether the same focus should be applied to other subjects in school as well, Students learn new words and concepts in all subjects, but they may not receive adequate preparation for this. This study aims to explore how a language-focused approach can affect the learning of subject-related vocabulary. By conducting vocabulary tests with and without a language-focused approach, we can determine if and how such an approach influences learning. The results show that a language-focused approach benefits most students in learning new words and concepts.

Syftet med den här fallstudien är att undersöka i hur hög utsträckning verksamma engelsklärare använder sig av estetiska lärprocesser som metod för att underlätta elevers språkutveckling samt finna en förståelse för vad den mängden beror på för att således kunna analysera hur estetiska lärprocesser kan implementeras på ett effektivt sätt i engelskundervisningen. Källdata samlades in genom en kvalitativ enkätundersökning som metod. Enkäten skickades ut via sociala medier i grupper för den utvalda målgruppen. Källdatan analyserades sedan utifrån en fenomenografisk ansats. Totalt femton lärare besvarade enkäten varav åtta valdes ut genom stratifierat urval för en djupare analys. Resultatet visade att lärare använder estetiska lärprocesser i en väldigt varierad mängd. Förekomsten eller avsaknaden av estetiska lärprocesser i undervisningen berodde främst på lärares personliga intresse och inställning till specifika estetiska uttrycksformer men även kunskap och erfarenhet var stora påverkande faktorer. Oavsett hur stor mängd estetiska lärprocesser som förekom i lärarnas engelskundervisning var samtliga positivt inställda till estetiska lärprocesser som språkutvecklande arbetssätt. För att öka mängden estetiska lärprocesser i språkutvecklande engelskundervisning skulle det behövas större sådana utbildningsinsatser på lärarutbildningen samt möjlighet till samarbete och kompetensutveckling på skolorna för redan verksamma lärare. / The aim of this study is to look into to what extent English teachers use aesthetic learning processes as an approach for pupils’ language development and understand what causes the teachers’ chosen amount to be able to analyse how teachers can implement aesthetic learning processes more effectively. The source data was collected through a qualitative online survey sent through selected Facebook groups and analysed based on the phenomenographic approach. A total of fifteen teachers answered the survey and eight of them were chosen through a stratified selection for a deeper analysis. The results showed that the amount of aesthetic learning processes used varies a lot from teacher to teacher. The teachers’ personal attitudes towards different aesthetic forms of expression were the main reason for its use, but factors like knowledge and experience in the different expressions were also a significant influence. All respondents had a positive attitude towards aesthetic learning processes as a language development approach in their English teaching regardless of their own used amount. To increase aesthetic learning processes as a language learning approach in English teaching, it has to be included and taught within the teacher education and as competence development within schools for already working teachers.

I dagens samhälle är det viktigt att kunna kommunicera. För att en kommunikation ska kunna ske på ett bra sätt behövs en bred ordförståelse och rikt ordförråd. Syftet med studien i det här arbetet är att undersöka hur lärare och andra professioner runt eleverna arbetar språkutvecklande för att ge eleverna ett ökat ordförråd och ordförståelse samt om de använder sig av återkopplingsövningar för att stärka elevernas ordförståelse.Utifrån intervjuer med lärare, fritidspersonal och logoped samt genom en klassrumsundersökning i en åk 2 kommer syftet med studien undersökas. Resultatet av undersökningen var att ett av det vanligaste sättet att använda sig av ett språkutvecklande arbetssätt och ge eleverna ett brett ordförråd och rikt ordförråd var genom högläsning. Anledningen till det är att högläsningen ger möjligheten att gemensamt diskutera orden och betydelsen av dem samt att eleverna möter olika typer av texter där orden kan ha olika betydelser. Den vanligaste typen av återkopplingsövningar var genom att be eleverna återberätta information på olika sätt eller i olika sammanhang. Slutsatsen gällande återkopplingsövningar i klassrumsmiljö är att det är en viktig komponent för att se elevernas aktuella kunskaper. Däremot har den pågått under en för kort period för att se om eleverna har befäst några nya kunskaper. / Today, it is important to be able to communicate. For a communication to take place in a good way, a broad understanding of words and a rich vocabulary are needed. The purpose of the study in this work is to investigate how teachers and other professions around the students work with language development to give the students an increased vocabulary and word comprehension and if they use retrieval practice to strengthen the students' vocabulary. Based on interviews with teachers, teachers in after-school activities, and speech therapists as well as through a classroom survey in year 2, the purpose of the study will be investigated.  The result of the study was that one of the most common ways to use a language development approach and give students a broad vocabulary and rich vocabulary was through reading aloud. The reason for this is that reading aloud provides the opportunity to jointly discuss the words and the meaning of them and that the students encounter different types of texts where the words can have different meanings. The most common type of retrieval practice was by asking students to recount information in different ways or in different contexts.  The conclusion regarding retrieval practice in a classroom environment is that it is an important component to see students' current knowledge. However, it has been going on for too short a period to see if the students have consolidated any new knowledge.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om vad andraspråksperspektiv och inkluderande undervisning betyder i praktiken för ett antal lärare på låg- och mellanstadiet i Sverige. För att uppnå syftet har frågeställningar handlat om hur lärarna förstår vad ett andraspråksperspektiv är i praktiken, hur andraspråksperspektiv tillämpas i undervisningen samt vilka utmaningar finns det för lärarna att lyckas möta andraspråksperspektiv i egna klassrum. Eftersom undersökningen utgår från lärarnas perspektiv bygger undervisningen på en kvalitativ metod och intervjuer med fem grundskollärare. Resultatet analyserades genom tematisk analysmetod. Resultatanalysen identifierade fyra temaområde: faktorer som stimulerar samarbete mellan elever, flerspråkighet som resurs, lärarnas direkta stöttning samt förförståelse och begreppsinlärning. Resultatens slutsats visar att utmaningarna lärarna upplever handlar om vuxen stödverksamhet för lärare med studiehandledning, SvA-verksamhet och modersmål som visas inte är organiserad på ett sätt som kan garantera SvA-elevens optimala stöd. Dessutom handlar slutsatsen om utmaningarna på individnivå för samtliga lärare vilket är förmåga att ta tillvara på elevernas kulturella bakgrund och kunna integrera detta i egen undervisning samt integrera användning av digitala hjälpmedel som stöd för SvA-elever. / The aim of the study is to contribute with knowledge about what second language perspective and inclusive teaching means in practice for some number of Swedish low- and middle primary school teachers. In order to achieve this aim the specific questions have been designed such as: how teachers comprehend what second language perspective is in practice; how second language perspective is applied in a teaching context as well as what the challenges are for the teachers in order to succeed meet the requirements for the second language perspective in their own classrooms. As this study is investigating teachers' perspective the survey has been conducted with a qualitative method approach using interviews with five primary school teachers as the method of collecting data. Thematic analysis has been used for analysis of research data. The results extracted from the analyses are: factors that stimulate collaboration among pupils, multilingualism as a resource, teachers direct support and pupils pre-understanding and concept acquisition. Conclusions are: the teachers´ adult support system (with first language supervisor, SvA-teacher and mother tongue teacher) that is, according to the study results, not organized to offer pupils in Swedish as a second language an optimal support. Other challenges have been identified on the teachers level which are teachers' ability to include pupils´ in Swedish as a second language cultural experiences as well as teachers being able to integrate the use of educational computer tools fit to support these pupils.